2005-03-22 ANFÖRANDE En beskrivning av försäkringstillsynen 2005 av biträdande avdelningschef Eva Ekström på FI den 22 mars 2005. Bilaga: Utveckling av ett nytt tillsynsverktyg - trafikljussystemet Vägen mot en riskbaserad försäkringstillsyn Finansinspektionen fortsätter utvecklingen mot en ökad riskfokusering i tillsynen. Genom förbättrade och mer utvecklade känslighetsanalyser kommer FI att bedöma livbolagens risktagande bättre och ge dem ökade incitament till matchning av tillgångar och åtaganden. Den förändrade tillsynen innebär att vi går från kvantitativa till kvalitativa regler. Finansinspektionen jobbar aktivt för att säkerställa konsumenternas intressen av en god solvenskontroll i bolagen. Bolagens solvens är således av primärt in tresse, samtidigt som det finns andra aspekter som är viktiga inom försäkringstillsynen, exempelvis hanteringen av intressekonflikter och informationsgivning till kunderna. Dagens bestämmelser ger inte bolagen incitament att förbättra matchningen av tillgångar och åtaganden. Man kan säga att dagens system i viss mån motverkar en matchning. Det råder en samstämmighet hos lagstiftaren, branschen och FI att detta måste åtgärdas, så att det uppstår en helhetssyn på den samlade risken i bolagens tillgångar och åtaganden. En mer riskbaserad tillsyn med större fokus på solvensen kräver både ett förändrat regelverk och en förändrad tillsynsmetodik. Vid sidan av detta är det nödvändigt att bolagen förbättrar kontrollen och styrningen över kapitalplaceringar och försäkringsåtaganden. FI utvecklar nu en riskkänslig tillsynsmetodik genom framtagandet av ett s.k. trafikljussystem, med inspiration från det system som redan finns i Danmark. Trafikljussystemet syftar till att säkerställa och fastställa kriterier för när FI ska ingripa i kapitalsvaga bolag. Modellen kommer att vidareutvecklas i samarbete med branschen genom att FI under innevarande år testar systemet på några utvalda bolag. Under nästa år kommer modellen att användas i den ordinarie tillsynen. Vi räknar med att vissa justeringar kommer att behöva göras även under 2006, varför en helt klar modell beräknas kunna tas i bruk den 1 januari 2007. 1
En viktig del av det nya solvenssystemet är att risker på tillgångssidan ska tas i beaktande. I vårt nuvarande solvenssystem görs inte den kopplingen, vilket inneburit och fortfarande innebär att den egna kapitalbuffert som bolagen måste hålla inte påverkas av risken i placeringarna. Erfarenheterna från problemen i livbolagssektorn de senaste åren visar med all önskvärd tydlighet att riskerna i placeringarna kan ha avgörande betydelse för livbolagens solvens och deras långsiktiga förmåga att stå för sina åtaganden gentemot försäkringstagarna. De risker som ingår i modellen är marknadsrisk aktier, marknadsrisk fastighet, ränterisk tillgångar och skulder, kredit- och motpartsrisk och valutarisk. De stresstester som FI använt fram till nu arbetas i delar om och införlivas i trafikljussystemet. Det nya systemet är i nuläget ett komplement till befintliga solvensregler. Som sådant kommer det användas både för tjänstepensionsföretagen, som får nya regler genom tjänstepensionsdirektivet (mer om det nedan) och för övriga livbolag. Mer information om trafikljussystemet finns i bilaga nedan. Under hösten kommer FI att arbeta fram underlag för att om möjligt fastställa hur en tillräcklig säkerhetsbuffert för de åtaganden som finns gentemot försäkringstagarna ska beräknas. Syftet med arbetet är att synliggöra marginalen/skyddet och säkerställa en tillräcklig kapitaltillgång i bolagen samt ett aktsamt risktagande. Med ett ökat riskfokus i