Verksamhetsplan 2015 för Askebyskolan

Askebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (14) 2015-01-29 Handläggare Monika Bylund Rhodin Telefon: Till Askebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Askebyskolan Förslag till beslut Askebyskolan 163 72 Spånga 08 50841000 monika.bylund@stockholm.se stockholm.se

Sid 2 (14) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...3 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande...4 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan...7 2. Ett klimatsmart Stockholm...10 2.1 Stockholm är klimatneutralt...10 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...12 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...12 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...12 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...12 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...14 Övriga frågor... 14 Bilagor Bilaga 1: Likabehandlingsplan 14-15 Bilaga 2: Kopia av 2015 Internbudget Askebyskolan

Sid 3 (14) Inledning Verksamheter: Förskoleklass, grundskola åk 1-6, grundsärskola åk 1-6 och fritidshem Antal elever: Askebyskolan F-6: 362 elever inklusive förskoleklass och grundsärskola Skolledningsorganisation: Rektor och en biträdande rektor Inriktning: Askebyskolans viktigaste uppgift är lärande. Eleverna ska erbjudas de insatser som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten och uppnå målen i läroplanen. Organisationen för elever i behov av särskilt stöd är väl känd av all personal. Den är systematisk och effektiv, vilket gör att alla elever med behov får hjälp. En viktig del är att våra elever känner trygghet, studiero och lust till lärande i skolan. Skoldagen präglas av tydlig struktur, höga förväntningar och ett genomtänkt och varierat innehåll. Elevernas intressen ska tas till vara och erfarenheter och kunskaper utvidgas och utmanas. Den mångfald som elevernas och personalens olika språkliga, religiösa och kulturella bakgrunder representerar är en tillgång för skolan och erbjuder unika möjligheter att utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Systematiskt kvalitetsarbete: Denna verksamhetsplan är ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan för att förbättra verksamheten och öka måluppfyllelsen. Verksamhetsplanens innehåll baseras på de senaste årens utvecklingsarbete på skolan, samt de synpunkter som arbetslag,elever, klassråd/elevråd, föräldrar och föräldraråd bidrar med. Arbetet utvärderas i slutet av varje läsår. Med utgångspunkt från dessa utvärderingar har skolledningen sammanställt denna verksamhetsplan. Prioriterade åtgärder för utveckling - Utöka lärarnas möjligheter till gemensam planering, bedömning och utvärdering. Organisationen av parallellsamarbetet möjliggör detta. - Fortsatt arbete med betyg och bedömning. Diskutera likvärdighet. - Gemensam planering utifrån det centrala innehållet medför att lärarna i de praktiskt estetiska ämnena, samt speciallärare/pedagoger/modersmålslärare vet vilka områden alla elever undervisas i. - Riktad lärarcoachning till ett antal paralleller och enskilda lärare. - Fortsatt satsning på kompetensutveckling i genrepedagogik. - Se till att lärares och elevers IT- kompetens och skolans utrustning är ändamålsenlig. - Förstelärarnas kompetens och möjligheter att tillsammans med övriga lärare höja undervisningskvalitén. Diskutera och lära av varandra. Besöka varandras lektioner enligt ett

Sid 4 (14) system. -Ytterligare ökat fokus på resultatuppföljning och måluppfyllelse bl a via egna resultatdialoger i samband med klasskonferenser. - Sprida speciallärarnas kompetens och arbetsmetoder via parallellsamarbetet. Här vill vi att lärarnas ansvar för anpassningar ökar. Vikten av lärarnas roll i undervisningen betonas. Här bör lärarnas medvetenhet om metoder, systematik och uppföljning öka. - Ha fortsatt koll på alla elever i behov av särskilt stöd. Göra smarta anpassningar som lätt kan följas upp och utvärderas. - Utöka samarbetet mellan grundskola/grundsärskola/fritidshem. Vid läsårsstarten 15-16 växer grundsärskolan med ytterligare en klass, vilket bidrar till fler samverkansmöjligheter. - Ha fortsatt koll på de elever i åk 4, som inte uppfyllde kunskapskraven för åk 3. Särskilda insatser ska sättas in. - Satsning på ämnena matematik/no/teknik. Anställning av en ny förstelärare med denna ämneskombination. - Fortsatta satsningar på att ge eleverna kulturupplevelser i olika former. De flesta aktiviteterna knyts till skolarbetet och kan därmed bidra till elevernas delaktighet och eget skapande. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 80 % 81% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

