Underlag för principbeslut om föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta (dnr )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlag för principbeslut om föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta (dnr )"

Transkript

1 PROMEMORIA Datum Författare Katarina Höller, Tomas Flodén Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE Stockholm [Sveavägen 167] Tel Fax finansinspektionen@fi.se Underlag för principbeslut om föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta (dnr ) Finansinspektionen föreslår att metoden för beräkning av diskonteringsräntorna avseende tjänstepensionsåtaganden fastslås i en föreskrift. När tjänstepensionsdirektivet infördes valde FI att i linje med direktivets generella inriktning låta instituten själva bestämma diskonteringsräntan, trots att det fanns en möjlighet att föreskriva om vilken metod eller diskonteringsränta instituten skulle använda. Idag använder instituten olika diskonteringsräntor för värderingen av försäkringstekniska avsättningar (FTA). I vissa fall har instituten valt räntor som är högre än den riskfria räntan, vilket är den ränta som FI anser att instituten bör använda för att beräkna åtagandenas realistiska värde. När en högre ränta används undervärderas FTA och eget kapital övervärderas. Detta resulterar i att institutens finansiella ställning framstår som bättre än vad den är, det försvårar för FI att ingripa i tid och kan resultera i en sämre riskhantering i instituten. Problemet är att FI bedömer möjligheten att ingripa mot institutens val av diskonteringsräntor som begränsad om det inte finns en föreskrift som anger hur räntorna ska beräknas. FI har konsulterat Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet 1 i arbetet med att ta fram en metod för att beräkna riskfria diskonteringsräntor. Bakgrund Från och med årsskiftet ska livförsäkringsbolagen och tjänstepensionskassorna (instituten) värdera sina försäkringstekniska avsättningar för tjänstepensionsförsäkringar med aktsamt valda antaganden. I trafikljusrapporteringen ska aktsamt valda antaganden användas för både tjänstepensionsåtaganden och övriga åtaganden. Det innebär att skulden ska värderas realistiskt i dessa två fall. Diskonteringsräntan är det antagande som 1 Promemorian Praktiska hänsyn vid beräkning av diskonteringsräntor finns tillgänglig på 1(8)

2 har störst påverkan på FTA. FI:s uppfattning är att en riskfri diskonteringsränta är nödvändig för att ett realistiskt värde ska uppnås. Tjänstepensionsdirektivet innebar en tydlig övergång till en mer kvalitativ reglering med ett större ansvar för instituten att själva bestämma över de centrala besluten i sin verksamhet, så som placeringsinriktning och värdering av åtaganden. Även bestämmandet av diskonteringsränta vilar för närvarande på instituten avseende värderingen av tjänstepensionsåtaganden. De antaganden som ligger till grund för deras val av diskonteringsränta ska dock vara aktsamma. FI valde i linje med inriktningen i tjänstepensionsdirektivet att låta instituten själva bestämma diskonteringsräntan, trots att det fanns en möjlighet att föreskriva om vilken metod eller diskonteringsränta instituten skulle använda. Förhoppningen, vilket också delvis besannats, var att instituten i högre grad skulle ta ett ansvar för värderingen av FTA och analysen av de variabler som påverkar FTA. Det stora flertalet av instituten har valt diskonteringsräntor på ungefär samma nivå och i nivå med vad FI bedömer vara den riskfria räntekurvan. Tre institut har dock valt diskonteringsräntor som ligger betydligt högre än de övriga institutens, och några institut har valt diskonteringsräntor som ligger betydligt under de räntenivåer som övriga institut har valt. För att FI ska kunna ingripa mot ett instituts val av diskonteringsränta krävs att valet inte har varit aktsamt. Lagen ger begränsad vägledning om vad som är en aktsamt vald diskonteringsränta. Av förarbetena framgår dock att det är en realistisk värdering av avsättningarna som aktsamhetsprincipen tar sikte på. I förarbetena sägs också att i de fall då det råder osäkerhet avseende vilket antagande som är mest realistiskt, bör det antagande som ger den högsta beräknade avsättningen göras 2 FI:s förväntan har därför varit att bolagen ska använda en riskfri ränta för beräkningen av sina avsättningar som inte avviker i någon större utsträckning från vad som normalt är att betrakta som en riskfri ränta. Samtidigt är lagkravet på aktsamhet inte så tydligt att det enligt FI:s bedömning är möjligt för myndigheten att alltid framgångsrikt ingripa mot ett instituts val av diskonteringsränta. Problem När ett institut väljer en för hög diskonteringsränta, undervärderas FTA vilket resulterar i att eget kapital övervärderas. Detta får konsekvenser för institutets solvenskvot, den uppmätta riskkvoten i trafikljusmodellen och kravet på skuldtäckningstillgångar. När instituten väljer för höga diskonteringsräntor framstår de som mer finansiellt starka än vad de faktiskt är. Detta är problematiskt även om de inte vid rätt vald diskonteringsränta skulle visa rött ljus i trafikljusmätningen eller bryta mot solvensreglerna. Anledningen är dels att instituten i detta läge ger en felaktig bild av sin finansiella ställning, vilket 2 Nya regler för tjänstepensionsinstitut (prop. 2004/05:165), sid 161 2

