Hur Strömstad skapar företagare och jobb

STRÖMSTADS KOMMUN TERRITORIAL EMPLOYMENT PACT OF STRÖM- STAD Utvärdering av sysselsättningspakten Områdespakt för sysselsättning i Strömstad Huvudskrift Hur Strömstad skapar företagare och jobb Curt Lewrén Framtidens Möjligheter Hans Jensevik Svensk KommunRating 2001-05-02

Hur Strömstad skapar företagare och jobb Bakgrund, sammanfattning och tankar inför framtiden Innehållsförteckning I Introduktion 2 I.1 Uppdraget 2 I.2 Bakgrund 2 I.3 Sysselsättningspakter 3 I.4 Strömstads sysselsättningspakt. Mål och riktlinjer. 4 I.5 Parallella utvecklingsprojekt 5 II Uppläggningen 8 II.1 Utvärderingens syfte 8 II.2 Utvärderingens frågeställningar 8 II.3 Utvärderingens tankemodell 8 II.4 Utvärderingens metoder. 10 III Sammanvägda effekter 11 III.1 Har sysselsättningspakten nått de mål och följt de riktlinjer som föreskrivits? 11 III.2 Hur har Strömstad anpassat sig till de samhällsförändringar som sker - och hur har det påverkat resultatet? 13 III.3 Vilken process har Områdespakten haft och vilka konsekvenser har det fått?. 15 III.4 Vilken roll och betydelse för resultatet har fokusgrupperna och projekten haft? 16 III.5 Vad kan vi lära av detta och vad kan läras ut till andra? 17 IV Tankar inför framtiden 20 IV.1 Fortsätt stärka tillväxten och konkurrenskraften 20 IV.2 Fortsätt stärka attraktionskraften 20 IV.3 Fortsätt öka det sociala kapitalet 21 IV.4 Fortsätt satsa på humankapitalet 21 Sidan 1

I. Introduktion I.1 Uppdraget I handlingsplanen för EU-projektet Områdespakt för sysselsättning i Strömstad står: "en utvärdering av den sammanvägda effekten av alla åtgärder som ingår i paktens handlingsplan skall genomföras". Vi har tidigare åt Områdespakten för sysselsättning och Strömstad kommun gjort en nuläges - och omvärldsanalys med titeln: "Framtidens möjligheter för Strömstads kommun". När sysselsättningspakten nu ska utvärderas har vi fått uppdraget att göra denna utvärdering. En av anledningarna till detta är att vi är utomstående personer. Uppdragsgivare är ledningen för projektet Områdespakten för sysselsättning i Strömstad (i fortsättningen kallad OPS) Denna har redan gjort många uppföljningsrapporter, dels på de 14 projektgrupper som arbetat med projekt inom OPS, dels hur arbetet i partnerskapet och fokusgrupperna fungerat. I denna sammanfattande utvärdering vill uppdragsgivaren särskilt framhålla att den bör bidraga till lärandet och ge insikter om hur det framtida gemensamma arbetet ska bedrivas. Huvuduppgiften är således att göra en sammanfattande utvärdering av OPS arbete och dess inverkan på Strömstads sysselsättning, utveckling och tillväxt, på ett sätt som förklarar hur dessa erfarenheter kan spridas och tas till vara inför framtiden. I.2 Bakgrund I mitten av 1990-talet, när lågkonjunkturen var i sin djupaste svacka, var Strömstad särskilt hårt drabbat. Företag lades ner, arbetslösheten växte och människor flyttade från Strömstad. I mitten på 1990-talet bestämde sig Strömstads kommunpolitiker ( parlamentariska gruppen ) för en rad åtgärder, bl a att göra något åt sysselsättningsfrågorna. De beslutade sig för att genomföra ett sysselsättningsprojekt som syftade till att få till stånd en överenskommelse där alla goda krafter, offentlig sektor, föreningsliv och näringsliv, skulle ta sitt ansvar och arbeta för att öka antalet sysselsatta. Men tanken var inte, som i så många andra kommuner, att sysselsättning skulle erbjudas i offentlig sektor. Offentlig sektor skulle samarbeta smidigt och på alla sätt stödja privat sektor, så att arbetstillfällen kunde uppstå där. Detta sysselsättningsprojekt ledde fram till diverse konkreta förslag på hur man genom samverkan och olika handlingsplaner (projekt) skulle kunna skapa nya arbetstillfällen. Sidan 2

1996 gick EU:s dåvarande ordförande Jacues Santer ut med ett förslag med titeln "Insatser för sysselsättningen i Europa: en förtroendepakt". I november samma år gick en inbjudan för intresseanmälan för deltagande i detta transnationella projekt ut till regioner och län inom EU. Strömstad såg möjligheten att komma med i en sådan pakt. Det visade sig att det sätt som EU förslagit som arbetsform passade precis in på kommunens idéer i det nyligen beslutade sysselsättningsprojektet. Strömstad kommun ansökte och blev antagen i konkurrens med län och regioner. En av förutsättningarna var att man arbetade med ett sk partnerskap på det sätt som man börjat skissa på i Strömstad. I.3 Sysselsättningspakter Sysselsättningsfrågorna blev viktiga för EU under lågkonjunkturen som inträffade samtidigt som det gamla industrisamhället successivt förändrades mot någonting nytt. Dåvarande generaldirektören för kommissionens DG V (Employment, Industrial Relations and Social Affairs), Allan Larsson, hade i direktoratets tidskrift FORUM uttryckt det så här: "We need a new strategy wich goes beyond the current wait and see attitude". Kommissionen drev igenom förslaget om områdespakter. Målet för dessa beskrevs på följande sätt: "Åskådliggöra svårigheter, problem och framtidsutsikter för var och en av de aktörer på regional eller lokal nivå som har ansvar för sysselsättningsfrågor Mobilisera alla de medel som står till förfogande för att skapa en samlad strategi, som alla berörda parter står bakom och som är inriktad på de verkliga problemen, utformad såsom en områdespakt för sysselsättning Utföra en bättre integration och samordning av sysselsättningsåtgärderna Genomföra sysselsättningsfrämjande åtgärder som kan tjäna som modeller inför framtiden". Det blev 89 områdespakter inom EU, i vilka det bor 9 % av EU:s totala folkmängd. OPS blev alltså en av dessa pakter. Kommissionen har formulerat tre huvudkriterier för deltagare i projektet: 1) Ett angreppssätt som utgår från gräsrotsnivå ("bottom-up") 2) Ett utvidgat och effektivt partnerskap 3) En integrerad och nytänkande strategi Delfinansieringen av områdespakternas projektbudget sker inom ramen för strukturfonderna. Därutöver erbjöds pakterna att ansöka om medel för s.k. tekniskt stöd. Områdespakterna stämmer väl in i EU:s subsidaritetsstrategi, och har givetvis med stort intresse följts av Regionkommitten. Att utforma lokala sysselsättningsstrategier kom med i Amsterdamfördraget 1997 och vid ett extra toppmöte i november samma år gjordes en överenskommelse om följande fyra riktlinjer; Sidan 3

