Sammanfattning Svenska Petroleuminstitutet SPI har beretts tillfälle att yttra sig över rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige.

Relevanta dokument
Klimatberedningen (M2007:3) Ordförande Hans Jonsson

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energigas en klimatsmart story

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Bioenergin i EUs 2020-mål

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Sysselsättningseffekter

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Energi- och klimatstrategi

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Energistrategi en kortversion

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

framtider Energisystemet 2020

Sverigedemokraterna 2011

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Energi- och klimatfrågor till 2020

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Energiöversikt Arjeplogs kommun

En sammanhållen klimat- och energipolitik

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Klimatpolicy Laxå kommun

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Öka andelen förnybar energi

Bioenergikombinat Status och Framtid

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Kommissionen mot oljeberoende

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Energigaser bra för både jobb och miljö

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Sammanfattande beskrivning

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Transkript:

1 YTTRANDE 2007-05-15 Dnr N2007/150/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av rapport På väg mot ett oljefritt Sverige Sammanfattning Svenska Petroleuminstitutet SPI har beretts tillfälle att yttra sig över rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige. Kommissionen mot oljeberoende tillsattes i december 2005 och avlämnade sin rapport i juni 2006. Sedan dess har betydande ny kunskap presenterats internationellt, bl.a. genom den brittiska Sternrapporten, som visar på kostnadskonsekvenser för den globala ekonomin av klimatförändringar om inte skyndsamma åtgärder genomförs och IPCC rapporten med fördjupade analyser av klimatförändringar. Vidare har EU har presenterat sitt samlade energi- och klimatpaket med målsättningar att minska utsläppen av växthusgaser med 20-30 % till 2020, att öka den totala användningen av biobränslen inom energisektorn till 20 % och att minska den totala energianvändningen med 20 % genom energieffektivisering. För transportsektorn har överenskommits ett mål på 10 % år 2020. Det här ger delvis nytt fokus åt diskussionen jämfört med vid tiden för oljekommissionens arbete. I ett globalt och europeiskt perspektiv handlar det om att minska utsläppen av växthusgaser på mest effektiva sätt i syfte att stabilisera världens klimat, snarare än att sätta mål för minskningen av användningen av just olja i enskilda sektorer i Sverige. SPI anser att Sverige bör utarbeta sina nationella strategier med utgångspunkt från de målsättningar som överenskommits inom EU. Oljan är en ändlig resurs och det förekommer ett antal olika uppfattningar om hur länge den räcker. Exempelvis anser Energimyndighetens (ER 2006:21 Oljans ändlighet ) att den utvinnbara tillgången av olja är av en storleksordning som innebär att den i sig inte sätter någon restriktion för oljeanvändningen de närmaste 25 till 30 åren och knappast före mitten av sekelskiftet. Oberoende av vid vilken tidpunkt i framtiden oljereserverna skulle komma att visa sig vara så små och svåråtkomliga att de inte längre är ekonomiskt intressant att utveckla, blir olika alternativ till oljan vid den tidpunkten mer attraktiva. De områden där oljan i första hand kommer att bytas ut mot andra energikällor är el och värmeproduktion. Utvecklingen i Sverige har redan kommit långt inom detta

