Såväl landsting som kommun har ansvar för att:

Relevanta dokument
Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Överenskommelse om samverkan

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Innehållsförteckning Sidan Syfte 4 Mål 4 Utgångspunkter 4 Målgrupp 4

Beslutad av Strategisk nivå, Nytt utseende på överenskommelsen! Sakinnehållet är densamma men layouten är ny.

Länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som behöver stöd från samhället pga. psykiska funktionshinder

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Lagstiftning kring samverkan

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Vad betyder den i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS

Psykisk funktionsnedsättning

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Handlingsplan 18 år och äldre

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

Samordnad individuell plan

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Habilitering och rehabilitering

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Maria Nyström Agback.

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

I samverkansöverenskommelsen ingår förutom Landstinget och socialtjänsten, även skolan som likvärdig part.

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Reviderad Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Gäller from

Samordnad Individuell Plan SIP

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Individuell plan För

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Regional överenskommelse om samverkan

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Överenskommelse om samverkan

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Gränsdragningsproblem

Rutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Samordnad individuell plan, SIP

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Riktlinje för bedömning av egenvård

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade )

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En ny lagstiftning vad betyder det för oss?

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Gäller from

IFO nätverket 19 maj 2017

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR

Samordnad individuell plan

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER SOCIALTJÄNST OCH BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I SÖRMLAND

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord:

Min plan. Plats för illustration om barnet / den unge själv önskar. Namn: (Barnet /den unge skriver själv om möjligt)

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Transkript:

Länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik som behöver stöd från samhället Syfte Syftet med avtalet är att med utgångspunkt från gällande lagstiftning, de förordningar och reglementen som reglerar parternas ansvar för insatser och samverkan tydliggöra respektive huvudmans ansvarsområde och former för samverkan. Mål Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik skall få stöd, omvårdnad, skydd, medicinsk vård och behandling, psykosociala insatser, och pedagogiskt stöd så att de kan få bästa möjliga uppväxtvillkor. Utgångspunkter Bästa möjliga insatser skall erbjudas barnet, den unge och familjen med utgångspunkt från barnets eller den unges behov och tillgängliga resurser Varje huvudman ansvarar för att ha resurser för sina uppdrag Insatserna skall samordnas inom och mellan huvudmännen för att skapa kontinuitet Samarbetet skall präglas av öppenhet och god ömsesidig information. Föräldrar och anhöriga är en resurs i vård och behandlingsarbetet och huvudmännen skall verka för att de får den hjälp och det stöd de behöver Insatserna skall ges på lägsta effektiva omhändertagande nivå (LEON principen) Målgrupp för avtalet Barn och ungdomar, med en sammansatt social och psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk problematik, i behov av såväl kommunens som landstingets specialistkompetens. I målgruppen ingår också barn och ungdomar med samtidiga inlärningssvårigheter. Avtalet gäller för barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Om behov finns av fortsatta psykiatriska insatser efter 18 år gäller det länsövergripande avtalet om samordning och insatser för vuxna. 1