1) förbättra anställbarheten 2) utveckla företagarandan 3) uppmuntra företagens och de anställdas anpassningsförmåga 4) stärka jämställdhetspolitiken. I.4 Strömstads sysselsättningspakt. Mål och riktlinjer Strömstad lämnade i november 1996 in en intresseanmälan till EU. Efter många kontakter och omskrivningar sändes den slutgiltiga handlingsplanen in i februari 1998 (Områdespakt för sysselsättning i Strömstad, OPS). I denna redogjorde Strömstad för vilka organisationer som ingick i partnerskapet.(se bilaga 3) Representanter för dessa skrev sedan under en avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen lyder på följande sätt: "Områdespakten för ökad sysselsättning i Strömstad har bildat ett partnerskap. Föreliggande handlingsplan har utarbetats i nära samverkan med partnerskapet. De i partnerskapet ingående aktörerna representerar på olika sätt medborgarna i Strömstads kommun. Under projekttiden skall partnerskapets aktörer var för sig och tillsammans arbeta för att handlingsplanens åtgärder genomförs. Partnerskapet skall regelbundet träffas för avstämning av de olika åtgärdernas utveckling. Seminarier skall anordnas som stimulans för partnerskapets arbete och utveckling. Partnerskapet skall under projektidens gång ständigt följa omvärldens förändringar och utifrån detta perspektiv framlägga förslag på nya åtgärder som syftar till att stärka Strömstads arbetsmarknad och näringsliv." Huvudmålet var att arbetslösheten skulle halveras under den tid projektet pågick från 1997-06-01 och till 2000-12-31. Under rubriken Framtid i denna handlingsplan beskrev man den offentliga och den privata sektorns roll på följande sätt: "Den offentliga sektorn skall för att skapa möjligheter till arbetstillfällen utveckla arbetsformer där samarbete och samverkansstrukturer är honnörsord i syfte att nyttja våra samlade offentliga resurser effektivare Framtida näringslivet i Strömstad skall för att skapa fler arbetstillfällen utveckla aktiviteter som gör kommunen attraktiv som besöksmål under hela året samarbetet mellan de lokala företagen kontakterna med den näraliggande norska marknaden samarbetet med regionens högskolor för att på olika sätt öka den lokala kompetensnivån den marina traditionen för bl.a. fiskerinäringens överlevnad nya aktiviteter och småskaligt företagande på landsbygden" Den strategi man valde hade två huvudlinjer 1. Individutveckling - Strömstadsborna de lärande medarbetarna 2. Näringslivsutveckling - Strömstadsföretagen som drivkraft Sidan 4

Den metod man valde var ett processorienterat arbetssätt, dvs " partnerskapets deltagande i paktarbetet skall ses som en början på en ny långsiktig samverkansform för utveckling av Strömstads arbetsmarknad och näringsliv". De åtgärder som föreslogs delades in i tre områden 1. Förändringar av vissa statliga regler (som i huvudsak handlar om att skapa förenklingar i gränsproblematiken) 2. Tre projekt för individutveckling 3. Nio projekt för näringslivsutveckling Partnerskapet har arbetat med dessa projekt under större delen av tiden. Fyra projekt har slagits ihop till två. Ytterligare fyra har tillkommit senare. Tills i dag har OPS arbetat med 14 projekt. Dessa projekts finansiering och totala kostnad har presenterats på följande sätt Sv. Offentlig Medfinansiering Privat finansiering Åtgärd Total kostnad EU:s Struktur fonder Nationell/ Regional Traineeprogram Jobbväxling 948 547 355 000 948 547 355 000 Ungdomsströmmen 1 351 000 Socialfonden 426 885 924 300 Strömstad Tennis 2 058 095 Socialfonden 917 026 1 044 824 96 240 Destination Strömstad 674 000 Regionala fonden 188 000 397 000 89 000 Ekopark Strömstad 4 241 436 Jordbruksfonden 1 200 000 3 041 436 Kosterfjorden 66 232 Jordbruksfonden 21 194 33 116 11 952 Lokstallet 2 482 179 Regionala fonden 645 376 1 836 803 Strömstads Museum 864 895 Jordbruksfonden 131 924 309 301 423 670 Industriell Samverkan 6 053 000 Socialfonden 3 026 500 3 026 500 Kurort Strömstad 231 791 Socialfonden 57 307 57 307 117 177 Vägled A 394 117 Socialfonden 192 500 201 617 Seglarstaden Strömstad 843 538 Jordbruksfonden 150 000 225 000 468 538 Korsbefruktning 500 000 Socialfonden 200 000 300 000 SUMMA TOTAL 21 063 830 7 156 712 12 700 751 1 206 577 Källa. http://www.stromstad.se/pact/ I.5 Parallella utvecklingsprojekt I Sverige lanserades 1998 begreppet Tillväxtavtal som hade en liknande uppläggning som områdespakterna. Stat, kommun, landsting, näringslivets organisationer m.fl. skulle kraftsamla och samarbeta kring tillväxtprojekt framförallt inom länet. Länsstyrelsen blev den sammanhållande parten. För Strömstads del var detta givetvis intressant, eftersom paktarbetet drev projekt i denna riktning. Partnerskapet har gått vidare i sitt programarbete och genomfört att antal seminarier för att utveckla sin omvärldsorientering, skapa visioner och strategier som kan ge nya tankar och förslag som leder mot framtiden. Sidan 5

