Personcentrerad vård i styrdokument Personcentrerad vård och omsorg i särskilda boenden för äldre Karin Sjögren, Universitetslektor Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet karin.sjogren@umu.se Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen 2010, 2016 remissversion). All vård och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på/bygger på ett personcentrerat förhållningssätt. Utbildning och handledning i personcentrerad vård är viktigt Sverige Kommuner och Landsting: Inriktningsbeslut kongressperioden 2016-2019. SKL ska verka för att kunskap och information sprids om personcentrerad vård i syfte att regioner, landsting och kommuner ska kunna implementera modellen i sina vårdverksamheter World Health Organisation: Global strategy and action plan on aging and health 2016-2020. För att möta framtidens vårdbehov är en viktig del att utveckla personcentrerad äldrevård Disposition Personcentrerad vård- teoretiska utgångspunkter, förhållningssätt, vård och omsorg Kartläggande studier om Personcentrerad vård och omsorg i särskilda boenden för äldre Utveckling av ett nytt instrument för att mäta/utvärdera Personcentrerad vård och omsorg Personcentrerad och trivselfrämjande omsorgsmodell: interventionsprojekt i särskilda boenden för äldre Tom Kitwood (1937-1998) Carl Rogers (1902- Målet med 1987) personcentrerad vård är att bevara den För att kunna hjälpa en demenssjukes annan person måste själv/person trots man förstå den andres sviktande kognitiv subjektiva värld, hur förmåga den förstår sin situation Dementia Reconsidered Klientcentrerad terapi (1997) On becoming a person : Dementia Care Mapping a therapist's view on Malignant Social psychotherapy (1978) Psychology Positive Person Work Bradford Dementia Group 3 4 Etiskt och filosofiskt perspektiv Personcentrerat förhållningssätt Humanistisk filosofi, psykologi och personfilosofi Alla människor är unika, värdiga, kompetenta och har lika värde Absolut värdighet Beslutskompetent-Fri vilja En person utvecklas hela livet i samspel med andra Hela Personen är i fokus, med styrkor och förmågor, svagheter och sårbarheter-inte bara sjukdomen Att se personen bakom sjukdom och roller Försöker förstå och utgå från personens uppfattning av sin verklighet, sin situation, förstå symtom och beteenden ur personens perspektiv Ser den demenssjukes personligheten som instängd inte förlorad (Platon, Augustinus, Kant, Schleirmacher, Scheler, Husserl, Mounier, Marcel, Polanyi, Buber, Smith, Kirkegaard, Rogers) 6 1
Personcentrerad vård och omsorg av äldre Vem är person i personcentrerad omsorg? I alla aspekter av vården och omsorgen, respekteras och prioriteras personens Värderingar, Vanor, Förväntningar, Önskemål och Behov Prioriterar att skapa goda relationer, möten och samspel Jämlik relation Arbetar aktivt med livsberättelsen Personen i behov av vård och omsorg Närstående Det är betydelsefullt att bli mött som en person och inte enbart som en anhörig, att bli sedd och hälsad på, att bli bemött på ett vardagligt och jämlikt sätt (Edvardsson et al. 2008, 2010a, OʼShea et al. 2014) Stödjer beslutsfattandet- ge möjlighet att göra val- partnerskap Involverar personens sociala nätverk/närstående i vården Individualiserar omsorgen och vårdmiljön (både den fysiska och psykosociala) Personalen Hur personalen blir bemött av arbetskamrater och av ledning kommer att avspegla sig i hur de bemöter de personer de vårdar (Kitwood 1997) Anpassar meningsfulla dagliga aktiviteter och vardagsrutiner (Kitwood 1997, Brooker 2004, McCormack 2004, Edvardsson et al. 2008, Ekman 2014) 7 National policy appears to make the right noises about person-centred care for older people, but what s the reality behind the rhetoric? (Parkinson 2004) Jag försöker göra något extra för var och en av de boende varje morgon så de kan känna sig värdefulla. För den här personen till exempel en sjöman, förbereder jag mig genom att lyssna på sjöväder-rapporten på radio så jag kan berätta om dagens förväntade vindförhållandena, och andra väderförhållanden på sjön. För en annan boende är det helt ointressant och jag behöver lista ut vad som är viktigt för henne för att kunna etablera en relation. Det är mitt ansvar som vårdare. (Edvardsson et al. 2014) 9 10 Personcentrerad vård och omsorg i särkskilda kartläggande studier Personcentrerad vård och omsorg i särskilda kartläggande studier I enheter med högre grad av personcentrerad vård hade de boende bättre förmåga att utföra olika ADL-aktiviteter självständigt (p=0.05, Beta Square =0.01) och högre livskvalitet (p=0.04, Beta Square =0.01) jämfört i enheter med låg grad av personcentrerad vård. Det fanns inga skillnader vad gäller agitation, depression och smärta. Hög grad av personcentrerad vård hade samband med högre tillfredställelse med arbete och vård (r = 0.39, p<0.001), lägre arbetsbelastning (r = -0.34, p<0.001), och lägre grad av samvetsstress (r = -0.24, p<0.001) Högre grad av personcentrerad vård i enheterna hade samband med ett positivt psykosocialt klimat på enheten (r = 0.77, p<0.001) 11 I enheter med högre grad av personcentrerad vård erhöll fler personal handledning (24 %) jämfört med i enheter med lägre grad av personcentrerad vård (17 %) (Sjögren et al. in manus). 2
