Underlag inför samrådsmöte den 11 maj 2017

Transkript

1 PROMEMORIA Datum FI Dnr Underlag inför samrådsmöte den 11 maj 2017 Finansinspektionen Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax finansinspektionen@fi.se På samrådsmötet kommer följande frågor att behandlas. 1. Diskussion kring föreslagna stresser för marknadsrisk i testrapporteringen 2. Diskussion kring hantering av motpartsrisk och operativ risk 3. Muntlig redogörelse för Finansinspektionens analyser kring långsiktighet i tjänstepensionsverksamhet Nedan följer korta underlag för respektive punkt. Syftet med kapitalkravsregleringen är att visa på en situation som om den blir långvarig kan leda till problem för företaget. Givet dagens marknadsläge och den finansiella situationen i varje enskilt företag ska detta avspeglas på ett rimligt sätt i utformningen av kapitalkravsregleringen. Mot bakgrund av detta ser Finansinspektionen (FI) att det riskkänsliga kapitalkravet utgör en kudde, en buffert som skapar utrymme till det schablonmässiga kapitalkravet (minimikapitalkravet). Syftet med det riskkänsliga kapitalkravet är därmed att visa FI och företaget på en situation då det finns behov för tjänstepensionsföretaget att dra i bromsen vad gäller sitt risktagande eller på annat sätt hantera situationen. Ur ett tillsynsperspektiv behöver därmed det riskkänsliga kapitalkravet utgöra en tillräckligt lång bromssträcka för att hantera problem och undvika insolvens utan att företagen tvingas till snabba och drastiska omallokeringar. Även om utformningen av regleringen för tillsyn och ingripanden kopplad till det riskkänsliga kapitalkravet inte ingår i uppdraget kommer FI att förespråka att återhämtningsperioden för det riskkänsliga kapitalkravet blir tillräckligt lång. Med denna utgångspunkt välkomnar Finansinspektionen alla initiativ till att räkna på de stresser som anges i underlaget och dela resultaten med Finansinspektionen tillsammans med eventuella kommentarer. Detta kan även göras skriftligen efter samrådsmötet, dock senast den 12 maj Finansinspektionen är medveten om att detta underlag inte ger en fullständig bild av utformningen av det riskkänsliga kapitalkravet för marknadsrisk då det endast redogör för de stresser som FI föreslår ska användas i testrapporteringen och inte korrelationerna däremellan. Underlaget redogör inte heller för 1(7)

2 hanteringen av förmånsrisker. Utifrån de beräkningar som branschen genomför kan Finansinspektionen dock analysera effekterna av olika korrelationer innan de fastslås för testrapportering. Föreslagna marknadsriskstresser i testrapporteringen De förslagna stresserna anges i tabell i bilaga. Aktierisk Kategoriseringen av aktierisker skiljer sig mot förslaget i den remitterade trafikljusmodellen och baseras på den kartläggning som gjordes av tjänstepensionsföretagens placeringar och exponeringar per den 31 december Kartläggningen visade att en stor del av de noterade aktieinnehaven var exponerade mot den svenska marknaden, följt av det som brukar klassas som utvecklade länder (från engelskan Developed Markets) och dessutom 6 procent mot övriga marknader. Även i illikvida eller onoterade aktierelaterade innehav som private equity (PE), hedgefonder, alternativa investeringar och infrastruktur noterades viss exponering, dock inte i nivå med vad som skulle vara rimligt för att utgöra en egen kategori. Med bakgrund av detta föreslås följande riskkategorier för aktierisk: - Noterade aktier, Sverige - Noterade aktier, utvecklade länder 1 - Noterade aktier, övriga länder - Onoterade aktier För de noterade svenska aktierna har MSCI Sweden använts som index vid analys av stressnivåer eftersom den inte enbart täcker large cap utan även de svenska småbolagen. Detta anses spegla tjänstepensionsföretagens investeringar närmare än exempelvis indexet OMX30 som mer inriktar sig på de största noterade aktierna på svenska börsen. För de noterade aktierna som är exponerade mot utvecklade länderna används en valutasäkrad MSCI World Index, vilket är en bred och väldiversifierad index som har störst vikt i just utvecklade länder. Vid kartläggningen noterades det att de flesta företagen valutasäkrade en stor del av deras utländska aktieexponeringar och därmed föredras en bred och väldiversifierad index som kan spegla företagens utländska aktieexponering mot de utvecklade länderna. 1 Följande länder anses ha en tillräcklig utvecklad marknad och det grundar sig på analys som har gjorts av flera finansiella och statistiska institut som MSCI, S&P och FTSE: Australien, Belgien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Hong Kong, Island, Irland, Israel, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland, USA och Österrike. 2