Sid 5 (14) Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 90 % År 90 % År 80 % År 80 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 80 % År Åtagande: Alla elever i Askebyskolan får ta del av det kulturella utbudet inom ramen för Skapande skola. - Eleverna utvecklar kreativitet och fantasi - Eleverna reflekterar och bearbetar - Eleverna får kulturvana - Eleverna blir framtidens kulturbrukare - Eleverna blir medskapande - Eleverna har roligt Arbetssätt Eleverna berättar, skriver, läser, målar och ritar. De återberättar och utvärderar och får på detta sätt möjlighet att reflektera över vad kultur är och vad de tycker om. Detta främjar i sin tur elevernas delaktighet och skapande. Resursanvändning De flesta kulturaktiviteterna knyts till skolarbetet. Det kan vara museibesök som förstärker det man läst i böckerna. Det mesta knyts till återberättandet genom att eleverna berättar, skriver, målar, ritar och utvärderar.

Sid 6 (14) Uppföljning Ansvarig kultur- och mediapedagog gör löpande planering och uppföljning av vilka elever som tagit del av vad. - Museibesök - Skrivarverkstäder - Författarbesök - Kulturskolan - Teater - Skapande skola-paket, ämnesintegrerat Utveckling Skapandet kan gynna det sociala klimatet och elevernas personliga utveckling. Dagens elever ska bli framtidens kulturbesökare. Åtagande: Vi skall systematiskt följa upp elevernas resultat inom både grundskola och grundsärskola Högre måluppfyllelse för samtliga elever och minska antalet elever som inte uppnår betyget E/uppfyller kravnivån. Detta ska ske genom att rektor och ledningsgruppen följer upp samtliga ämnen i alla årskurser och analyserar resultaten på en aggregerad nivå och inte enbart på individnivå. När lärarnas ansvar för elevresultaten höjs, ökar medvetenheten om vikten av återkoppling och uppföljning. Arbetssätt -Inom samtliga skolformer i grundskolan skall vi ha höga förväntningar på eleverna. - Inför klasskonferenser/barnrundor gör varje undervisande lärare en bedömning av sina elevers aktuella kunskapsnivå. - I grundsärskolan följs elevens utveckling dagligen på individnivå. Arbetet med eleverna utgår från TBA-metoden. All personal får kontinuerlig uppföljning och handledning av legitimerad psykolog. - En analys av orsakerna till ännu ej godkända resultat genomförs, och i de fall eleven är i behov av särskilt stöd sätts sådant in. - Vi arbetar efter skolans rutiner för elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarna och skolledningen träffas varje månad för avstämning av elever och elevgrupper. Här diskuteras och beslutas särskilda satsningar och prioriteringar. Listor på alla elever som fått eller får någon form av extra stöd aktualiseras. Resursanvändning Rektor skapar möjlighet för lärarna att kontinuerligt diskutera bedömning och följer även upp att sådana diskussioner genomförs. Detta görs varje vecka inom parallellsamarbetet och följs upp i den pedagogiska ledningsgruppen. I varje parallell finns en förstelärare som har ansvar för att frågorna diskuteras och följs upp.

Sid 7 (14) I ämnena matematik/no/teknik har skolan anställt en ny förstelärare. Skolan arbetar metodiskt för att förbättra lärarnas bedömarkompetens och samverkar med andra skolor i syfte att utveckla likvärdighet i bedömning och betygssättning. Relationen mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras betyg/kunskapsuppföljning analyseras i syfte att utveckla en god bedömaröverensstämmelse. Uppföljning Löpande i undervisningen,inom parallellsamarbetet, uppföljning av IUP, LUS, klasskonferenser/resultatdialoger, betyg åk 6, resultat på NP. Utveckling Utveckla arbetet med pedagogiska verktyg såsom skriftliga omdömen, den individuella utvecklingsplanen, pedagogisk planering, pedagogisk kartläggning, utvecklingssamtal samt åtgärdsprogram för att förbättra resultat både avseende betyg/bedömning och i de nationella proven. Det centrala innehållet är en gemensam utgångspunkt. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Ogiltig frånvaro i grundskolan 2 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 85 % År 85 % År

