Fritidshemmet Tian. Arbetsplan för verksamhetsår Mikaela Hedström

Relevanta dokument
Arbetsplan för verksamhetsår

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN - NÄLSTASKOLAN. Klubb Kompis. Arbetsplan för verksamhetsår

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Elevens utvecklingsmål

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Statens skolverks författningssamling

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15

Arbetsplan för Violen

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Arbetsplan. Killingens förskola

Vår verksamhet under läsåret

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

ARBETSPLAN GRÖNDALSSKOLANS

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

En förskola på kristen grund

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Senast ändrat

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Välkommen till vår förskola Grimsta

Tyck till om förskolans kvalitet!

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Vasaparkens förskolor

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Skolplan för Tierps kommun

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Futura International Pre-school. Danderyd

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Transkript:

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN - NÄLSTASKOLAN Fritidshemmet Tian Arbetsplan för verksamhetsår 2013-2014 Mikaela Hedström 2013-10-09 Innehåller riktlinjer och information om bland annat den pedagogiska verksamheten på Fritidshemmet Tian.

Innehåll Syfte med dokumentet... 3 Organisation... 3 Verksamhet... 3 Verksamhetsmål... 4 Traditioner... 5 Utveckling och lärande... 5 Samarbete... 5 Kommunikation... 6 Kontakt... 6 Utvärdering... 7 Referenser... 7 2

Syfte med dokumentet Detta dokument har som syfte att tydliggöra grunderna som vår verksamhet bygger på för föräldrarna. Samtidigt syftar dokumentet till att uppmana våra brukare till en kritisk granskning av denna verksamhet för att möjliggöra en konstruktiv dialog som kan utgöra en grund till vidareutveckling av den. Organisation Fritidshemmet Tians lokaler ligger närmast ängen och den nybyggda parken. Vi som arbetar på Tian under läsåret 2013-2014 är 1 : Mikaela Hedström (verksamhetsledare, barnskötare, studerar samtidigt till lärare i fritidshem genom lärarlyftet ). Fredrik Dahl (barnskötare, arbetar heltid). Anna Garner (barnskötare, musiklärare, arbetar deltid). Göran Sandberg (barnskötare, arbetar deltid). Maryam Pishrovian (barnskötare, arbetar heltid). Vår arbetstid är förlagd huvudsakligen för att täcka fritidsverksamheten på eftermiddagarna och vi samverkar med skolan, under en del av undervisningstiden. Vår elevgrupp består av 82 elever 2 som är fördelade i tre klasser/grupper. Göran är assistent i klass 3C, Mikaela & Anna samverkar med klass 3B och Maryam samverkar med klass 3A. Fredrik har ett annat uppdrag innan fritids startar. Verksamhet Fritidshemmets uppdrag är att komplettera utbildningen, att stimulera elevernas utveckling och rekreation och att erbjuda dem en lärorik och meningsfull fritid. (Skollagen, 2010:800, 14e kap, 1). Då utbildningen till stora delar handlar om att överföra och utveckla ett kulturarv, värden, traditioner, språk och kunskaper (lgr 11), fokuserar vi på elevernas sociala processer samtidigt som vi stödjer dem i att utveckla sociala nätverk och förståelse för de sociala koder och normer som vårt samhälle vilar på. Vår verksamhet utgår från en helhetssyn som grundas på eleven och elevers behov, en demokratisk grund och ifrån att alla människor är lika värda. Läroplanens och skolans ledord och värdegrund utgör grunden för vår verksamhet och vi arbetar aktivt med att synliggöra den, tydliggöra den samtidigt som vi stödjer våra elever i att utveckla rättkänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Vi strävar efter att ge våra elever ett reellt inflytande genom att tillämpa olika metoder för att inventera deras intressen. Vår ökade närvaro i gruppen är en förutsättning till att fånga elevernas intressen som vi sedan baserar vår verksamhet på. Skapande verksamhet och lek är viktiga delar i lärandet och har stor betydelse i elevers tillägnande av kunskap, särskilt under tidiga åldrar. Därför erbjuder vi rikligt med tillfällen där eleverna kan initiera och utveckla egna lekar, inom ramarna för 1 Med reservation för ändringar under läsåret. 2 Barnantalet kan förändras under verksamhetsåret. 3