De diskussioner som påbörjades inom länet ledde fram till att man skulle göra ett delregionalt tillväxtavtal för Norra Bohuslän bestående av kommunerna Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum. Utarbetandet av det delregionala tillväxtavtalet inleddes med att varje kommun utarbetade var sitt lokala näringslivsprogram som prioriterar ett antal utvecklingsområden. I.5.1 Näringslivsprogram för Strömstads kommun I Strömstad beslutade partnerskapet sig för att antaga sitt näringslivsprogram och att dela in sig i sk fokusgrupper vars uppgift var att arbeta fram konkreta åtgärdsförslag inom respektive utvecklingsområde. Dessa områden var och är: Partnerskapets arbetsformer Tillgängligheten (Infrastruktur) Ett näringslivets kompetenscentrum Samverkan mellan skola/utbildare och näringsliv Samverkan mellan besöksnäringens aktörer Något senare tillkom även följande områden Fisket Bygdeutveckling Evenemangsidrott Dessa fokusgrupper bildar nätverk som bevakar och arbetar med "sina" projekt inom OPS. I.5.2 Delregional samverkan i Norra Bohuslän. De olika näringslivsprogrammen sammansmältes till ett gemensamt delregionalt tillväxtprogram för de fyra kommunerna. Visionen för denna delregions utvecklingsprogram uttrycktes övergripande på följande sätt "Europas Frestelse", en svensk exotisk delregion med hög livskvalitet och lokala specialiteter, som ska locka till boende, företagande och rekreation Visionen förtydligades på följande sätt: Vi vill driva en "mobiliseringsprocess" som tillvaratar den "lokala kraften" och engagemanget, ökar demokratin, utvecklar identitet och självkänsla samt skapar en stark vilja till förnyelse, entreprenörskap och framtidstro. Vi vill förstärka, förädla och utveckla företagandet i området. Den stora resursen i turismen skall utvecklas och integreras med övrigt näringsliv och fritidsverksamhet. Fisket och fiskberedningen skall utvecklas genom insatser för kompetens, forskning och utveckling. Det varierande näringslivet skall stärkas genom kompetensinsatser anpassade till företagarnas behov. Sidan 6

De stora resurserna inom jord och skogsbruk skall tillvaratas i regionens planering. Området skall kännetecknas av miljömedvetenhet, jämställdhet och mångfald. Litteraturhänvisningar 1) SOU 1996:34 Aktiv arbetsmarknadspolitik. Betänkande från arbetsmarknadspolitiska kommittén 2) Arvedsson L & Winander B. Hur jobb blir till NUTEK rapport nr 1 1998 3) Berggren C, Brulin G &Gustavsson L-L Från Italien till Gnosjö. NUTEK rapport nr 2 1998 4) OECD (1998) Local Management for Effective Policies 5) Employment & Social Affairs. FORUM oktober 1997 6) Europeiska Kommissionen. Strukturfonderna (1996). Områdespakter för sysselsättning. 7) Europeiska Kommissionen. Guide angående Territoriella Sysselsättningspakter 8) Svenska Kommunförbundet & Landstingsförbundet. Områdespakter för sysselsättning 9) Berger S, Ednarsson M & Karlsson S. Uppföljning av Värmlands sysselsättningspakt 10) Strömstads kommun: Handlingsplan 1 och 2 "Områdespakt för sysselsättning i Strömstad. 11) Delregionalt tillväxtavtal för Norra Bohuslän. "Europas frestelse - European temptation" 12) Partnerskapet i Strömstad. Förslag till lokalt underlag för delregionalt tillväxtavtal och Näringslivsprogram för Strömstads kommun. Version 2. 1999-02-22. 13) Strömstads kommun. Slutrapport. Territorial employment pact i Strömstad. För tiden 1997-06-01--99-12-31 14) Strömstads kommun. Sysselsättningspaktens expedition. Diverse PM, uppföljningsrapporter mm Sidan 7

II. Uppläggning II.1 Utvärderingens syfte Enligt områdespaktens handlingsplan ska en utvärdering ske av den sammanvägda effekten av de åtgärder som ingår i paktens handlingsplan. Enligt uppdragsgivaren ska det ske på ett framåtsyftande sätt. Utvärderingens syfte är att granska åtgärderna, analysera och härleda förklaringar till det som skett, samt mot bakgrund av erfarenheterna och resultatet bidra till kunskapsutveckling för framtida bruk. II.2 Utvärderingens frågeställningar När uppdraget gavs kom vi tillsammans med ledningen för OPS överens om att följande frågor var viktiga: 1. Har sysselsättningspakten nått de mål och följt de riktlinjer som föreskrivits? 2. Hur har Strömstad anpassat sig till de samhällsförändringar som sker - och hur har det påverkat resultatet? 3. Vilken process har områdespakten haft - och vilka konsekvenser har det fått? 4. Vilken roll och betydelse för resultatet har fokusgrupperna och projekten haft? 5. Vad kan vi lära av detta, och vad kan läras ut till andra? 6. Vilka är framtidens nyckelfrågor? II.3 Utvärderingens tankemodell För att kunna besvara dessa frågeställningar krävs en logisk struktur. Vi utgår från de samhällsförändringar som just nu pågår i skiftet mellan industrisamhället och något nytt, som kanske kan kallas postmodernt. Vi belyser för en tioårsperiod vilka konsekvenser det fått för Strömstads sysselsättning och tillväxt. Kommunen och partnerskapet har tillsammans och var för sig använt sig av vissa förändringsstrategier, vilket bland annat framgår i avsnitten I.4 och I.5 ovan. Dessutom har kommunen valt att ingå i en sk områdespakt för sysselsättning, och accepterat de riktlinjer EU Sidan 8

föreslår för ett sådant arbete (se avsnitt I.3 och I.4 ovan).vi har ställt dessa strategier mot motsvarande teorier om regional tillväxt. Detta för att på ett övergripande plan göra en analys av sysselsättningspaktens kompassriktning i de förändringar som just nu pågår i samhället. Mot denna bakgrund granskas i nästa steg måluppfyllelsen, processen, resursanvändningen och resultatet i sysselsättningspaktens arbetet. Samhällsförändringarna, strategianalyserna och granskningen av paktens arbete ger möjlighet till att dra slutsatser om paktens effekter på Strömstads tillväxt och sysselsättning, och om processens betydelse för detta. Det ger oss möjlighet att förklara resultat, samband mm, som leder till insikt om vilka nyckelfrågorna är för Strömstads framtid. Denna tankemodell kan schematiskt beskrivas så här: Sidan 9