Former för samarbete, information, samråd och beslut För att stödet till barn och ungdomar skall fungera måste kommunerna och landstinget samordna sig både i planering och i insatserna till den enskilde. Strategisk planering och ledning samt uppföljning I respektive kommun skall en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen och landstinget gemensamt ansvara för strategisk planering så att samordning av verksamheter och insatser sker. Arbetet skall utgå från god kännedom om målgruppens behov. Behoven skall kontinuerligt inventeras gemensamt och omvärldsanalyser skall ligga till grund för planeringsarbetet. Samordningsgruppen ansvarar för att samverkan utvecklas och upprätthålls så att barn och ungdomar i behov av särskilt stöd sätts i centrum. När förändringar inom respektive huvudmans verksamheter planeras som kan antas få konsekvenser för annan parts verksamhet skall information ges och synpunkter inhämtas från samordningsgruppen. Samordningsgruppen ansvarar för att samverkan enligt detta avtal följs och att det årligen görs en gemensam utvärdering av vad som lyckats i samverkan och vad som behöver utvecklas. Samordnad individuell plan, SIP Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd kan vara i behov av insatser såväl inom en huvudmans ansvarsområden som av båda huvudmännen samtidigt. Att samordna insatser på ett så tidigt stadium som möjligt är nödvändigt. Samordnad planering kommer ifråga vid flera situationer; då ansvar övergår mellan huvudmän, då medicinska och sociala insatser initieras, pågår samtidigt, förändras eller skall avslutas. En plan för samordning och genomförande skall utgå från barnets eller ungdomens behov. En sådan plan görs alltid tillsammans med det enskilda barnets eller ungdomens vårdnadshavare. Planen anger vilka insatser som ges och vem som är ansvarig för insatserna samt uppföljningen av dessa. Planen förvaltas av barnets eller ungdomens vårdnadshavare. Samordnad planering skall ske med god framförhållning, då akuta planeringar så långt möjligt skall undvikas. I de fall akut samordnad planering måste göras ska detta ske inom en vecka. Bilaga nr 1. Såväl landsting som kommun har ansvar för att: ha kompetens att bedöma när insatser av samverkansparter behöver påkallas medverka i samordning, planering och uppföljning av insatser för barnet eller ungdomen Vårdplanering enligt betalningsansvarslagen, SVP Vårdplanering i samband med att personen är utskrivningsklar från sjukhus regleras i särskilt dokument: Riktlinjer för samordnad vårdplanering i Hallands län vid in och utskrivning från sjukhus, 2006 12 01. 2

Insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Landstinget har ansvaret för medicinska insatser. I det medicinska ansvaret ingår: utredning, diagnostik, behandling, uppföljning och psykiatrisk omvårdnad. Barn och ungdomar i särskilda boenden har samma tillgång till medicinska insatser som andra. att omgående lämna remissbekräftelse och besvara skriftliga remisser från elevhälsan och socialtjänsten skriftligt. rådgivning och annat personligt stöd till dem som omfattas av LSS, personkrets 3 att på initiativ av socialtjänsten eller elevhälsan vara tillgänglig för bedömning av barnets eller ungdomens psykiatriska vårdbehov och behov av akuta insatser att när socialtjänsten, före socialnämndens ansökan om vård hos länsrätten, begär läkarundersökning genomföra sådan beträffande den unges somatiska status. Vid behov av kompletterande utredning eller utlåtande kan vårdcentralens läkare inhämta den från berörd specialistenhet såsom BUP, Barnkliniken m.fl.. att i samband med vård utom hemmet följa upp de medicinska insatserna att vara tillgänglig för kommunens personal inom skola och socialtjänst för konsultation, rådgivning, vägledning och utbildning i arbetet med enskilda barn och ungdomar att sedan ungdomen fyllt 18 år föra över patienten till den vårdgivare inom hälso- och sjukvården som skall ansvara för eventuell fortsatt behandling och uppföljning. Socialtjänsten har ansvar för de sociala insatserna och insatserna för stöd och service till vissa funktionshindrade. I detta ansvar ingår att: utreda behov av, besluta om, tillhandahålla, följa upp och samordna sociala insatser och insatserna för stöd och service i samband med vård utanför hemmet följa upp de sociala insatserna och samordna dessa med hälso- och sjukvården inför vårdens avslutande rådgivning och annat personligt stöd till dem som omfattas av LSS, personkrets 1 och 2 vid behov begära in specialistutlåtande för bedömning av vård och behandling remittera barnet/ungdomen till barn- och ungdomspsykiatrin eller annan enhet inom landstinget för specialistinsatser. Bilaga nr 2 Skolan har ansvar för barn- och elevhälsoinsatser. I detta ansvar ingår att: kartlägga behov av, besluta om, tillhandahålla, följa upp och samordna barn- och elevhälsoinsatserna tillhandahålla specialpedagogisk, psykologisk, skolsocial, medicinsk och omvårdande kompetens till stöd för arbetslagen i förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasium ge råd, stöd och handledning till personal i förskolan ge råd och stöd till elever och föräldrar för skolrelaterade problem ge eleven förebyggande och enklare sjukvård för skolrelaterade medicinska behov genomföra elevkartläggningar för elever i förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasium som innefattar pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter inriktade på att ge underlag för pedagogisk personal vid upprättande av Åtgärdsprogram. göra elevkartläggningar som underlag för sin bedömning av vilka barn och ungdomar som är i behov av fortsatt utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin motivera vårdnadshavare att vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin eller annan enhet inom landstinget för specialistinsatser remittera barnet/ungdomen till barn- och ungdomspsykiatrin eller annan enhet inom landstinget för specialistinsatser. Bilaga nr 2 3

