Återrapport kring insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby

Tjänsteutlåtande Utredare 2016-09-01 Caroline Ankarström 08-590 97780 Dnr: Caroline.ankarstrom@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 20381 Social- och äldrenämnden Återrapport kring insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby Förslag till beslut Social och äldrenämnden noterar informationen till protokollet och ställer sig bakom utredarnas rekommendationer om fortsatta insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby. Sammanfattning av ärendet Utifrån resultatet i Stockholmsenkäten år 2014 har kommunstyrelsen tidigare gett berörda nämnder och utskott i uppdrag att göra en fördjupad analys av varför kommunens flickor stack ut på ett oroväckande sätt och hur det förebyggande arbetet riktat mot denna målgrupp kunde stärkas. I detta tjänsteutlåtande presenteras en återrapport kring den analys som tidigare gjorts av social- och omsorgskontoret, utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, samt av kommunens preventionssamordnare och folkhälsosamordnare. Återrapporten inleds med en analys av den senaste Stockholmsenkäten från 2016, där det framgår att flickornas hälsa i skolår 9 har förbättrats och ligger i stort sett i linje med övriga länets resultat. Flickorna i skolår 2 som år 2014 gick i årskurs 9, sticker dock fortfarande ut när det gäller rökning, alkohol, huvudvärk flera gånger i veckan och erfarenheter av mobbning eller trakasserier. Detta följs av en presentation av resultaten från de tidigare föreslagna insatserna. Extra medel från kommunstyrelsen har bland annat möjliggjort fler fritidsgårdsaktiviteter riktade mot tjejer samt en högre bemanning av fritidsfältare. Framöver kommer en analys av elevhälsan i kommunen att göras av kommunens nya elevhälsochef. Två evidenbaserade metoder för att förebygga psykisk ohälsa och genusrelaterat våld; YAM (Youth Aware of Mental Health) och MVP (Mentors in Violence Prevention) kommer att genomföras på ett par grundskolor under 2017. 1

Tjänsteutlåtandet avslutas med några rekommendationer för fortsatt arbete, där man framhåller vikten av fortsatt samordning och prioritering av aktiviteter som genomförs inom skolan. Skolornas huvudmän bör endast använda evidensbaserade metoder för att förebygga psykisk ohälsa, samt prioritera genomförandet av en metod åt gången. Detta är viktigt med hänsyn till skolans tid, resurser och möjlighet att följa upp effekterna av genomförda metoder. Slutligen framhålls vikten av en genomtänkt strategi för att förebygga användning av narkotika, alkohol och cigaretter. ANDT-utbildningar bör riktas till samtliga skolhuvudmän och fritidsgårdar, så att större delen av personalen som arbetar med skolungdomar får samma kunskapsbas. Ekonomiska konsekvenser I nuläget planeras genomförandet av två metoder; MVP (Mentors in Violence Prevention) och YAM (Youth Aware of Mental Health). För MVP har lärare på två grundskolor, Grimsta och Sverigefinska skolan, samt Väsby Nya Gymnasium anmält intresse för att få utbildning i en våldspreventiv metod. Utbildningen sker inom ramen för jämställdhetsbudgeten och belastar därmed inte utbildningsnämnden. I genomförandet av metoden bör man dock tänka på att kostnader i form av vikarier för lärare som deltar i utbildning, tillkommer. Detta bekostas dock av skolenheterna själva. YAM finansieras av landstinget och kommer inte att ha några ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden, så länge projektet pågår. Utbildningen som eleverna får i YAM sköts av utbildade YAM-instruktörer. Genomförandet av programmet kommer därmed inte ta lärarnas tid i anspråk. Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt? Ja, genom Stockholmsenkäten har ungdomar fått möjlighet att visa hur de mår. En del av de aktiviteter som tas upp i tjänsteutlåtandet har ungdomar själva varit med och beslutat om, genom gårdsråd som hålls av fritidsgårdar. Har barns åsikter beaktats? Ja, genom Stockholmsenkäten så har utredarna tagit hänsyn till barns åsikter kring sin livssituation. Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? Ja, de aktiviteter och samordningsforum som föreslås bidrar till att barns bästa prioriteras. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Ja, syftet med tjänsteutlåtandet är att främja psykisk hälsa för ungdomar i kommunen och på så sätt tillgodose barns rätt till utveckling. 2

Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Ja, en analys har gjorts och man har kommit fram till att beslutet ej innebär diskriminering mot någon grupp, då majoriteten av de åtgärder som tas upp riktas till både flickor och pojkar. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens allmänna utskott Beslutsunderlag 1. Social- och äldrenämndens tjänsteutlåtande 2016-09-01, SÄN/2015:186 2. Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby, Protokollsutdrag(KS/2014:288) 2016-03-07 3. Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser, Skrivelse (KS/2014:288), 2015-09-22 4. Stockholmsenkäten 2016, SÄN 2015:305 Ärendet i sin helhet I Stockholmsenkäten som genomfördes våren 2014 stack svaren från Upplands Väsbys flickor i årskurs 9 ut på ett oroväckande vis vad gäller bland annat den psykiska hälsan. Med anledning av resultaten gav kommunstyrelsen den 2 mars 2015 berörda nämnder och utskott i uppdrag att göra en fördjupad analys av varför kommunens flickor stack ut på ett oroväckande sätt och hur det förebyggande arbetet riktat mot denna målgrupp kunde stärkas. Analysen genomfördes under hösten 2015 av en arbetsgrupp av tjänstemän från berörda kontor; social- och omsorgskontoret, utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, samt av kommunens preventionssamordnare och folkhälsosamordnare. Arbetsgruppen sammanställde en gemensam rapport, Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser som presenterade en helhetsbild av möjliga orsaker till den höga ohälsan och förslag på insatser inom olika områden för att förebygga psykisk ohälsa hos flickor. De tre berörda nämnderna godkände analysen och överlämnade förslagen till insatser i analysen för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen gav därefter berörda nämnder i uppdrag att återrapportera insatser för att främja flickors psykiska hälsa till kommunstyrelsen i november 2016. De senaste resultaten från Stockholmsenkäten blev tillgängliga under 2016. I följande tjänsteutlåtande ges en kort analys av den senaste Stockholmsenkäten, en presentation av resultaten från de tidigare föreslagna insatserna, samt en översyn av vad som sker inom de olika verksamhetsområdena framöver. 3

Tjänsteutlåtandet avslutas med några rekommendationer för fortsatt arbete. Analys av den senaste Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten delas ut till skolungdomar i skolår 9 och gymnasiets skolår 2. Föregående Stockholmsenkät publicerades 2014. Det innebär att de flickor i skolår 9 som då stack ut vad gällde psykisk ohälsa, rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning, nu går i årskurs 2 på gymnasiet. I den senaste enkäten från i år kan man därmed följa utvecklingen för denna grupp. Tobaksbruket minskar men flickor i skolår 2 på gymnasiet går mot trenden Tobaksbruket bland unga har varierat sedan 2006 då kommunen genomförde Stockholmsenkäten första gången. Pojkar och flickor i skolår 9 samt pojkar i skolår 2 på gymnasiet som uppger att de röker dagligen eller ibland är 2016 på den lägsta nivån som uppmätts sedan mätningarna startade. Debutåldern för ungdomar i skolår 9 har höjts och andelen ungdomar som uppger att de får köpa cigaretter själva i butik eller kiosk har minskat kraftigt. Flickor i skolår 2 på gymnasiet går mot trenden. I denna grupp har andelen som uppger att de röker dagligen eller ibland ökat från 29 till 37 procent mellan 2014 och 2016. Allt fler unga väljer bort alkohol