II.4 Utvärderingens metoder. För att kunna beskriva tankemodellens mångfasetterande förlopp använder vi oss av fyra analyser med olika utgångspunkter. 1. En samhällsekonomisk analys som beskriver Strömstads tillväxt och sysselsättning över tiden, bl.a. för att se om och i så fall hur mycket sysselsättningspaktens åtgärder har påverkat dessa (Analys 1). 2. En program- och insatsanalys som, dels beskriver OPS förändringsstrategier och hur de uppfattat intentionerna med områdespakten, dels innehålla en utvärdering av insatserna och hur de kan relateras till de uppsatta målen (Analys 2). 3. En processanalys som gäller partnerskapets och fokusgruppernas arbete, och vilka mekanismer som startats och fortgår (Analys 3). 4. En analys av resultat och verksamhet belyser arbetet i projektgrupperna, deras resurser och i vad mån de uppnått sina mål (Analys 4). Dessa fyra analyser utgör utvärderingens del II. I var och en av dessa analyser används de flesta av nedanstående instrument. Studier av dokumentation och uppföljningsrapporter Användande av offentlig och lokal statistik samt uppgifter i Svensk KommunRating dataregister Intervjuer Enkäter Utvärderingsseminarium med partnerskapet Dialog och datafeedback. Denna del, huvudskriften, fortsätter med en sammanfattning av dessa analyser (kapitel III), för att sedan avslutas med tankar inför framtiden (kapitel IV). Litteraturhänvisningar 1) Ove Karlsson. Utvärdering mer än metod. Svenska kommunförbundet 1999 2) Statistiska centralbyrån (1993) Gyllene regler vid utvärdering - översättning av en amerikansk standard 3) Åberg J-O (1997) Det rationella och det legitima. En studie av utvärderingars teori och praktik. Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet Sidan 10

III. Sammanvägda effekter Underlaget för denna sammanfattning är hämtad från de bifogade fyra analyserna och disponeras efter utvärderingens frågeställningar i II.2. III.1 Har sysselsättningspakten nått de mål och följt de riktlinjer som föreskrivits? Huvudmålet är nått Sysselsättningspakten vägleddes av många ambitioner. Men ett tydligt kvantitativt mål kunde urskiljas. Man skulle halvera arbetslösheten i Strömstads kommun. Här har presenterats fakta, som visar att detta mål har nåtts. Den högsta öppna arbetslösheten under 90-talet mäts för Strömstads kommun i december 1993 med över 10 %. Med folk i åtgärder överstiger siffran 14 %. För Riket är motsvarande tal 7 resp 10,5 %. 16% Dec 90 Dec 91 Dec 92 Dec 93 Dec 94 Dec 95 Dec 96 Dec 97 Dec 98 Dec 99 Dec 00 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Öppet arbetslösa i Strömstad Öppet arbetslösa i Riket I arbetsmarknadsåtgärder i Strömstad Totalt i Riket Diagram: Öppen arbetslöshet i Strömstads kommun december 1999-2000 (AMS) I december år 2000 tangerar siffrorna i Strömstad Rikets. Den öppna arbetslösheten är 3 % och inräknas personer i åtgärder nås 6 %. Det innebär att den öppna arbetslösheten har minskat från 10 % år 1993 till 3 % i december år 2000. Mätningen sker då från det år politikerna i Strömstad satte sysselsättningsfrågorna högt på dagordningen. Ur OPS Sidan 11

perspektiv bör det kanske mätas från år 1996. Även då reduceras sysselsättningen från en hög nivå på 9 % till 3 % år 2000. Den direkta sysselsättningseffekten av projekten I den utvärdering som gjordes för period 1997-06-01 --1999-12-31 hade projekten gett 20 nya arbetstillfällen, men de flesta projekt hade då ej avslutats. I och med den beslutade förlängningen till 2000-12-31 indikerades det att hela handlingsplanen till slut skulle ge 70 arbetstillfällen. Det har inte gått att exakt bestämma hur många nya jobb som skapats genom dessa projekt. Eftersom effekterna av projekten lever vidare efter det att de formellt har avslutats så kan både nya anställningar uppkomma i efterhand, men även försvinna. I det första fallet är det oftast projektets "förtjänst", men i det andra fallet behöver det inte vara projektets "fel" Av de intervjuer vi gjort med projektledare har vi kommit fram till att OPS projekt gett totalt 35-40 nya arbetstillfällen. OPS uppfyller EUs kriterier och intentioner Strömstads sysselsättningspakt har levt upp till sin avsiktsförklaring. Ett liknande innehåll som denna avsiktsförklaring hade utarbetas i Strömstad redan innan OPS kom till. Idén verkar komma från den "parlamentariska gruppens" visioner och strategier. Partnerskapets medlemmar anser själva att de i mycket hög grad har levt upp till avsiktsförklaringen. Strömstads handlingsplan är i övrigt både integrerad och samstämmig. De inblandade aktörerna - partnerskapet, offentliga sektorn och näringslivet - har tillsammans och var för sig i stort sett fullföljt det de åtagit sig i handlingsplanen att döma av dokumenterade och fullföljda aktiviteter, med undantag för samverkan med universitet och högskolor där en del arbete återstår. OPS har också levt upp till EU:s kriterier för sysselsättningspakter. - Den har ett angreppssätt som utgår från gräsrotsnivå ("bottom-up") - Den har ett utvidgat och effektivt partnerskap - Den har en integrerad och nytänkande strategi OPS strategi är nytänkande Den strategi som står i handlingsplanen var dock inte nytänkande, utan det var den bakomliggande strategin som var överenskommen redan innan pakten bildades. Denna strategi, eller vi kanske snarare ska kalla det förhållningssätt, borde spridas bland Sveriges övriga kommuner. Den gynnar inte bara tillväxt och sysselsättning, utan ökar demokratin på ett påtagligt sätt (Analys 2). Resultatet "Visioner utan handling är dagdrömmeri - handling utan visioner är sysselsättningsterapi" Eftersom vi som utvärderar detta har Sveriges kommuner som arbetsfält, har vi i många kommuner sett exempel på antingen det ena eller det andra i ovanstående citat. Sidan 12

