Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016
Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik
Viktiga termer Orientering av tillgängliga resurser mot formulerade mål. Anpassning av aktiviteter och delmål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Inriktning syfte/innehåll? Syfte Stödja samordning och utförande Vägleda enskilt agerande Tänkbart innehåll Målbild Förtydliganden (tidigare åtaganden) Prioriteringar Budskap
Att gå från informationsdelning till gemensam inriktning Samhället - Vi Gemensam inriktning Detta har hänt - historia Samordnade åtgärder Samordnad information Kommande utveckling - framtid Informationsdelning Min organisation - Jag
Aktörsgemensamma former Inriktnings- och samordningskontakt Inriktnings- och Samordningsfunktion (ISF) Stöd till ISF Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Aktivera när någon aktör anser att det behövs En aktör initierar ISF Värden sammankallar ISF ISF möts fysiskt eller virtuellt. Ett stöd sammankallas vid behov. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) Flexibel sammansättning Inriktningar Representanter med rätt mandat Inriktnings- och Samordningsfunktion (ISF) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Exempel på lokal nivå - smitta i dricksvatten Inriktnings- och samordningsfunktion Stöd till ISF Inriktnings- och samordningskontakt KOMMUN (VÄRD) DRICKSVATTEN- PRODUCENT LANDSTING/ REGION (Smittskyddsläkare) VERKSAMHETSUTÖVARE (skola, omsorg, kriminalvård) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Exempel på regional nivå - storm Inriktnings- och samordningsfunktion Stöd till ISF Inriktnings- och samordningskontakt LÄNSSTYRELSEN (VÄRD) KOMMUNER LANDSTING/ REGION (hälsooch sjukvård, kollektivtrafik) ELBOLAG Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Exempel på nationell nivå - pandemi Inriktnings- och samordningsfunktion Stöd till ISF Inriktnings- och samordningskontakt MSB (VÄRD) FOLKHÄLSO- MYNDIGHETEN SOCIAL- STYRELSEN LÄKEMEDELS- VERKET Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Vara värd för en inriktnings- och samordningsfunktion bjuda in deltagare erbjuda mötesplats leda och dokumentera möten Vilka särskilda krav ställs på mötesledare och deltagare för att gå från informationsdelning till inriktning och samordning? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Inriktnings- och samordningsstöd Analyser och informationsunderlag Förslag till överenskommelser Leds av koordinator Organiseras av kommun, länsstyrelse eller MSB. Inriktnings- och samordningsstöd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Tilllfällen då gemensamma regionala inriktningar formulerats President Obamas besök Utbrott av Ebola i Västafrika Attentat i Paris och Köpenhamn Förebyggande av våldsbejakande extremism Flyktingsituationen
Ex. metod/mall för inriktning
Gemensam regional inriktning Attentat och tidskritiska händelser
SAMMANFATTNING - GEMENSAM REGIONAL INRIKTNING Vad har hänt? December 2010 genomfördes ett terrorattentat i Stockholm. Januari 2015 inträffade terrorattacker i Frankrike vilket aktualiserade frågor kring terrorism. Februari 2015 två attentat i Köpenhamn som bedöms som terrorattacker. Säkerhetspolisens bedömning är att hotnivån (sedan 2010) i Sverige är förhöjd, nivå tre av fem på hotnivåskalan som används för terrorhotbedömning, från att tidigare ha varit låg. Säkerhetspolisen har avvärjt två terrordåd i närtid. Blåljus- och trafikaktörer upplever ett ökat antal hot regionen (t.ex. bombhot). Vad har vi gjort? (se sid. 3 för mer information) Aktörer arbetar enskilt och gemensamt för att kunna hantera ett framtida terroristattentat i Stockholmsregionen (workshops, övningar, utvärderingar etc.). Hösten 2014 arrangerade Polisen en utbildningen i särskilda händelser (fokus terrorism) där samverkande aktörer bjöds in och deltog. Vi kommer att agera utifrån följande planeringsförutsättningar Fler terrorattentat kan ske i Stockholmsregionen. Växande medial uppmärksamhet, särskilt avseende: Kan det ske här? Vilka åtgärder vidtas? Vilken förmåga har vi? Hot om terror el faktiska händelser ökar risken för psykisk ohälsa och ökad otrygghet tillsammans med osäkerheter kring samhällets förmåga att avvärja/hantera ett terrorattentat. Vid inträffad händelse kommer det att utöver en omfattande vårdinsats