försäkringstillsynen kommer FI att fokusera på väsentliga tillsynsområden och använda resurserna på ett effektivt och resurssnålt sätt, samtidigt som vi genom ökad automatisering ska nå en högre tä ckningsgrad i tillsynen. Målet är att skapa en effektiv och välavvägd tillsyn av försäkringssektorn som ska säkerställa både solvensperspektivet och de andra frågeställningar som är viktiga för försäkringstillsynen. Genomförandet av tjänstepensionsdirektivet innebär rent konkret att ta fram en tillsynsstrategi för tjänstepensionssektorn, d.v.s. att lämna förslag till rapportföreskrifter, allmänna föreskrifter, redovisningsföreskrifter och en adekvat nyckeltalsanalys. Det mest omfattande arbetet kommer att vara hur vi definierar vad aktsamhet innebär i tillsynen av tjänstepensionssektorn. Direktivet innebär en förbättrad kontroll av sektorn i stort men också förändrat tillsynsfokus där vi i högre grad än tidigare ska inrikta oss mot företagens olika processer. Reglerna här är kvalitativt inriktade, så till vida att tjänstepensionsföretagen måste visa för FI hur de uppnår en aktsam placering. Tillsynen fokuserar på hur processen för detta ser ut. Trafikljussystemet kan även i detta perspektiv komma att anvä ndas som jämförelsenorm för om en aktsam placeringsstrategi kan anses uppnådd. Inom FI pågår övergripande diskussioner om hur vi kan och bör förbättra prioriteringsverktygen i tillsynen och vi jobbar nu med att ta fram ett verktyg som skär på ett annat sätt än vårt nuvarande klassificeringsverktyg. Det nya prioriteringsverktyget blir ett komplement i planeringen av tillsynen för att bättre fånga upp trender och risker i marknaden och hos bolagen. 2
Förmedlingsdirektivet innebär också krav på förändrade meto der. Vi jobbar intensivt med att skapa en automatisering både vid tillståndsgivningen och i tillsynen. Det möjliggör en ökad effektivisering. Högsta räntan Hanteringen av högsta räntan kommer i stort sett att vara densamma. FI följer på vanligt sett ränteutvecklingen kontinuerligt. För att öka transparensen och förutsebarheten har FI inlett en dialog med Försäkringsförbundet. FI för även en individuell dialog med olika bolag för att diskutera synen på högsta räntan och beredskapen för förändringar. I sådana diskussioner kommer naturligtvis även frågan om hur bolagen arbetar med att förbättra matchningen av tillgångar och skulder. Under våren kommer FI att kartlägga effekterna av t jänstepensionsdirektivets krav på aktsamhet och de eventuella effekter det kan få på högsta räntan. Pågående granskningar FI:s pågående granskningsinsatser fokuserar på två områden, koncerninterna transaktioner och distributionskostnader. Den rapport FI skrev i början av 2004 om koncerninterna transaktioner har under vintern följts upp. Även här har FI utarbetat en tillsynsmetod för att säkerställa en tillfredsställande hantering av koncerninterna transaktioner i livbolag som bedriver traditionell livförsäkring. Uppföljningen kommer att redovisas i en rapport där vi redogör för det arbete som bolagen vidtagit med anledning av den fastställda standarden. I övrigt pågår vissa kartläggningar av försäkringsbolagens distributionskostnader. Resultaten av dessa kartläggningar redovisas i två separata rapporter, den ena om avgiftsuttag och den andra om livbolagens provisioner till försäkringsmäklare (sistnämnda rapport publicerades den 1 mars 2005). Syftet med dessa rapporter är att öka genomlysningen och ge kunden/försäkringstagaren samt även marknaden i övrigt förbättrade kunskaper om försäkring för att på det sättet ställa krav på bolagen om olika försäkringstjänster. Ett annat syfte