Vi kan konstatera att OPS verksamhet i Strömstad genom sina projekt och sin utbildning har visat att dess verksamhet har både visioner och handlingskraft, förenade genom en integrerad strategi. Huvudmålet är nått. Projekten har nått sina mål. Effekten av denna verksamhet torde vara mångdubbelt mera värd än de kostnader som lagts ner i projekt och utbildning, Dessutom har pakten med råge uppföljt EU:s mål och kriterier för sysselsättningspakter inklusive Amsterdamfördragets fyra riktlinjer (se vidare sid 3-4). Det program för ökad sysselsättning som planerats och genomförts av partnerskapet i Strömstad har varit nytänkande. Det har koncentrerat sig på att förbättra humankapitalet, sociala kapitalet, demokratin, samverkan och Strömstads konkurrenskraft. Detta har lett till att sysselsättningen ökat. OPS arbete har varit framgångsrikt, och kommer att betyda mycket för Strömstad. III.2 Hur har Strömstad anpassat sig till de samhällsförändringar som sker och hur har det påverkat resultatet? Kommunens roll I Strömstad har inte kommunen, som i många andra kommuner, förstört sin ekonomi genom att anställa arbetslösa, vilket belysts med fakta om kommunens finansiella utveckling. Tvärt om så inleder kommunen 90-talet med mycket svaga finanser och gör en turn-around och går nu in i det nya århundradet med konsoliderad ekonomi. Ur ett generationssolidariskt perspektiv är finanserna idag konsoliderade (Analys 1). Dock framträder vissa finansiella obalanser. En hög kommunal förpliktelsenivå, förhållandevis låg personaltäthet och ändå höga driftkostnader antyder höga förvaltningshyror och ifrågasätter effektiviteten i förvaltningen av de kommunala förvaltningsbyggnaderna. Därigenom blir skattenivån för hög. För hög skatt och höga förpliktelser sänker den strategiska attraktiviteten. Det är uppenbart att kommunen förlade arbetet med att skapa sysselsättning i den privata sektorn. Företagandet såväl som nyföretagandet skulle stimuleras. Kommunen är mycket marknadsorienterad. Kommunen ser som sin roll att få alla krafter att genom samverkan öka konkurrenskraften. Man satsar på att öka det sociala kapitalet och bli attraktiv. Näringslivets förändring Det skapades speciella förutsättningar i Strömstad under sysselsättningspaktens arbete. Deltagarna betonar genomgående betydelsen av processer och att arbeta i nätverk. I ekonomiska termer är ett annat namn på nätverk en marknad. Ett företag är enligt detta synsätt en hierarkisk skapelse på en marknad. Insatserna riktades mot att effektivisera nätverken dvs de lokala marknaderna. Det stora kvinnliga inslaget i projekten var påfallande. Företag skapades i Strömstads kommun under 90-talets första hälft då arbetslösheten ställde fria resurser till entreprenörers förfogande. Av Strömstads egen befolkning registrerades så många som 154 personer som nya företagare under det värsta krisåret 1994. Dessa siffror bör tolkas försiktigt, ty här finns en felkälla. Därefter finns indikationer på att flertalet överlevde som företagare. Strömstad har idag 3,5 % större andel företagare än Riket. Sidan 13

Strömstads kommun har en robust företagsstruktur i form av många relativt den lokala marknaden medelstora företag. Sysselsättningspaktens arbete med att effektivisera den lokala faktormarknaden har skapat ökad sysselsättning i dessa företag under senare delen av 90-talet. Även det internationella inslaget i ägandet av företag i Strömstad är betydande. Sysselsättningspaktens aktörer är påfallande omvärldsorienterade och framtidsinriktade. Det sker en relativt snabb strukturomvandling i Strömstad. Det framgår att jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske, tillverkningsindustri, byggindustri och råvaruutvinning minskar i omfång medan övriga växer och de som växer mest är i första hand handel, transport, magasinering, kommunikationer, personliga och kulturella tjänster. Sannolikt har arbetet i sysselsättningspakten bidragit till denna omvandling samtidigt som den stött utsatta företag i utfasande sektorer. Här kan fisket nämnas som ett exempel. Näringslivet i Strömstad ser gränshandeln som en komparativ fördel, som skall utnyttjas på ett affärsmässigt sätt. Det innehåller alltid stora möjligheter, som snabbt kan skifta karaktär över tiden. Beredskapen för smidiga anpassningar är hög. Stor betydelse har sysselsättningspaktens arbete haft med att utveckla det sociala kapitalet, få till stånd samarbete, ett stödjande klimat, etc. Strömstad ligger inom Oslos influensområde, vilket ger ett mäktigt tryck i efterfrågan. Det erbjuder även andra möjligheter så som kultur, utbildning, turism, etc. Erfarenheterna från Strömstad synes vara att stimulanser till utveckling av sysselsättning och näringsliv skall ges, för att få effekt, så nära lokala marknader som möjligt och läggas i händer på så mycket nätverkande personer som möjligt. I Strömstad har OPS arbete i påfallande hög grad letts av och genomförts av kvinnor. Områdespakten för sysselsättning i Strömstad är ett exempel på hur bidragspengar har givits direkt till en så låg organisatorisk nivå att det har kunnat ge sysselsättning genom att effektivisera en lokal faktormarknad. Områdespakten är också ett exempel på att det går att utveckla en kommun utifrån traditionella näringar och att informationsteknik och spetskunskap inte alltid behöver vara drivande i utvecklingen i ett inledande skede av en utveckling. OPS inriktning ligger i linje med aktuell utvecklingsteori I analys 2 har vi konstaterat att de visioner och mål, den strategi, inriktning och åtgärder som OPS valt att lägga in i sina handlingsplaner harmonierar med det som i aktuell samhällsekonomisk teori anses som viktigt för en regions tillväxt och sysselsättning. Sidan 14

