Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver dagsljus 10-12 timmar per dag Beräkning av kvävebehovet Kvävegödsling N-Sensor ALS aktivt system egen ljus källa 24 timmar per dygn
Sensorer i Sverige Nya 2008
Principbild av systemet
Agronomisk kalibrering vid N-gödsling med Yara N-Sensor Kalibrering skall ske i varje fält innan man börja sprida Kalibreringsvariant 1 Kalibrera på en liten yta där man bestämmer kvävebehovet med KSmätare eller på annat sätt. Kalibreringsvariant 2 Kör ett par drag fram och tillbaka för att få med fältets variation i kalibreringen. Bestäm kvävemängden på traditionellt vis Vid kalibreringen bestämmer lantbrukaren själv vilken kvävemängd som skall gå åt
Behovsanpassad kvävegödsling Gödsling Gödsling Spannmål Tidig bestockningsgiva stadium 21 29 i höstsäd Huvudgiva, fram till stadium 29 31 Komplettering, stadium 31 49 Raps Förstagivan på våren i höstraps Nyhet Komplettering, stadium 31 59 Majs Komplettering Potatis Komplettering 5 veckor efter uppkomst Nyhet
Behovsanpassad kvävegödsling Gödsling Gödsling efter markkarta Fosfor Kalium Koppar Magnesium
Sprutning Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan Sprutning Anpassad svampbekämpning efter biomassa Tillväxtreglering i råg Blastdödning i Potatis
Totala kvävegivans storlek Gödsling Bestäms bl a utifrån kvalitetsmål och förväntad skörd. OBS! Årsmånsvariationerna gör att ekonomiskt optimal N-giva kan avvika stort från nedastående riktvärden. Gröda, kvalitetsmål Skörd, ton/ha 5 6 7 8 9 10 Höstvete, foder 100 120 145 165 185 205 Höstvete, bröd 11,5 % rp 105 130 155 175 195 215 Höstvete, kvarn 12,5 % rp 115 140 165 190 215 Höstkorn 100 120 140 160 180 Rågvete 95 115 135 155 175 Höstråg 90 110 130 150 170 Rekommenderade givor gäller för ammoniumnitrat, dvs NPK, NP, Axan m.fl. Vid användning av Kalksalpeter är behovet ca 10 % lägre. Källa: Växtodlaren; Inför vårsådden 2005
Gödsling Årsmånsvariationerna har stor betydelse för N-optimum 100 Avvikelsen mellan generell rekommendation och ekonomiskt optimum i 104 kvävegödslingsförsök 1995-2004 Rekommenderad N-giva för hög 80 Avvikelse från optimum (kg N) 60 40 20 0-20 -40-60 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004-80 -100 Rekommenderad N-giva för låg N-pris =8, spannmål =0,95-0,2 rörlig
Gödsling Stor variation ger störst lönsamhet med N-Sensor Variationen kan bero på: Att det läggs stallgödsel i växtföljden Att det finns kväverika förfrukter i växtföljden Varierande ler och mullhalt inom fältet Varierande jordart i alven
Gödsling Zadocks skala N-Sensor givan styrs av grödans beståndstäthet N-Sensor givan styrs av grödans klorofyllhalt och beståndstäthet
BBCH skala
Den franska kväverekommendation enligt CETIOM kg N/ha above ground biomass (kg/m 2 )
Den franska kväverekommendation enligt CETIOM
Behovsanpassad kvävegödsling N upptags karta 13.04.2004 N upptag (kg N/ha) N upptag (kg N/ha) 80 110 Målvärde (kg N/ha) 200 N Spridd mängd (kg N/ha) 120 90
Gödselnetto till höstraps
Sprutning Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan Sprutning Anpassad svampbekämpning efter biomassa Tillväxtreglering i råg Blastdödning i Potatis
Sprutning Varierad dos ger samma på tredje bladet Medel dos Varierad dos 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 8 7 6 5 4 Beståndståthet Vid medeldosering får man en låg dosering på tredje bladet i tjockt bestånd 1 3 1.2-1.4 1.0-1.2 0.8-1.0 0.6-0.8 0.4-0.6 0.2-0.4 0.0-0.2 Bladnivå 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 8.0 7.0 3 6.0 5.0 4.0 Beståndstäthet 1 1.2-1.4 1.0-1.2 0.8-1.0 0.6-0.8 0.4-0.6 0.2-0.4 0.0-0.2 Bladnivå Källa: Karsten Dalsgaard Bjerre, KVL För att få ner samma dos på tredje bladet måste man variera dosen För svenska förhållande har vi främst diskuterat två strategier 1. En för mjöldagg som är linjär (Strategi 1) där 10% högre biomassa ger 15% högre dos. Det är i princip samma strategi som den danska. Dos Strategi 1 Biomassa mängd 2. En för Septoria som bryter av vid medel biomassa (Strategi 2). Strategin för Septoria är en kombination mellan den Danska rekommendationen som är linjär och en den svenska som Torbjörn Ewaldz har varit med och tagit fram resultat till som säger att man även kan sänka dosen på områden med hög biomassa. Dos Biomassa mängd Strategi 2
Behovsanpassad odling ger Jämnare skörd Jämnare mognad Jämnare kvalitet Skörd