+ Verksamhetsplan 2014-2015 Delmål med analyser, strategier och indikatorer Tillämpad Fysik och Elektronik Fastställd 2014-02-25 Dnr zz-xxxx-14 1
1. ETT UNIVERSITET SOM GÖR DET MÖJLIGT Långsiktighet möjliggör högt risktagande Delmål 1.1.2. Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks - Fakulteten och institutionerna bör erbjuda mentorprogram för forskarassistenter och biträdande lektorer. - Forskarassistenter och biträdande lektorer deltar i mentorskapsprogram. - Alla nyanställda vid institutionen tilldelas var sin mentor för att belysa vissa områden och som den nyanställde kan bolla frågor med. Delmål 1.1.4 F. Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen Delmål 1.1.4.1 TN. Kvaliteten i undervisningen höjs genom att lärare kombinerar undervisning och forskning - Alla institutionens professorer och lektorer ska delta i undervisningen. Det åligger prefekten (genom mandat) att lägga ut undervisningstid på alla lärare. - Alla lärare ska delta i pedagogisk fortbildning. - Bemanningsplanesystemet visar på en ökning av andelen lektorer och professorer som deltar i undervisningen. - Planen för den pedagogiska fortbildningen dokumenteras i den individuella kompetensutvecklingsplanen 2
Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Genom ökad samverkan mellan grundutbildning och forskning, både på det organisatoriska planet och inom kärnverksamheten kan institutionen erbjuda en ännu bättre miljö för att vår verksamhet ska drivas av kreativitet och nytänkande. En ökning av de redan många kontaktytor vi har med industri och övriga samhället kommer ytterligare att bidra till detta. Vi ska fortsätta att inom starka forskningsområden hålla hög vetenskaplig kvalitet och ska vara internationellt konkurrenskraftiga. Vi ska ha engagerade och kompetenta medarbetare som är öppna för nya lösningar i en god fysisk och virtuell miljö. Vi ska fortsätta att vara en organisation med högt i tak vad gäller pedagogiska nytänkande och pedagogisk utveckling. Institutionen ska vårda vår goda fysiska miljö och bygga vidare på den vad gäller hur den kan användas på ett flexibelt och motivationshöjande sätt. Vår virtuella miljö ska vara lättarbetad och främja kreativitet för att ge inspiration både till pedagogisk tanke och attraktiv forskning som ger konkurrenskraft. Dessutom vill vi nämna att en alltför detaljerad styrning av verksamheten ibland kan motverka de kreativa processerna. Delmål: 1.A. Institutionen utgör en miljö som stimulerar till kreativitet och samverkan - Lärare stimuleras att prova nya didaktiska metoder och arbetsätt. - Forskargrupperna formeras så att starka och kreativa miljöer växer. - Ökad kontakt mellan institutionens doktorander uppmuntras. - Ökad samverkan mellan grundutbildning och forskning. - Inventera och föreslå uppgradering och utveckling av befintliga och nya lablokaler/projektrum/grupprum/mötesrum. - Institutionens starka forskningsmiljöer har formerats. - Ett forum för institutionens doktorander finns - Färdigt förslag på uppgradering och utveckling av befintliga och nya lablokaler/projektrum/grupprum/mötesrum. 3
2. UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP Umeå universitet erbjuder ett forskningsbaserat utbildningsutbud på alla nivåer. Internationalisering, hög lärarkompetens och samverkan med det omgivande samhället bidrar till att ge studenten högkvalitativ utbildning och personlig utveckling. Delmål 2.2. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat och ligger över 10 procent Analys Fakulteten har som delmål att andelen helårsstudenter på avancerad nivå ska öka till 20% 2015. Fakulteten har i sin analys identifierat anledningar till att exempelvis TFE inte med enkelhet kan öka sin andel så snabbt. I dagsläget ligger TFE på ca 10%. Vi ser att vi har tre verktyg för att arbeta mot ökande andel helårsstudenter på avancerad nivå. Det handlar om enstaka kurser, framtida magister-/masterprogram och civilingenjörsprogram. Strategi - Institutionens beredande råd för forskning och forskarutbildning samt beredande rådet för grundutbildning ansvarar för att i samråd se över var vi kan skapa kurser på avancerad nivå. - Institutionen undersöker lämpliga inriktningar vi ska ha för framtida magister- /masterprogram. - Vi påbörjar ett långsiktigt arbete för att skapa civilingenjörsprogram inom alla våra huvudområden. - Antalet förslag samt antalet beslutade nya kurser på avancerad nivå. - Institutionen har identifierat lämpliga inriktningar för framtida magister-/masterprogram. - Arbetsgrupper för framtida civilingenjörsprogram har skapats. Kommenterad [AL1]: Med befintliga ramar, vad ska bort? Delmål 2.4. Antalet inresande internationella studenter inom avtal har ökat till 300 individer (265 år 2012) Inresande internationella studenter kommer i dagsläget enbart till det befintliga masterprogrammet. - Institutionen undersöker vilka inriktningar för framtida magister-/masterprogram som kan vara lämpliga. - Institutionen har identifierat lämpliga inriktningar för framtida magister-/masterprogram. Delmål 2.A: En jämnare fördelning av lärares pedagogiska -, ingenjörsmässiga och forskningskompetens. Analys Vid institutionen finns lärare både med lång erfarenhet av universitetsutbildning och nyanställda med friska idéer. Det finns en bra bredd av ämneskunskaper, och överlag har lärarna goda pedagogiska kunskaper flera har lärarutbildning, många har gått flera kurser på UPC och vi har kontinuerligt genomfört internutbildningar. Vi har ett mycket gott IKT-kunnande med lång erfarenhet av distanskurser. En flexibilitet hos lärarna gör att vi har lätt att anpassa oss till nya situationer och nya studentgrupper. De flesta kurserna genomförs i lärarlag, vilket 4
innebär att vi har hög beredskap för att klara av akuta personalincidenter. Det finns också ett nära samarbete med näringslivet i både stort och smått. Yrkeserfarenhet från näringslivet (nuvarande eller tidigare) är också en viktig del av våra lärares kompetens Det finns dock ett utvecklingsbehov i och med att vissa ämnesgrupper har en svag forskningsanknytning. Vi har också haft svårt att rekrytera lektorer med gedigen forskningserfarenhet samt med nödvändig specifik ingenjörskompetens. Vår strävan är en ökning i andelen lärare som har forskningskompetens och ingenjörskompetens. - 10 lärare/år deltar i kurser, verkstäder och seminarier anordnade av UPL. - Vid de regelbundna ämnesgruppsmötena ges lärarna möjlighet att diskutera didaktik/pedagogik och utbildningarnas progression för att utveckla undervisningens kvalitet. - Minst 5% av lärarna deltar årligen med inlägg på pedagogiska (i vid mening) konferenser. - Lärarna och institutionsledningen (prefekt, ämnesstudierektorer och studierektorer) deltar i pedagogiska konferenser, kurser, verkstäder och seminarier. - Vi sammanställer vilka som deltagit i kurser, verkstäder och seminarier anordnade av UPL - Ämnesgrupperna sammanställer sina diskussioner från ämnesgruppsmötena. - Studierektor med pedagogiskt ansvar sammanställer inlägg och deltagande i pedagogiska konferenser, kurser, verkstäder och seminarier - Några av våra lärare förlägger sin kompetensutvecklingstid i ett företag - Vid nyrekrytering av undervisande personal värderas utöver befintliga kriterier även ingenjörsmässig yrkeserfarenhet. - Institutionen följer upp resultaten av det etableringsstöd inom forskning, 25% av arbetstiden under 3 år, som erbjuds nyrekryterade lektorer. - Vi dokumenterar vilka som har erfarenhet av näringslivet. - Vid annonsering ska även meriter som är kopplade till erfarenhet av näringslivet efterfrågas. - En dokumenterad uppföljning av de nyrekryterade lektorernas forskningsverksamhet efter de första tre åren. Delmål 2.6. Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare har ökat - Vi rekryterar först och främst lektorer. - Inom en 5-årsperiod erbjuds minst 2 av våra adjunkter möjligheten att påbörja forskarutbildning - Andelen lektorer ökar. - 2 av våra adjunkter har påbörja forskarutbildning. 5
3. FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER Nydanande forskning Analys Volymen av institutionens forskning och grundutbildning har ökat markant under den senaste femårsperioden. Två professurer utlystes under 2013; i energieffektivisering och signalbehandling. Ytterligare en professur inom reglerteknik kommer sannolikt att utlysas under 2014. Generellt har forskningen vid TFE sedan ett tiotal år genomgått en stark utveckling och uppbyggnad. Nuvarande forskning vid TFE bedrivs i huvudsak inom följande områden/grupper: tillämpad elektronik med inriktning mot medicinsk teknik, signalbehandling med inriktning mot medieteknik, tillämpad elektronik med inriktning mot inbyggda system, signalbehandling med inriktning mot gränssnitt, reglerteknik och robotik, energiteknik och termisk processkemi, energiteknik med inriktning mot effektivisering, byggteknik med inriktning mot samverkanskonstruktioner. Sammantaget kan sägas att forskningen spänner över flera teknikområden, vilket också speglar sig i grundutbildningen som har en motsvarande bredd. Styrkan i denna bredd är att många kompetenser finns i huset som kan nyttjas inom många olika forsknings-projekt. Det ger också en plattform för att initiera nya tvärvetenskapliga projekt, vilket också sker. Svagheten med en stor bredd är risken för att vissa grupper blir under-kritiska i storlek. I sådana fall finns också en risk till minskad koppling till de andra grupperna. En god miljö för tillämpad forskning med stor samhällsrelevans måste bygga på en omvärldsanalys kopplad till en strategisk vision både på kort och lång sikt. Forskningen behöver en kritisk massa av väl avvägda och kompletterande kompetenser. Institutionen har som övergripande mål att stärka forskningen genom att förstärka forskargrupperna, öka extern/intern finansiering, öka graden av samverkan samt ökad publicering. I denna process ingår också att stärka kopplingen mellan grundutbildning och forskningsöverbyggnad. Vår ambition vad gäller institutionens forsknings-verksamhet är att den ska vara internationellt konkurrenskraftig och nationellt ledande. TFE har under en tid varit underbemannade inom undervisningen. Detta har de senare åren försvårat för flera av våra lektorer att hinna med att utveckla/påbörja sin forskningsverksamhet. Under 2013 har dock detta problem minskat vilket är positivt. Dock följer det faktum att flera lektorer inte har någon pågående forskning, ibland sedan flera år tillbaka, vilket kan göra det svårt att komma igång med forskningen igen. Vid allokering av olika nödvändiga resurser från både fakultetsnivå och institutionsnivå, måste hänsyn tas till de speciella behov som den aktuella forskningen har. Exempel på sådana behov är särskilda lokalbehov för omfattande experimentell verksamhet och särskilt teknikerstöd. Man bör sörja för att en viss relativt hög nationell men framförallt internationell mobilitet (omfattningen ställd i relation till gruppens storlek) upprätthålls. På medellång och lång sikt är det avgörande för forskargruppernas utveckling att en genomarbetad strategi för succession och kompetensuppbyggnad upprättas och genomförs. 6