2 område och Sverige har ett lägre beroende av olja som energikälla än omvärlden. Transportsektorn är en svårare utmaning och kommer att kräva att flera olika system utvecklas och testas innan oljan kan ersättas på ett förnuftigt sätt. Detta är en process som bara har startat och kommer att ta lång tid. Oljebranschen medverkar aktivt i denna process. Exempelvis har oljebolagens initiativ till fem procents låginblandning av etanol i bensinen och inblandningen av upp till 5 % FAME i diesel medfört att Sverige nu har uppnått en andel av förnybara drivmedel för transportändamål på 3,14 % räknat på energibasis. Globalt sett står vi inför en omvandling av energisystemet. Det är en process som kommer att ta lång tid och ske stegvis. Oljan kommer att spela en viktig roll under lång tid framöver, och det är därför av strategisk vikt att se till den används där den gör bäst nytta. De totala utsläppen av koldioxid i Sverige uppgår enligt energimyndigheten till 52 miljoner ton år 2006. Det är ca 0,2 procent av de globala utsläppen av koldioxid, vilket ger visst perspektiv åt effekterna av åtgärder i Sverige. Samtidigt kan konstateras att det finns all anledning att göra vad som går att göra i Sverige. Effektivare bilar, bättre kollektivtrafik, satsning på låginblandning, E85 och andra förnybara drivmedel är några exempel. SPI anser att det bästa sättet att minska koldioxidutsläppen är en ökad energieffektivitet. Potentialen för biobränslen i Sverige har beräknats åtskilliga gånger de senaste åren bl. a. av Sveriges Lantbruksuniversitet, Universitet i Lund och nu senast i den parlamentariska utredningen om jordbruket som bioenergiproducent. Även om användningen av biobränslen skulle kunna ökas i den svenska energimixen finns inte förutsättningar att kunna ersätta användningen av fossila bränslen och drivmedel i den omfattning, som oljekommissionen sätter upp som mål. Kostnaden för det förnybara alternativet är idag också långt högre än det marknadspris exklusive skatt som idag betalas för fossila bränslen och drivmedel. Mot bakgrund av ovanstående är det ur klimat- och kostnadsmässig synvinkel bäst att använda de begränsade resurser av biobränsle och biodrivmedel där de ger bäst nytta per insatt krona för att minska koldioxidutsläppen. Det är också bättre att sätta in Sverige i ett EU-perspektiv och stimulera till användning av biobränslen istället för fossila bränslen, där de kan ge störst reduktion av koldioxidutsläpp till lägsta kostnad. Mot bakgrund av den nya kunskap som framkommit sedan kommissionen lade fram sin rapport anser SPI sammanfattningsvis att själva utgångspunkten för oljekommissionens arbete, nämligen att minska användningen av just olja, är begränsande. Detta riskerar att leda till en suboptimering av begränsade resurser samt en onödigt hög kostnad per reducerat kilo koldioxid vilket kan leda till en onödig konkurrensnackdel för Sverige och svensk industri.

3 SPI anser att: Klimatförändringarna är det viktigaste skälet att minska användningen av fossila bränslen. Oljan visserligen är en ändlig resurs, men något omedelbart hot om att oljan skulle ta slut föreligger inte. Svenska målsättningar och handlingsplaner bör ses i ett EU perspektiv Energieffektivisering inom alla sektorer är det viktigaste medlet för att minska utsläppen av växthusgaser. 1. Kommissionens utgångspunkter Oljekommissionen tar sin utgångspunkt i följande fem punkter, vilka sammanfattas nedan med SPI:s kommentarer: 1. Kommissionen: En minskning av Sveriges klimatpåverkan. - SPI anser att klimatfrågorna är det absolut viktigaste skälet till att minska användningen av fossila bränslen och därmed utsläppen av växthusgaser. Mot bakgrund av det och oljeanvändningens relativa andel av koldioxidutsläppen i Sverige och övriga Europa menar SPI att utgångspunkten borde vara bredare för att på ett effektivare sätt kunna använda de begränsade resurser av biobränslen och biodrivmedel och kapital som står till buds. - Klimatfrågorna måste ses i ett internationellt perspektiv. SPI delar oljekommissionens uppfattning att EU i detta avseende är Sveriges viktigaste arena. Med ett EU-perspektiv blir det effektivare att utgå ifrån var och hur man får den största reduktionen av koldioxidutsläpp per använd krona än att begränsa sig till oljeanvändningen i Sverige. - SPI anser vidare att Sverige bör fortsätta att arbeta aktivt för de mål som överenskommits inom EU för att minska utsläppen av växthusgaser till 2020. 2. Kommissionen: Vi säkrar Sveriges långsiktiga energiförsörjning. - SPI delar kommissionens angreppssätt i denna frågeställning då den givits en bredare innebörd med hela energimixen inkluderad. - Mot bakgrund av de utredningar som gjorts inom Sverige av bl. a. Sveriges Lantbruksuniversitet, Lunds Universitet och i Europa av bl. a. Eucar, Concawe och EU kommissionens Joint Research Center står det klart att vare sig Europa eller Sverige inom överskådlig tid kommer att kunna ersätta bränsle och drivmedel med egenproducerade alternativ. Det innebär att även en ersättning av olja med biobränslen innebär ett stort behov av import från

