UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet + Diskussion
A och O om ANKNYTNING Pehr Granqvist, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
DISPOSITION Anknytningens normativa aspekter Evolutionsteoretiska och psykobiologiska grunder Reaktion på separation och förlust Anknytningsformering Inre arbetsmodeller Ind skillnader i anknytning Beskrivning Förklaring Anknytning och social och känslomässig utveckling Prevention
GRUNDLÄGGANDE TEORI John Bowlby l anknytning = starkt känslomässigt band mellan barnet och (framförallt) dess första omvårdare. Finns i ngn form hos alla däggdjur. Ssk tydligt hos barn vid ett års ålder. l Evolutionens skydd mot fara: Anknytnings- och omvårdnadssystem. Avkomman har medfödda signaler (t.ex. gråt) och vårdaren/anknytningspersonen medfödda tendenser att svara på dessa (t.ex. krama). Aktiverande och terminerande faktorer. l Anknytningspersonen fungerar som - Trygg bas (utifrån vilken B. utforskar) - Säker hamn (som barnet vänder sig till vid stress )
FASER VID SEPARATION OCH FÖRLUST AV ANKNYTNINGSPERSON Barn placerade på sjukhus o.d. filmades av Bowlby och makarna Robertson, 40-50-tal. 44 unga tjuvar l I Protest - gråter, stark ångest, panik l II Förtvivlan - inaktivitet, störd sov- och matrytm, depression l III Löskoppling - känslomässig omorganisering; barnet kan knyta an till nya vuxna. Slutsats från forskning: Upprepade separationer (t.ex. uppväxt i olika fosterhem) är en allvarlig riskfaktor i barns utveckling!
ANKNYTNINGSFORMERING l Fas I: Orientering och signaler som inte riktas till en specifik person (< 8 12 veckor). Initialt öppen, icke-diskriminerande social lyhördhet och orientering hos spädbarnet l Fas II: Orientering och signaler riktade mot en/ett par specifika personer (ca 3-9 mån). Spädbarnet mer diskriminerande. Mer förfinad följsamhet i samspel. l Fas III: prototypisk anknytning (ca 9 mån 2-3 år). Än mer diskrim. Främlingsrädsla och separationsångest utvecklas. Upprätthållande av närhet till ett par/några få specifika personer. l Fas IV: Målinriktat partnerskap (> 2,5 år). Minskad frekv. av ankn.bet. & fysisk närhet, ökat utforskande och intresse för kamrater. Barnet lär sig att anknytningspersonen har egna avsikter och mål (s.k. mentalisering).
FALLSTUDIE VERKAR DETTA RIMLIGT? En 2 månaders svensk bebis omplacerades nyligen från sin mammas omvårdnad. Socialsekreteraren motiverade det så här: - Barnet har inte utvecklat någon anknytning till sin mamma - vilket visar sig i att barnet gråter i hennes närvaro. Notera: En anknytningsrelation har vanligen utvecklats först vid 6-9 mån + gråt är det bästa tidiga exemplet på just ett anknytningsbeteende! Fråga: Mamman hade IF. Skulle vi ha tillåtit omplacering med denna motivering om mamman varit intellektuellt normal (jfr Axelius & Hollander, 2014)?
INRE ARBETSMODELLER Baserat på summan av barnets samspel med anknytningspersonen utvecklar barnet inre arbetsmodeller av sig själv och andra. IAMs återspeglar alltså faktiska erfarenheter (ej fantasier). IAMs är delvis omedvetna (lagrade som implicita minnen). Varför? Tidigt inlärda, innan medvetna långtidsminnen är möjliga. Besvarar frågor som: "Finns andra tillgängliga vid behov?" "Vill jag ha närhet till andra människor?"
INDIVIDUELLA SKILLNADER I ANKNYTNING Hur studera? Hos småbarn (12-18 mån): Ainsworths STRANGE SITUATION : Lek, separationer och återföreningar. Hos äldre barn och vuxna: Intervjubaserade representationsmetoder (t.ex. SAT, AAI)
l Trygg anknytning (B) - balans mellan anknytning och utforskande (i t.ex. lek). Värdesättande av psykologisk närhet och intimitet. Ca 60 % i normalpop. l Otrygg/undvikande anknytning (A) - utforskande på bekostnad av anknytning. Undvikande av närhet, betoning av självständighet. Ca 15-20 % i normalpop. l Otrygg/ambivalent anknytning (C) - anknytning på bekostnad av utforskande. Pendlande mellan vrede och passiv klängighet. Ca 5-10% i normalpop. l Desorganiserad anknytning (D) - Kollapsande beteendestrategi (t.ex. "freezing", motsägelsefulla beteenden). Ca 15% i normalpop (40-80% i kliniska urval).
VAD BEROR IND. SKILLN PÅ? Framförallt anknytningspersonens lyhördhet: Att (1) upptäcka, (2) korrekt tolka samt (3) adekvat och (4) snabbt svara på barnets signaler. I synnerhet viktigt i anknytningsrelaterade situationer (t.ex. rädsla, ledsnad). Bristande lyhördhet tar sig olika uttryck: Avvisande (leder ofta till A). Mer ovanligt, men ofta förekommande i kliniska urval, är skrämt och skrämmande beteende, liksom vanskötsel (leder ofta till D till följd av beteendeparadox). OBS! Dessa är samband på gruppnivå! Logiskt felslut att tro att man kan veta hur föräldern varit baserat på barnets klassifikation. Barnets klassifikation kan också ha andra orsaker (jfr Granqvist m.fl., 2015).
VILKA "KONSEKVENSER" HAR ANKNYTNINGSTRYGGHET? l Social kompetens (inkl. förmåga till empati) l Lägre beteendeproblem (utåt- och inåtriktade) l förutsäger trygg vuxen anknytning Slutsats: Trygg anknytning en viktig skyddande faktor; otrygghet (och ssk D) en sårbarhets-/riskfaktor (t.ex. Fearon m.fl., 2010; Groh m.fl., 2012, 2014).
PREVENTION l Tidiga interventioner* hyfsat effektiva v.g. att höja omvårdarens lyhördhet och barnets anknytningstrygghet, även vid flera riskfaktorer. l *Effektiv intervention få tillfällen (<16), specifik lyhördhetsträning och beteendefokus under barnets 1:a levnadsår. (Meta-analys av Bakermans- Kranenburg m.fl., 2003).