Sedan 2006 har andelen ungdomar i Upplands Väsby som uppger att de inte dricker alkohol ökat från 36 till 59 procent i skolår 9 och fördubblats från 15 till 30 procent i skolår 2 på gymnasiet. Mätningarna visar att den totala årliga alkoholkonsumtionen minskat kraftigt och mer än halverats både i skolår 9 och gymnasiets skolår 2. Föräldrar har blivit mer restriktiva. Det är färre som uppger att de blir bjudna på alkohol av sina föräldrar och att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Andelen som prövar narkotika minskar men fler som använder ofta Mellan 2014 och 2016 så minskar andelen som uppger att det någon gång använt narkotika från 12 till 9 procent i skolår 9 och från 20 till 19 procent i skolår 2 på gymnasiet. Årets mätning visar att andelen som uppger att de använt narkotika 50 ggr eller mer har ökat. Framförallt är det våra unga flickor som står för ökningen och blivit mer vaneanvändare än tidigare. Skola, fritid och framtid Majoriteten, 87 procent av eleverna i skolår 9 och 91 procent av eleverna i skolår 2 på gymnasiet trivs ganska eller mycket bra i skolan. Det ligger på ungefär samma nivå som 2014 och i linje med övriga kommuner i länet. 16 procent av eleverna i skolår 9 och 11 procent av eleverna i skolår 2 på gymnasiet uppgeratt de mobbats eller trakasserats det här läsåret. Jämför vi med övriga kommuner så har vi en större andel ungdomar som ofta eller ibland besöker fritidsgården med undantag för pojkar i skolår 2 på gymnasiet. 4

Särskilt tydligt är det bland flickor i skolår 9 där 29 procent av flickorna uppger att de ofta eller ibland besöker en fritidsgård som kan jämföras med 19 procent i övriga kommuner. Nytt i årets mätning var en fråga kring hur ungdomarna bedömer sina framtidsutsikter. Upplands Väsby har en större andel ungdomar som uppger att de upplever sina framtidsutsikter sämre eller mycket sämre än de flesta andra i sin ålder med undantag för pojkar i skolår 9. Psykiska hälsan bland flickor på väg åt rätt håll 2014 såg vi att våra dåvarande flickor i skolår 9 stack ut på ett oroväckande sätt då de var den grupp som i flest sammanhang (alkoholkonsumtion, droger, livssituation och annan utsatthet) uppvisade en negativ utveckling. En fördjupad analys genomfördes och olika insatser initierades. I årets mätning ser vi att flickornas hälsa i skolår 9 har förbättrats och ligger i stort sett i linje med övriga länets resultat. När det gäller flickorna i skolår 2 som år 2014 gick i årskurs 9, så visar mätningen att denna grupp fortfarande sticker ut på parametrar såsom rökning, alkohol, huvudvärk flera gånger i veckan och erfarenheter av mobbning eller trakasserier. Ovanstående resultat visar att det är viktigt med ett fortsatt intensivt arbete riktat till föräldrarna, samt en bra ANDT-strategi för att förebygga narkotika, alkoholoch tobaksanvändningen bland ungdomar. Vad gäller psykisk ohälsa är det viktigt att skolhuvudmän och elevhälsopersonal använder sig av bra, vetenskapligt beprövade metoder för att förebygga ohälsa. Vi kommer att återkomma till detta i våra rekommendationer framåt. Resultat från genomförda och pågående insatser I den senaste rapporten till kommunstyrelsen föreslogs en rad olika insatser och resursförstärkningar för att stärka arbetet kring att främja psykisk hälsa. Nedan följer en redovisning av aktiviteter som genomförts och fortfarande pågår: Under både 2015 och 2016 fick fritidsgårdar i kommunen ansöka om 10 000 kr vardera, för att bedriva verksamhet riktat till flickor. Medlen, som har kommit från Ung och Trygg, har gårdarna använt på olika sätt. Gemensamt för aktiviteterna är att de alla haft som mål att stärka flickornas självkänsla och relationer både mellan varandra och mellan dem och fritidsledarna. Att lyfta fram flickor och få dem att växa och våga ta större plats i fritidsgårdarnas ordinarie verksamhet. Exempel på aktiviteter som genomförts är tjejresa till Boda