Sid 8 (14) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 85 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Åtagande: Askebyskolan ska vara en trygg och trivsam arbetsplats för vuxna och elever som präglas av studiero Det råder arbetsro så att eleverna kan fokusera på lärandet. Resultatet syns i brukarundersökningen för förskoleklassen, årskurs 2 och 5. Fokus ligger på hög undervisningskavalitet och lärarnas ledarskap. Elever, personal och föräldrar känner till skolans likabehandlingsplan. Alla elever har deltagit i främjande övningar och diskussioner som rör likabehandling. Upplevelsen av trygghet och trivsel är genomgående hög och skolans elevantal ökar. Arbetssätt - Alla elever ska veta vart de kan vända sig om de behöver stöd. - Personalen ska ge beröm, uppmuntran och positiv förstärkning samt bygga bärande relationer till eleverna. - Arbeta aktivt utifrån skolans likabehandlingsplan. - Eleverna kan få hjälp att lösa konflikter i Pratstugan. - Askebykids är kamratstödjare som kontinuerligt får utbildning. - Värdegrundsdiskussioner i skolans personalgrupp. - Vi har tydliga ordningsregler och konsekvenser enligt "åtgärdstrappan". - Lärare registrerar dagligen elevers frånvaro i skolwebben. Resursanvändning Ordningsreglerna omarbetas tillsammans med eleverna i klassråd och elevråd. Inom parallellsamarbetet kommer kurators arbete vara riktat och uppsökande. Frågan gällande trygghet och trivsel tas löpande upp i arbetslag, EHT och i den pedagogiska ledningsgruppen. Uppföljning Utvärderas av elevråd, arbetslag, elevhälsa och ledningsgrupp. Brukarundersökningen för förskoleklassen, årskurs 2 och årskurs 5.

Sid 9 (14) Utveckling Utveckla lärares ledarskap i klassrummet samt verktyg för ökad studiero i undervisningssituationen. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 90 % År 80 % År 80 % År 80 % År Åtagande: Varje elev skall vara medveten om, kunna ta ansvar för, sin egen kunskapsutveckling efter förmåga Alla elever från förskoleklass, grundskola/fritidshem och grundsärskola har fått reflektera över sitt lärande tillsammans med en lärare, utifrån ett konkret mål. Varje elev är delaktig i planering och utvärdering av arbetsområden och får en ökad medvetenhet om sin egen

Sid 10 (14) kunskapsutveckling, sina förmågor och kopplingen till högre måluppfyllelse. Arbetssätt - Samtliga lärare presenterar en pedagogisk planering vid varje nytt arbetsområde/ämne med tydligt innehåll, mål och kunskapskrav. - Eleverna har inflytande i planering av och genomförande av undervisningen. - Lärare återkopplar kontinuerligt uppsatta mål med varje elev. - Individuella välkomstsamtal/utvecklingssamtal hålls vid läsårsstart. - Lärarna diskuterar metoder inom parallellsamarbetet. Resursanvändning Eleverna får kontinuerlig återkoppling på sin kunskapsutveckling och tränas i självvärdering och kamratbedömning med stöd av exempelvis bedömningsmatriser. Bedömning i formativt syfte används återkommande i det dagliga arbetet för att utveckla och förbättra undervisningen. Eleverna får i förväg veta vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. Här är lärarnas planerings/bedömnings/uppföljnings - diskussioner inom parallellsamverkan är mycket viktiga. Gemensamt nyttjande av material, samsyn och samarbete effektiviserar arbetet. Uppföljning Löpande utvärdering av lärare och elever och i skriftliga omdömen och utvecklingssamtal. Skolledningen följer upp och analyserar inrapportering i skolwebben. Analys av svaren i brukarundersökningen görs. Utveckling Lärarna följer upp sina och skolans åtaganden, dels i det vardagliga enskilda arbetet, och dels tillsammans med kollegor och skolledning. En analys görs i samband med resultatdialog och klasskonferenser. Här är skolledningens viktiga uppgift att sammanfatta och tillsammans med lärarna sätta upp nya mål. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.