Mål 3.A. Forskningsverksamheten inom våra starka områden ska vara av hög vetenskaplig kvalitet och internationellt konkurrenskraftig. - Formella forskningsmiljöer ska formeras. - Forskningsmiljöerna ska vara plattformar som förstärker möjligheterna att konkurrera om externa och interna resurser. - Kvalitetsutveckling av forskning ska planeras och formaliseras inom forskningsmiljöerna. Utvärderabara kriterier - Ett förslag på formering av forskningsmiljöer på TFE finns framtaget av FFu* i samråd med berörda forskare och prefekt. - En årligen utarbetad en aktivitetsplan med mål/aktiviteter för att söka resurser, publicering, samverkan internt samt tvärvetenskap och deltagande i forskningssamhället för varje miljö. - En av miljön årligen genomförd självvärdering utifrån aktivitetsplanen. * FFu = Beredande rådet för forskning- och forskarutbildning på TFE Mål 3.B. Forskningens volym ska fortsätta att öka mot 2020. - Utrymmet för forskning för institutionens lektorer ska öka. - Andelen disputerade, docenter och professorer av de anställda ska öka. - Forskningsresultat ska publiceras i aktuella och relevanta internationella högt rankade tidskrifter och som konferensbidrag samt synliggöras inom universitet, mot finansiärer och media lokalt och nationellt. - Vi har en stark forskningsfinansiering från fakulteten (studiestöd doktorander, fakultetsfinansierad forskningstid etc.) - Se även delmål 3.3. Utvärderabara kriterier - Andelen disputerade lärare har ökat. - Forskningsvolymen har ökat (publikationer, doktorander, resurser (interna och externa). - Det finns en gemensam övergripande kommunikationsplan för forskningen framtagen av FFu. - Det finns kommunikationsplaner (en strategi för hur forskningen ska synliggöras) och beskrivningar av miljöernas forskning framtagna av forskningsmiljöerna för resp. område på svenska och engelska. - Se även delmål 3.3. Delmål 3.1. Institutionen har en välutvecklad rekryteringsprocess för att attrahera excellenta forskare - Aktiv rekrytering som på ett flexibelts sätt kan anpassas efter förutsättningarna. - Kommunikationsplanen (se delmål 3.B) ska underlätta rekryteringsarbetet och verksamheten i forskningsmiljöerna. - Institutionen ska ha ett brett utlysningsförfarande. - Institutionen ska anamma ett aktivt förhållningssätt gällande utlysning. - Institutionen ska i samverkan med fakulteten underlätta en snabb process vid utseende av sakkunniga till utlysta anställningar. - Institutionen ska i samverkan med fakulteten verka för att en god referenstagning av sökande sker och ska, vid behov, stärka denna process. - Forskningsmiljöerna vid TFE uppfattas så attraktiva att de lockar kvalificerade sökanden till alla nya forskartjänster. 7
- Antal sökanden med hög kvalifikation har ökat. - Antalet utlysningar med internationell annonsering ökar. - Inför varje rekrytering av lärare tillsätts en rekryteringsgrupp som arbetar aktivt för att identifiera potentiella sökande. Delmål 3.2. Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) - Institutionens långsiktiga vision för forskningsverksamhetens utveckling ska beaktas och tas hänsyn till vid alla nyrekryteringar. - Planering av alla nyanställningar sker i samråd med både beredande rådet för forskningoch forskarutbildning och beredande rådet för grundutbildning. Delmål 3.3. Mängden externa medel erhållna i nationell och internationell konkurrens ska öka - Ökad beviljandegrad av grundforskningsinriktade ansökningar hos forskningsråd såsom VR och FORMAS. - Ökad antal och volym EU-bidrag, samt övrig nationell forskningsfinansiering. - FFu utarbetar en strategi för att stödja nya lektorer och kollegor i ansökningsprocessen. - Institutionen utformar en administrativ rutin för ansökningsprocessen för att stödja vid budgetarbetet. - Fyraårsmedelvärdet av mängden externa medel erhållna i nationell och internationell konkurrens har ökat. - Institutionen har en process för granskning av ansökningar. - En administrativ ansökningsprocess finns dokumenterad och lättillgänglig. 8
Forskning som antar samhällets utmaningar Umeå universitets forskare verkar i vetenskapligt gränsöverskridande och kreativa miljöer och bidrar till att lösa svåra samhälls- och miljöproblem. Delmål 3.4. Internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat - Ökat internationellt samarbete med forskargrupper inom och utom EU, särskilt i områdena uthålliga energisystem och folkhälsa. - Ökad sampublicering med internationella partners. 9
Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Vi utbildar doktorander med ett internationellt perspektiv för både akademi och samhälle. Höga kvalitetskrav ställs på både doktorander och handledare. Forskarutbildningen är individbaserad och har fokus på både vetenskaplig och personlig utveckling. Doktoranderna verkar i interaktiva och mångvetenskapliga miljöer samt breda internationella forskarnätverk. Delmål 3.7. Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till forskarutbildning - Den externa rekryteringen av institutionens doktoranderna ska förstärkas. - Grundutbildning ska anpassas så att den, i högre grad, är forskningsförberedande för våra forskarutbildningsämnen? - Förbättrad information om forskarutbildning genomförs i grundutbildningen. - Internationell annonsering av doktorandanställningar. - Fler avancerade kurser med relevans utifrån institutionens forskningsverksamhet. - Fler studenter på avancerade kurser. Delmål 3.9. Alla doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp - Doktoranderna ska hålla sig a-jour med vad deras kollegor gör. - Doktoranderna ingår i ett vetenskapligt nätverk. - En lämplig modell för referensgrupper ska utarbetas. - Doktoranderna har upprättat ett eget forum som bl a ansvarar för och anordnar en årlig intern postersession. - Doktorandens vetenskapliga nätverk och handledarnas roll är redovisade i den individuella studieplanen. - Varje doktorand anställd efter 2014-01-01 har en referensgrupp. Delmål 3.10. Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka - En ökning av antalet företagsdoktorandprojekt. - Antalet doktorander med företagsanknytning ökar. Delmål 3.11. Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet - Alla doktorander stimuleras under sin studietid att etablera ett internationellt kontaktnät. 10
- Doktorandens internationella erfarenhet skall redovisas i den individuella studieplanen samt granskas av doktorandens referensgrupp. Delmål 3.11.2 TN. Doktorander ska under sin forskarutbildning ha tillgång till ett relevant kursutbud - Forskningsmiljöerna på institutionen ansvarar för att tillhandahålla ett relevant kursutbud. - Doktoranderna uppmanas att söka doktorandkurser på andra universitet och institutioner. - Det finns en lista framtagen på institutionen på kurser och kurspaket (interna, externa på UMU, andra lärosäten) som kan vara intressanta för institutionens doktorander. 11
4. DET GODA OCH EFFEKTIVA UNIVERSITETET Umeå universitet byggs och utvecklas av dess medarbetare och studenter. Jämställdhet, mångfald och likabehandling är därför centrala begrepp. Vi har en långsiktig kompetensförsörjning och stimulerande arbetsmiljö. Ett effektivt verksamhetsstöd ger oss utmärkta möjligheter till ett framgångsrikt arbete. Administrativa stödfunktionen Analys Den administrativa stödfunktionen är viktig för verksamheten. Behoven och arbetsuppgifterna förändras snabbt och kraven på en effektiv och väl fungerande stödfunktion ökar. Inom den administrativa stödfunktionen jobbar vi för att skapa en mer flexibel, utvecklande och anpassningsbar stödfunktion för att bättre kunna möta framtida behov och förändringar inom kärnverksamheten. En väl fungerade administration med rätt spetskompetens ger ett bra stöd till institutionens kärnverksamhet. Önskemål om en effektiv och serviceinriktad administration måste dock balansera mellan kraven på en bra arbetsmiljö för personalen som arbetar inom stödfunktionen och minimerade kostnader. Delmål 4.4.1. Administrativa stödfunktionen ska främja att administrativa processer och system fungerar så effektivt som möjligt med god kvalité för att på ett optimalt sätt stödja kärnverksamheten. - Årlig uppföljning och avstämning av rutiner och administrativa