Rekommendationer för planering av bebyggelse vid Vänern, Bohuskusten och i inlandet

1 PRELIMINÄR 2009-10-13 Anpassning till ett förändrat klimat Stigande vatten i samhällsplaneringen Rekommendationer för planering av bebyggelse vid Vänern, Bohuskusten och i inlandet

2 Förord Hur påverkar stigande vatten i havet, i Vänern och inlandets sjöar och vattendrag vårt samhälle? Hur behöver kommunernas fysiska planering anpassas till pågående och kommande klimatförändringar? Länsstyrelsen i Västra Götalands län har sammanställt denna rapport till stöd för kommuners och länsstyrelsens handläggare av fysisk planering. Rapporten vänder sig också till representanter för statliga verk och myndigheter samt kommunala politiker som arbetar med frågorna. Syftet med rapporten är att ge råd och vägledning för planering i vattennära områden. Rapporten behandlar främst hur förväntat stigande vatten bör hanteras i översiktlig planering och detaljplanering. De plushöjder som rekommenderas för framtida exploateringar bygger på dagens kunskaper och forskningsrapporter. Den kunskapen och bedömningar kan ändras. Behovet av att anpassa byggnader till ett förändrat klimat behandlas inte i denna rapport. Västra Götalands län bedöms enligt klimatprognoser vara det område i Sverige som förväntas bli mest berörd av nederbördsökning. Detta kommer särskilt att påverka Vänern, men även landområden kring övriga sjöar och vattendrag. Även havsnivåns beräknade höjning förväntas ge påtagliga konsekvenser för Göteborg stad och Bohuskustens städer och samhällen. Det är viktigt att alla aktörer som är delaktiga i förändring och utveckling av samhället, speciellt samhällsplaneringen, är medvetna om klimatförändringarnas effekter. För närvarande finns inga beslut om Vänerns framtida reglering och ökade avtappning som skulle kunna minska riskexponeringen på städer och samhällen runt Vänern. Tills vidare tillämpar därför Länsstyrelsen slutsatserna från Klimat- och sårbarhetsutredningen. Denna rapport har utarbetats av Sten Hedelin och Matti Lagerblad på samhällsbyggnadsenheten i samverkan med representanter från enheterna för Skydd och säkerhet, Naturvård och Vattenvård. Länsstyrelsen ser denna rapport som en del i sitt uppdrag att bidra till arbetet med anpassningen till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Oktober 2009 Dick Hedman Samhällsbyggnadsdirektör

3 BAKGRUND Majoriteten av världens klimatforskare är överens om att klimatförändringar pågår som kommer att resultera i förändrat klimat och stigande havsnivåer. Västsverige förväntas få större nederbördsmängder med ökad risk för översvämningar, ras och erosion. Detta ställer nya krav på den fysiska planeringen beträffande lokalisering av ny bebyggelse och infrastruktur. Merparten av städer och samhällen i Västra Götalands län är byggda vid havskust, sjöar eller vattendrag. Skyddet av den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen är en stor utmaning för många kommuner särskilt runt Vänern samt vissa kuststäder. Hanteringen och förhållningssättet till vattennära nyexploatering är i flera avseenden enklare jämfört med befintlig samhällsstruktur som ligger i riskzonen för översvämning. SAMMANFATTNING Planeringens uppgift är att säkra befintliga samhällsstrukturer mot högre vattennivåer samt nyplanera med marginal för höjda nivåer. Rapporten redovisar rekommenderade nivåer för byggande vid Vänern och Bohuskusten samt vilka principer och arbetsmetoder som bör gälla för riskhantering i utsatta områden. Rapporten pekar på behovet av att ta fram riskanalyser med tillhörande åtgärdsprogram. Speciellt viktigt är detta för befintlig bebyggelsestruktur och infrastruktur där förändring och förnyelse planeras. Varje område har sina lokala förutsättningar. Prognoser och beräkningar om stigande vatten måste därför anpassas till dessa för att ge bästa möjliga planeringsunderlag. Plan- och bygglagen med sin fysiska planering är inte ett tillräckligt verktyg för att komma åt problemen med översvämningshotad befintlig bebyggelse. Därför måste samverkan med andra myndigheter och andra berörda ske. Försäkringsbolagens förhållningssätt framöver kan t ex påverka besluten. UTGÅNGSPUNKTER OCH AVGRÄNSNING AV DENNA RAPPORT Denna rapport utgår ifrån den nuvarande forskning som finns kring klimatförändringar och dess påverkan på samhällsområdet planering och bebyggelse. Någon fullständig redovisning av kunskapsläget görs inte i rapporten. Innehållet inriktas på att redovisa arbetsmetoder för fysisk planering och en del exempel. Kommentarer görs till gällande lagstiftning och ansvarsfrågor. Fokus kommer att ligga på översvämningsproblematiken med de förväntade framtida vattennivåerna mot slutet av seklet. Problemet med ökad erosion och höjda grundvattennivåer till följd av högre medelvattenstånd kommer också att behandlas kortfattat. Andra typer av extrema väderfenomen kan ge snabb effekt på ett exploaterat område såsom häftiga regn, snöoväder, torka och värme, underkylt regn och hagel samt extrema vindhastigheter. Sådana problem belyses inte här. KUNSKAPSUNDERLAG, STIGANDE VATTEN Som underlag för bedömningen av vilka vattennivåer som kan förväntas i framtiden har ett antal källor använts. De viktigaste källorna är bl a FN:s klimatpanel (IPPC, februari 2007), klimat- och sårbarhetsutredningen, SMHI (www.smhi.se) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (www.msbmyndigheten.se), f d Räddningsverket. Särskilt underlagsmaterial för Bohuskusten har bearbetats av SMHI för att bedöma vilka högvattennivåer som kan förekomma vid de befintliga tre mätstationer som finns i havet utanför Göteborg och Bohuslän.