3 gör att kunder riskerar att fatta beslut på felaktiga grunder, dels att institutet inte kan hantera sina risker eller förvalta sin portfölj på ett optimalt sätt när det har en felaktig bild av sin egen finansiella situation och vad som påverkar den. Även institut som använder för låga diskonteringsräntor utgör ett problem i så måtto att de möjligen inte kan förvalta tillgångarna effektivt, eftersom de har en felaktig uppfattning om sina åtaganden, sitt kapital och sitt riskutrymme. Även här får kunderna en felaktig bild av institutets finansiella ställning. Problemet ökar givetvis då instituten skulle ha hamnat i rött ljus, visat sig bryta mot solvensreglerna eller skuldtäckningsreglerna om den riskfria räntan använts. När instituten är så pass finansiellt svaga behöver FI kunna ingripa för att skydda försäkringstagarna. Detta kräver dock att den metod som instituten använt för att härleda diskonteringsräntan bryter mot aktsamhetskraven. Eftersom instituten kan få kännedom om vilka diskonteringsräntor som övriga institut använder sig av, finns vidare en risk för att det sker en inflation i ränteantaganden. Så länge institut tillåts använda olika diskonteringsräntor finns det en risk att den högsta räntan som använts av något institut kommer att bli den måttstock som andra institut använder. När det gäller andra antaganden än diskonteringsräntan kan det finnas skäl för olika institut att använda olika antaganden, exempelvis med anledning av vilken sammansättning av kunder instituten har eller beroende av hur avtalen är utformade. När det gäller diskonteringsräntan finns inga sådan motiv till att olika institut ska använda olika antaganden. Alternativ för FI FI kan enligt tjänstepensionsreglerna föreskriva hur livförsäkringsavsättningarna ska bestämmas, vilket bland annat ger FI möjlighet att föreskriva vilken diskonteringsränta eller metod för att bestämma diskonteringsräntan som instituten ska använda. Fördelen med att föreskriva vilka diskonteringsräntor instituten ska använda är att alla institut då kommer att använda sig av samma diskonteringsräntor, vilket ökar jämförbarheten mellan instituten och tar bort möjligheterna för instituten att försköna sin finansiella ställning genom att välja en för hög diskonteringsränta. Flera av aktsamhetsreglerna, såsom tillgångssammansättning och biometriska antaganden, är sådana som till sin natur är mest lämpade att bestämmas av instituten själva snarare än av FI, eftersom dessa kan vara unika för respektive institut. Däremot kan det bara finnas en riskfri ränta per löptid (vilken denna är, är dock något oklart i vissa lägen), varför vinsten av att låta instituten själva bestämma denna är lägre än för övriga antaganden. Även om vi väljer att föreskriva vilka diskonteringsräntor instituten ska använda, har de dock möjlighet att i sin årsredovisning använda sig av andra 3

4 diskonteringsräntor. Kravet för detta är att redovisningen ska bli mer relevant men inte mindre tillförlitlig (eller vice versa). Om ett institut väljer att inte följa försäkringsrörelselagens regler (dvs. föreskriften) i årsredovisningen för värdering av FTA, ska institutet i årsredovisningen dock upplysa om avvikelserna, effekterna av avvikelserna och anledningen till avvikelserna. 3 Solvens- och skuldtäckningsreglerna, samt rapporteringen i trafikljuset utgår dock även i denna situation från räntan enligt försäkringsrörelselagen. FI:s möjligheter till ingripanden påverkas således inte av vilken ränta som används i redovisningen. FI kan dessutom ingripa mot institutens val av diskonteringsränta i årsredovisningen om dessa inte uppfyller de krav som ställs i Finansinspektionens föreskrift om årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2005:34). Förslag FI bör föreskriva vilken metod instituten ska använda för att bestämma diskonteringsräntan för nominella räntor. Anledningen till att FI väljer att föreskriva en metod, snarare än att föreskriva vilken diskonteringsränta som instituten ska använda, är att instituten behöver kunna uppdatera sina räntor dagligen i takt med att marknadsräntorna förändras. Har instituten tillgång till metoden kan de göra detta på egen hand. Den metod som FI föreslår har tagits fram efter konsultation med Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet. Diskonteringsräntan ska beräknas med utgångspunkt från nollkupongskurvorna för statsskuldväxlar, statsobligationer och ränteswappar. För de löptider för vilka det går att härleda en avkastningskurva för statsskulväxlar och statsobligationer, används denna avkastningskurva. (1) Diskonteringsräntan motsvarar räntan på statspapper omräknad till nollkupongsräntor för de löptider där detta är möjligt. För de löptider där det saknas en avkastningskurva för statsskuldväxlar och statsobligationer, används avkastingskurvan för ränteswapar som utgångspunkt. Ett avdrag bör dock göras som tar hänsyn till den ränteskillnad som normalt föreligger mellan swappar och värdepapper utgivna av staten. Eftersom det saknas statsobligationer med tillräckligt lång löptid att jämföra med antas skillnaden mellan avkastningskurvorna för statsobligationer och 3 Instituten behöver inte nödvändigtvis använda samma definition av försäkringsåtaganden som försäkringsrörelselagen. Klassificeras exempelvis något som enligt försäkringsrörelselagen är att betrakta som ett försäkringståtgande som finansiellt åtagande i årsredovisningen är det oklart huruvida institutet behöver upplysa i årsredovisningen om användandet av en avvikande diskonteringsränta. FI ska dock alltid informeras om detta. 4