borg, teaterbesök, införande av riktade tjejkvällar på flera gårdar som tidigare saknat detta. På dessa kvällar har massage, tacokväll, självförsvar och bowling blandats med bra samtal. Därutöver har fritidsgårdar ansökt om pengar för att ordna trygghetsjogg i Runbyspåret och trygghetskonsert i Runbyksolans matsal. Utvärderingarna lyfter fram att fritidsledarna har fått en bättre kontakt med flickorna och att flickorna söker sig i större utsträckning till gården. De tar större plats och introducerar även tjejkvällarna för nya besökare. Tjejerna som deltagit har varit positiva och ser gärna en fortsättning på tjejkvällarna. 5

Fritidsgårdar har även fått tillfälliga extra medel från kommunstyrelsen för längre öppethållande. Runbygården lade exempelvis om sina öppettider för att få mer tid att lägga på ungdomar med extra behov av uppmärksamhet. Väsbygården har haft tjejgrupper utanför ordinarie öppettid, för att möjliggöra större fokus på tjejer. Väsbygården har även från och med mitten av november till och med april, fått extra medel för att hålla gården öppen kvällstid tis-fre utöver ordinarie öppettider med syfte att stävja den oro som uppstod bland ungdomar i centrala Väsby. Hösten 2015 utbildades en av fältassistenterna i DISA- metoden, även detta bekostat av Ung och Trygg. DISA är en förebyggande metod med rötterna i kognitiv beteende terapi, som kan användas för att förebygga stress och depressiva symtom bland tonåringar. Under våren 2016 genomfördes en DISAgrupp på Runbyskolan. Det var cirka 10 flickor i högstadiet som deltog tillsammans med en av fritidsledarna från Runby fritidsgård med gott resultat. Alla flickor som deltog i DISA var mycket nöjda. Inför fortsatta grupper med DISA så ser vi ett mervärde i att det är någon från skolans personal som deltar i DISA- gruppen och att personen också har utbildningen för att kunna fånga upp vidare samtal och att lotsa ungdomarna vidare vid behov. Med hjälp av tillfälliga extra medel från kommunstyrelsen anställdes en fritidsfältare anställdes under 2016, med uppdrag att se över och samordna kommunala verksamheter, ideella krafter och även fritidgårdarna i att främja en meningsfull fritid för unga. Att en fjärde fritidsfältare har anställts har bidragit till en högre bemanning. Fältarna har sedan sommaren varit aktiva fler helger än tidigare och kunnat erbjuda fler spontanaktiviteter än tidigare. Under resten av hösten så jobbar fältare tre av fyra helger vilket är fler än tidigare. Genom att vara synlig på de platser där sysslolösa ungdomar finns, ska fritidsfältaren ska hjälpa ungdomarna att hitta fritidsaktiviteter och att knyta dem till olika föreningar och klubbar, för att på sätt förebygga destruktivt beteende. Fritidsfältaren fyller en viktig funktion som nätverkande vuxen bland ungdomarna. Ambitionen är att ha kvar den här tjänsten även under våren 2017 och nu undersöks möjligheterna att finansiera den. Inom ramen för Ung och Trygg har även en utbildning kring cannabis genomförts i augusti 2016. Utbildningen riktades till all skol- samt fritidspersonal. Preventionssamordnare och kommunpolis bjöd gemensamt in till utbildningen utifrån att problematiken kring cannabis lyfts och diskuterats upprepade gånger i kommunens lokala trygghetsråd och ökade kunskaper efterfrågats. Utbildningen berörde läget i Väsby, tidiga tecken och vad man bör vara uppmärksam på samt effekter av cannabis. Utvärderingen visade att 95 procent var nöjda eller mycket nöjda med utbildningen och 96 procent uppgav att eftermiddagen gav dem ökade kunskaper. 95 procent fyllde även i att de önskade kompetenshöjande insatser i kommunövergripande frågor veckan innan terminstart. Vid utbildningen deltog cirka150 lärare från sju av våra högstadieskolor och våra tre gymnasieskolor fritidsledare från tre av våra fritidsgårdar och samtliga fältare. Syftet var att utbilda de vuxna som finns i ungdomarnas direkta närhet att tidigt kunna identifiera risk och missbruk. 6