4 Kunskapsläget om klimatförändringarna och deras påverkan på vattennivåerna förändras ständigt. De nivåer som anges nu kommer troligen att behöva justeras i takt med att kunskapsnivån ökar. Boverkets rapport 2009:6 Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande analyserar hur plan- och bygglagstiftningen kan användas för klimatanpassad planering och byggande. Denna rapport försöker bidra med förslag på metoder, förhållningssätt och kunskapsunderlag anpassade till kommunerna i Västra Götalands län och förutsättningarna här. KLIMATFÖRÄNDRINGARNA KRÄVER ANPASSNING I första hand syftar klimatarbetet till att motverka att ökad mängd växthusgas bildas genom mänsklig verksamhet. Men det faktum att klimatförändringarna förväntas fortsätta innebär att anpassningar till klimatförändringarna måste genomföras. Det är därför viktigt att planera för de klimatförändringar som kommer. Stigande vatten och ökande flöden I Västra Götaland finns tre problemtyper av stigande vatten. De har var för sig olika riskbedömningar och prognosmodeller. - Havet, Bohuskusten - Vänern - Inlandets sjöar och vattendrag inkl Göta älv De riskanalyser som behöver tas fram för förändrad markanvändning måste därför anpassas till aktuell problemtyp. Utredning och analyser måste alltid anpassas till lokala förhållanden. Anpassning i planering och byggande god planering Länsstyrelsen vill ge följande allmänna råd och upplysningar: Grunden för allt hållbart byggande är god planering. God planering syftar till att skapa attraktiva, hållbara, säkra miljöer för dagens och morgondagens människor. Områden som är riskutsatta för stigande vatten men ändå anses angelägna att bebygga behöver därför utredas särskilt noggrant. Karteringar avseende översvämningsrisk behöver tas fram liksom risk- och sårbarhetsanalyser på lokal nivå God säkerhet uppnås vanligen inte med endast en åtgärd, utan en kombination av flera krävs ofta. Vissa är inte kopplade till fysisk planering Enbart genom god planering och att området disponeras väl kan vissa säkerhetshöjande effekter uppnås utan att direkta merkostnader eller begränsningar uppstår. PLANERINGSVERKTYG Plan- och bygglagen, roller och ansvar Kommunerna Kommunerna har ett tydligt mandat och ansvar att inom sina kommungränser planera för och ange hur mark och vatten skall användas (det kommunala planmonopolet). Detta sker inom ramen för den översiktliga planeringen (ÖP), detaljplaner och bygglovgivningen. I

5 planeringen har frågor kring miljö, hälsa och säkerhet en framträdande plats och i PBL regleras att bebyggelsen ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, jord, berg- och vattenförhållanden, möjligheterna att ordna trafik, vatten, avlopp och annan samhällsservice, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, risken för olyckor, översvämning och erosion (tillägg i PBL 2008-01-01) Grundfrågan utifrån ett planeringsperspektiv handlar alltså om att fastställa markens och vattnets lämplighet för de planerade åtgärderna. När höjda vattennivåer kan förväntas i planområdet har således kommunen att bevisa att man beaktat risken för olyckor, översvämning och erosion. När det gäller det obligatoriska innehållet i översiktsplanen ska bl a de miljö- och riskfaktorer som kommunen anser ska beaktas vid planläggning och byggande m.m. redovisas Förutom fysisk planering behöver kommunerna arbeta med Lokala risk och sårbarhetsanalyser I kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser redovisas behov av åtgärder för att minska sårbarheten inom flera samhällsområden till följd av konsekvenserna av klimatförändringar. Länsstyrelserna Länsstyrelsen har en uppgift i att ta fram underlag för den kommunala planeringen och en rådgivande roll när det gäller tillämpningen av PBL. Länsstyrelsen företräder statliga intressen och har särskilt ansvar för bevakningen av frågor om hälsa och säkerhet samt riskerna för olyckor, översvämning och erosion. Länsstyrelsen kan med stöd av 12 kap PBL besluta om överprövning och upphävande av planer om behovet av skydd mot översvämningsrisker inte är beaktade. Se punkten Risker för olyckor, översvämning och erosion enligt ovan, under rubrik Kommunerna. Det mesta underlag som för närvarande tas fram sker genom övriga myndigheter, se nedan. Länsstyrelsens roll är framförallt att samordna de statliga intressena och göra helhetsbedömningar av planeringsförslagen så att resultatet blir en hållbar och god samhällsutveckling. Övriga myndigheter Det finns ett antal centrala myndigheter av stor betydelse för kunskapsuppbyggnad och förebyggande arbete när det gäller effekterna av ett framtida klimat i stort. De viktigaste är Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fd Räddningsverket, SGI, SMHI, Naturvårdsverket. Även infrastrukturmyndigheter tex Banverk, Vägverk och Sjöfartsverk har ett ansvar att bidra med kunskapsunderlag och åtgärder. Enskilda I fråga om ansvar för privat egendom och verksamhet har givetvis den enskilde ett primärt ansvar för skyddet av sin privata egendom och verksamhet. Frågan om försäkringsbolagens kommande förhållningssätt kan påverka aktörerna fortsättningsvis.