är att öka möjligheten till jämförelser och därigenom förbättra effektiviteten i marknaden. I avvaktan på förbättrade tillsynsmetoder jobbar vi vidare med kontrollen av livbolagens aktuariella avsättningar och genomför regelbundet tillsyn på det området. I år har vi dessutom utökat tillsynen på återförsäkringsområdet och höjt ambitionsnivån. En kontinuerlig utveckling av den interna kontrollen med nya allmänna råd påverkar även försäkringssektorn och det kommer att innebära krav på förbättrade interna kontrollrutiner för många bolag och kassor. 3
EU-arbetet och lagstiftning FI är även aktivt på EU-området genom deltagande i CEIOPS-arbetet (Committee of European Insurance and Occupational Pensions Supervisors). Inom EU pågår arbetet med att säkerställa en gemensam marknad. För försäkringsområdet kommer vi att få se en rad olika direktiv göra sitt intåg varav de första är tjänstepensionsdirektivet och förmedlingsdirektivet. Den övergripande inriktningen är att vi går från en kvantitativ mot en kvalitativ tillsyn. Detta innebär stora utmaningar för tillsynsmyndigheterna och i dela r en förändrad kompetens. Den kvalitativa tillsynen kommer för försäkringssektorn att innebära en förbättrad anpassning till enskilda bolag men även en dyrare tillsyn. På solvensområdet jobbar FI aktivt i undergrupper till CEIOPS för att skapa ett harmonis erat riskbaserat solvenssystem. Tidtabellen för detta arbete är beroende av en rad olika omständigheter och det är därför svårt att säga någon tidpunkt för förslag. Från regleringshåll pågår också en rad åtgärder, varav lagförslag för försäkringsförmedlare och för tjänstepensionssektorn kommer att läggas fram under vårriksdagen. Dessutom har det s k Ajneförslaget remissbehandlats och ytterligare en promemoria ska behandlas under våren. Det innebär att Sverige med största sannolikhet kommer att få riskkänsliga solvensregler innan vi nått en harmonisering inom EU. Den troliga tidplanen är 1 januari 2007. Därutöver pågår två utredningar på försäkringsområdet, dels kring associationsformer, dels kring tillsyn. Associationsrättsutredningen fokuserar på icke vinstutdelande bolag i vinstutdelande koncerner och problemställningar med anledning av detta. I viss mån behandlar tillsynsutredningen även denna fråga men då utifrån ett tillsynsfokus. FI deltar i båda utredningarna. 4
Vem gör vad? Departementet Utredningar Finansinspektionen EU-nivå Försäkringsförmedling i kraft 1 juli 2005 pågår Lagstiftningen träder Implementeringen Direktiv Tjänstepension Direktiv Riskbaserade solvensregler Lagstiftningen träder troligtvis i kraft den 1 januari 2006 Inhemsk lagstiftning den 1 januari 2007 Övrigt Associationsrätts - utredningen troligtvis klar årsskiftet 2005/2006. Tillsynsutredningen troligtvis klar hösten 2005. Implementering pågår; övergripande ställningstaganden under våren, föreskriftsarbete under hösten. Utvecklande av en ny tillsynsmetod, trafikljussystemet. Fortsatt utveckling av trafikljussystemet och en säkerhetsmarginal Direktiv tidigast år 2010 5
Bilaga: Utveckling av ett nytt tillsynsverktyg - trafikljussystemet FI håller på att utveckla ett nytt tillsynsverktyg för försäkringsbolag. Syftet är att på ett bättre och mer rättvisande sätt än med dagens rapportering (Exponering för marknadsrisk, del I av FFFS 2004:24) mäta hur bolagens solvens är exponerad mot marknadsrisker. Tillsynsverktyget är utvecklat utifrån dagens rapportering för marknadsrisk och mäter hur bolagens solvens påverkas av olika förändringar på de finansiella marknaderna. Idag mäts aktiekurs-, valutakurs - och ränterisk enbart på tillgångssidan i balansräkningen. Det