4 - länder inom och utom EU. Detta är i sig inte något negativt. SPI är för frihandel i syfte att främja att resurser produceras där så kan ske på mest kostnadseffektivt sätt, men det innebär ett fortsatt behov av import för en säkrad energiförsörjning. - SPI förespråkar att tullar och andra handelshinder tas bort för import av etanol. - Kommissionen utgår i sin bedömning om världens framtida oljetillgångar ifrån KVA: s bedömning. SPI vill påpeka att KVA i ett globalt perspektiv har en påtagligt pessimistisk syn på den framtida oljeförsörjningen och den framtida prisutvecklingen. SPI vill framhålla att exempelvis Energimyndigheten gör en annan bedömning som ur ett globalt perspektiv måste anses vara mer i linje med den genomsnittliga inställningen bland geologer och oljeexperter. 3. Kommissionen: Vi kan bli ett föregångsland för utveckling av ny teknik för hållbar energianvändning och energieffektivisering. - SPI delar kommissionens syn på de möjligheter som en förändring av den framtida energimixen ger och anser att det är positivt om Sverige kan uppnå konkurrensfördelar. - SPI vill dock peka på att osäkerheten i framtida internationella priser på råolja och andra energikällor inklusive de förnybara gör att utgångspunkten snarare skall vara att sänka koldioxidutsläppen än att tryggad försörjning till lägre kostnad. 4. Kommissionen: Vi stärker vår internationella och ekonomiska konkurrenskraft. - SPI framhåller att det är viktigt för Sveriges utveckling att vi tillvaratar våra komparativa fördelar. SPI menar därför att det är av stor vikt att de insatser som görs ger störst reduktion av koldioxid till lägst kostnad och att de görs på ett sätt som inte onödigtvis försämrar Sveriges industris konkurrenskraft. 5. Kommissionen: Vi använder och utvecklar energiresurserna från skog och åker, Sveriges gröna guld. - Sverige har en komparativ fördel i förhållande till omvärlden genom den stora arealen produktiv land. SPI påpekar dock att den svenska arealen har begränsad förmåga att producera biobränsle och biodrivmedel. En stor andel kommer att behöva importeras. Sammantaget innebär SPI:s ståndpunkter att förutsättningarna för kommissionens arbete liksom dess slutsatser ser annorlunda ut i ett europeiskt och globalt perspektiv än i ett enbart svenskt. Det viktigaste är att sänka utsläppen av koldioxid på ett så