Forum för ökad samordning Samtliga kontor har tidigare fastslagit vikten av att samordna insatser mot psykisk hälsa över kontorsgränserna. Nedanstående två forum är exempel på hur samordningen har förbättrats: Social- och omsorgskontoret och utbildningskontoret har tillsammans med landstinget ett forum för samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS. Forumet träffas cirka 2-3 gånger per termin i syfte att förbättra samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. I och med tillträdandet av en elevhälsochef hos utbildningskontoret, kommer utbildningskontoret i fortsättningen att ha en representant i forumet. Utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, och social- och omsorgskontoret har skapat ett forum som ska träffas en gång per termin för att arbeta med förebyggande av psykisk ohälsa. Även preventionssamordnaren och folkhälsosamordnaren kommer att delta i forumet framöver. Syftet med detta forum är att uppdatera de andra kontoren om vad som sker inom respektive verksamhetsområde, när det gäller insatser för att främja psykisk hälsa, samt att följa upp genomförda aktiviteter. Forumet kommer att träffas i samband med publicering av ny statistik kring skolfrånvaro, folkhälsoundersökningen, Våga Visa samt Stockholmsenkäten. Nya insatser och projekt På utbildningskontoret har en ny elevhälsochef tillträtt, som kommer att göra en kartläggning av elevhälsan, klar under hösten 2016. Syftet med kartläggningen är att göra en genomlysning av hur elevhälsan är organiserad för att få en samlad bild. Denna ska ligga till grund för fortsatt arbete av utveckling av elevhälsan för att uppnå en likvärdig och kvalitetssäkrad elevhälsa. Resultaten redovisas till tjänstemannastyrgruppen och den politiska styrgruppen för Ett Lärande Väsby, på ett huvudmannamöte samt till UBN. Samtliga kontor kommer under hösten 2016 att se över och förtydliga informationen på hemsidan till sina målgrupper. Syftet med detta är bland annat att förbättra information till barn och ungdomar om vart man kan vända sig i olika frågor. Målet är att vid årsskiftet ha förbättrat informationen på hemsidan. Under 2016 ska YAM (Youth Aware of Mental Health) testas i ett antal skolor i Stockholms län genom ett projekt finansierat av Stockholms läns landsting. YAm kan i korthet beskrivas som ett program för att främja diskussion, utveckla färdigheter för att möta livets svårigheter, samt öka kunskap om psykisk hälsa. I kommunen har Grimsta och Vittra skola blivit utvalda för att delta i studien, vilket innebär att skolorna under våren eller hösten 2017 kommer att få testa YAM i årskurs 7 och 8. Effekten av programmet kommer att utvärderas med ett frågeformulär som fylls i av eleverna veckan innan programmet startar, samt 3,6 och 12 månader efter att det avslutats. 7

Upplands Väsby kommer att vara referenskommun i införandet av en våldspreventiv metod, MVP (mentors in violence prevention), som ingår i projektet En kommun fri från våld. MVP är ett utbildningsprogram för att förebygga genusrelaterat våld och mobbning genom att uppmana elever, både flickor och pojkar, att på olika sätt agera som förebilder i det våldspreventiva arbetet. Två grundskolor, Grimsta och Sverigefinska skolan, samt Väsby Nya Gymnasium har anmält intresse för att delta. Lärare på dessa skolor kommer, om de deltar, att få utbildning i november och januari för att därefter tillämpa metoden under sju tematiska lektioner för sina elever. Utbildningskontoret har genomfört kompetensutvecklande insatser för kommunens huvudmän kring evidensbaserade preventiva metoder, för att förebygga psykisk ohälsa. Syftet med detta är att öka kunskapen kring de olika metoderna och undvika att skolor använder sig av metoder som inte har någon bevisad effekt. Rekommendationer framåt I tidigare rapport har utredarna lagt olika förslag på långtgående insatser och resursförstärkningar. Förslagen