6 Vänern Vänerns vattennivåer Klimat- och sårbarhetsutredningen har gjort en särskild analys för bl a Vänern. I den anges att nivån för 100-års flödet för Vänern är +46,5 meter (höjdsystemet RH70) i dagens klimat. Denna nivå förutspås att vara 20-års nivå om 100 år. I utredningen utgår man från en klimatpåverkan på ca +0,5 meter, vilket innebär att den framtida 100-årsnivån är på +47,0 meter. Vänerns dimensionerande nivå har beräknats till +47,4 meter. Utredningen rekommenderar att som huvudregel inte medge ny bebyggelse under +47,4. Endast enklare byggnader bör tillåtas ner till nivån +46,5. Principiellt synsätt för Vänern Länsstyrelsens principiella synsätt på översvämningsproblemet illustreras av bilden nedan som huvudsakligen bygger på de principer som de sju länsstyrelserna i Mellansverige tagit fram (Översvämningsrisker i fysisk planering, augusti 2006). Med högsta framtida dimensionerande vattennivå (översta nivån enligt figuren) menas här effekten av ett extremt flöde som bygger på en kombination av alla kritiska faktorer sammantaget inklusive effekter av framtida klimatförändringar. Den statistiska sannolikheten för återkomsttid kan inte anges för den dimensionerande nivån. Huvudregeln är att viktiga samhällsfunktioner ska lokaliseras på en nivå ovanför den dimensionerande nivån. Viktiga samhällsfunktioner är t.ex. sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella alternativa förbifartsmöjligheter, järnväg, hamnar, vattenförsörjning, avlopp, avfallsanläggningar, reningsverk, värmeförsörjning, el- tele- dataanläggningar samt större miljöfarliga industrier. När det gäller sammanhållen bostadsbebyggelse anser inte Länsstyrelsen att den kan definieras som en funktion av sådan dignitet att samhället i stort inte skulle fungera om den utsattes för översvämning. Effekterna är självklart stora på individnivå men sträcker sig inte till samhällsnivå. Större bostadsprojekt bör dock planeras ovanför nivån för högsta dimensionerande nivå mot bakgrund av de stora materiella och ekonomiska värden sådan bebyggelsen utgör. I det fall det ändå uppstår önskemål eller behov av att lokalisera bostadsbebyggelse på sådana nivåer där det finns en viss sannolikhet för översvämningar behöver en riskanalys tas fram för att klarlägga risknivå och konsekvenser samt behov av skyddsåtgärder för att minimera konsekvenserna av en översvämning.

7 I uppenbara riskområden (områden som hotas av 100-årsnivåer) bör endast byggnader av enkel karaktär (typ förråd, uthus eller garage) tillåtas. I avvaktan på beslut om ökad avbördning av Vänern avser Länsstyrelsen tillämpa Klimat- och sårbarhetsutredningens principer. Möjligheterna att kunna reducera höjdnivåerna genom den frivilliga tappningsstrategin som för närvarande gäller är för kortsiktig för att kunna ta i beräkning när det gäller fysisk planering som har minst 50-åriga perspektiv. LÄNSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER FÖR PLANERING VID VÄNERN Planering i sjönära områden kan handla om tre tillämpningsfall: 1. Nyexploatering på jungfrulig mark, skild från befintlig samhällsstruktur 2. Tätortsutveckling intill befintlig samhällsstruktur 3. Exploatering i befintlig samhällsstruktur Huvudregeln är att viktiga samhällsfunktioner placeras på minst +47,4 meter i höjdsystemet RH70. Mellan nivån +47,0 och +47,4 kan samhällsfunktioner av mindre vikt placeras. Ner till nivån +46,5 kan byggnader av enkel karaktär placeras. Vid avsteg från rekommendationerna behöver en riskanalys med åtgärdsprogram tas fram. Observera att även grundläggning och tekniska system måste anpassas till säkerhetsnivåerna. Punkt 1, Nyexploatering på jungfrulig mark. Huvudregeln tillämpas Punkt 2 och 3, Riskanalys med åtgärdsprogram tas fram. Punkt 2 och 3 kräver troligen säkerhetshöjande åtgärder i omgivningen samt åtgärder som behöver göras successivt och under längre tid vilket ofta medför en komplicerad planeringsuppgift och genomförande. Illustration av rekommenderade bebyggelsenivåer vid Vänern