Sid 11 (14) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel 45,4 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Åtagande: Askebyskolan bidrar till en hållbar miljö Elevernas medvetenhet om vikten av att hushålla med jordens resurser ökar. Lärarna får eleverna att gå från aktivitetsnivå till förståelsenivå. Lärarnas grad av medvetenhet ökar också, vilket märks både i det dagliga samspelet med eleverna och i graden av ämnets integrering i undervisningen. Svinnet i skolrestaurangen minskar. Material återanvänds i större utsträckning. Arbetssätt Lärarna pratar dagligen med eleverna om det som kan återvinnas. Man använder återvinningsbart material i undervisningen så ofta som möjligt. Eleverna får undervisning som knyter an till hemmet/individen, lokalsamhället och Sverige/världen. Eleverns får besöka Naturskolan och Vetenskapens Hus. Eleverna får arbeta enligt NTA undervisningens- principer. Resursanvändning Lärarna fortbildar sig inom området NTA. Alla klasser får möjlighet att samarbeta med och besöka Naturskolan och Vetenskapens Hus. En förstelärare håller i och ansvarar för planering och genomförande. Ekonomisk vinning - mindre svinn och högre grad av återanvändning. Uppföljning Lärare följer upp inom parallellsamarbetet. Lärare och elever bedömer enligt kunskapskrav och uppsatta mål. Utveckling I planeringen av so- och no-ämnena tydliggörs målen för arbetet med "hållbar miljö". En röd tråd från förskoleklass till åk 6 kommer tydligt att synas. De tre benen/perspektiven - det naturvetenskapliga, det sociala och det ekonomiska är involverade i undervisningen.

Sid 12 (14) 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning Askebyskolan redovisar ett överskott för 2014 som uppgår till 477 000 kronor. detta beror på ett stabilt elevunderlag i grundskolan, som kunnat balansera ett bortfall av elever i grundsärskolan under året. Enhetens externa intäkter har även varit högre än beräknat, ca 0,4 mkr sammanlagt. Askebyskolan har haft en god budgethållning där personalkostnaderna hela tiden beaktats och stämts av i särskild ordning. Månatliga uppdateringar och genomgångar har inneburit att personalstyrkan anpassats till de intäkter med peng och anslag som utbetalats från centralt håll. Denna goda budgethållning avser vi att fortsätta med, så att investeringar och satsningar på personalförstärkningar, främst på lågstadiet och även inom grundsärskolan, kan göras. Vi planerar också att göra fortsatta investeringar inom IT-sidan och på pedagogiskt material. Detta sammantaget gör att vi tror på ökad måluppfyllelse för våra elever inom skolans olika verksamheter. Budget 2015 Se bilaga 2 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 85 82 År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 5 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 1,8 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla

Sid 13 (14) nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Åtagande: Askebyskolan är en attraktiv arbetsplats för chefer, medarbetare och framtida medarbetare De lärare och den personal vi rekryterar har erforderlig utbildning och kompetens. Arbetssätt Vår organisation är tydlig och det är lätt att göra en långsiktig personalplanering. Vi synliggör vårt arbete med hög kvalitet i undervisningen och på fritidshemmet. Vår skola är trygg och trivsam och vi har ändamålsenliga lokaler. Lärare och övrig personal ges möjlighet att utveckla och genomföra arbetet tillsammans på ett professionellt sätt. Skolledning och administration stödjer lärare och pedagoger i det dagliga arbetet. Resursanvändning Personalen ges utrymme att diskutera och påverka utformningen av skolans inre arbete. Frågan om vilka kompetenser skolan bäst behöver ska diskuteras löpande. Här är det viktigt att skolan har en god framförhållning, både vad gäller ekonomi och kompetens. När det gäller rekrytering av nya lärare, kommer vi att kunna använda oss av den vfuorganisation vi har. Vi avser att på ett tidigt stadium knyta kontakt med de studenter som skolan kommer att ha behov av. Uppföljning Vi gör under året en inventering och uppföljning av de resurser och personalbehov som skolan har för kommande år, både långsiktigt och kortsiktigt. Vi analyserar svaren i brukarundersökningen. Utveckling Organisationen är ändamålsenlig och effektiv. En analys av elevernas resultat och en prognos av antal elever, organisation och skolans

Sid 14 (14) ekonomi ligger till grund för hur prioriteringarna bör göras. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. 2015-01-01 2015-12-31 Övriga frågor