skolans värdegrund, som ger eleverna möjlighet att samarbeta eller välja att leka självständigt. Fysiska aktiviteter utomhus genomsyrar vårt utbud dagligen. Vår verksamhet är förlagd i våra lokaler, på skolgården, ängen/parken och t.ex. skogen eller parklekar. Vi tycker att det är viktigt att vår inne- och utemiljö är trygg och stimulerande. Därför lägger vi stor vikt i att utveckla ett lämpligt förhållningssätt som kan möjliggöra detta. Vår pedagogiska filosofi utgår ifrån demokratiska principer och ifrån principerna för ansvarsfriheten, vilket innebär att vi strävar efter att utveckla en relation till eleverna som bygger på förtroende och ömsesidig respekt. Vi strävar efter att, så tydligt som möjligt, definiera de friheter som vi kan avnjuta, både inomhus och utomhus, samtidigt som vi lägger stor vikt i att skapa de förutsättningar som behövs för att eleverna ska förstå vilket ansvar som medföljer. Verksamhetsmål Eftersom fritidshemmet inte är en obligatorisk skolform finns det inga mål som våra elever ska uppnå utan mål som vi ska sträva efter. Vi vill ge våra elever möjlighet att uppleva olika uttryck för kunskaper samt pröva och utveckla olika uttrycksformer. Vår verksamhet strävar efter att erbjuda möjligheten till att våra elever ska få uppleva olika känslor och stämningar. Genom skapande verksamhet i bild, text och form, musik, drama mm. erbjuder vi tillfällen för att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter som bidrar till en harmonisk bildning och utveckling. Skapande verksamhet och lek är viktiga element i det aktiva lärandet och vår verksamhet strävar efter att erbjuda tillfällen och miljöer som stimulerar just det. Vår innemiljö erbjuder rum för lek, bygg och konstruktion, läsning och reflektion samt skapande aktiviteter. Vår utemiljö erbjuder närmast oändliga tillfällen för rörelseaktiviteter, kreativ lekverksamhet och kulturöverföring. Målet med vår verksamhet är att erbjuda tillräckligt många tillfällen till lek, skapande verksamhet, rörelseaktiviteter mm. för att garantera att alla elever som går på fritidshemmet tian ska kunna ha möjlighet att delta. Det resultat som vi vill uppleva är Att eleverna har utvecklat förståelse för grundläggande demokratiska principer, för skolans värdegrund och ledord, och för principerna om ansvarsfrihet. Detta kan vi se genom att observera hur eleverna väljer att förhålla sig till varandra, till pedagogerna och till vår miljö. Vi vill uppleva att de antigen initierar egna aktiviteter (i grupp eller enskilt), eller väljer att ingå i de aktiviteter som vi erbjuder, genomför dem med respekt för varandra och för miljön, och avslutar dem genom att bland annat återställa miljön till dess ursprungliga skick. Att både elever och pedagoger har utvecklat ett förhållningssätt och ett bemötande som bygger på förtroende och ömsesidig respekt. Här vill vi uppleva att både elever och pedagoger föredrar en konstruktiv dialog för att framföra sina åsikter vilket innebär att de destruktiva konflikterna mellan eleverna och mellan barn och pedagogerna minskar. 4

Traditioner På fritidshemmet Tian tycker vi att det är viktigt med traditioner, både när det gäller våra egna traditioner som handlar om fritidshemmets kultur men även sådana traditioner som är kopplade till det samhälle som vi idag lever i. De traditioner som är kopplade till samhället kan innefatta midsommarfirande, Halloween, Lucia, julfirande, påsk mm. Utveckling och lärande En förutsättning för att vi ska kunna erbjuda eleverna en lärorik och stimulerande fritid är att vi ständigt utvecklar vår verksamhet genom aktiva diskussioner kring grundläggande värden och begrepp. Vi iscensätter ett antal tillfällen där vårt lärande är i fokus. Detta genom planeringsträffar både återkommande men även spontant anordnade. Kärnan i vårt lärande är att vi diskuterar om vår verksamhet och organisation, reflekterar kring vår praktik och diskuterar de områden som vi känner att vi behöver utveckla. Dessa områden kan uppkomma efter diskussion och återkoppling med föräldrar och elever. Vi samlar in data som kan ligga till grund för analys genom observationer och genom input från elever, föräldrar och från diskussion och reflektion med andra pedagoger på skolan. Efter analys diskuterar vi kring möjliga lösningar som vi kan använda oss av för att, inom ramarna för vårt uppdrag och för vår professionella yrkesroll, vidareutveckla verksamheten och möta de förväntningar som definieras. Samarbete Skolan ska i samarbete med hemmet främja elevers utveckling till ansvarstagande samhällsmedborgare. Skolan ska vara ett stöd för hemmet i ansvaret för elevernas fostran och utveckling (lgr11). Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll (lgr11, s. 10). Eleverna lämnas till fritids i början på dagen och hämtas när arbetsdagen är slut. En del elever kommer själva till oss och får gå hem själv på kvällen. Det som är viktigt att diskutera här är att föräldrarna måste vara helt säkra på att eleverna är redo att ta på sig ansvaret för att komma till skolan/fritids och gå hem själva efteråt. I vårt uppdrag ingår ett tillsynsansvar, ett ansvar att se till att eleverna utvecklar sitt ansvarstagande och vi stödjer dem i den processen genom en rad moment på fritidshemmet. Ett av de momenten kan vara att hjälpa dem att komma ihåg tiden för hemgång. Det är viktigt att eleverna vet vilken tid de förväntas gå hem från fritids om vi ska kunna hjälpas åt i arbetet med att utveckla ansvarstagandet. Att lära sig klockan och veta vad som ska hända vid en viss tidpunkt är något som eleverna kan träna under sin vistelse hos oss. Att våra elever ska kunna utveckla god förståelse för de grundläggande principer som definierar ansvarsfriheten behövs engagemang från både föräldrar och pedagoger. Vi behöver ständigt diskutera med eleverna och reflektera kring skolans ledord och värdegrund samtidigt som vi, på ett tydligt och konsekvent sätt tillämpar dem. Förhållningssätt är också ett område som vi arbetar med på vårt fritidshem. Respekt för individens integritet, okränkbarhet och rättigheter utgör viktiga punkter i vår pedagogiska filosofi. En av våra grundläggande inställningar är att vi ska bete oss mot andra som vi vill att andra ska bete sig mot oss. 5