5 effektivt sätt som möjligt i ett globalt uthålligt perspektiv. Här bör varje lands komparativa fördelar komma till bäst användning. 2. SPI:s kommentarer till oljekommissionens huvudförslag Kommissionen föreslår fyra nationella mål för energieffektivisering och minskat oljeberoende år 2020. Dessa kommenteras nedan. SPI vill dock framhålla att de svenska målen bör ses i det sammanhang som ges av de målsättningar som presenterats i EU kommissionens energi och klimatförslag den 10 januari 2007. En svensk strategi och handlingsplan bör arbetas fram inom detta ramverk. SPI anser att Sverige bör verka för de kvantitativa mål för minskning av växthusgaserna, som överenskommits inom EU. Kommissionen föreslår att det svenska samhället bör kunna effektivisera sin energianvändning med 20 %. - SPI delar kommissionens uppfattning att energieffektivisering är ett verksamt sätt att minska CO2 utsläppen. Detta är också i linje med EU:s uppfattning. Energieffektivisering kan dock ske till högre eller lägre kostnad inom olika samhällssektorer och segment. Här kan ekonomiska styrmedel vara verksamma instrument i syfte att stimulera till energieffektivisering där den kan genomföras mest kostnadseffektivt. Kommissionen föreslår att uppvärmningen av bostäder och lokaler år 2020 i princip bör ske utan olja. Kommissionen menar att oljan ska ersättas med biobränslen gärna i kombination med solfångare. - SPI poängterar att oljeanvändningen inom uppvärmningssektorn minskat kraftigt ( 70 %) sedan mitten på sjuttiotalet och fortsätter att minska kontinuerligt. SPI delar kommissionens uppfattning att oljeanvändningen säkerligen kan minskas ytterligare. Det är dock inte möjligt att ge en exakt tidtabell. Vid användning av styrmedel bör uppmärksammas de effekter dessa har på invånare i glesbygd och småhusägare så att inte orimliga konsekvenser uppstår för användare utan reella alternativ. Kommissionen menar att vägtrafiken bör minska sin användning av bensin och diesel med 40-50 % till 2020. - SPI anser att Sverige bör harmonisera sin målsättning med vad som överenskommits inom EU i syfte att minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken.

6 - SPI är enig med kommissionen om att det kommer att krävas en kombination av ökad energieffektivitet, bränslesnåla bilar och förnybara drivmedel för att minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken. Kommissionen föreslår att industrin ska minska sin oljeanvändning med 25-40 % till 2020. - Industrins oljeanvändning uppgår till ca 20 TWh, varav ca hälften används för uppvärmning. Även inom industrin har oljeanvändningen minskat kraftigt. - SPI delar kommissionens uppfattning att effektiva systemlösningar bör eftersträvas med tillvaratagande av spillvärme, liksom ökad energihushållning, där så är möjligt. Tillvaratagandet av spillvärme från svensk industri och kraftproduktion utnyttjas inte fullt ut idag bl.a. p.g.a. otillräckligheter i energisystemet och styrmedel. SPI menar att särskild fokus bör läggas på att eliminera dessa, så att spillvärme utnyttjas i högre utsträckning. - SPI delar också kommissionens uppfattning att en ökad import av kolbaserad el inte bidrar till att lösa koldioxidproblematiken. Kommissionen anger följande fem strategier som grund för sina sektorsvisa förslag: 1. Genomgripande energieffektivisering av hela samhället SPI delar kommissionens övertygelse att effektivisering är avgörande för att lyckas med en kraftig reduktion av utsläppen av koldioxid bl. a. genom en minskning av användningen av oljeprodukter. Mot bakgrund av det menar SPI att det bör läggas mer vikt på att uppnå reella besparingar i såväl fasta anläggningar som inom transportsystemet. 2. Historisk satsning på skogs- och åkerbränslen SPI delar kommissionens inriktning att öka produktionen av biobränsle från produktionsarealen. SPI vill framhålla det väsentliga i att före en storskalig ökning göra en analys över vilken typ av bioproduktion och användning som ger störst reduktion av växthusgaser per resurs för att uppnå största möjliga nytta. 3. El för en hållbar energiförsörjning SPI delar kommissionens inställning att energieffektiviseringar är det bästa sättet att sänka utsläppen av koldioxid även inom elproduktionen, men kan samtidigt konstatera att medlen för att uppnå de effektiviseringsmål som

