Fostran av annorlunda barn

Relevanta dokument
Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Hantering av problemskapande beteende

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Beteendeproblem i förskolan

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i äldrevården

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Strategier i vardagen

Hantering av problemskapande beteenden

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i skolan

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Låg-affektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Lågaffektivt bemötande

Den moraliska pop-out-effekt

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Läropussel, minikonferens

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Vilka är ni? menti.com

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

En föreläsning om problemskapande beteende

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur Annorlunda barn.

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Vardagen - utvärdering

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Hantering av problemskapande beteende

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Cecilia Stocks och Astrid Emker

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Transkript:

Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det är ofta orsaken till att man får en diagnos Det är dessutom därför att diagnoser är nödvändiga; vi behöver en förklaring till att barnet inte klarar sig som andra barn Men tyvärr brukar vi öka det som inte fungerar

Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene)

Annars kan man kanske inte leva upp till krav kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Överskott - Följsamhet

Fostran Denna synen kräver att vi gör upp med våra föreställningar - Barnet är inte olydig, kraven är för stora - Kravavvisande är ett fult ord - Det är omotiverat också - Man bortser från motiv till problembeteende - Man måste ganska enkelt fostra era barn fundamentalt annorlunda än man själv fostrades - Och vi ska i alla fall inte använda oss av metoder vi vet är verkningslösa!

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra

Kontrollprincipen Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att behålla kontrollen - Att vägra - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Glåpord eller hot - Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt

Kontrollprincipen Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskade Farligt!

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Därför använder vi oss inte av metoderna

Metod? Vädjan - Vill du inte... - Du kan väl förstå att... - Please... - Fungerar inte! -Om barnet kunde hade han -Och du som förälder har inte en chans om det inte fungerar

Metod? Tjat Den som utför samma handling tio gångar och tionde gången förväntar sig ett ny resultat Han är inte klok! Albert Einstein

Metod? Tillrättavisningar och utskällningar - Det har aldrig påvisats en positiv effekt av utskällning - Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller människor med särskilda behov - Men däremot effekterna - Entusiasmen blir lägre - Uthålligheten mindre - Svagare koncentrationsförmåga - Depression och låg självkänsla - Fysiska sjukdomar som kräver behandling - Berätta därför vad man ska göra istället - Och ge beröm när personen lyckas!

Metod? Straff - Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas - Det finns dock effekter: - Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annat problemskapande beteende - Den legitimerande effekten

Metod? Konsekvens - Varför en konsekvent pedagogik? - Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? - Människor med särskilda behov förstår inte orsak och verkan i en komplex sammanhang - Och kan inte förutsäga framtid - Och andras beteende - Inklusive våra krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff

Metod -Kravanpassning -Lågaffektivt bemötande

Krav 70 + % av alla konflikter mellan vuxna och barn föregås av ett krav Det finns två sorters krav - Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc - Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen

Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att barnet säger ja - Struktur - Vi-upplevelser - Val - Att leda vidare - Tid - Att bli färdig - Att bli redo - Påminnelser utan press - Mutor och motiverande handlingar

Kravanpassning Och om man har kommit för långt: Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Men använd Matthews Lag: Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan!

Öh... Och det handler inte om att säga ifrån eller att låta barnet göra som hon vill Båda är ytterligheter som inte fungerar Vi måste ställa kravet på ett sätt som innebär att vi får ett ja

Metod -Kravanpassning -Lågaffektivt bemötande

Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje - Överraskning - Ilska - Ångest - Fruktan - Ledsnad - Skam - Leda - Avsmak/avsky

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter Vid psykos förlorar man denna

Affektsmitta Orsaken är att man använder sig av hjärnan på ett annorlunda sätt Mellersta gyrus singularis, att tänka på sig själv Ventromediala prefrontala cortex, att tänka på andra

Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt - Även kvittoögonkontakt

Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång barnet går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot barnet

Låg-affektivt bemötande Barnet Du

Låg-affektivt bemötande Barnet Du

Låg-affektivt bemötande Sätt dig när barnet blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av barnets oro Se till att smitta barnet med ditt lugn

Låg-affektivt bemötande - vid våld Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig - Och i nödsituationer, där du måste ta tag i ett barn - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen

Avled! Avled med affekt - Humor - Affektbefrielse Avled med handfasta medel - Prata om annat, gärna specialintressen - Frågor - Val - Tuggummi, kaffe - Titta där! - Vad ska vi sen?

Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för barnets beteende och reaktioner Vi måste ha som mål att barnet har kontrollen över sig själv Kravanpassa - få barnet att säga ja Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till Avled - flytt fokus