5 ränteswappar vara densamma som vid den sista observation som är möjlig att göra av avkastningskurvan för statsobligationer. Eftersom skillnaden mellan swappkurvan och statspapperskurvan fluktuerar och inte enbart är beroende av förändrade riskpremier utan också av tillfälliga faktorer som inte kan relateras till riskpremier, bör ett 30 dagars genomsnittsvärde för värdet av skillnaden användas, vilket filtrerar bort sådana effekter: 4 (2) Diskonteringsräntan motsvarar swappräntan minskad med den genomsnittliga skillnaden de senaste 30 dagarna mellan den längsta nollkupongsräntan som går att härleda enligt (1) och motsvarande swappränta, för de löptider som inte kan beräknas enligt (1). För närvarande finns det marknadspriser på swappar för svenska kronor med upp till 30 års löptid. Instituten kan ha åtaganden med längre löptid än så och det är tänkbart att swappar med dylik löptid inte alltid kommer att finnas på marknaden. Således saknas det eller kan komma att saknas swappräntor med tillräckligt lång löptid för att härleda diskonteringsräntor för institutens samtliga åtaganden. I det läget ska instituten anta att diskonteringsräntan är konstant utifrån den längsta observation som är möjlig att göra enligt (2):. (3) Diskonteringsräntan motsvarar diskonteringsräntan för den längsta löptiden som kan bestämmas enligt (2) för löptider som inte kan beräknas enligt (1 eller 2). Den längsta svenska statsobligationen förfaller i december För närvarande är det således möjligt att härleda en nollkupongskurva för statsobligationer upp till cirka 15 år. Swappräntor finns med löptider upp till 30 år. Motivering till val av metod Räntor på statsskuldsväxlar och statsobligationer brukar normalt betraktas som riskfria. Det förekommer skillnader mellan nollkupongsräntekurvorna för statspapper och swappar. Denna skillnad varierar över tiden och på ett tillsynes inte helt slumpmässigt vis. Under förutsättning att räntor på statspapper är riskfria, kan således inte swappräntorna anses som riskfria. Eftersom det inte finns värdepapper utgivna av staten som har lika lång löptid som institutens samtliga åtaganden kan den riskfria räntan inte alltid härledas från nollkupongsräntor för statspapper. Den riskfria räntan för så långa löptider måste då härledas på annat sätt. Det finns två grundläggande metoder för det. Den första metoden innebär att man enbart utgår från den nollkupongsränta som kan härledas från statspapper och att den avkastningskurvan extrapoleras 4 Exempelvis kan skillnader uppstå beroende på institutionella faktorer eller helt enkelt bero på fel i data. 5

6 med någon metod. Det finns olika metoder för att extrapolera kurvan, och beroende på vilken av dessa metoder man väljer kan man få betydande skillnader i avkastningskurvan. Det går inte heller att säga att någon av metoderna är mer korrekt än den andra. Eftersom resultatet är så beroende av vilken metod som används för att extrapolera avkastningskurvan anser Finansinspektionen att denna metod är mindre lämplig. Den andra metoden innebär att man utgår från både statspappersräntor och swappräntor. På så sätt kan man utnyttja att det finns swappräntor med längre löptider än statspapper. I promemorian från Riksbanken förespråkas en metod baserad på den här tekniken. Även med den här metoden finns det flera tillvägagångssätt, med olika för- och nackdelar. Två olika tillvägagångssätt beskrivs i promemorian. Det första tillvägagångssättet är den som FI föreslår att instituten ska använda. Diskonteringsräntan härleds från avkastningskurvan för statspapper. För de löptider där det saknas en avkastningskurva för statspapper används swappräntekurvan minskad med skillnaden mellan swappkurvan och statspapperskurvan vid den längsta löptiden där det är möjligt att göra en sådan observation. FI föreslår dock en mindre modifiering av metoden. Modifieringen är att instituten ska använda ett 30 dagars genomsnitt för att beräkna skillnaden mellan statspappersräntan och swappräntan. På så vis minskar man den känslighet för eventuella felrapporteringar och brus i den observerade skillnaden vid avläsningstillfället som identifierats som ett problem med den här metoden. Det andra tillvägagångssättet utgår från hur ränteskillnaden mellan statspapper och swappar varierar beroende på löptid. Den swappspreadskurva som kan härledas utifrån dessa observationer extrapoleras. Den extrapolerade swappspreadskurva används sedan för att rensa swappkurvan för riskpremien. Den här metoden gör det möjligt att bättre analysera swappspreaden och vad den beror på. Eventuellt skulle den kunna leda till att man identifierar en del av spreaden som är konstant och som därmed inte kan anses bero på att det finns en större risk i swappar. Då skulle man inte behöva göra ett lika stort avdrag från swappräntan för att beräkna den riskfria räntan som i den metod FI föreslår. Enligt promemorian anses det här tillvägagångssättet vara att föredra, på grund av den fördjupade analys som är möjlig att göra av swappspreadskurvan. Metoden är dock förhållandevis komplex, eftersom den innebär en regressionsanalys av swappspreadkurvan. Därmed minskar förståelsen och genomlysningen av metoden och av vad som bestämmer den riskfria diskonteringsräntan. Risken med att införa en så pass komplex modell är också att endast ett mindre antal institut själva kommer att kunna använda metoden. FI förespråkar därför inte detta tillvägagångssätt för att bestämma diskonteringsräntan. Inget förslag avseende reala räntor 6