8 Havet, Bohuskusten Havsnivåer När det gäller rekommendationer för framtida havsnivåer är det betydligt mer vanskligt att ange exakta nivåer jämfört med de stora insjöarna eftersom det är mer komplexa och globala faktorer som styr utvecklingen. En ganska avgörande fråga är i vilken takt och omfattning avsmältningen av inlandsisarna (glaciärerna) på Grönland och Antarktis kan komma att ske. En annan avgörande faktor är i vilken takt utsläppen av växthusgaser faktiskt kan minskas och därmed begränsa temperaturhöjningen. När det gäller den förväntade höjningen av medelvattenstånden i Nordsjön och Östersjön pekar högscenarierna i FN:s klimatpanel, IPCC, från februari 2007 på upp till +0,8 meters höjning till år 2100 (globala medelhavsnivån med +0,6 meter och ytterligare +0,2 för nord- och östersjön). Observeras bör dock att effekter av någon snabbare avsmältning av inlandsisarna inte är inräknad i något scenario. Dessutom förväntas nivån att fortsätta att stiga ytterligare under flera hundra år. Mot bakgrund av forskningsrapporter som har kommit under senare tid tyder mycket på att de framtida havsnivåerna kan snarare komma att stiga mer än tidigare befarade 0,8 meter, kanske till 1 meter. I rapporten Ny klimatvetenskap 2006 2009, som tagits fram på uppdrag av regeringens rådgivande kommission för hållbar utveckling, har en genomgång gjorts av de senaste årens forskning. I den slås fast att nya studier av landismassors känslighet för uppvärmning och därmed deras avsmältningshastighet pekar på att havsytan kan höjas mer än vad som angavs i senaste IPCC rapporten. Det kan röra sig om en meter. Studierna är dock behäftade med stor osäkerhet. Det konstateras vidare att det är fysikaliskt orimligt att vattennivån stiger mer än 2 meter under de närmaste 100 åren. Från översvämningssynpunkt är det de havsnivåer som uppstår vid extrema högvatten som utgör problemet. Med en framtida höjning av medelvattennivån ökar frekvensen av vad som idag är extrema vattenstånd samtidigt som de allra högsta vattennivåerna stiger med ungefär medelvattenhöjningen. Enkelt uttryckt blir det översvämningar både oftare och med större amplitud och över allt större landarealer. Den nivå som det är naturligt att utgå ifrån är det beräknade havsvattenståndet med 100 års återkomsttid med dagens klimatförhållanden. Exempel på redovisade nivåer på andra platser Länsstyrelsen i Skåne och Blekinge redovisar i rapporten (framtagen under 2007) Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering 100-års nivåer i dagens klimat för sex olika mätstationer. Nivåskillnaderna mellan mätstationerna varierar mellan +1,2 1,7 meter i RH70. I rapporten redovisas också beräknade högsta vattenstånd för framtidens klimat med 100 års återkomsttid. Dessa beräkningar visar att de högsta vattenstånden i framtiden (2070-2100) kan komma att ligga på nivån 1,9-2,3 meter. De platser som får de högsta nivåerna är Viken och Ystad medan de lägsta nivåerna blir i t ex Simrishamn och Barsebäck. Göteborgs kommun redovisar i rapporten Extrema väderhändelser, fas 2 för tre centralt belägna platser i staden dagens extrema högsta högvatten i intervallet mellan 1,5 2,0 meter. Dessa nivåer ligger väl i linje med de nivåer som beräknats för Bohuskusten enligt nedan.