III.3 Vilken process har Områdespakten haft - och vilka konsekvenser har det fått för Strömstad? Partnerskapets har startat en process som fortgår Redan från början valde partnerskapet att använda sig av ett "processorienterat arbetssätt". Avsiktsförklaringen skrevs under av representanter för kommunen, företagarorganisationer och fackföreningar. Antalet personer som då ingick i partnerskapet var 20-30 st. I dag har ca 150 personer deltagit i partnerskapet och /eller fokusgrupperna. Allteftersom arbetet pågått inom olika områden har nya medlemmar värvats. Partnerskapet har satt fokus på olika områden som varit av betydelse för Strömstad. Där har en fokusgrupp uppstått per område, som nästan alltid lett till att det bildats ett nätverk. Nya aspekter har tillförts efterhand, som skapat nya projekt, handlingsplaner och nätverk osv I dag existerar 9 nätverk och fler är på gång. Med tanke på att Strömstads invånare inte är fler än 11-12 000 är detta en märklig utveckling. Det är viktigt att analysera vilka katalysatorer det är som driver processen framåt. Partnerskapet har utvecklats från en mindre samling personer som "representerade" olika områden i samhället, till att bli en större samling individer som representerar sig själva och där var och en bidrager med sina kunskaper, erfarenheter och idealitet. Organisationen förändras ständigt och anpassas till de uppgifter man anser vara viktigast just för tillfället. Partnerskapet har genom detta arbetssätt tagit steget in i en ny tid, om vi får tro framtidsforskaren Åke E Andersson. (Se vidare analys 2, sid 4-5) OPS begränsning till Strömstad ger en gemensam grund - Vi kan konstatera att processen och samarbetet i OPS fungerat bra, vilket vidimeras av partnerskapets medlemmar som i enkät givit samarbetet värdet 6 av 7 möjliga. - Den anda och det förhållningssätt som utvecklats i OPS verksamhet skulle med fördel kunna influera den delregionala samverkan mer. - Det finns dock exempel på att det börjar uppstå en viss ineffektivitet i det inre arbetet. Numer är ca 150 personer involverade. Ändå saknas vissa grupper, bl.a. ungdomar. Eftersom partnerskapet vill fortsätta sitt arbete gäller det att i framtiden finna engagerande former och innehåll. - Det har varit stora fördelar med att ha Områdespakten begränsad till Strömstad. Deltagarna får en gemensam grund i arbetet med att skapa en framtid för Strömstad. De lär känna varandra, som de har nytta av i andra sammanhang. Det sociala kapitalet växer. - OPS har givit Strömstad möjligheter att skapa något på kort tid, och man har verkligen tagit vara på chansen. OPS har stort inflytande på övriga utvecklingsprogram Vi kan konstatera att OPS haft stor påverkan på övriga utvecklingsprogram. 1. Näringslivsprogrammet i Strömstad verkar vara sprunget ur och i linje med OPS program. Sidan 15

2. Denna delregionala samverkan, Norra Bohuslän, har förstärkt OPS möjligheter att nå sina mål, och OPS har givit idéer till och troligen förstärkt den delregionala samverkan. Av insatsanalysen kan vi se att partnerskapets medlemmar känner sig mer engagerade i visionen om den sk "mobiliseringsprocessen" än med övriga visioner i den delregionala samverkan. Troligen beror det på att de i "mobiliseringsprocessen" känner igen sitt eget arbetssätt i OPS OPS arbete har långsiktiga effekter - OPS arbete har stärkt Strömstads företags konkurrenskraft på sikt, och fokuserat på viktiga områden där fungerande nätverk har uppstått - OPS arbete har gett möjlighet till kompetensutveckling för framtidens behov, dels i projektet Industrisamverkan dels genom att påbörja samverkan mellan skola och näringsliv. Humankapitalet växer. - OPS arbete har räddat hotade jobb. Det synligaste beviset gäller fisket i Kosterfjorden - OPS arbete har skapat en vi-anda i samhället. Landsbygdsgruppens arbete hade troligen stor del i utmärkelsen "Årets Kommun" - OPS arbete har gett framgångsrika projekt som får effekt lång tid framåt. Följande projekt kan nämnas som exempel på detta Industrisamverkan Landsbygdsgruppens arbete med bygdeutveckling Ekoparken Utvecklingen av fisket OPS verksamhet har skapat framtidstro och visionär anda. Det är uppenbart att OPS genom sitt sätt att arbeta skapat ett visionärt tänkande och framtidstro. Det framkommer tydligt i både enkäter och intervjuer. Dialogen i partnerskapet är framtidsinriktad och ofta visionär. Känslan av att tillhöra ett vinnande lag skapar ytterligare framgångar. En åtgärd som bör få större uppmärksamhet är att informera och involvera andra invånare och grupper i partnerskapets arbete. III.4 Vilken roll och betydelse för resultatet har fokusgrupperna och projekten haft Kreativa projekt för arbetslösa ungdomar De individuella projekten (Trainee, Jobbväxling och Ungdomsströmmen) har nått sina mål i form av nya anställningar och har dessutom skapat nya metoder och nätverk. Ett intressant projektet i anslutning till detta är Vägled A, Genom kompetensutveckling av personer som Sidan 16