7 Inom livförsäkring återfinns inflationsindexerade åtaganden huvudsakligen i form av skadelivräntor. Indexeringen är som regel inte kopplad till konsumentprisindex, utan till prisbasbeloppet. Inom skadeförsäkring, som än så länge inte omfattas av kravet på aktsamma antaganden och därför inte heller påverkas av den föreslagna föreskriftsändringen, kan även andra delar av åtagandena vara känsliga för inflationsutvecklingen, exempelvis är de skadeersättningar som instituten ska betala ut känsliga för prisutvecklingen för det som ersättningen avser. Valet av diskonteringsränta vid en realistisk värdering av dessa åtaganden påminner i högre utsträckning om andra försäkringstekniska antaganden. Detta medför att de realräntor som går att härleda från realränteobligationer inte nödvändigtvis är de mest lämpliga att använda som diskonteringsräntor. Det är tänkbart att andra metoder för att bestämma diskonteringsräntan är lämpligare för att värdera dessa åtaganden. FI ser således i dagsläget inget behov av att föreskriva en metod för att bestämma diskonteringsräntan för reala åtaganden. Konsekvensanalys Förslaget innebär att alla institut kommer att använda samma räntekurva för diskontering. Givet att den föreslagna metoden hade använts vid rapporteringen per den 30 juni 2006, hade 24 av de 33 institut som rapporterat diskonteringsränta behövt justera sin diskonteringsränta i intervallet 10 till + 10 baspunkter. Om man antar att försäkringsavtalen har en genomsnittlig duration på 20 år, innebär det att värdet av FTA för den här gruppen institut hade ändrats med som mest cirka två procent (såväl höjning som sänkning). Sex institut hade behövt sänka sina diskonteringsräntor med mer än 10 baspunkter. Genomsnittssänkningen för dessa institut skulle ha varit cirka 40 baspunkter. Det institut vars FTA skulle ha ökat mest, hade fått öka sin FTA med uppskattningsvis 11 procent, därefter var effekten på dessa instituts FTA uppskattningsvis 8 procent, 6 procent, 5 procent, samt två institut med en effekt på uppskattningsvis 2 procent. FI bedömer att inget av dessa institut skulle ha rapporterat rött ljus om de använt den lägre diskonteringsräntan i junirapporteringen enligt trafikljusmodellen, eller ha brutit mot några solvenskrav. FI:s bedömning är därför att instituten inte skulle ha behövt göra några förändringar i sina tillgångsportföljer för att klara trafikljuset eller solvensregler, om en lägre diskonteringsränta hade använts. De tre institut som använt för låga diskonteringsräntor hade behövt justera sina diskonteringsräntor med som högst 199 baspunkter och som lägst 98 baspunkter, vilket innebär en minskning av FTA med uppskattningsvis 21 procent, 13 procent och 4 procent av FTA. Konsekvenserna av förslaget är således att bedöma som begränsade för sektorn i stort, men med betydande konsekvenser för de fyra institut som skulle behöva göra en betydande sänkning av räntan. Instituten har dock en viss möjlighet att 7

8 i årsredovisningen använda en annan diskonteringsränta än den som följer av föreskriften. Instituten måste i det läget dock upplysa om avvikelsen i årsredovisningen. 5 Därmed är det inte nödvändigtvis så att det blir en effekt i årsredovisningen av en föreskrift om metod för bestämmande av diskonteringsränta. FI kan dock ingripa även mot institutens val av diskonteringsränta i årsredovisningen om dessa inte uppfyller de krav som ställs i Finansinspektionens föreskrift om årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2005:34). Möjligheterna att matcha åtagandenas räntekänslighet med swappar är beroende av hur värderingen av åtagandena sker. Det är dock möjligt att matcha räntekänsligheten med swappar även då statspappersräntan används som diskonteringsränta. Om swappräntan används utan att skillnaden mot statspapperskurvan beaktas är emellertid swapparna effektivare för att hantera ränterisken i trafikljusmodellen, medan statsobligationer är något mindre effektiva. Denna skillnad är sannolikt så liten att den inte bör få några större konsekvenser för de finansiella marknaderna. 5 Se fotnot 3 8

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att

Läs mer

Sammanfattning YTTRANDE. Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt. FI Dnr Finansinspektionen Box STOCKHOLM

Sammanfattning YTTRANDE. Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt. FI Dnr Finansinspektionen Box STOCKHOLM YTTRANDE 2006-12-07 Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt FI Dnr 06-10630-200 Finansinspektionen Box 6750 113 85 STOCKHOLM Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om val av räntesats för att

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

FI-forum: Nya regler om diskonteringsränta. Åsa Larson 18 november 2013

FI-forum: Nya regler om diskonteringsränta. Åsa Larson 18 november 2013 FI-forum: Nya regler om diskonteringsränta Åsa Larson asa.larson@fi.se 18 november 2013 1 Detta har hänt: FI:s styrelse beslutade 2013-11-12 om ny metod för diskonteringsränta för att beräkna försäkringstekniska

Läs mer

Ändringar i föreskrifter om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar

Ändringar i föreskrifter om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar 2012-06-11 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 12-6507 Ändringar i föreskrifter om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Frågor och svar angående alternativ beräkning av försäkringstekniska avsättningar

Frågor och svar angående alternativ beräkning av försäkringstekniska avsättningar PROMEMORIA Datum 2012-06-27 Frågor och svar angående alternativ beräkning av försäkringstekniska avsättningar Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46

Läs mer

Underlag till styrelsebeslut om högsta diskonteringsräntan i livförsäkring

Underlag till styrelsebeslut om högsta diskonteringsräntan i livförsäkring 2004-11-15 = moljbjlof^= FI Dnr 04-7864-200 Underlag till styrelsebeslut om högsta diskonteringsräntan i livförsäkring Av / Kontakt Göran Ronge, Tel nr 08-787 8116 Räntehistorik: Martin Blåvarg Tel nr