9 Havsnivåer utefter Bohuskusten SMHI har tre mätstationer för havsvattenstånd i Västra Götalands län: Kungsvik, Smögen och Göteborg. För dessa mätstationer har SMHI gjort beräkningar för de högsta vattenstånden med återkomsttider på 50 respektive 100 år. Årtalen under mätstationen anger hur lång tidsserie det finns för observerade mätdata. Ju längre period desto säkrare beräkningar för återkomstnivåer. Tillgången till underlagsdata i det här fallet får anses som mycket god. Tabell: Beräknade högsta högvattenstånd med 50 och 100 års återkomsttid. Det kursiverade intervallet anger 95% konfidensintervall. Nivåerna anges i RH70. Mätstation/återkomsttid Dagens 50 års-nivå Dagens 100 års-nivå Kungsvik 1911-2008 Smögen 1911-2008 Göteborg 1887-2008 1,28 1,18-1,48 1,27 1,17-1,47 1,46 1,34-1,70 1,36 1,24-1,62 1,35 1,22-1,61 1,55 1,41-1,88 Tabellen visar att skillnaden mellan extrema vattenstånd med 50 respektive 100 års återkomsttid inte är mer än knappt 0,1 meter. De två nordligaste mätstationerna uppvisar cirka 20 cm lägre extrema vattenstånd än Göteborg. Tänkbara förklaringar är att mätstationens läge i Göteborg tidvis har varit en bit upp i älven och därmed även registrerat vinduppstuvningseffekten. Andra förklaringar kan vara skillnader i vindklimat och topografi. Det är viktigt att notera att beräkningarna avser nivåer vid öppna kusten. Effekter såsom vinduppstuvning och tillfällig överspolning på grund av höga vågor finns inte med i beräkningen. Havsnivån i vissa vikar eller trånga sund, vid tillfällen med pålandsvind, kan medföra ytterligare nivåhöjning med uppskattningsvis 0,3 meter. Skillnaderna i vinduppstuvningseffekt är dock relativt stora beroende på plats varför det är viktigt att det görs särskilda beräkningar för vikar med kritisk bebyggelse. Effekterna av Göta älv på Göteborg stad, Kungälv och samhällena i älvens dalgång måste beaktas särskilt.

10 Beräkning av 100-årsnivån för havet i ett framtida klimat enligt Länsstyrelsens resonemang Beräknat extremt högvattenstånd med en återkomsttid på 100 år i dagens klimat kan översiktligt uppskattas till att ligga i intervallet 1,4-1,6 m Den globala medelhavsnivån kan i ogynnsamt scenario för framtida klimat förväntas stiga med 0,6 meter. Till följd av regionala skillnader i nivåhöjningen förväntas de svenska haven få 0,2 meter ytterligare i höjning. Den senaste forskningen tyder på att landismassornas avsmältning troligen går snabbare än vad som förutsågs tidigare, vilket skulle generera en ytterligare höjning med ca 0,2 meter. Landhöjningen på västkusten är ca 0,3 cm per år. I ett 100-års perspektiv innebär detta 0,3 meter. Mot bakgrund av de stora osäkerheter som finns i klimatberäkningarna och de omfattande konsekvenser för egendom och person som kan uppstå vid en översvämning kan försiktighetsprincipen motivera ett påslag på 0,3 meter. Sammantaget ger detta ett planeringstal för höjd medelhavsnivå på 1,0 meter i ett långsiktigt perspektiv. En rekommendation för den översiktliga planeringen blir således sammantaget att samhällsviktiga funktioner ska läggas ovanför nivån +2,5 meter. + 1,5 + 0,6 + 0,2 + 0,2 0,3 + 0,3 Summa + 2,5 Observeras ska att utöver ovanstående behöver effekter av vinduppstuvning i vikar/trånga sund beaktas från fall till fall men ett övergripande planeringstal kan vara ytterligare någon decimeter. Tabell: Dagens och framtidens beräknade högsta högvattennivåer med en återkomsttid på 100 år. Mätstation/återkomsttid Dagens 100 årsnivå Kungsvik 1911-2008 Smögen 1911-2008 Göteborg 1887-2008 Framtidens 100 års-nivå 1,36 + 2,36 1,24-1,62 1,35 + 2,35 1,22-1,61 1,55 + 2,55 1,41-1,88

11 LÄNSSTYRELSENS REKOMMENDATION FÖR PLANERING I HAVSNÄRA LÄGE Bebyggelse och infrastruktur behöver placeras på en säker höjd över havet. Länsstyrelsen ger, med nuvarande kunskapsunderlag om stigande havsnivåer, följande råd: Samhällsviktiga funktioner (sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella alternativa förbifartsmöjligheter, järnväg, hamnar, VA/avfallsanläggningar, reningsverk, värmeförsörjning, el- teledataanläggningar samt större miljöfarliga industrier) placeras minst + 2,5 meter över dagens medelvattenstånd. Sammanhållen bostadsbebyggelse definieras inte som samhällsviktig funktion men bör läggas på nivån +2,5 m mot bakgrund av materiella/ekonomiska värden. I det fall det ändå uppstår önskemål eller behov av att lokalisera bostadsbebyggelse på sådana nivåer där det finns en viss sannolikhet för översvämningar behöver en riskanalys tas fram för att klarlägga risknivå och konsekvenser samt behov av skyddsåtgärder för att minimera konsekvenserna av en översvämning. Under nivån 2,5 meter kan för funktioner av mindre vikt (byggnad av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med alternativa förbifartsmöjligheter, enstaka bostadshus) avsteg från huvudprincipen medges. Eventuellt kan en särskild riskanalys behöva ligga till underlag. I ett uppenbart riskområde för översvämning (områden som hotas av 100-års nivån), d v s ner till nivån 1,5 meter, kan endast i undantagsfall byggnader av enklare karaktär (typ förråd, uthus eller garage) tillåtas. Observera att även grundläggning och tekniska system måste anpassas till säkerhetsnivåerna. Beakta risken för vinduppstuvning och vågtoppar vid bebyggelseplanering i vikar och trånga sund.