arbetar med arbetslös ungdom har givit nya kunskaper och idéer som säkert kommer väl till pass vid nästa lågkonjunktur. Projekt som bidrager till Strömstads attraktionskraft Turism Bland de projekt som bidragit till att öka Strömstads attraktionskraft kan nämnas - Destination Strömstad som efter en del turer lyckades ena företagare i besöksnäringen i Strömstad och som bl.a. gått ihop i ett gemensamt bolag för att bedriva en samordnad bokningscentral. - Kurort Strömstad som väckt till liv Strömstads gamla tradition som kurort, och som säkerligen betytt mycket för det nu nyöppnade SPA-hotellet i Strömstad. Miljö - Ekoparken är redan nu en stor attraktion som kommer att få långsiktiga effekter. Kultur - Lokstallet är en ny attraktion och samtidigt en samlings- och marknadsplats för konstnärer. - Strömstads Museum mot 2000-talet har satt fart på en inslumrande verksamhet. Sport - Strömstads tennis och Seglarstaden Strömstad är projekt med ideella projektägare som genom sin verksamhet vill placera Strömstad på idrottskartan i sporter som har förutsättningar just i Strömstad. Ett förhållande som vi finner märkligt, och som vi vill kommentera, är att Strömstads tennis fick avbryta sitt projekt p.g.a. att de inte fick några arbetslösa till projektet. Det kan förklara det tämligen blygsamma resultatet av insatta 2 miljoner kronor i projektet Strömstad konkurrensförmåga har förstärkts - Kosterfjorden är ett projekt som gett fiskarna en kompetens- och idéutveckling, och som genom sin fokusgrupp lyckats få fisket i Kosterfjorden att leva vidare då det av miljöskäl var hotat av nedläggning. - Industrisamverkan är ett projekt där ortens företagare gått samman och med stor framgång bedrivit gemensam kompetensutveckling. Detta lever nu vidare i ett gemensamägt bolag. Liknande försök har gjorts i andra kommuner, men vad vi känner till har ingen lyckats på detta unika sätt - Projektet Korsbefruktning har försökt att just korsbefrukta stad och landsbygd, och gjort det så framgångsrikt att det bidragit till att Strömstad utsågs till "Årets kommun" Projekten har i stort nått sina kortsiktiga mål och nästan alla har långsiktiga effekter. De lever vidare i nya handlingsplaner, projekt, nätverk, fokusgrupper mm. De har på olika sätt bidragit till att öka sysselsättningen och genom ökad attraktivitet och konkurrenskraft stärkt näringslivet i Strömstad. Projektkatalogen uppvisar en kreativ blandning. Sidan 17

Kompetensutveckling i fokus Den utbildningsverksamhet som bedrivits för deltagarna i partnerskap och fokusgrupper har omfattat ett 30-tal seminarier med totalt ca 700 deltagare. Seminarieurvalet är intressant. Nyckelområden är lärande organisation, omvärldsorientering, framtidsfrågor, hur skapa tillväxt och sysselsättning i ett lokalt perspektiv mm. Vi anser att själva urvalet av seminarier är lämpligt att sprida som modell till andra kommuner och regioner. Utbildning och kompetensutveckling har förekommit i så gott som samtliga projekt. Allt är inte redovisat, men vi har beräknat att det totalt bedrivits närmare 3 000 persondagar utbildning i dessa projekt. Industrisamverkan är därvid störst med sina 2 240 persondagar. Kompetensutveckling har varit ett dominerande tema i OPS verksamhet III.4 Vad kan vi lära av detta, och vad kan läras ut till andra? Det finns mycket att lära av hela projektet, såväl dess inriktning som direkta handlande. Det mesta tål att spridas till andra som goda exempel. Vi har här plockat ut några saker att tänka på inför framtiden. Framtiden ligger i att vårda processen och lärandet Partnerskapet har nu verkat i snart fyra år och ständigt vuxit. Fortfarande saknas vissa grupper bl.a. ungdomar, personer från handelsbranschen och sk "vanligt folk". Det är naturligtvis viktigt att dessa involveras så att processen kan fortgå. Det innebär att nya fokusområden uppstår som inte nödvändigtvis har ökad sysselsättning som huvuduppgift, men som kan vara viktiga för Strömstad i ett framtidsperspektiv. Processen har tre grundbultar En gemensam grund och visionär anda Det fanns en avsikt och en vilja redan från början att arbeta processorienterat. Det fanns en delad förståelse för problemen i Strömstad som skapade en gemensam grund för det fortsatta arbetet, där troligen visionerna och den visionära andan hade stor betydelse för motivationen. Jämställd dialog Det finns annat som också har betytt mycket, t.ex. det icke hierarkiska arbetssättet, baserat på en problemorienterad dialog. Detta märks tydligt när man som utomstående deltar i dessa möten. Jämställdheten är påtaglig liksom frånvaron av debatt, särskilt politisk sådan. Dialogen är respektfull, fri från positioneringar men konstruktiv och handlingsinriktad. Umgängestonen är informell. Som utomstående har man svårt att lista ut vilka som är kommunalråd, VD eller "vanliga" anställda. Uppenbarligen måste ledande politiker och företagsledare i Strömstad här föregå med gott exempel. Omvärldsorienterad helhetssyn Partnerskapet har utvecklat och under åren hållit fast vid en integrerad och nytänkande strategi, vilket finns utvärderat i analys 2. Detta strategiska tänkande får troligen sin näring i Sidan 18

ett omvärldsorienterat synsätt som i sin tur förstärkts genom de utbildningsinsatser som gjorts för partnerskapets räkning. Detta omvärldsorienterade synsätt ingick i avsiktsförklaringen liksom kravet på helhetssyn. Detta har bl.a. yttrat sig i en strävan att alltid ha de som berörs med i problemlösningen tillsammans med experter på området, och om så behövs politiska representanter. Erfarenheter från verksamheten Erfarenheter från OPS verksamhet ger följande förslag till vad som bör vårdas och utvecklas inför framtiden. - Arbetet med att höja kompetensen, det livslånga lärandet - Fortsätt utveckla demokrati genom delaktighet - Behåll öppenheten - Involvera ungdomarna - Utveckla dialogen - Vårda nätverken - Utveckla samarbetet med universitet och högskola Vi bedömer att satsningen på och samarbetet kring besöksnäring och kompetensutveckling är det som kommer att ha störst betydelse för Strömstad på lång sikt. Bland de projekt som både är unika och framgångsrika vill vi särskilt lyfta fram följande, som dessutom är exempel på modeller som bör spridas utanför Strömstads kommun Ekoparken Industrisamverkan Kosterfjorden Korsbefruktning Områdespakten för sysselsättning i Strömstad är ett exempel på hur bidragspengar har givits direkt till en så låg organisatorisk nivå att det har kunnat ge sysselsättning genom att effektivisera en lokal faktormarknad. Detta är kanske något för EU att beakta. Sysselsättningspakten har till sist varit en drivkraft till den mentala omstruktureringen av samhället. Där OPS inte gått i mål I frågor om långsiktighet bör det nämnas att det fortfarande finns mycket mer att göra vad gäller samverkan med universitet och högskolor, samarbete med Norge inkluderande förenklingar och avregleringar i gränshandeln, samt infrastruktur som vägar och flygplats. Arbetet med dessa frågor har bedrivits tillsammans med andra offentliga organ, vars intresse i många fall varierat mellan svalt och kallt. Sidan 19