3 För övriga noterade aktier används ett kombinerat index som består av MSCI Emerging Market och MSCI Frontier Markets. För fonder ska de delar vars genomlysning är möjlig fördelas enligt ovanstående geografisk kategorisering. För de delar som inte går att genomlysa ska de ha samma kapitalkrav som om de vore onoterade aktier. För klassificeringen onoterade aktier föreslås, förutom de onoterade aktierna, tillgångslag som private equity, hedgefonder, råvaror, infrastruktur, alternativa investeringar samt fonder som inte går att genomlysa. Om det finns investeringsprodukter som inte går att kategorisera ska dessa inkluderas i onoterade aktier. På grund av osäkerheten av lämpligt dataunderlag anses det mer lämpligt att använda sig av ett samlat och kombinerat index som grundar sig på företag som investerar i illikvida tillgångar. Stressnivåerna för aktiekategorin onoterade aktier grundar sig därför på en viktad index som är en kombination av en global infrastrukturindex (20% S&P Global Infrastructure Index), PE företag (50% S&P Listed PE Index), råvaruindex (10% S&P GSCI Index) samt ett globalt hedgefondindex (20% HFRX Global Hedge). Ränterisk Stressnivån ska grunda sig på löptid och den sämsta utfallet mellan en absolut och relativ ränteförändring av diskonteringsräntekurvan. Den långsiktiga jämviktsräntan (Ultimate Forward Rate, UFR) ska inte stressas. För tjänstepensionsföretag räcker det vanligtvis endast med ett scenario vars räntekurva faller för att påverka företagens solvenssituation negativt. Däremot behöver det inte vara fallet för tjänstepensionsföretag som erbjuder fond- eller depåförvaltning. Kapitalkravsberäkningen för denna verksamhetsform kommer därför att separeras mot övriga tjänstepensionsverksamhet. Stressnivåerna föreslås gälla både reala och nominella räntor. För kalibrering har endast svenska räntor använts då den största placeringsexponeringen i företagen är mot de svenska räntebärande tillgångarna. Tidsserien baseras på ränteförändringar swapräntor som har kreditjusterats. Dagens trafikljus utgår från diskonteringsräntekurvan FFFS 2013:23 vilken sedan stressas enligt en metod som beskrivs närmare i ett PM som heter Frågor och svar kring beräkningen av diskonteringsräntekurvan (Dnr ). I testrapporteringen ska företagen använda samma beräkningsmetod men med en annan stressnivå enligt bifogad tabell. För stressnivåer i intervall mellan de angivna löptiderna ska linjär interpolering mellan de två närmast liggande stressnivåerna tillämpas. Löptider efter 20 år ska marknadsräntan och den långsiktiga jämviktsräntan (UFR) viktas såsom det beskrivs i bilagan. För räntefonder som inte kan genomlysas och där snittduration därmed är okänd, ska företagen stressa den som om den vore ett positivt kassaflöde med 7-årig löptid. Spreadrisk 3