7 anges i rapporten saknas. Mot bakgrund av att varje verksamhet som arbetar för att hålla ned kostnaden redan idag har ett starkt incitament att energieffektivisera, är det SPI: s uppfattning, att till dess att medlen för en effektivisering i den nivå kommissionen anger är på plats, är det svårt att se realismen i målen. 4. Energigasernas roll Utredningen visar på en tydlig ambivalens när det gäller energigaser. Dels förespråkas utbyggnad och användning av biobaserade gaser, dels är man negativ till naturgasen och infrastrukturutbyggnad i stor skala. Från SPI: s sida kan vi konstatera att användandet av biogaser från rötgasanläggningar är ur klimatsynvinkel mycket bra då den ersätter den aggressivare metangasen med koldioxid via användning. Ur ett konkurrensperspektiv är biogas för fordonsanvändning i bred skala problematisk då kostnaden för en kundanläggning ligger på en faktor 10 i jämförelse med alternativen. Vid frånvaro av infrastruktur är biogasen bättre lämpad för fasta anläggningar eller för fordonsflottor. 5. Styrmedel på EU nivå. SPI delar kommissionens uppfattning om att arbeta genom EU för att uppnå ett förbättrat handelssystem med utsläppsrätter gärna via auktionering. Här är det dock viktigt att vara observant på effekterna för internationellt konkurrensutsatt industri. En fördelning enligt benchmarking på sektorsnivå är i dessa sammanhang att föredra. Kommissionen pekar på den stora omvandlingen av fjärrvärmesektorn i Sverige, där vi gått från närmare hundra procent olja i fjärrvärme till en dominans av biobränslen i kombination med små mängder fossila energibärare. SPI vill peka på topplastproblematiken och reservkapaciteten även inom elproduktionen. Sammantaget med att det i glesbygd och av andra skäl inte alltid finns rimliga förutsättningar att avhända sig möjligheten att använda olja är det SPI: s uppfattning att en begränsad eldningsoljeanvändning kommer att finnas kvar under överskådlig tid. Att genom olika åtgärder forcera utfasningen av den sista resten av eldningsoljeanvändningen kan leda till störningar i ovan nämnda applikationer.

8 Förslagen sektorsindelas enligt: Mål för bostäder och lokaler - Se kommentarer ovan Mål för vägtransportsektorn - Kommissionen har valt att förslå sju samverkande åtgärder. SPI kommenterar dessa var och en nedan. 1. Stimulera till en mera energieffektiv personbilspark SPI delar kommissionens uppfattning om att det är av avgörande betydelse att den svenska fordonsflottan blir energieffektivare. SPI delar även kommissionens syn på att kombinationer mellan bensin, diesel och hybridteknik är ett bra sätt att få ned förbrukningen och därmed bidra till lägre utsläpp av koldioxid. 2. Effektivisera och minska andelen godstrafik på väg SPI delar kommissionens uppfattning om att godstrafiken bör effektiviseras så långt som det är möjligt och att det måste ske på ett sådant sätt att inte svensk industris konkurrenskraft försämras. Det borde betyda att de styrsystem som införs skall harmoniseras med övriga EU. 3. Öka andelen drivmedel från jord- och skogsbruket SPI delar kommissionens uppfattning att det finns möjlighet att öka produktionen av biomassa från den svenska åker- och skogsarealen och att den bör utnyttjas på ett hållbart sätt. SPI menar dock att utgångspunkten för användningen skall vara kost-nytta baserad. Med klimatfrågan i fokus bör resurserna användas där de ger mest koldioxidreduktion till lägsta möjliga kostnad. - SPI delar kommissionens uppfattning att dagens etanolanvändning är ett bra exempel på första generationens drivmedel. SPI menar dock att alla handelshinder för etanol skall tas bort för att få en naturlig marknad för etanol som drivmedel. SPI har dessutom sedan länge förespråkat en ökad låginblandning av etanol i bensinen från 5 % till 10 % och pekar på att det är en förutsättning för att Sverige skall kunna nå EU: s mål på 5,75 % förnybart bränsle på energibas 2010. SPI menar också att inblandning i dieselbränslet av FAME eller förnybara dieselbränslen är bra åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. SPI noterar med glädje att även kommissionen lyfter fram detta. SPI delar också kommissionens förslag om att möjliggöra olika typer av satsning på produktion av förnybara drivmedel av den så kallade andra generationen. Det har hela tiden varit SPI: s uppfattning att satsningar skall göras i flera riktningar utan att låsa sig fast i vilka drivmedel som är bäst lämpade innan kunskapen är på plats.