IV. Tankar inför framtiden Arbetet i OPS ger mersmak inför framtiden. Dess ledning vill att denna utvärdering ska ge förslag på hur det framtida arbetet ska bedrivas. Det finns alla anledning att fortsätta i den riktning som hittills varit för handen. Gjorda erfarenheter kommer givetvis väl till pass vid nästa lågkonjunktur. Partnerskapet har visat att de kan hantera dessa frågor med stor anpassningsförmåga och kreativitet. Siktet bör dock vara längre ställt än så. Vilka är Strömstads framtida möjligheter? Utvärderingsarbetet har gett oss tillfälle till att reflektera över detta. Vi vill glänta på några dörrar, där vi tror oss finna lämpliga utvecklingsområden för Strömstad. IV.1 Fortsätt stärka tillväxten och konkurrenskraften Fortsätt med att bygga Strömstad på en generationssolidarisk grund. Ambitionen för nu levande generation att överlämna ett bättre Strömstad till kommande generationer är en stark tillväxtfrämjande drivkraft. Det finns miljövänlig ekonomisk tillväxt, som inte är exploaterande att utveckla. Det är förnuftigt att ta tillvara de möjligheter en sådan erbjuder. Strömstad ligger som en svensk trojansk häst i Oslo-regionen med sitt mäktiga tryck i efterfrågan från 1 milj konsumenter inom pendlingsavstånd (2 timmars restid). Vårda den marknaden och ta alla tillfällen att odla Strömstad kommuns varumärke i detta närområde. Prioritera samarbetet med Oslo-regionen. I ett framtida EU finns vinnarna bland de kommuner som utvecklat goda finanser och konkurrenskraftiga livsstilar. Det tar lång tid att ladda ett varumärke med värden och det sker genom handlingar. Förtroende kring goda finanser förtjänar man. Vetskapen att man kan bo och leva på ett meningsfullt sätt i Strömstad sprids genom folks erfarenhet. Erfarenheterna som gjorts i Industrisamverkan kan utövas på fler områden. Det bör finnas fler faktormarknader än samordnad kompetensutveckling att erövra för Strömstads näringsliv. Vi tänker på sådana områden som marknadsföring, produktutveckling, IT och datorstöd, ekonomi och redovisning, informations- och teletjänster etc. IV.2 Fortsätt stärk attraktionskraften Givetvis bör besöksnäringen bearbetas ytterligare. Här finns mycket ogjort. Detta är ett stort framtidsområde inte minst genom den ständigt ökande turismen och internationaliseringen. Strömstads läge kan behöva en flygplats för företagandets behov. Det är inte bara vackra omgivningar och vänligt bemötande som är intressant. Sådant kan man få på många ställen. Det som på sikt är avgörande är ortens varumärke. Grunden i varumärket ligger i Strömstads speciella kultur, både historiskt och vad man vill utveckla inför 2000 talet. Alltså både tradition och vision, samt det som gör Strömstad lite unikt. Störmstadsborna bör känna stolthet inför sitt varumärket så att de blir goda ambassadörer för Strömstad både på hemmaplan och på andra ställen. Det finns en livsstil i Strömstad som vi tror attraherar, och det finns utrymme för fler livsstilar. Sidan 20

IV.3 Fortsätt öka det sociala kapitalet Själva idén med arbetet i områdespakten har varit att olika aktörer i Strömstad ska ta sin del av ansvaret för Strömstads utveckling. Det har skapat en vi-anda, som bör vidgas till de grupper som inte varit så väl representerade i partnerskap och fokusgrupper. Det är inte svårt att finna flera angelägna områden att fokusera på, men hur ska man få nya personer motiverade att deltaga? Vår rekommendation är att söka källorna till partnerskapets framgång. Vi tror att de bl.a. återfinns i processens grundbultar som vi beskrivit på sid 18-19. Om inte partnerskapet vidgas till nya grupper, riskerar partnerskapet på sikt att stelna i en förening för inbördes beundran. IV.4 Fortsätt satsa på humankapitalet Lärandet och kompetensutveckling har varit hörnpelare i det arbete som bedrivits. Men det måste fortsätta. IT-området behöver erövras ytterligare och utbildningsnivån ökas med fler högskoleutbildade i Strömstad. Till att börja med kan man utnyttja de universitetsutbildade lärarnas specialistkompetens på fler områden än i skolan. Vi hoppas att det påbörjade arbetet skola-näringsliv kan finna former för detta. Det framtida samhället bygger mycket på kunskap och kompetens, vilket partnerskapet satsat på. Samverkan med universitet eller högskola kommer att bli ett måste. Här tror vi att det behövs mer av både visioner och handlingskraft, än det som gjorts hittills. Vi anar att Strömstad får ut mer av en samverkan med Östfold och Oslo, än med Trollhättan och Göteborg Vi uppmanar till slut partnerskapet att vårda processen och nätverken. Vi hävdar också att fortsatt kompetensutveckling och omvärldsorientering är nödvändiga i framtiden. I de utvärderingar vi tagit del av påpekas att partnerskapet varit en lärande organisation, och att det har varit avsikten. Varför inte göra Strömstad till ett lärande samhälle? En vision värdig Strömstads partnerskap! Sidan 21