Hjälpmedel Barn och ungdomar med en sammansatt social, psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk problematik med eller utan inlärningssvårigheter kan vara i behov av hjälpmedel. Reglerna för sortiment och förskrivning regleras i det avtal om samverkan i en gemensam Hjälpmedelsnämnd som tecknats mellan landstinget och kommunerna i länet. Fördjupning inom vissa verksamhetsområden A. Ansvar för boende, sociala insatser och medicinska insatser i andra boendeformer än det egna hemmet Barn och ungdomar kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än det egna för stadigvarande boende eller för en längre eller kortare vistelse kombinerat med medicinska insatser. Vilket ansvar kommunen respektive landstinget har för de medicinska insatserna är beroende av i vilken form av verksamhet de medicinska insatserna sker. Ansvarsfördelningen gäller oavsett om verksamheten finns på hemorten eller i annan kommun inom eller utom länet. Ansvarsfördelning i olika boendeformer Boende och insatsformer -Bostad med särskild service, kommunala, 5 kap 7 3st Sol och enskilda, 7 kap 1 1st 2. Sol med insats enligt Sol eller LSS. -Bostad med särskild service, enskilda med tillstånd enl. 23 LSS och med insats enligt LSS. -Korttidsboende, kommunala 5 kap 7 3st Sol med insats enligt Sol Kommunens ansvar Landstingets ansvar Boende och sociala insatser. Omvårdnad och allmän hälso- och sjukvård upp t.o.m. sjuksköterskenivå, 18-18c HSL Medicinska insatser utöver det ansvar kommunen -HVB, kommunala 6 kap Sol och enskilda 7 kap1 1st 1. Sol med insats enligt Sol eller LVU -Behandlingshem/Korttidsboende, enskilda 7 kap 1 1st 3. Sol med insats enligt Sol -Korttidsboende, kommunala 5 kap 7 3st Sol och enskilda 7 kap 1 1 st 3 Sol med insats enligt LSS. - 12 hem LVU, SiS institutioner med placering enligt LVU, LSU eller LVM -Familjehem 6 kap. 6 Sol med insats enligt Sol, LSS eller placering enligt LVU Boende och sociala insatser Alla medicinska insatser har enligt ovan Se Bilaga nr 3. Processbeskrivning vid placering av person vid sådan verksamhet där kommunen har ansvaret för boende och sociala insatser och landstinget har ansvaret för alla hälso- och sjukvårdsinsatserna. Beslut om insatsen fattas av kommunen efter ansökan från barnets eller ungdomens vårdnadshavare. Kommunen är ansvarig för insatsen och därmed för att utreda om den är lämplig utifrån de behov barnet eller ungdomen har. Under utredningen skall kommunen samråda med landstinget om behovet av medicinska insatser under vistelsen. Vid vård utan samtycke ansöker socialnämnden hos länsrätten om vård. Om barnet eller ungdomen efter den medicinska bedömningen anses ha behov av medicinska insatser under vistelsen ansvarar och bekostar landstinget detta vid de boenden där landstinget har ansvar för alla medicinska insatser. Chefsöverläkaren för barn- och ungdomspsykiatrin skall göra en bedömning av om barnets eller ungdomens medicinska behov kan tillgodoses av de medicinska insatser som erbjuds i verksamheten eller om det skall tillgodoses på annat sätt. De medicinska insatserna som barn och ungdomspsykiatrin skall bekosta, ska utföras och journalföras enligt hälso- och sjukvårdslagen. 4