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att

Läs mer

AGENDA 6 oktober 2005

AGENDA 6 oktober 2005 AGENDA 6 oktober 2005 10.35-10.40 Inledning, Ingrid Bonde, GD 10.40-10.50 Försäkringstillsynen, Eva Ekström 10.50-11.30 Trafikljusmodellen, Tomas Flodén 11.30-12.15 Frågor och diskussion Konsumentskyddet

Läs mer

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013 finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 213 26 september 213 Solvensen fortsatte att öka Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna fortsatte att förbättras

Läs mer

Ändringar i föreskrifter om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar

Ändringar i föreskrifter om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar 2012-06-27 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 12-6507 Ändringar i föreskrifter om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Solvensen fortsätter förbättras FINANSINSPEKTIONEN Försäkringsbarometern HELÅRET 2013

Solvensen fortsätter förbättras FINANSINSPEKTIONEN Försäkringsbarometern HELÅRET 2013 Försäkringsbarometern HELÅRET 213 24 APRIL 214 Solvensen fortsätter förbättras Solvenssituationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna förbättrades även under det andra halvåret

Läs mer

Promemorian Relationen mellan Solvens 2-direktivet och tjänstepensionsdirektivet (Fi 2010/4348)

Promemorian Relationen mellan Solvens 2-direktivet och tjänstepensionsdirektivet (Fi 2010/4348) 2012-06-29 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 12-4387 Finansmarknadsavdelningen (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Utvecklingen i livförsäkringsbolagen

Utvecklingen i livförsäkringsbolagen 2002-11-28 PROMEMORIA Dnr 02-8856-399 Utvecklingen i livförsäkringsbolagen Osäkra omvärldsförutsättningar Den ekonomiska utvecklingen under 2002 har mycket präglats av osäkerhet och förändringar i negativ

Läs mer

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser en vägledning INNEHÅLL VÄGLEDNING FÖR PENSIONSSTIFTELSER FÖR ATT TA FRAM KONSEKVENSANALYSER ENLIGT FFFS 2005:32 1 Inledning 1 Finansinspektionens föreskrift FFFS

Läs mer

Ansökan om undantag från Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:23

Ansökan om undantag från Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:23 2009-02-18 BESLUT SPP Livförsäkring AB FI Dnr 09-686 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm 105 39 STOCKHOLM [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

RÄNTEANTAGANDE I FFFS 2007:24. Sammanfattning 2014-10-03 PROMEMORIA. FI Dnr 14-11633

RÄNTEANTAGANDE I FFFS 2007:24. Sammanfattning 2014-10-03 PROMEMORIA. FI Dnr 14-11633 2014-10-03 PROMEMORIA RÄNTEANTAGANDE I FFFS 2007:24 Sammanfattning FI Dnr 14-11633 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

REMISSVAR. Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm

REMISSVAR. Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm REMISSVAR Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Torbjörn Hamnmark Ansvarig ränteförvaltning Carlson Investment Management DnB NOR Asset Management Föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Läs mer

Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar

Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2013/1153 2013-07-12 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna

Läs mer

Etapp 2 trafikljusmodellen skadebolag och försäkringsrisker inkluderas i modellen från och med 2007

Etapp 2 trafikljusmodellen skadebolag och försäkringsrisker inkluderas i modellen från och med 2007 PROMEMORIA Datum 006-05-3 FI Dnr 06-4001-30 Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Etapp trafikljusmodellen

Läs mer

Kollektiv. konsolidering. - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor 2009-04-03

Kollektiv. konsolidering. - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor 2009-04-03 Kollektiv 2009-04-03 konsolidering - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor INNEHÅLL FÖRORD 1 KOLLEKTIV KONSOLIDERING 2 Tillämpningsområde 2 Nivå och gränser för kollektiv konsolidering

Läs mer

Ds 2018:15 Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang Förslag till genomförande i svensk rätt (Ju2018/03135/L1)

Ds 2018:15 Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang Förslag till genomförande i svensk rätt (Ju2018/03135/L1) 2018-08-31 R E M I S S V A R Justitiedepartementet FI Dnr 18-10487 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:24) om försäkringstekniska

Läs mer

Finansdepartementet FI Dnr 04-7558-001 103 33 STOCKHOLM. Delbetänkandet SOU 2004:101 Genomförande av tjänstepensionsdirektivet(dnr Fi2004/4580)

Finansdepartementet FI Dnr 04-7558-001 103 33 STOCKHOLM. Delbetänkandet SOU 2004:101 Genomförande av tjänstepensionsdirektivet(dnr Fi2004/4580) 2005-01-18 oéãáëëî~ê= Finansdepartementet FI Dnr 04-7558-001 103 33 STOCKHOLM Delbetänkandet SOU 2004:101 Genomförande av tjänstepensionsdirektivet(dnr Fi2004/4580) Allmänna synpunkter Finansinspektionen,

Läs mer

Försäkringsföretagen väl rustade finansinspektionen Försäkringsbarometern

Försäkringsföretagen väl rustade finansinspektionen Försäkringsbarometern finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 21 15 oktober 21 Försäkringsföretagen väl rustade Under årets andra kvartal präglades den finansiella marknaden av oro. Aktiemarknaden var turbulent