4 Spreadrisken föreslås beräknas enligt nedan Kapitalkrav för spreadrisk = Σ Stress i * duration, där Stress i är den kreditbetygsspecifika stressen (absolut stress i baspunkter) som anges i bilaga. Duration är den modifierade durationen för respektive räntebärande tillgång. Räntetillgångar som saknar kreditbetyg ska stressas som om de hade kreditbetyget BB. Stressen beräknas i absoluta värden. Valutarisk Tjänstepensionsföretagen är exponerade mot valutakursrisk på grund av framförallt utländska placeringar. Givet företagens nettoexponering i utländska placeringar medför det en risk om, allt annat lika, den svenska kronan stärks, vilket skulle försämra marknadsvärdet på tillgångarna och därmed företagens solvenssituation. Kalibreringen har utgått från de valutakurser som företagen har störst exponering mot, det vill säga USD och EUR. Företagen ska för varje tillgång med utländsk valutaexponering matcha den mot skuldsidan för samma valuta för att sedan stressa den sammanlagda valutaexponeringen med följande stressnivåer enligt bilaga. Om företaget använder sig av löpande valutasäkring ska den tas med i beaktande vid kapitalkravsberäkningen. Görs det ingen löpande valutasäkring ska företaget anta valutasäkring fram till derivatkontraktets förfall. Endast risken för en ökad valutaexponering mäts, varför det sämsta utfallet ska väljas. Utfallet kan därför aldrig ge en minskad valutarisk. Fastighetsrisk Med hjälp av marknadsdata som grundar sig på kombinerad fastighetsindex från Sverige och Europa föreslås följande stressnivåer i bilaga 1. Investeringar i mark tillhör denna kategori. Koncentrationsrisk Denna riskkategori finns varken i nuvarande trafikljusmodell eller i den remitterade trafikljusmodellen. Syftet är att skapa incitament för företagen att hålla en väldiversifierad portfölj. Det finns flera sätt att mäta risken som brukar grunda sig på tillgångslag, emittent, geografiskt område eller specifika branscher. Det går inte att ta fram tidsserier för att ta fram ett förslag på en lämplig stressnivå. Istället har en kvalitativ kartläggning gjorts som grundar sig på företagens placeringsriktlinjer och expertbedömningar. 4

5 Koncentrationsriskberäkningen grundar sig på emittentexponeringen med undantaget för svenska statspapper. All emittentexponering över 3,5% ska stressas med 20%. Motpartsrisk och operativ risk Finansinspektionen anser att operativa risk ska ingå i den slutliga utformningen av kapitalkravsregleringen. Detta är dock en risk som är svåra att modellera på ett sätt som är beräkningstekniskt enkelt och samtidigt ger incitament för god riskstyrning. Detta gäller även motpartsrisk som Finansinspektionen eventuellt anser ska ingå i det riskkänsliga kapitalkravet. I testrapporteringen överväger därför Finansinspektionen att använda modeller som har sin utgångspunkt i tidigare arbeten från EIOPA. Finansinspektionen välkomnar att branschen lämnar förslag på alternativa metoder eller förbättringar till dessa metoder. Motpartsrisk Exponeringar grupperas i "Typ 1" eller "typ 2", beroende på vilken typ av exponering som tjänstepensionsföretaget är utsatt för. I gruppen Typ 1 sorteras i exponeringar: Försäkringsavtal motsvarande återförsäkring Derivat Kassa I gruppen Typ 2 inbegriper exponeringar som inte klassificeras som typ 1, till exempel fordringar på förmedlare Det totala känsliga kapitalkravet bestäms som: 5

6 Operativ risk 6

7 BILAGA Ränterisk Aktierisk Spreadrisk Valutarisk Fastighetsrisk Koncentrationsrisk VaR 1 år VaR 2 år 98% 99,50% 99,75% 99,50% Absolut stress (löptid) Relativ stress (löptid) 1 43% 51% 54% 67% 2 40% 47% 50% 62% 3 37% 44% 47% 56% 4 34% 41% 44% 52% 5 33% 39% 42% 48% 6 31% 37% 39% 44% 7 29% 35% 37% 41% 8 28% 33% 36% 39% 9 27% 32% 34% 37% 10 26% 31% 33% 35% 12 24% 30% 32% 32% 15 23% 28% 30% 29% 20 21% 26% 28% 26% Sverige 39% 45% 47% 55% Utvecklade länder 35% 40% 44% 50% Övriga länder 45% 50% 55% 60% Onoterade aktier 50% 52% 55% 45% Absolut stress AAA 1,60 1,80 2,00 2,90 AA 1,80 2,30 2,40 3,00 A 2,25 2,75 2,80 3,60 BBB 2,90 3,50 3,80 4,50 BB 4,20 4,75 5,50 6,00 Valutarisk 11% 14% 15% 21% Fastighetsrisk 30% 33% 40% 30% Emittentexponering över 3,5% 20% 20% 20% 20% 7