Om chefsöverläkare bedömer att verksamheten inte kan tillgodose barnets eller ungdomens behov av medicinska insatser skall dessa ges inom ramen för ordinarie hälso- och sjukvård antingen i hemlandstinget eller inom det landsting där verksamheten är belägen. Dessa medicinska insatser bekostas av landstinget. En plan för samordning, genomförande och uppföljning av insatsen skall upprättas. Parterna skall prioritera medverkan i sådan planering så att platsen kan tas i anspråk skyndsamt. Vid vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten ansvar för att göra utredning och bedömning av barnets eller ungdomens behov av sociala insatser och barn- och ungdomspsykiatrin har ansvar för utredning och bedömning av barnets eller ungdomens behov av psykiatrisk behandling. I de fall barnet eller ungdomen placeras utanför Hallands län och ett psykiatriskt vårdbehov konstaterats ansvarar BUP för att remiss skickas till aktuellt landsting. Ansvarsförbindelse I de fall verksamheten erbjuder sådana medicinska insatser att chefsöverläkaren bedömer att barnets eller ungdomens behov av sådana tillgodoses och kommunen bedömer att verksamheten uppfyller insatser för sociala och pedagogiska behov, så skall kommunen och landstinget göra en överenskommelse om att fördela kostnaderna mellan sig. Fördelningen skall göras utifrån en mellan landstinget och kommunen gemensam bedömning om vad och hur stor del, som utgör landstingets ansvar respektive kommunens ansvar i enlighet med matrisen ovan. Utifrån bedömningen gör Verksamhetschefen inom psykiatrin och representanten för socialnämnden en överenskommelse som dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan landstinget och kommunen där kostnadsfördelningen preciseras i det enskilda fallet. Bilaga nr 4 Erbjuder verksamheten en insats som i den gemensamma planen för den enskilde varken efterfrågas av socialnämnden eller av landstinget skall huvudmännen frånsäga sig den insatsen. Barnet och/eller ungdomens behov av placering för utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. I de fall samordnad planering inte hinner komma till stånd innan placering skett ska samordnad planering genomföras så snart som möjligt dock senast inom en vecka. Ingen av parterna får avvisa deltagande i samordnad planering och kostnadsansvar med motivering att barnet/ungdomen redan placerats. 5

B. Ansvar vid permission från Rättspsykiatrisk vård, LRV respektive vård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Landstinget ansvarar för vård och behandling av personer som vårdas enligt LRV respektive LPT. För patient som är på permission under vård enligt LRV/LPT skall kommunala insatser enligt SoL och LSS i form av boende, sysselsättning och social rehabilitering ges för att förbereda ett upphörande av tvångsvården. För permission under LRV/LPT vård i form av beslut om placering i någon form av boende gäller samma ansvarsfördelning som ovan beskrivits under A. D. Ansvar för barn och ungdomar med psykisk störning och samtidig missbruks/beroendeproblematik Landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att den enskilde får vård och behandling. Behandling skall ske för hela problematiken samtidigt. Det innebär bl.a. att valet av behandling dokumenteras i en samordnad plan på initiativ av endera parten. Landstinget ansvarar för abstinensbehandling då det är nödvändigt med medicinsk övervakning läkemedelsbehandling läkarbedömning/intyg vid tvångsvård, LVM resp. LVU psykiatrisk behandling/vård i enlighet med ansvaret som för andra barn och ungdomar med psykisk störning oavsett alkohol/drogpåverkan behandling mot missbruket under tiden för slutenvård Kommunen ansvarar för utredning av behov av missbruksvård psykosocial behandling för missbruksproblem sociala insatser i enlighet med ansvaret som för andra barn och ungdomar med psykisk störning eller funktionshinder 6

Bil 1 Datum då SIP upprättats Ansvarig samordnare Samordnad individuell plan, SIP Barnet/den unge Förnamn Efternamn Personnummer Stadigvarande adress Telefon E-post Vårdnadshavare Vårdnadshavare 1 Förnamn Efternamn Personnummer Adress Postadress Telefon E-post Vårdnadshavare 2 Förnamn Efternamn Personnummer Adress Postadress Telefon E-post Särskilt förordnad vårdnadshavare Förnamn Efternamn Personnummer Adress Postadress Telefon E-post 1

Behovsområden Hälsa Mål och eventuella delmål Insats Tidsram Utbildning Mål och eventuella delmål Insats Tidsram Identitet, känslo- och beteendeutveckling Mål och eventuella delmål Insats Tidsram 2