9 - Förnybara drivmedel har olika egenskaper vad gäller koldioxidreduktion och energieffektivitet. Detta visas bland annat i den Well to Wheels studie som tagits fram av Petroleumindustrins tekniska samarbetsorganisation i Europa, Concawe, tillsammans med bilindustrins europeiska forskningsorganisation Eucar och EU kommissionens gemensamma forskningscenter JRC. SPI anser att regeringen bör driva på inom EU, så att vi får en EU-baserad certifiering av förnybara drivmedel. - Sannolikt kommer flera olika drivmedel finnas tillgängliga samtidigt. SPI kan dessutom konstatera att den olyckligt tillkomna pumplagen har givit de negativa låsningar som SPI och flertalet andra remissinstanser pekade på inför införandet. Det är viktigt att lära av det misstaget och skapa förutsättningar för en bred satsning där de förnybara drivmedlen får konkurrera på lika villkor. 4. Gör kollektivtrafiken billigare och mera attraktiv SPI delar kommissionens uppfattning att kollektivtrafiken är en väsentlig del av det framtida trafikarbetet. 5. Stärk tågets roll SPI avstår från att kommentera kommissionens förslag. 6. Flyget SPI delar kommissionens uppfattning att man bör sträva efter att inkludera flyget i handeln med utsläppsrätter efter 2013. SPI vill dock peka på svårigheterna med en sådan utvidgning och menar att den bör föregås av noggrann konsekvensanalys. 7. Distansarbete SPI avstår från att kommentera kommissionens förslag Mål för industrin Kommissionens resonemang kring industrins energiförsörjning visar på problematiken med en övergång till andra energikällor exempelvis elektricitet och det komplicerade samspelet mellan energi och utsläpp av koldioxid. Inom detta område finns också problematiken kring användningen av spillvärme som pekats på tidigare. SPI menar att lösningen skall hämtas ur generella styrmedel på övergripande nivå exempelvis en förbättrad handel med utsläppsrätter och att marknadskrafterna därefter skall lösa vilken form av bränsle som är mest konkurrenskraftig. Olika industrier har olika behov av lösningar där än den ena än den andra energiformen inte är möjlig av exempelvis processtekniska skäl. SPI förordar långsiktighet, enkelhet och få verksamma styrmedel i arbetet med att få ned koldioxidutsläppen.

10 Slutsatser Betydande ny kunskap liksom gemensamma målsättningar på EU nivå har framkommit sedan Oljekommissionen avlämnade sin rapport. SPI anser att: Klimatförändringarna är det viktigaste skälet att minska användningen av fossila bränslen. Oljan visserligen är en ändlig resurs, men något omedelbart hot om att oljan skulle ta slut föreligger inte. Svenska målsättningar och handlingsplaner bör ses i ett EU perspektiv Energieffektivisering inom alla sektorer är det viktigaste medlet för att minska utsläppen av växthusgaser. I Sverige har vi redan erfarit en mycket kraftig reduktion av oljeanvändning inom uppvärmnings- och fjärrvärmesektorn och inom industrin. Den resterande delen är svårare att minska när oljan exempelvis används för spetsproduktion under begränsad tid. Den stora oljeanvändningen är inom transportsektorn och här är oljan svårast att ersätta. Genom en kombination av bränslesnålare fordon och en fortsatt låginblandning av etanol i bensinen och FAME i dieselbränslet finns förutsättningar att minska oljeanvändningen även inom transportsektorn. Sammantaget innebär SPI:s ståndpunkter att förutsättningarna för kommissionens arbete liksom dess slutsatser ser annorlunda ut i ett europeiskt och globalt perspektiv än i ett enbart svenskt. Det viktigaste är att sänka utsläppen av koldioxid på ett så effektivt sätt som möjligt i ett globalt uthålligt perspektiv. Stockholm den 15 maj 2007 Ulf Svahn Ingela Hedge