12 Inlandet Vattendrag översvämningskarteringar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar kontinuerligt med att ta fram översiktliga översvämningskarteringar längs delar av de större svenska vattendragen. Kartorna visar vilka områden som riskerar att översvämmas vid höga flöden. Observeras ska att dessa kartor baserar sig på historiska förhållanden och tar alltså inte hänsyn till framtida ökade flöden. Kartmaterialet är avsett för övergripande planering av räddningstjänstens arbete och som underlag för kommunernas översiktsplaner. I bedömningen av översvämningsrisken utgår man från: dels det s k 100-årsflödet som visar med vilken sannolikhet en viss mängd vatten passerar en viss plats i ett vattendrag under en 100-årsperiod dels beräknat högsta flöde som är den största mängd vatten som väntas förekomma i ett visst område. Karteringar läggs kontinuerligt upp på myndighetens hemsida. Kartan nedan visar de vattendrag som är översvämningskarterade och vilka som prioriteras i västra Sverige. Observera att aktualiteten ändras ganska fort på denna karta varför aktuella förhållanden kan nås på myndighetens hemsida.

13 I samband med detaljplanering inom översvämningshotade zoner krävs mer detaljerat underlag för att kunna göra noggrannare bedömningar av den specifika platsens förutsättningar. SMHI kan ta fram detaljerade översvämningskarteringar för både kustområden och i anslutning till vattendrag i inlandet. Exempel på viktigt underlagsmaterial för beräkningarna är tillgången till digital höjddatabas med god upplösning. Karteringens kvalitet hänger nära samman med precisionen i höjddata. Erosion De områden som av SGU pekas ut översiktligt där erosion kan förekomma är vissa större havsvikar och framför allt Göta Älvdalen. För Göta Älvdalen har även en särskild skredriskkartering tagits fram av SGI. I rapporten från Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge utgår man från att en meters höjning av medelvattennivån kan påverka inom 100 meter från strandlinjen, vilket används som övergripande säkerhetsavstånd i samband med översiktlig planering. De lokala förhållandena avseende t ex jordart, kuststräckans profil, grundvattenytans läge och skyddsåtgärder är helt avgörande för erosionsbenägenheten. Vid planläggning av låglänta områden behöver ett antal frågor belysas såsom: - topografi - grundvattennivå - geologiska förhållanden - förutsättningar för avvattning av mark. Grundvattennivå När hav och sjöar stiger, stiger grundvattnet. I takt med att vattenytans medelnivå höjs kommer även grundvattennivån att stiga lika mycket i den omedelbara närheten av vattenlinjen. Hur långt in på land som grundvattenhöjningen kan nå beror helt på de lokala förutsättningarna avseende bland annat geologi, avstånd till vattenlinjen och grundvattnets lutning. I princip behöver man samla in data över tid om grundvattennivån i förhållande till förändringar i vattennivån för att få kunskap om sambandet. Vid Bohuskusten kan även problem med saltvatteninträngning uppstå vid flacka landområden. Vad händer på nationell nivå? När det gäller frågan om skyddet av den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen utifrån statens perspektiv är två dokument av särskild betydelse. Nedan görs en kort sammanfattning av klimatpropositionen (prop. 2008/09:162) samt Räddningsverkets förslag till hur EU:s översvämningsdirektiv ska implementeras i svensk lagstiftning.