Familj och sociala relationer Mål och eventuella delmål Insats Tidsram Socialt uppträdande, förmåga att klara sig själv Mål och eventuella delmål Insats Tidsram Vårdnadshavarnas önskemål om stöd Mål och eventuella delmål Insats Tidsram 3

Barnets/den unges uppfattning om insatserna Vårdnadshavares uppfattning om insatserna Delaktiga i genomförandeplanen Barnet/den unge Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2 Särskilt förordnad vårdnadshavare Biologisk mor, ej vårdnadshavare Biologisk far, ej vårdnadshavare Skola Elevhälsa BUP Socialtjänsten Annan/andra, ange Datum för uppföljning av planen Namnteckningar 4

Datum för uppföljning Uppföljning av insatserna i Samordnad individuell plan Hälsa Hur insatserna har fungerat och i vilken omfattning målen/delmålen uppnåtts inom området Är målen inom området helt uppfyllda? Ja samtliga mål/delmål är uppfyllda Nej, Beskriv vad som ej uppfyllts Utbildning Hur insatserna har fungerat och i vilken omfattning målen/delmålen uppnåtts inom området Är målen inom området helt uppfyllda? Ja samtliga mål/delmål är uppfyllda Nej, Beskriv vad som ej uppfyllts Identitet, känslo- och beteendemässig utveckling Hur insatserna har fungerat och i vilken omfattning målen/delmålen uppnåtts inom området Är målen inom området helt uppfyllda? Ja samtliga mål/delmål är uppfyllda Nej, Beskriv vad som ej uppfyllts Familj och sociala relationer Hur insatserna har fungerat och i vilken omfattning målen/delmålen uppnåtts inom området Är målen inom området helt uppfyllda? Ja samtliga mål/delmål är uppfyllda Nej, Beskriv vad som ej uppfyllts Socialt uppträdande, förmåga att klara sig själv Hur insatserna har fungerat och i vilken omfattning målen/delmålen uppnåtts inom området Är målen inom området helt uppfyllda? Ja samtliga mål/delmål är uppfyllda Nej, Beskriv vad som ej uppfyllts 5

Vårdnadshavarnas önskemål om stöd Hur insatserna har fungerat och i vilken omfattning målen/delmålen uppnåtts inom området Är målen inom området helt uppfyllda? Ja samtliga mål/delmål är uppfyllda Nej, Beskriv vad som ej uppfyllts Bedömning av insatserna Avslut av samtliga insatser Ingen förändring av insatserna Förändring av insatserna. Beskriv Medverkat i uppföljningen av genomförandeplanen Barnet/den unge Skola Vårdnadshavare 1 Elevhälsa Vårdnadshavare 2 BUP Särskilt förordnad vårdnadshavare Socialtjänsten Annan Biologisk mor, ej vårdnadshavare Biologisk far, ej vårdnadshavare Namnteckningar 6

Bil 2 REMISS TILL SPECIALISTENHET INOM LANDSTINGET Ankomstdatum Frågeställning Intyg Bedömning Utredning Behandling Annat Pågående utredning jml LVU Ja Nej Tidsram för svar Barnet/den unge Förnamn Personnummer Efternamn Bostadsadress Boende hos Telefon/mobiltelefon E-post Vårdnadshavare 1 Förnamn Efternamn Personnummer Adress Telefon E-post Vårdnadshavare 2 Förnamn Efternamn Personnummer Adress Telefon E-post Samtycke till remiss Datum Vårdnadshavare Inremitterande Organisation Namn Datum Telefonnummer 1

Problembeskrivning och barnet/den unges symptom Bakgrund Familjesituation Nätverk Skola Fritid Insatser socialtjänst, elevhälsa och sjukvård Pågående Tidigare 2