Läs mer

Vägen mot en riskbaserad försäkringstillsyn

Vägen mot en riskbaserad försäkringstillsyn 2005-03-22 ANFÖRANDE En beskrivning av försäkringstillsynen 2005 av biträdande avdelningschef Eva Ekström på FI den 22 mars 2005. Bilaga: Utveckling av ett nytt tillsynsverktyg - trafikljussystemet Vägen

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Nya regler om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar

Nya regler om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-795 Nya regler om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Bakgrund och förslaget i korthet

Bakgrund och förslaget i korthet 2018-10-12 Rnr 61.18 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2018/02661/FPM) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (promemoria) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på finansdepartementets

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03

Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03 Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03 Remissvar, FI Dnr 10-9537 Finansinspektionen Box 7821 103 33 Stockholm Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som remissinstans ge sina synpunkter på Finansinspektionens

Läs mer

Försäkringsföretagens beredskap att beräkna bästa skattningen och riskmarginalen under Solvens 2. Svenska Aktuarieföreningen

Försäkringsföretagens beredskap att beräkna bästa skattningen och riskmarginalen under Solvens 2. Svenska Aktuarieföreningen Försäkringsföretagens beredskap att beräkna bästa skattningen och riskmarginalen under Solvens 2 Svenska Aktuarieföreningen 2015-06-10 Per Jakobsson och Younes Elonq Finansinspektionen Tre pelare Pelare

Läs mer

Förslag till nya föreskrifter om eurokurs på försäkringsområdet

Förslag till nya föreskrifter om eurokurs på försäkringsområdet 2015-10-22 REMISSPROMEMORIA Förslag till nya föreskrifter om eurokurs på försäkringsområdet FI Dnr 10-9537 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om försäkringstekniska grunder; FFFS 2007:24 Utkom från trycket

Läs mer

Företagen står starkare finansinspektionen Försäkringsbarometern

Företagen står starkare finansinspektionen Försäkringsbarometern finansinspektionen Försäkringsbarometern ANDRa halvåret 21 28 april 211 Företagen står starkare Under andra halvåret 21 steg aktiemarknaderna världen över. Sveriges ekonomi utvecklades mycket starkt och

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem 27 oktober 2005 Finansinspektionen Box 6750 113 85 STOCKHOLM Skandia Liv 103 50 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 44 Telefon vx 08-788 10 00 Risk Manager hos kapitalförvaltningen Axel Brändström, CFA Telefon

Läs mer

Försäkringsbranschens Pensionskassa

Försäkringsbranschens Pensionskassa 1(6) Försäkringsbranschens Pensionskassa Delårsrapport januari juni 2006 Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org.nr: 80-6142 2(6) ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Under första halvåret 2006 har

Läs mer

Genomgång av diskonteringsräntor 2013-02- 04

Genomgång av diskonteringsräntor 2013-02- 04 Genomgång av diskonteringsräntor 2013-02- 04 Utgångspunkter A. Värderingen av övriga

Läs mer

Internationell regelpåverkan Utvecklingen av FI:s tillsyn

Internationell regelpåverkan Utvecklingen av FI:s tillsyn Dagens program Internationell regelpåverkan Utvecklingen av FI:s tillsyn Lagar, föreskrifter och vägledningsdokument Redovisningsregler Rapportering till FI Paus Försäkringstekniska åtaganden Diskonteringsräntan

Läs mer

2005-10-06. Trafikljuset och en modernare tillsyn - remissförslag

2005-10-06. Trafikljuset och en modernare tillsyn - remissförslag 2005-10-06 Trafikljuset och en modernare tillsyn - remissförslag INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. TRAFIKLJUSET OCH EN MODERNARE TILLSYN 3 1.1 Konsumentskyddet i fokus 3 1.2 Tillsyn, åtgärder och offentlighet

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

16. Försäkringstekniska riktlinjer

16. Försäkringstekniska riktlinjer 16. Försäkringstekniska riktlinjer FÖR ALLMÄNNA ÄNKE- OCH PUPILLKASSAN I SVERIGE Beslutade av styrelsen den 16 april 2015 Gäller från den 1 maj 2015 Innehållsförteckning I Direkt meddelad livförsäkring

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007 1(6) Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap Rapporten sammanställd av finansavdelningen, SLK Handläggare: Magnus Andersson Tfn:

Läs mer

Nya föreskrifter om eurokurs på försäkringsområdet

Nya föreskrifter om eurokurs på försäkringsområdet 2015-12-14 BESLUTSPROMEMORIA Nya föreskrifter om eurokurs på försäkringsområdet FI Dnr 10-9537 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:24) om försäkringstekniska grunder FFFS 2007:24 Konsoliderad elektronisk utgåva Senast uppdaterad: 2008-01-01 Observera

Läs mer

Kort om Solvens I, Solvens II och utredningens förslag

Kort om Solvens I, Solvens II och utredningens förslag 2012-01-24 Rnr 84:11 Till Finansdepartementet REMISSVAR Saco har tagit del av Solvens II-utredningens slutbetänkande Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension, SOU 2011:68. Den 31 januari 2012

Läs mer

Premieinkomsten för första halvåret uppgick till 331 (299) miljoner kronor

Premieinkomsten för första halvåret uppgick till 331 (299) miljoner kronor De/årsrapport januari - juni 2013 Första halvåret 2013 i semmenareq Premieinkomsten för första halvåret uppgick till 331 (299) miljoner kronor Första halvårets resultat efter skatt uppgick till 970 (101)

