Pensionsrisk P R O M E M O R I A. Datum FI Dnr Följande stresser föreslås för pensionsrisk:

Transkript

1 P R O M E M O R I A Pensionsrisk Datum FI Dnr Finansinspektionen Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax finansinspektionen@fi.se Följande stresser föreslås för pensionsrisk: Risk Stress Dödlighetsrisk Ökning i PTA vid 20% ökad dödlighet Långlevnadsrisk Ökning i PTA vid 20% minskad dödlighet Sjuklighetsrisk Ökning i PTA vid (50% ökad insjuknande + 20% minskad avveckling + ökad sjukgrad så att (1- sjukgrad) minskar med 20%) Annullationsrisk 20% av (faktor * pensionskapital + fordran på mäklare/förmedlare och arbetsgivare) Kostnadsrisk 10% av fasta kostnader Följande korrelationer föreslås inom pensionsrisk: Ändring jämfört med remitterad trafikljusmodell Dödlighetsrisk och långlevnadsrisk ingår båda istället för enbart den med sämst utfall. Beräkningen av annullationsrisk förenklas. Posten där underlaget utgörs av skillnaden mellan pensionskapital och tekniskt återköpsvärde där tekniskt återköpsvärde är större än pensionskapitalet tas bort. Posten där underlaget utgörs av skillnaden mellan pensionskapital och inbetald premie uppräknad med historisk avkastning tas bort. Rörelserisk tas bort. Hanteringen av fond- och depåverksamhet hanteras inom de föreslagna pensionsriskerna. 1(5)

2 Ändring jämfört med dagens trafikljusmodell Dödlighetsrisk och långlevnadsrisk ingår båda istället för enbart den med sämst utfall. Slumprisk inom dödlighet-/långlevnadsrisk och sjuklighetsrisk tas bort. Beräkningen av annullationsrisk förenklas. Posten där underlaget utgörs av skillnaden mellan pensionskapital och tekniskt återköpsvärde där tekniskt återköpsvärde är större än pensionskapitalet tas bort. De föreslagna stressnivåerna antas motsvara en konfidensnivå på 99,5 procent med tidsperioden 1 år. Det är endast denna nivå som företagen rapporterar i den kvantitativa enkäten. Övriga konfidensnivåer kommer FI att analysera genom att justera kravet med en schablon Hantering av pensionsrisk i testrapporteringen Dödlighetsrisk / långlevnadsrisk För tjänstepensionsföretag är långlevnadsrisken den största risken av pensionsriskerna, främst på grund av att många av förmånerna har livsvarig utbetalning. Långlevnadsrisken består i att de förmånsberättigade lever längre än vad företaget har räknat med. Dödlighetsrisk, som består i att de förmånsberättigade dör tidigare än vad företaget räknat med, är betydligt mindre och skulle, sett till dagens verksamhet, kunna betraktas som ej väsentlig. Dock kan dödlighetsrisken vara materiell i företag som huvudsakligen erbjuder någon form av efterlevandeskydd. FI föreslår att både dödlighetsrisk och långlevnadsrisk ingår i den kvantitativa enkäten och räknas var för sig, för att FI på så sätt ska få en uppfattning om storleken och väsentligheten av dödlighetsrisken. Med en lämplig korrelation mellan långlevnads- och dödlighetsrisken kan risken för överlappning hanteras. Detta förslag skiljer sig från dagens trafikljusmodell och den remitterade trafikljusmodellen på så sätt att där rapporterar företagen endast den av riskerna där stressen ger den högsta avsättningen. Kravet för dödlighetsrisk utgör skillnaden mellan den pensionstekniska avsättningen (PTA) och en beräknad PTA med en stressad dödlighet som innebär att den ettåriga dödssannolikheten ökas med 20 % för alla åldrar. Beräkningen görs för de förmåner där en ökad dödlighet medför en höjning av PTA. Kravet för långlevnadsrisk utgör skillnaden mellan den pensionstekniska avsättningen (PTA) och en beräknad PTA med en stressad dödlighet som innebär att den ettåriga dödssannolikheten minskas med 20 % för alla åldrar. 2