Trevligt och respektfullt bemötande är en förutsättning för att vi ska kunna erbjuda eleverna en god verksamhet av hög kvalitet. Vi kommer att lägga stor vikt i hur vi bemöter varandra och vi kommer att ha tät kontakt med hemmet i arbetet för att utveckla ett ännu mer respektfullt förhållningssätt till varandra. Vi lägger stor vikt i att använda ett rikt, nyanserat och trevligt språk i samtalston när vi pratar med varandra. Nonchalans, kränkande kommentarer och otrevligt beteende är något som vi kommer att ha nolltolerans till. Forskningen gör det klart att föräldrarnas engagemang i elevernas skolgång är av stor vikt. En del tror att föräldrarnas utbildning och inkomst påverkar mest men inte enligt Lennart Grosin som har sammanfattat ett antal forskningsresultat och egen erfarenhet för att formulera hemmets läroplan. De som vi förväntar oss av er som föräldrar är därför att ni engagerar er i elevernas skolgång och visar intresse för de lärande- och utvecklingsprocesser som eleverna ingår i. Vi förväntar oss även att vi upprätthåller och utvecklar en tydlig professionell relation till varandra där en öppen dialog och reflektion är viktiga inslag. Vi ser gärna att ni håller kontakt med oss och besöker oss ofta. Det är inte bara bra för dig som förälder och oss som institution att växla information med varandra. Eleverna uppskattar det och känner att deras föräldrar lägger vikt i deras skolgång och i deras tid hos oss. Föräldrarna är elevernas största förebilder och eleverna ställs ofta in efter föräldrarnas uppfattning. Vi ser därför gärna att du som förälder kommunicerar med eleverna om skolan och fritidshemmet på ett sätt som gör att eleven får positiva förväntningar om sin tid hos oss. Det är därför viktigt att synpunkter som kan handla om verksamhetens utvecklingsområden tas utanför elevens sfär. Vi är tacksamma om ni kommunicerar era synpunkter med oss utan att de påverkar eleverna, deras inställning och deras förväntningar på oss. Kommunikation Förutom att vi kommunicerar med varandra (skolan/fritidshemmet och hemmet) när vi träffas på gården har vi en kommunikationskanal via e-post. Vi skickar information om vår verksamhet och vår planering, samt sådan information som handlar om vår utveckling och vårt lärande, i regel en gång per vecka. Vi uppskattar och uppmuntrar den typen av kommunikation då det sker en form av dokumentation samtidigt. Kontakt Vi har en direktlinje till vårt fritidshem 08 508 05 727 som är kopplad till telefonsvarare som vi lyssnar av vid ett antal tillfällen under eftermiddagen. Vi prioriterar och strävar efter högsta möjliga vuxennärvaro i elevgruppen och det stöd som vi kan ge till de lärprocesser som utvecklas mellan elever, mellan elever och pedagoger, och mellan elever och den pedagogiska miljön. Detta innebär att vi svarar i mån av tid. Vid akuta situationer finns det möjlighet att kontakta skolans expedition under öppettiderna. Möjligheterna att svara i telefon ökar när elevantalet minskar allteftersom eleverna har gått hem för dagen. Det finns även möjlighet att kontakta oss via e-post. 6

Utvärdering Vi utvärderar våra mål i samband med start eller avslutning av ett verksamhetsår. De reflektioner, lärdomar och erfarenheter som vi gör ligger till grund för vidareutvecklingen av vår verksamhet nästkommande år. I samband med våra utvärderingar kan vi komma att erbjuda er möjlighet att utvärdera vår verksamhet genom underlag från dokumenterade observationer, enkätundersökningar, intervjuer och de synpunkter som har kommit in från föräldrarna under verksamhetsåret. Vi är då mycket tacksamma om ni bidrar med era synpunkter som är en värdefull källa till kunskap och underlag för analys och lärande för oss. Referenser Alla föräldrar kan (Hemmets Läroplan vad föräldrar kan göra för att deras barn skall klara sig bra i skolan), Lennart Grosin, 2001. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem, 2011 Skollagen, 2010:800 7