Läs mer

SOLVENS II - utredningen

SOLVENS II - utredningen SOLVENS II - utredningen Föredrag Sweden Re 2010-10-01 Daniel Barr utredare INNEHÅLL Varför Solvens II Översiktligt innehåll Jämförelse Basel II Effekter av förslaget Beslutsprocessen Utredningsdirektiven

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Remiss förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder

Remiss förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder 2017-09-11 Enligt sändlista (Anges alltid vid svar) Remiss förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Siv Stjernborg Ekonomi och styrning Ekonomisk analys

Siv Stjernborg Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Cirkulärnr: 16:36 Diarienr: 16/03518 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: Siv Stjernborg Ekonomisk analys Datum: 2016-06-17 Mottagare: Rubrik: Ekonomi/finans Kommundirektörer Reviderade

Läs mer

Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm

Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm 2013-03-08 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8

Läs mer

Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:84)

Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:84) REMISSVAR 2004-01-15 Dnr 2003/1826 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:84) (Fi 2003/4992) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Solvenskvoterna minskade finansinspektionen Försäkringsbarometern

Solvenskvoterna minskade finansinspektionen Försäkringsbarometern finansinspektionen Försäkringsbarometern andra halvåret 211 26 april 212 Solvenskvoterna minskade Den svenska ekonomin utvecklades starkt fram till halvårsskiftet 211, men påverkades därefter negativt

Läs mer

Återbäring, konsolideringsfond och kollektiv konsolidering

Återbäring, konsolideringsfond och kollektiv konsolidering Återbäring, konsolideringsfond och kollektiv konsolidering Återbäringssystem i ömsesidigt bedrivna försäkringsbolag Före 1 januari 2000 rådde vinstutdelningsförbud 1 i svenska livförsäkringsbolag som meddelar

Läs mer

Försäkringsjuridik för aktuarier

Försäkringsjuridik för aktuarier Försäkringsjuridik för aktuarier 2014-03-10 Patric Thomsson Finanskris - Ny tillsynsordning m.m. Solvens II / Omnibus II IORP II IMD II Försäkringsgaranti Finansiella konglomerat Alternativa investeringsfonder

Läs mer

Ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i

Ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i Socialförsäkringsutskottets betänkande Ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om en ny lag om Pensionsmyndighetens

Läs mer

Siv Stjernborg, Anders Nilsson, Kajsa Jansson Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: Mottagare:

Siv Stjernborg, Anders Nilsson, Kajsa Jansson Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 11:38 Diarienr: 11/5118 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg, Anders Nilsson, Kajsa Jansson Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2011-09-26 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Förslag till nya regler om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar

Förslag till nya regler om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar 2013-05-20 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 13-795 Förslag till nya regler om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet; SFS 2017:230 Utkom från trycket den 11 april 2017 utfärdad den 30 mars 2017. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2016-11-18 Finansinspektionen Box 7821 103 33 Stockholm Remissvar, FI Dnr 15-17483 Svenska Aktuarieföreningen har som remissinstans fått möjlighet att ge sina synpunkter på Finansinspektionens

Läs mer

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Inledning Det finns ett behov av ökad kunskap om de alternativ

Läs mer

Riktlinjer för behandling av marknads- och motpartsriskexponeringar i standardformeln

Riktlinjer för behandling av marknads- och motpartsriskexponeringar i standardformeln EIOPA-BoS-14/174 SV Riktlinjer för behandling av marknads- och motpartsriskexponeringar i standardformeln EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax.

Läs mer

Stockholm den 31 maj 2018 R-2018/0564. Till Finansdepartementet. Fi2018/01129/FPM

Stockholm den 31 maj 2018 R-2018/0564. Till Finansdepartementet. Fi2018/01129/FPM R-2018/0564 Stockholm den 31 maj 2018 Till Finansdepartementet Fi2018/01129/FPM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2018 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Nya regler

Läs mer

Finansinspektionens remiss förslag till ändringar i redovisnings- och rapporteringsföreskrifterna

Finansinspektionens remiss förslag till ändringar i redovisnings- och rapporteringsföreskrifterna REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/06/025 Er referens: FI Dnr 17-717 1 (5) 2017-08-16 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm Skickat via e-post till Finansinspektionen@fi.se Finansinspektionens remiss

Läs mer

Alectas yttrande över Remissförslag "Trafikljuset och en modernare tillsyn"

Alectas yttrande över Remissförslag Trafikljuset och en modernare tillsyn Alectas yttrande över Remissförslag "Trafikljuset och en modernare tillsyn" Sammanfattning Trafikljusmodellen skapar en ökad genomlysning av livbolagens finansiella ställning i förhållande till deras garanterade

Läs mer

Försäkringsteknisk utredning 2010 12 31

Försäkringsteknisk utredning 2010 12 31 Försäkringsteknisk utredning 2010 12 31 för Svenska kyrkans pensionskassa försäkringsförening Richard Blom Mars 2011 Innehållsförteckning A. Föreningens ändamål och verksamhet... 3 B. Försäkringstekniskt

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2016

Delårsrapport januari juni 2016 Delårsrapport januari juni 2016 Resultatet AI Pensions resultat efter skatt uppgick till -297 (488) miljoner kronor. Resultatet har framförallt påverkats av fortsatt sjunkande räntor vilket gjort att försäkringstekniska

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007 1(6) Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap 2(6) Sammanfattning och kommentarer AB Stockholmshems (Bolaget) låneportfölj uppgick

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB april 2006

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB april 2006 1(6) Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB april 2006 med bilaga 1, Stockholm Stads betalningsberedskap 2(6) Sammanfattning och kommentarer Stadshus (Bolaget) tillgånsportföljportfölj uppgick

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 121206, 5 Beslut DATUM: 2012-12-06 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

En unik miljö hur påverkar det vår tillsyn?