Slutsatser Personcentrerad vård verkar ha betydelse för/samband med en mer positiv upplevelse av personalens arbetssituation. Sambanden mellan personcentrerad vård och de boendes välbefinnande var inte så tydligt, på det sätt vi mätte det Personcentrerad vård och omsorg i särskilda kartläggande studier(datainsamling 2014) U-age-Swenis Det finns ett behov att utveckla enkätinstrument för att mäta/utvärdera personcentrerad vård ur andra perspektiv än personalens Det fanns samband mellan chefens ledarskapsbeteende och grad av personcentrerad vård i enheterna (r= 0.41, p =0.001). 13 14 Slutsatser Ledarskapet är betydelsefullt för personcentrerad vård. Ett positivt ledarskap hade samband med högre grad av personcentrerad vård Nästa steg är att undersöka hur ledarna förstår personcentrerad vård och hur de leder mot det Person-centred care assessment tool (PCAT) Vi diskuterar ofta hur vi ska ge en vård som utgår från den enskilde boendes behov Kunskap om de boendes livshistoria används i de vårdplaner vi har Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det De boende erbjuds att delta i individanpassade dagliga aktiviteter (Edvardsson et al. 2010b, Sjögren et al. 2012) 15 Hur personcentrerad är vården? Tabell 1. Medelvärden Personcentrerad vård Datainsamling Land och år Medelvärde och SD Referens Sverige 2010 49,2 (±7,3) Sjögren et al. 2014 Sverige 2014 50.0 (±7.4) Backman et al. 2016, Australien 2014 51.4 (±8.7) Sjögren et al. in manus Möjlig variation 13-65 Personcentrerad vård skattad av närstående Syfte Att utveckla en skala/enkätformulär för att utvärdera personcentrerad vård för personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende. Skalan utvecklas i nära samarbete med närstående Metod Kvalitativa intervjuer med närstående Preliminära enkätfrågor Fokusgrupper med närstående (relevans, läsbarhet, förståelse) Expertpanel (relevans, områdestäckning) Testa enkäten bland närstående (validitet och reliabilitet) 17 Forskargrupp: Karin Blomberg Docent Örebro universitet, Karin Zingmark Professor Norrbottens Läns Landsting, Christina Juthberg Universitetslektor Umeå universitet, Karin Sjögren Umeå universitet 18 3
Personcentrerad och Trivselfrämjande interventionsmodell U-age-Nursing home Syfte Att utveckla, implementera och utvärdera effekt av en Personcentrerad och Trivselbefrämjande intervention i särskilt boende/sykehjem/nursing home Metod Komplex intervention, (12 månader) An international multicentre, non-equivalent controlled group before-after design (Australia, Norway, Sweden) Data består av enkäter (före, efter, 6 månader efter) och intervjuer (efter) Forskningsfrågor Kommer interventionen ha positiva effekter på: De boendes trivsel? Närståendes tillfredställelse med omsorgen? Vårdpersonalens arbetstillfredställelse? (primära utfallsmått) Kommer interventionen ha positiva effekter på: Vårdpersonalens upplevelse av personcentreringen på boendet? (sekundärt utfallsmått) Vilken betydelse har interventionen haft enligt närstående och vårdpersonal? 19 Instrument Interventionens teman Endpoints Measurements Study population Tested for reliability and validity Primary Endpoints Thriving * in relation to study population and context The Thriving of Older People Assessment Scale (TOPAS) Residents Satisfaction with care The Pyramid Questionnaire Relatives Job satisfaction The Measure of Job Satisfaction Staff (MJS) Secondary Endpoints Experience of the caring environment Experience of visiting their relative and the care setting Stress of conscience Person-centred care The Person-centred Climate Questionnaire (patient/family/staff version) Residents, relatives and staff Study specific questions Relatives N/A Stress of conscience questionnaire Person-centred Care Assessment Tool (P-CAT) Staff Staff Yes Personcentrerad vård Vårdande miljö Trivsel Att göra det lilla extra Att utveckla den vårdande miljön Att bedöma och möta högt prioriterade psykosociala behov Interventionen Interaktivt utbildningsprogram 12 månader Utbildning Reflektionsgrupper/lärandeseminarier varje