har handlat om införandet av samtalsgrupper och aktiviteter som utmanar normer om kön mellan pojkar och flickor, en förstärkning av elevhälsan, införandet av ANDT-utbildningar hos personal på fritidsgårdar, utökade resurser till Ung & Trygg för att stötta fritidsgårdar i det drogförebyggande arbetet, samt resursförstärkningar till ideella organisationer som arbetar med att främja psykisk hälsa. Slutligen har det även föreslagits att föräldrastödet i grupp ska utökas, inom ramen för Familje-och skolservice. Vad gäller förstärkning av elevhälsan kommer som nämnts, en kartläggning att göras av utbildningskontorets elevhälsochef. Utbildningskontoret kommer därmed att avvakta utformandet av elevhälsan tills dess att resultatet av kartläggningen är klart. För det sistnämnda förslaget kring föräldrastöd i grupp, bedöms det nuvarande utbudet av stödinsatser hos Familj-och Skolservice vara tillräckligt. Vad gäller övriga förslag har det, i och med arbetet med denna återrapport, blivit tydligt att samtliga kontor behöver prioritera och samordna insatserna kring psykisk hälsa framöver. De tre kontorens rekommendationer kan sammanfattas i följande punkter: - Samordning av metoder, aktiviteter och utbildningar som genomförs i kommunen: När man inför eller prövar nya metoder på skolor är det viktigt att tänka på att detta tar resurser i anspråk. Utöver kostnader för utbildning, är införandet av nya metoder tidskrävande för såväl lärare och elever som personal från elevhälsan. Det innebär att undervisningstid tas i anspråk. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att noga välja ut metoder som är vetenskapligt beprövade, samt prioritera genomförandet av en metod åt gången. Genomförs olika metoder parallellt blir det svårare att utvärdera effekterna av varje enskild metod. 8

- Uppföljning av metoder och aktiviteter: Uppföljning av genomförda metoder och aktiviteter är viktigt för att säkerställa att dessa insatser faktiskt har gett resultat. Uppföljning kan bland annat ske genom en analys av resultaten från Stockholmsenkäten, samt Våga Visa. Som nämnts, har utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, och social- och omsorgskontoret ett forum som ska träffas en gång per termin för att bland annat analysera ny statistik. - Kunskap om evidensbaserade metoder: Som tidigare nämnts, är det även viktigt att skolor, fritidsgårdar får kunskap om vilka metoder som är vetenskapligt utvärderade och varför dessa ska användas. Ett steg i detta är att under hösten informera skolornas huvudmän samt fritidsgårdar om evidensbaserade metoder. - Utbildningar som är kommunövergripande (för skolor, fritidsgårdar, etc): Den senaste Stockholms-enkätens resultat visar på vikten av att ha en handlingsplan för ANDT. Utbildningar i ANDT bör riktas till samtliga skolhuvudmän och fritidsgårdar, så att alla får samma erbjudande. Målet är att större delen av personalen som arbetar med skolungdomar ska få samma kunskapsbas. - Analys innan nya aktiviteter och metoder genomförs: Innan man beslutar att genomföra en ny aktivitet eller metod, bör en analys göras av skolans elevhälsa. En sådan analys bör göras för att säkerställa att aktiviteten går att genomföra med hänsyn till tid och resurser, samt för att identifiera potentiella svårigheter med aktiviteten. - Treårsplan för metoder och aktiviteter: Det är viktigt att ha en långsiktig plan för att planera och prioritera införandet av metoder och aktiviteter för skolenheter. Med hänsyn till tid och resurser är det exempelvis rimligt att prioritera genomförandet av en metod per läsår och skolenhet. Social och omsorgskontoret Barbro Johansson Socialchef Anna Conzen Resultatsenhetschef IFO Bilagor: 1. Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby, Protokollsutdrag(KS/2014:288) 2016-03-07 2. Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser, Skrivelse (KS/2014:288), 2015-09-22 3. Stockholmsenkäten 2016, SÄN/2015:305 9