14 Klimatpropositionen Statliga anslaget för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor behålls på nuvarande nivå om 40 mkr. Storskaliga åtgärder såsom invallning av städer lyfts bort från ovanstående anslag och hanteras i särskild ordning. Något närmare förtydligande om den särskilda ordningen finns inte presenterad. Bidragsdelen minskas från 80% till 60% av åtgärdernas kostnad. Kommunerna pekas ut som lämpligaste instansen att fatta beslut om och åtgärda riskerna för naturolyckor samt att stå för merparten av kostnaden. Motiv: o kommunerna har genom planläggningen och bygglovgivningen det primära ansvaret för bebyggelsens lokalisering o kommunerna har bäst kännedom om lokala förhållanden o åtgärderna är av vikt för kommuninvånarnas säkerhet o fastighetsägare bör ta sin del eftersom åtgärden i många fall ökar fastighetens värde. För Vänern finns inga konkreta beslut om långsiktig avbördningsstrategi. De två alternativ som anges är antingen att en avtappningstunnel byggs eller att större avtappning möjliggörs i Göta Älv genom ytterligare förstärkningar av älvsidorna, erosionsskydd m.m. De förslag som finns i propositionen är att SGI ges uppdrag att utreda ökad avtappning genom Göta Älv samt att SGU ges uppdrag att utreda geologiska förutsättningar för en tunnel. Översvämningsdirektivet EU:s översvämningsdirektiv handlar främst om säkerhetsfrågor och syftar till att minimera riskerna för översvämning. Kraven i direktiven är inriktade på arbetsformer och instrument för hantering av översvämningsrisker. Räddningsverket har haft uppdraget att föreslå hur EUdirektivet om bedömning och hantering av översvämningsrisker kan genomföras. Förslagen innebär sammanfattningsvis: - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gör en preliminär bedömning av översvämningsrisken samt fastställer vilka områden som kan anses ha betydande risker. Kartor som visar omfattning vid olika scenarior ska tas fram. Steg 1 klart dec. 2011. - Länsstyrelserna ska utarbeta kartor som visar de möjliga följderna av översvämningar på olika vattennivåer/flöden. Steg 2 klart dec. 2013. - Länsstyrelsen ska utarbeta en riskhanteringsplan för varje översvämningshotat område. De fem Lst:er som är vattenmyndigheter får även ansvar för den samlade planeringen som följd av översvämningsriskerna. Steg 3 klart dec 2015. - MSB är central behörig myndighet och föreslås få meddela närmare föreskrifter för hur direktivet ska tillämpas och svara för rapporteringen till EU om hur direktivet efterföljs. - Direktivet ska vara implementerat i svensk lagstiftning senast 26 nov. 2009. En särskild översvämningförordning som riktar sig endast till statliga myndigheter föreslås införas. Senare kan det bli aktuellt med tydligare styrning av kommunernas uppgifter och ansvar av bl a förebyggande åtgärder. Arbetet med anledning av översvämningsdirektivet kommer att vara en viktig pusselbit för hur det storskaliga skyddet av det redan byggda kommer att hanteras.

15 Planeringsråd Här redovisas generella råd från Länsstyrelsen. De bygger på erfarenheter från våra kontakter med länets kommuner och deras fysiska planering men också erfarenhetsutbyten vid nationella seminarier och liknande arrangemang. Flera av nedanstående råd och påståenden kommer från Boverkets rapport 2009:6 Bygg för morgondagens klimat. För ytterligare fördjupning hänvisar vi till den. Översiktsplanering Kommunen redovisar riskområden för stigande vatten. Beskriv vilket underlag om riskfaktorer som behöver tas fram tex Redovisa översvämningshotade områden Riskområden för erosion, skred och ras Översiktlig redovisning geologi och geoteknik Skyddsområden, t ex vattenskyddsområden Beskriv frågor som styr de strategiska valen av markanvändning i riskutsatta områden, tex geoteknik och markmijlö Övergripande rekommendationer vid detaljplanering och bygglov Av planeringen bör framgå Scenarier för vattenhöjning Vilka områden som är riskutsatta Beskriv vilka problem som berör resp område Vilka områden bör undvikas p g a alltför komplicerade förutsättningar Detaljplanering Innan en detaljplan antas måste markens lämplighet ha säkerställts. Detta innebär att om det krävs åtgärder för att eliminera en risk så ska beskrivning och genomförandet av dessa framgå för att lämpligheten skall anses säkerställd. En riskanalys behöver göras om översvämningsrisk eller skredrisk föreligger. Förslag på hur säkerhetshöjande åtgärder kan regleras i detaljplan finns i rapporten Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplanering (Boverket och Räddningsverket, 2006). Exempel på underlag som behöver tas fram: Detaljerad höjdkartering Översiktlig geoteknisk undersökning, vid behov kompletterad med detaljerade undersökningar Markens stabilitet, liksom för slänter mot vatten och under vatten vid behov Undersöka erosionsrisker Principer för grundläggningsteknik Förutsättningar för dagvattenhantering Avloppssystemets uppbyggnad och anslutningsmöjligheter Utifrån kunskapsunderlagen utförs en Riskanalys Utifrån riskanalysen redovisas i planbeskrivning, planbestämmelser och genomförandebeskskrivning vad som måste regleras och åtgärdas för att planområdet skall bli lämpligt för sitt planerade ändamål