Bil 3 Processbeskrivning vid boende och vård av barn eller ungdom vid sådan verksamhet där kommunen har ansvaret för boende och sociala insatser och landstinget har hela ansvaret för de medicinska insatserna. Se boendeformer under pkt. A i avtalet. Steg i processen Åtgärd i respektive steg A. Ansökan alt. vård utan samtycke Barnets eller ungdomens vårdnadshavare ansöker hos Socialnämnden om insatsen enligt Sol eller LSS Socialnämnden kan ta initiativ till en placering utan ansökan från vårdnadshavare genom beslut enligt LVU/LVM/LSU Anhörig/närstående, personal inom kommun eller landsting kan ge vårdnadshavaren stöd vid ansökan. Om barnet eller ungdomen är aktuell inom psykiatrin skall en ansökan alltid föregås av en samordnad planering (samordnad individuell plan, SIP). Vid sluten vård initierar Landstinget samordnad vårdplanering, SVP. B. Utredning Handläggare hos Socialnämnden utreder behovet av insatsen. Under utredningen samråder socialnämndens handläggare med barnets eller ungdomens ärendesamordnare om behovet av medicinska insatser under vistelsen. C. Samordnad plan, SIP alt. SVP D. Ansvarsförbindelse En SIP/SVP skall upprättas tillsammans med den enskilde inför beslut om insatsen. Planen skall innehålla: - mål för insatsen - insatsens varaktighet - ansvarsfördelning för insatser under vistelsen - former för uppföljning - plan för avslutning Ansvarsförbindelse skrivs innan Socialnämndens beslut om insatsen. I ansvarsförbindelsen skall klart framgå hur placeringskostnaderna fördelar sig mellan huvudmännen om det är aktuellt med en kostnadsfördelning. Handläggare hos socialnämnden tar kontakt med barnets eller ungdomens ärendesamordnare för samordnad planering inför beslut om insatsen. Inför placeringen för utredning eller vård gör chefsöverläkaren en bedömning om barnets eller ungdomens behov av medicinska insatser. - skall tillgodoses genom insatser från patientens ordinarie behandlare - skall tillgodoses inom den ordinarie hälso- och sjukvård som erbjuds på den ort där verksamheten är belägen - skall tillgodoses inom ramen för det som erbjuds i verksamheten När de medicinska insatserna som barnet eller ungdomen behöver på ett tillfredsställande sätt, enligt chefsöverläkarens bedömning, kan erbjudas i verksamheten har landstinget ansvaret för och bekostar dem. Erbjuder verksamheten en insats som i den gemensamma planen för barnet eller ungdom varken efterfrågas av socialnämnden eller av landstinget skall huvudmännen frånsäga sig den insatsen. Socialnämnden har ansvar för och bekostar boende och sociala insatser under vistelsen Landstinget har ansvar för och bekostar alla medicinska insatser under vistelsen. E. Beslut om Socialnämnden/Länsrätten beslutar om insatsen insats F. Verkställighet Socialnämnden verkställer beslutet Landstinget genomför sina medicinska insatser G. Uppföljning Socialnämnden ansvarar för uppföljning av de sociala insatserna och vården i dess helhet. Patientens ärendesamordnare inom Landstinget ansvarar för uppföljning av de medicinska insatserna. Handläggare hos socialnämnden samordnar uppföljning och fortsatt planering av eventuella fortsatta insatser från socialnämnden och Landstinget.

ANSVARSFÖRBINDELSE OM KOSTNADSFÖRDELNING Bilaga 4 Ansvarsförbindelse om kostnadsfördelning för medicinska och sociala insatser vid vård inom hem för vård och boende, HVB, behandlingshem/korttidsboende, 12 hem LVU, SiS institutioner, LVM-hem och familjehem. Kommunen betalar för de sociala insatserna och Psykiatrin i Halland betalar för de medicinska insatserna. Överenskommelse mellan Kommun Kontaktperson Telefonnummer Psykiatrin i Halland Kontaktperson Telefonnummer Verksamhet Enhetens namn Adress Telefonnummer Kostnader Vårddygnskostnad totalt enligt avtal varav för sociala insatser varav för medicinska insatser Kostnadsfördelning på annat sätt än genom fördelning av vårddygnskostnad Giltighetstid Ansvarsförbindelsen gäller under tiden Barnet/den unge Namn Personnummer Överenskommelse om kostnadsfördelning Kommunens kostnad Psykiatrin i Hallands kostnad Datum För Psykiatrin i Halland För Socialnämnden