En unik miljö hur påverkar det vår tillsyn? ANFÖRANDE Datum: 2017-02-15 FI Dnr 17-502 Talare: Erik Thedéen (Anges alltid vid svar) Möte: Terminsstart Pension Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 20/3 18 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, rutat papper,

Läs mer

2011-09-20 REMISSPROMEMORIA. FI Dnr 10-11395 [Brunnsgatan 3] Sammanfattning

2011-09-20 REMISSPROMEMORIA. FI Dnr 10-11395 [Brunnsgatan 3] Sammanfattning 2011-09-20 REMISSPROMEMORIA Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om placeringsriktlinjer samt riskhantering av tillgångar och derivatinstrument i försäkringsföretag och pensionsstiftelser Finansinspektionen

Läs mer

Betänkandet Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68)

Betänkandet Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68) 2016-01-29 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-14426 Skatte- och tullavdelningen (Anges alltid vid svar) Enheten för inkomstskatt och socialavgifter 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS PENSIONSKASSA DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS PENSIONSKASSA DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS PENSIONSKASSA DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 2 INNEHÅLL Första halvår 2007 1 Periodens resultat 2 Kapitalförvaltning 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Kassaflöde 6 Förändring eget

Läs mer

Nya riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS07)

Nya riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS07) Cirkulärnr: 07:35 Diarienr: 07/1944 Handläggare: Siv Stjernborg Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2007-06-27 Mottagare: Ekonomi/finans Rubrik: Nya riktlinjer för beräkning

Läs mer

En ny reglering för tjänstepensionsföretag

En ny reglering för tjänstepensionsföretag En ny reglering för tjänstepensionsföretag Slutbetänkande av Tjänstepensionsföretagsutredningen Tord Gransbo särskild utredare Tjänstepensionsinstitut enligt tjänstepensionsdirektivet Ett institut som

Läs mer

Meddelande av anmärkning

Meddelande av anmärkning 2005-12-21 BESLUT Livförsäkringsaktiebolaget SalusAnsvar FI Dnr 05-7620-342 106 77 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Föreläggande att vidta åtgärder

Föreläggande att vidta åtgärder 2006-09-29 BESLUT Understödsföreningen PROMETHEUS FI Dnr 06-5761-342 Tavastevägen 33 153 30 JÄRNA Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13

Läs mer

Finansinspektionens kartläggning av avgiftsuttag inom livförsäkring

Finansinspektionens kartläggning av avgiftsuttag inom livförsäkring 2004-09-13 PROMEMORIA FI Dnr 04-3714-399 Finansinspektionens kartläggning av avgiftsuttag inom livförsäkring Av/Kontakt Bertil Sjöö, Telnr 08-787 8065 Sammanfattning: Det är angeläget att allsidigt få

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer 2016-05-16 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 16-3060 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändring av Finansinspektionens

Läs mer

Penningpolitik när räntan är nära noll

Penningpolitik när räntan är nära noll Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt

Läs mer

Pensionsrisk P R O M E M O R I A. Datum FI Dnr Följande stresser föreslås för pensionsrisk:

Pensionsrisk P R O M E M O R I A. Datum FI Dnr Följande stresser föreslås för pensionsrisk: P R O M E M O R I A Pensionsrisk Datum 2017-05-22 FI Dnr 17-4640 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

Första halvåret 2014 i sammandrag

Första halvåret 2014 i sammandrag Försäkringsbranschens Pensionskassa De/årsrapport januari -juni 2014 Första halvåret 2014 i sammandrag Premieinkomsten för första halvåret uppgick till 311 (331) miljoner kronor. Första halvårets resultat

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB september 2007

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB september 2007 1(6) Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB september 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap Rapporten sammanställd av finansavdelningen, SLK Handläggare: Camilla Broo Tfn: 08-508

Läs mer

Ändringar i regler om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter

Ändringar i regler om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter 2016-03-01 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Ändringar i regler om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Tabellkod Tabellens namn Uppgiftslämnarkategorier. Redogörelse över beräkningen av livförsäkringsbolags försäkringstekniska ansvarsskuld

Tabellkod Tabellens namn Uppgiftslämnarkategorier. Redogörelse över beräkningen av livförsäkringsbolags försäkringstekniska ansvarsskuld Anvisning 1 (5) Senaste ändringen 31.12.2014 VE Ansvarsskuld Genom VE-rapporteringen insamlas årliga uppgifter om liv- och skadeförsäkringsbolagens ansvarsskuld. I tabellerna utreds ansvarsskulden per

Läs mer

Ändringar i RIPS med anledning av ändrade redovisningsregler

Ändringar i RIPS med anledning av ändrade redovisningsregler PM 2019-06-14 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Siv Stjernborg/Nils Mårtensson Ändringar i RIPS med anledning av ändrade redovisningsregler Som en följd av förändringar i den kommunala redovisningslagen

Läs mer

Behovs- och konsekvensanalys av ändringar i den periodiska rapporteringen för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor

Behovs- och konsekvensanalys av ändringar i den periodiska rapporteringen för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor PROMEMORIA Datum 2008-04-28 FI Dnr 07-12528 Författare Suzanna Zeitoun Behovs- och konsekvensanalys av ändringar i den periodiska rapporteringen för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor Finansinspektionen

Läs mer