nya verktyget ska också inkludera bolagens exponering mot kredit - och motpartsrisk. Dessutom ska ränterisken på skuldsidan mätas. För att möjliggöra detta ska de försäkringstekniska avsättningarna i beräkningarna tas upp till realistiskt värde. Grundtanken är att verktyget ska signalera att ett bolag kan ha för stor exponering mot marknadsrisker. Arbetshypotesen är att det ska finnas tre signallägen: grönt ljus inga tecken på för hög marknadsrisk, gult ljus indikation på för hög marknadsrisk, rött ljus stark indikation om för hög marknadsrisk. Till respektive läge kommer FI koppla olika insatser. Vilka dessa insatser kan bli är ännu inte fastställt. Den testversion av verktyget som presenteras här är inte den slutliga utformningen av verktyget. Det prövas för tillfället av fem försäkringsbolag. Ännu har ingen kalibrering gjorts av storleken av de förändringar som används för tillgångspriserna. De förändringar av marknadspriserna som används i den nuvarande testversionen är av samma storlek som i dagens rapportering. I det gula scenariot är förändringarna av samma storleksordning som den danska tillsynsmyndigheten använder i sitt så kallade trafikljussystem. Storleken på tillgångsprisförändringarna kommer således troligen att justeras. Exakt hur exponeringen kommer att mätas mot de olika riskerna är heller ännu inte helt fastslaget och kan komma att ändras under utvecklingsprocessen. Storleken på förändringarna är dessutom avhängig hur de olika förändringarna vägs samman. I testversionen är inte heller denna sammanvägning färdigutvecklad. Under året kommer antalet bolag som deltar i testningen att utökas. Nedan illustreras schematiskt hur verktyget är utformat. 6
Utformning av testmodellen Rött ljus Gult ljus Värsta räntescenariot stigning stigning Ränterisk - tillgångar (+/-) 0 0 Aktiekursrisk (+) 0 0 Valutakursrisk (+) 0 0 Fastighetsrisk (+) 0 0 Kredit- och motpartsrisk (+) 0 0 Total risk på tillgångar (+/-) 0 0 Ränterisk i FTA* (+/-) 0 0 Total risk netto (+/-) 0 0 Kapitalbas* efter solvenstest (+) 0 0 Solvensmarginal efter solvenstest (-) 0 0 Överskott (+/-) 0 0 Solvenskvot #Division/0! #Division/0! Rött, gult eller grönt ljus RÖTT LJUS *FTA ska i modellen tas upp till realistiskt värde. Skillnaden mellan realistiskt värde och dagens betryggande förs till kapitalbasen. Tillgångsprisförändringar i testmodellen Rött ljus Gult ljus Aktiekursrisk Kursfall 10 % Kursfall 30 % Fastighetsrisk Ökning av direktavkastningskravet med 2 procentenheter Ökning av direktavkastningskravet med 3 procentenheter Valutakursrisk Kursnedgång på 10 % gentemot SEK för samtliga utländska valutor Kursnedgång på 15 % gentemot SEK för samtliga utländska valutor Kreditrisk 8 % av marknadsvärdet för tillgångar som bär kreditrisk, med riskviktning enligt Basel 1 principerna 8 % av marknadsvärdet för tillgångar som bär kreditrisk, med riskviktning enligt Basel 1 principerna Ränterisk tillgångar och skulder Höjning och sänkning av räntan med 1 procentenhet Höjning och sänkning av räntan med 2 procentenheter 7
Vägen mot en riskbaserad försäkringstillsyn Frukostseminarium 2005-03-22
Agenda Vad händer med Solvency II? Vad händer i Sverige? Så ser vårt trafikljus ut Tjänstepensioner, vad innebär direktivet Tillsynen av försäkringssektorn Sammanfattning och frågor
Ceiops mål Ge kommissionen råd i försäkrings-, återförsäkrings- och tjänstepensionsfrågor Bidra till ett enhetligt genomförande av EGdirektiv och en enhetlig tillsyn Forum för utbyte av erfarenheter och information mellan tillsynsmyndigheter Behandla konvergensen i tillsynen av försäkringsbolag och tjänstepensionsinstitut