även kräva stora psykologiska och sociala stödinsatser Ökat behov av omvärldsanalys och kommunikation. Vid terrorattentat ställs mycket höga krav på regionens aktörer både akut och över tid Vår gemensamma målbild (prioriteringar m.m.) God förmåga att kort och långsiktigt kunna agera koordinerat på alla samverkansnivåer; regionalt inriktande, regionalt samordnande och verkställande i syfte att säkra effektiva samhällsinsatser Utbildnings- och övningsverksamhet för att reda ut ansvar, roller m.m Skapa trygghet genom information om samhällets beredskap. Allmänheten ska ha tilltro till att aktörerna tillsammans kan möta terrorattentat före, under och efter händelsen Säkerställa att aktörerna utser resurser för att hantera samverkan i skarp händelse Vår övergripande åtgärdsplan Förbered inför antagandet att fler terrorattentat kan ske i Stockholmsregionen. Säkra organisatorisk funktionell tillgänglighet på inriktande nivå Utse interimistiska regionala samverkanskoordinatorer Säkra snabb etablering och bemanning av befintligt operatörskluster på Johannes/SOS för att möjliggöra effektiv insatskoordinering och säkrad kontinuerlig operativ lägesbild Målet med kommunikationen Att skapa trygghet i samhället genom; Samverkande aktörer ska känna till varandras ansvar och uppdrag samt hur samverkan ska ske; Säkerhetspolisen om hotnivå, polisen om ev. insatser, alla om sina egna förberedelser Samverkande aktörer ska kommunicera proaktivt och snabbt, t ex snabbt förmedla saklig information som bidrar till trygghet. - Sanningsenlig återkommande information utan onödig förstärkning av oro. Målgrupp och kanaler Huvudsakliga målgrupper; allmänheten samverkande organisationers; ledning, kommunikationsfunktioner; medarbetare, förtroendevalda Primära kanaler; Aktörernas egna kanaler, regionala och nationella medier, P4, 113 13, krisinformation.se
Ex. Gemensamma prioriterade åtgärder, Attentat och tidskritisk händelse (17 feb-15) Prio Vad? Vem? Hur? Kommentar 1 2 3 4 Säkra organisatorisk funktionell tillgänglighet på inriktande nivå Utse interimistiska regionala samverkanskoordinatorer som har beredskap att ringas in vid händelse Rutin för att snabbt bemanna operatörskluster på Johannes i syfte att möjliggöra effektiv insatskoordinering och säkrad kontinuerlig operativ lägesbild Säkerställa att aktörerna avdelar interna resurser med ansvar för extern samverkan (före, under och efter) Alla aktörer Regional Chefsgrupp, (rekryteringsutskott) Polisen, SOS Alarm Södertörns brandförsvarsförbund, Storstockholms brandförsvar, Trafik Stockholm Alla aktörer Information och repetition kring rutin och funktion Rekryteringsutskott tar kontakt och föreslår individer Samverkan Stockholmsregionen stöder parterna att ta fram förslag till rutin. Respektive organisation säkrar att arbetsplatsen är driftklar och informerar egen personal Säkerställa att berörda funktioner medverkar i arbetsgrupper, samverkanskonferenser m.m.
Ex. Förslag på prioriterade gemensamma åtgärder Höjd hotnivå, 20 nov -15 Prio Vad? Vem? Status Kommentar 1 Öka RAKEL-beredskapen Funktioner säkrar tillgång och färdighet till RAKEL Alla, länsstyrelsen samordnar Pågår Efter tisdag 25 nov genomförs sambandstest 2 Förbered för att kunna genomföra stabsarbete i Johannes SOS Alarm, SSBF Länsstyrelsen följer upp Pågår Säkra möjligheterna till att vid behov kunna samgruppera en samverkansstab i Johannesberget. 3 Gemensamma budskap och gemensam kommunikation Kommunikatörer SLL, Lst och Stockholms stad. Pågår Ett övergripande budskap tas fram i och i övrigt påbörjas ett arbete kring strategi 4 Omvärldsbevakning Samverkan Stockholmsregionen Pågår Daglig rapport maila still Regional chefsgrupp och läggs i WIS
Diskussion och erfarenheter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Inriktning framtagande/genomförande Att diskutera.. Hur identifieras ett behov, vem avgör behov? Vem/vilka tar fram? Dokumentation och format? Hur sker beslut/antagande av inriktning? Hur sker kommunikation och genomförande i egen organisation? Uppföljning?
Inriktning tidsfaktorer Att diskutera.. Hur lång tid tar det att ta fram en inriktning? När får den effekt? Hur länge är den giltig? När uppdateras den/slutar gälla? Hur hantera tidskritiska händelser?
FRÅGOR & DISKUSSION Myndigheten för samhällsskydd och beredskap