processer där förändringar dokumenteras och följs upp. - Att dokumentation av de administrativa funktionerna, rollerna och kompetenskrav finns sammanställda på institutionen - Att dokumentation av fastställda rutiner och anvisningar finns sammanställda på institutionen Delmål 4.4.2 TN. Fakulteten bedriver ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning. - Institutionen ska använda strukturerade former för utvecklingssamtal och uppföljning/dokumentation av dessa - Institutionerna har en nedskriven plan för arbetet med utvecklingssamtal. - Alla anställda har utvecklingssamtal. Delmål 4.5. Universitetets arbets- studie och forskningsmiljöer för anställda och studenter ger förutsättningar för kreativitet, framgång och konkurrenskraft och främjar samtidigt en god hälsa - Institutionen ska fortsätta att verka för att minimera andelen tid som lärare/forskare lägger på administration genom att om möjligt nyttja administrativ personal, både vid institutionerna och centralt, under förutsättning att det också sker en effektivisering. 12
- Arbetsplaneringen för lärarna ska göras i god tid av institutionerna och i så hög grad som möjligt göras så att en jämn arbetsbelastning uppnås sett över året. - Den årliga uppföljningen av de individuella studieplanerna inkluderar också inflytelseaspekter och doktorandnöjdhet. - Underlag för stoppdatum och rutiner för tjänsteplaneringen finns dokumenterade. Lika villkor Analys Institutionens beredande råd för jämställdhet arbetar med ett vidare ansvarsområde under namnet beredande råd för lika villkor. Inom området lika villkor hanteras frågor som rör någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder samt religion. Vi är övertygade om att TFE kan bli en bättre arbetsplats för såväl anställda som studenter och att vi kan höja vår konkurrenskraft med ett bättre arbete för lika villkor, där vi också enligt diskrimineringslagen har speciella skyldigheter som utbildare. Därför ser vårt förslag till handlingsplan ut så här: - Rådet för lika villkor utbildas i diskrimineringslagen. - Rådet har tilldelats en resurs för att kunna genomföra sin uppgift. - Utbildning i diskrimineringslagen för medlemmar i gruppen har genomförts i samverkan med övrig personal med liknande uppdrag inom universitetet. - Rådets uppdrag samt diskrimineringslagen har presenterats för personalen vid TFE. - Inventeringar och förändringar har genomförts så att lagen uppfylls. Arbetet ska vara ledningsstyrt. Arbetsmiljö Analys Mycket av det konkreta arbetsmiljöarbetet utgår från de skyddsronder som genomförs varannan månad. De brister som identifierats vid skyddsronden dokumenteras och följs upp så att bristerna åtgärdas. I samband med genomgången av den fysiska arbetsmiljön genomförs även översyn av brandskyddet vilket utgör grunden för brandskyddsronden. Generellt kan sägas att den fysiska arbetsmiljön och det fysiska brandskyddet är gott. Personalen har i en omgång erbjudits utbildning i brandskydd. - Arbetsmiljöarbetet fortsätter att koncentreras på en fortsatt översyn av anställdas nuvarande psykosociala arbetsmiljö. - Alla anställda har inflytande i planering av kurser och sitt övriga arbete. - Alla anställda känner sig viktiga i planeringsprocesserna. - Anställda känner sig delaktig i institutionsarbetet när det gäller arbetsmiljö. 13
Delmål 4.6. Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system - Institutionen ska fortsätta att verka för en minimering av administrativa uppgifter som ligger på prefekten som kan flyttas till administrativ personal vid institutionen eller centralt. - Information och alla viktiga dokument ska översättas till engelska där så är relevant. - Institutionerna ska se över informationsflödet inom institutionen så att informationen når de anställda som behöver den. - Rutiner för informationsflödet på institutionen finns dokumenterat. 14