månad Uppgifter/aktiviteter mellan reflektionsgrupperna Delar kunskap IT-bibliotek (pärm) Att göra det lilla extra (en vilja att göra det lilla extra) Seminarium 1: Att respektera och uppmärksamma den andres värdighet Att möta personen bakom sjukdom och skröplighet Episoder av plötslig psykisk klarhet hos personer med demenssjukdom Uppgift: Skriv ner situationer där man själv upplever att man gjort något litet extra för en boende, vad och varför Seminarium 2: Hur kan exemplen kopplas till personcentrerad vård och trivsel? Hur blev det för den boende och för mig som personal? Vad var motivet för att göra just det här? Hur vet man vad som är något extra för just den här boende? Vem definierar vad som är det lilla extra för mig? 24 4
Forskargrupp U-age-NH Karin Sjögren, PhD, RNT Ådel Bergland, Associate Professor Qarin Lood, PhD Tove Vassbø, PhD-candidate Marit Kirkevold, Professor Per-Olof Sandman, Senior professor David Edvardsson, Professor och Forskningsledare för hela U-age http://www.omvardnad.umu.se/forskning/u-age/ 25 26 Referenser Backman, A., Sjögren, K., Lindkvist, M., Lövheim, H. and Edvardsson, D. (2016) 'Towards person centredness in aged care exploring the impact of leadership', Journal of Nursing Management. Brooker, D. (2004) 'What is person-centred care in dementia?', Reviews in Clinical Gerontology, 13(3), 215-222. Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D. and Nay, R. (2010a) 'Promoting a continuation of self and normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff', Journal of Clinical Nursing, 19(17-18), 2611-8. Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., Nay, R. and Gibson, S. (2010b) 'Development and initial testing of the Person-centered Care Assessment Tool (P-CAT)', International Psychogeriatrics, 22(1), 101-8. Edvardsson, D., Varrailhon, P. and Edvardsson, K. (2014) 'Promoting person-centeredness in long-term care: an exploratory study', Journal of gerontological nursing, 40(4), 46-53. Edvardsson, D., Winblad, B. and Sandman, P. O. (2008) 'Person-centred care of people with severe Alzheimer's disease: current status and ways forward', Lancet Neurology, 7(4), 362-7. Ekman, I. (2014) Personcentrering inom hälso- och sjukvård : från filosofi till praktik, Stockholm: Liber. Kitwood, T. M. (1997) Dementia reconsidered : the person comes first, Buckingham ;: Open University Press. McCormack, B. (2004) 'Person-centredness in gerontological nursing: an overview of the literature', Journal of Clinical Nursing, 13(3A), 31-38.. O Shea, F., Weathers, E. and McCarthy, G. (2014) 'Family care experiences in nursing home facilities: When loved ones are admitted to residential settings it inevitably changes relatives roles. Frances O Shea and colleagues carried out a study to assess how they perceive this transition', Nursing Older People, 26(2), 26-31. Parkinson, W. (2004) 'Multi-disciplinary person-centred care: has government policy helped or hindered? Government policy appears to make all the right noises about person-centred care for older people. But, asks Wendy Parkinson, what's the reality behind the rhetoric?', Nursing Older People, 16(7), 14-18 Rogers, C. R. (1978) On becoming a person : a therapist's view on psychotherapy, Boston: Houghton Mifflin. Socialstyrelsen 2010. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstryelsen 2016. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/20399/2016-11-7.pdf Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P. O., Zingmark, K. and Edvardsson, D. (2012) 'Psychometric evaluation of the Swedish version of the Person-Centered Care Assessment Tool (P-CAT)', International Psychogeriatrics, 24(3), 406. Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P. O., Zingmark, K. and Edvardsson, D. (2013) 'Person centredness and its association with resident well being in dementia care units', Journal of Advanced Nursing. Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P. O., Zingmark, K. and Edvardsson, D. (2014) 'To what extent is the work environment of staff related to person centred care? A cross sectional study of residential aged care', Journal of Clinical Nursing. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 2016, Motion 61- Personcentrerad vård https://skl.se/download/18.85439e61506cc4d3a2765a5/1445863105802/motion+61+personcentrerad+v%c3%a5rd.pdf World Health Organisation (WHO). Global strategy and action plan on ageing and helath (2016-2020), http://www.who.int/ageing/gsap-summary-en.pdf?ua=1 27 28 Tack för er uppmärksamhet Studera gärna tillsammans med andra och kombinera pluggandet med vistelse ute i den vackra naturen karin.sjogren@umu.se 5