Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran
Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation, grundades 1893 circa120 anställda främst i huvudstadsregionen och Västra Nyland
BF:s enheter Adhd-center Familjecentret Familjelinjen Familjehörnan Småbarnsfostran: 6 dagis + 4 eftis Tölö barnhem Ferie- och kurscentret Högsand i Lappvik
Denna föreläsning svarar på följande frågor Vad är anknytning? Hur kan jag som vårdare påverka barnets anknytning? Vad har tidig anknytning för betydelse för mitt barns daghemsstart och framtid?
Även om anknytningsbeteendet är särskilt tydligt under den tidiga barndomen är det kännetecknande för mänskans hela levnad, från vaggan till graven. - John Bowlby (1973)
Anknytning = att stå i förbindelse med någon större helhet Inom utvecklingspsykologin: Något mindre och svagare hänger ihop med något större och starkare Termer på engelska: attachment, bonding
Anknytningens sekvenser Återförening Ömsesidig interaktion Separation
Anknytningen utvecklas Odiskriminerande anknytningsbeteende Nyfödda barn gråter, ljudar och ler mot alla Diskriminerande anknytningsbeteende Runt 3 månaders ålder börjar barn rikta sitt anknytningsbeteende mer mot familjära/återkommande omhändertagare eller vårdnadshavare Specifikt anknytningsbeteende När barnet kommer till 7 8 månaders ålder utvecklar det en meningsfull anknytning till speciella vårdnadshavare.
Anknytningsstilar Trygg anknytning Ängsligt undvikande anknytning Ängsligt motstridig anknytning - ambivalent Desorganiserad anknytning
Hurudan är en bra omsorg? Kärleksfull Sensitiv växelverkan resonera på rätt våglängd Lyhörd sätta sig i barnets situation Stabilitet och kontinuitet Olika i olika åldrar
Omsorgssystemets uppgifter 6-9 mån Delade upplevelser 9-12 mån Delad uppmärksamhet 12-15 mån Språklig sammanlänkning 2 år Språkliga överenskommelser 4 år Målkorrigerat partnerskap 0-3 mån Somatisk reglering 3-6 mån Tidig interaktion, turtagning
Trygga barnet utforskar omgivningen Anknytningssystemet i vila Separation, trötthet, sjukdom, smärta, rädsla Barnet behöver trygghet Anknytningsystemet aktiveras
Anknytningsmönstren aktiveras t.ex. vid separation Detta sker till exempel när barnet ska börja på dagvård. De känsloreaktioner som hör ihop med att börja på daghem syns på olika sätt i barnets beteende beroende på bl.a. barnets ålder och natur.
Vid daghemmsstart ställs barnet inför följande utmaningar: att separeras från föräldern, speciellt från mamman att hålla föräldern kvar i sina tankar under den långa dagen och förlita sig på att föräldern kommer tillbaka att daghemmet är en helt ny och främmande värld att vårdarna är obekanta att de andra barnen är obekanta gruppens storlek
Hur syns daghemsstarten hemma, speciellt under de första veckorna? barnet är märkbart tröttare barnet kan vara irriterat och tillbakadraget barnet kontrollerar kontinuerligt förälderns närvaro alla separationssituationer kan ge barnet större ångest än normalt en del barn kan vara gråtiga en del barn kan ha insomningssvårigheter eller andra sömnproblem en del barn reagerar med svårigheter relaterade till ätandet
Hur kan föräldern stöda barnet? Mjuklandningstid 2 veckor Godkänn och hjälp med barnets känslor Ha med bekanta, trygga objekt till dagis Föräldrarnas fotografier på dagis Stressfria, förutsägbara överlämningssituationer
Hur kan daghemmet stöda ert barn? Egenvårdare en trygg bas Hembesök Mjuklandning Fostringsgemenskap
Mjuklandningsperioden - hembesöket Syftet med hembesöket är att: skapa en god kontakt med barnet höra om föräldrarnas förväntningar, farhågor och egna erfarenheter av dagvård. Lägga grunden för en tillitsfull relation tillsammans med föräldrarna kan man fundera på hur man kan göra starten så trygg som möjligt för barnet Samla information om barnet
Mjuklandningsperioden de första veckorna Reservera 1-2 veckor för mjuklandning Barnen behov är individuella, var lyhörd Smit inte iväg i smyg kolla att läget är bra när separationen sker Avskedsritualer - konsekvens
Källor: M. A. Eriksson: En bra start on inskolning och föräldrakontakt i förskolan A. Broberg & al: Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer Föreläsningar av Mirjam Kalland, Sinikka Maliniemi-Piispanen, Jukka Mäkelä och Katri Kanninen Bilderna tagna ur Pixabay.com
bvif.fi facebook.com/bvif.fi