3 Beräkningen görs för de förmåner där en minskad dödlighet medför en höjning av PTA. I dagens trafikljusmodell finns också en slumprisk, som FI i den remitterade trafikljusmodellen föreslog skulle tas bort, då den utgör en mindre del av dödlighet/långlevnadsrisk (ca 10 procent) och troligen är förhållandevis arbetskrävande för företagen att beräkna. Slumprisken föreslås inte tas med i det riskkänsliga kapitalkravet med hänvisning till samma argument som i den remitterade trafikljusmodellen. Stressnivåerna i den kvantitativa enkäten föreslås vara de samma som i befintlig trafikljusmodell (ökning respektive minskning av den ettåriga dödssannolikheten med 20 procent). Stressnivåerna är baserade på tidigare gjorda expertbedömningar som i sin tur är baserade på Solvens 2-arbetet. En djupare utredning om hur dödlighets och långlevandsrisken förändrats kan komma att göras inom ramen för ett framtida föreskriftsarbete. Sjuklighetsrisk Sjuklighetsrisken avser sjuk- och premiebefrielseförmåner. Dessa förmåner utgör s.k. tilläggsförmåner. Sjuk- och premieberfrielseförmåner utgör visserligen en mycket liten del av den totala pensionsrisken, i dagens trafikljusrapportering ca 6 procent, men FI föreslår att den bör ingå i det riskkänsliga kapitalkravet eftersom det är en relevant del av en tjänstepensionsplan. Risken består i att insjuknandet är högre än vad företaget antagit och att avvecklingen genom tillfrisknade eller dödsfall är lägre än vad företaget antagit. Kravet för sjuklighetsrisk utgörs av skillnaden i PTA (avsättning för oreglerad förmån) och en beräknad PTA med en stressad sjuklighet, där den ettåriga sannolikheten för insjuknande ökas, avvecklingssannolikheten minskas och sjukgraden ökas, alla tre samtidigt. Förslaget är detsamma som parameterfelet i dagens trafikljus och det som föreslogs i den remitterade trafikljusmodellen. Slumprisken som finns i dagens trafikljus föreslogs tas bort i den remitterade trafikljusmodellen då den utgör en liten del av den totala pensionsrisken, och troligen är förhållandevis arbetskrävande för företagen att beräkna. Av samma anledning föreslås att slumprisken för sjuklighet inte ingår i det riskkänsliga kapitalkravet. Stressnivåerna i den kvantitativa enkäten föreslås vara samma nivåer som i befintlig trafikljusmodell (50 procent ökning av insjuknandeantagandet, en 20- procentig minskning av avvecklingsantagandet och en ökning av sjukgraden så att frisk-graden (1-sjukgrad) sänks med 20 procent). Stressnivåerna är en expertbedömning baserade på tidigare analyser av resultatrapportering från livförsäkringsbolagen. En uppdaterad analys har p.g.a. tidsskäl inte gjorts men kan komma att göras inom ramen för ett framtida föreskriftsarbete. 3

4 Annullationsrisk Syftet med att stresstesta annullationsrisk är att företaget ska ha buffertkapital för att klara 1. annullationer som medför att befintligt kapital för att bära driftskostnader reduceras, 2. annullationer som innebär att framtida intäkter som anpassats i syfte att möta driftskostnader som redan uppstått och reglerats - minskas kraftigt. Annullation inom tjänstepensionsverksamhet omfattar generellt fribrevsläggning (upphörande av premiebetalning) och flytt. Flytt inom tjänstepension ökar. Speciellt kan nämnas att inom de flesta kollektivavtalsområden finns flytträtt på premiebestämd pension. Denna del är också föremål för upphandling eller anbudsförfarande med viss periodicitet, vilket innebär att de aktörer som erbjuder pensionen i fråga varierar, och kan därmed ge upphov till en ökad flyttfrekvens. Det är också idag, i vissa fall, möjligt för enskilda arbetsgivare att flytta förmånsbestämd pension (s.k. beståndsöverlåtelse) mellan försäkringsgivare. Beståndsöverlåtelse kommer också att vara möjlig mellan olika tjänstepensionsföretag enligt utredningens förslag. Kravet för annullationsrisk utgörs av 20 procent av summan av posterna: faktor * summa pensionskapital för flyttbara pensionsförmåner, och fordran på arbetsgivare och försäljare/mäklare. Faktorn som appliceras på pensionskapitalet, 0,75 procent i dagens trafikljusmodell, representerar en genomsnittlig avgift som tas ut av företagen årligen på pensionskapitalet. Stressnivån 20 procent är baserad på tidigare gjorda expertbedömningar. Jämfört med dagens trafikljusmodell och den remitterade trafikljusmodellen föreslås ingen stress göras för flyttbara förmåner där tekniskt återköpsvärde är större än pensionskapital och det är tekniskt återköpsvärde som är underlag för flytträtten. Dagens trafikljusrapportering visar att denna del utgör en mycket liten del av den totala annullationsrisken, ca 2 procent. Den i remitterade trafikljusmodellen föreslagna nya posten där pensionskapitalet är större än inbetalda premier uppräknade med historisk avkastning föreslås inte ingå i det riskkänsliga kapitalkravet. Förslaget ansågs av remissinstanserna vara väldigt komplicerat och inte bidra till FIs tillsyn. Kostnadsrisk Kostnadsrisken är risken att tjänstepensionsföretagets fasta kostnader ökar under den kommande 12-månadersperioden. Syftet är att se att företaget har täckning för en plötslig ökning av de fasta kostnaderna. Det antas att företaget efter en 12-månadersperiod antingen har kunnat reducera kostnadsökningen eller hittat andra åtgärder för att hantera kostnadsökningen. 4

5 Kapitalkravet för kostnadsrisk beräknas som 10 procent av de årliga fasta kostnaderna. Stressfaktorn 10 procent är baserad på tidigare gjord expertbedömning. 5