16 Innehåll i en detaljplan: Markens lämplighet ur risksynpunkt skall klarläggas i planskedet. Detta kräver att detaljerad höjdkartering finns Här redovisas exempel på vad som kan inarbetas i en detaljplan. Se vidare Boverkets rapport 2009:6, Bygg för morgondagens klimat. Plushöjd inkl. en säkerhetsmarginal för grundläggning och VA Marknivåer Förbud mot källare Krav på grundläggningsteknik Mark som ej får bebyggas (marklast, lutning) Utformning av skyddsåtgärder och typ av skydd Erosionsskydd, tråg för vattenavledning Riskområden för erosion, skred och ras En detaljplan skall reglera byggrätt och underlätta för beslut inför bygglov. Åtgärder i själva byggnaden regleras inte med detaljplan Planbeskrivningen kan med fördel samla frågorna om anpassningarna till ett framtida klimat under en särskild rubrik där problematiken beskrivs. Exempel på åtgärder Här ges exempel på åtgärder som kan bli aktuella att utföra. Det är inte alltid som en detaljplan inom planområdet kan hantera erfoderliga säkerhetsåtgärder därför att problemet kanske ligger utanför, längre bort. Problematiken behöver dock beskrivas och kopplas till Åtgärdsprogram som via avtal eller politiska beslut gör det troligt att den föreslagna detaljplanen kan visa på långsiktigt, lämplig markanvändning. I december 2009 beräknas beslut tas om Miljökvalitetsnormer för vatten som kommer att följas upp med åtgärdsprogram. Omfattningen av dessa kan inte kommenteras här. Generella åtgärder för att förebygga översvämning - Exempel Minska flödet genom anläggande av utjämnings- och fördröjningsmagasin eller alternativa vattenvägar Öka avbördningskapaciteten i vattendrag Permanent invallning med flexibilitet i höjdled Uppfyllnad, höjning av marknivå Översvämningståliga byggnader, konstruktioner, grundläggningstekniker Översvämningstålig användning av fastigheten Generella åtgärder för att förebygga skred och erosion - Exempel Ökade säkerhetsmarginaler för ny bebyggelse på grund av ökade framtida risker Erosionsskydd Stödfyllning Avschaktning/avlastning Utflackning av slänter Tekniska förstärkningsåtgärder

17 Grundläggning För att grundläggning av typen platta på mark eller krypgrund inte ska bli fuktskadat krävs att grundläggningen sker på tillräcklig hög nivå. Dessa grundläggningstyper är mycket känsliga för även tillfälligt översvämningsvatten eller grundvatten. Följden kan lätt bli att fukt tränger upp i byggnadens stomme och medför fuktskador i byggnaden. Exempel på kommunal planering GÖTEBORGS KOMMUN Riskanalys (sannolikhet för att extremhändelser ska inträffa) avseende: Vattenstånd Regnmängder Snöoväder Torka och värme Underkylt regn och hagel Extrema vindar Konsekvenser av ett framtida klimat: Betydligt vanligare med höga flöden i Göta Älv Havets medelvattennivå kan stiga med upp till 0,9 m. Sannolikheten för extrema regnmängder ökar Sannolikheten för kraftiga snöoväder minskar Sannolikheten för perioder med långvarig torka och värme ökar Sannolikheten för underkylt regn ökar obetydligt Sannolikheten för hagel ökar något Inte orealistiskt med ökad frekvens av tromber Översiktsplanen Områden med risk för översvämning och höga vattenstånd redovisas på rekommendationskarta. Riktlinje: Lägsta golvhöjd på 2,8 m över normalvattenstånd Lägsta golvhöjd på 1 m över extremt högsta högvatten Generell rekommendation för miljö, hälsa och säkerhet: Ett avstånd om minst 20 meter till vattendrag vid planering och bebyggelse.

18 MALMÖ KOMMUN Föreslagen ny riktlinje i ÖP: lägsta marknivå för nybyggande ändras från +2,5 meter till +3 meter. För redan bebyggda områden föreslås en skyddsbarriär upp till +3 m. i form av utfyllnader, vallar, murar och rörliga anordningar. Maxnivå enligt scenario högalternativ inkl. statistisk osäkerhet = +2,33. Vågbildning +0,5. Summa +2,83 Preliminär skiss till översvämningsskydd för Malmös kust. Skissen utgår från att kusten ska skyddas upp till nivån +3 meter över havet.

19 KRISTIANSTAD KOMMUN Sedan år 2002 pågår arbete med permanent skydd av staden genom invallning och pumpstationer. Vallen utformas för att klara en högvattensituation i havet på + 2,0 meter över nuvarande medelvattennivå. Förutsättningarna för nivån +2 meter är baserade på beräknade högsta flöden i Helge å och med hänsyn tagen till effekter av klimatförändringar. Man arbetar också med att förbättra systemet med dagvattenhantering genom bl a fördröjningsmagasin och lokalt omhändertagande. Om det blir aktuellt att planera inom de områden som fortfarande riskerar att översvämmas efter att vallar och pumpar är utbyggt så gäller att den bebyggelsen måste få ett separat skydd. Skyddet kan vara skyddsvall, höjd marknivå eller översvämningstålig grundläggning och bottenplan. Även de tekniska systemen måste anpassas så att de fungerar vid extremt höga vattennivåer.