Solvency II Arbetet delas in i tre grunder Pelare I: Beräknar den finansiella styrkan antingen genom standardiserade modeller eller genom interna bolagsspecifika kapitalkrav Pelare II: Säkerställa en tillfredsställande process för bestämmandet av kapitalkravet Pelare III: Öka genomlysningen av marknaden och på det sättet förbättra marknadsdisciplinen
Solvency II EU-kommissionen ber om råd (calls for advice) Första vågens frågeställningar diskuteras på Ceiops-mötet i slutet av februari Andra vågens frågeställningar diskuteras på Ceiopsmötet i oktober
CEIOPS-Logo
Finansinspektionens hållning Deltar aktivt i skapandet av ett riskkänsligt system såväl inom liv- som skadeförsäkring med fokus på Försäkringstekniska avsättningar och förbättrad matchning inom livförsäkring Försäkringstekniska avsättningar och återförsäkringens påverkan på kapitalkrav inom skadeförsäkring Skapa klarhet i relationen redovisning - solvens
Vad händer i Sverige? Genomförandet av förmedlingsdirektivet Genomförandet av tjänstepensionsdirektivet Nytt svenskt solvenssystem? Tillsynsutredning Associationsutredning Tillsynsmetod trafikljus IFRS
Ny riskbaserad tillsynsmodell Trafikljus Maria Westerberg tel: 08-787 80 48 e-post: maria.westerberg@fi.se
Trafikljus Marknadsrisk i aktier, marknadsrisk i fastigheter, kredit- och motpartsrisk, valutakursrisk, ränterisk i tillgångar och skulder stresstestas i ett rött och ett gult scenario Nettosumman av stresstesterna påverkar kapitalbasen och solvensmarginalen
Ingripandenivåer Rött ljus Om bolaget inte längre har ett överskott enligt det röda scenariot ger testet ett rött ljus Aktiva tillsynsåtgärder Gult ljus Om bolaget inte längre har ett överskott enligt det gula scenariot ger testet ett gult ljus Utökad rapportering
Planering Brev till samtliga försäkringsbolag Referensgrupp 5 bolag & Försäkringsförbundet Test av modell varje kvartal 2005 Analyser och genomgångar med referensgrupp Förändring av modellen varje kvartal Livbolag inkl Tjänstepensionskassor 1 jan 2006 Skadebolag 1 jan 2007
Rött ljus Gult ljus Värsta räntescenariot stigning stigning Ränterisk - tillgångar (+/-) 0 0 Aktiekursrisk (+) 0 0 Valutakursrisk (+) 0 0 Fastighetsrisk (+) 0 0 Kredit- och motpartsrisk (+) 0 0 Total risk på tillgångar (+/-) 0 0 Ränterisk i FTA (+/-) 0 0 Total risk netto (+/-) 0 0 Kapitalbas efter solvenstest (+) 0 0 Solvensmarginal efter solvenstest (-) 0 0 Överskott (+/-) 0 0 Solvenskvot #Division/0! #Division/0! Rött, gult eller grönt ljus RÖTT LJUS
Införandet av EG:s tjänstepensionsdirektiv Göran Nirdén tel: 08-787 81 96 e-post: goran.nirden@fi.se
Från EG-direktiv till föreskrift SOU 2004:101 EGdirektiv Regeringsproposition Riksdagsbeslut Start 2006-01-01
Från EG-direktiv till föreskrift SOU 2004:101 EGdirektiv Regeringsproposition Riksdagsbeslut Start 2006-01-01 Sakfrågor Föreskrifter mm
Exempel på aktuella sakfrågor Aktsamhetsprincipen - beräkning av försäkringstekniska avsättningar - val av diskonteringsränta - (aktsamma) placeringar av tillgångarna - kapitalkravet ur ett aktsamhetsperspektiv Tillsynsstrategin - från formell regelefterlevnad till förebyggande och riskrelaterad tillsyn
Detta har FI framför sig Information till och diskussion med tjänstepensionsinstituten Skriva föreskrifter och allmänna råd Ta in nya institut (pensionsstiftelser) Regler om information och inrapportering Utarbeta en tillsynsstrategi
Tillsynen av försäkringssektorn Högsta räntan Pågående större granskningar Projekt Försäkringstillsyn i framtiden
Mot en riskbaserad tillsyn 1/7 05 Förmedling 1/1 06 Tjänstepensioner 1/1 07 Svenskt solvens System 1/1 10 EU:s solvens system