Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Relevanta dokument
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Maltkorn och Yara N-Sensor

Hitta rätt kvävegiva!

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Lägre upptag i nollrutorna igen

Maltkorn och Yara N-Sensor

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Årets kvävemätningar har startat

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Varmt väder har gett ökat upptag

Agronomisk kalibrering

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Utnyttja restkvävet i marken

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Sista mätningen för den här säsongen

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Markens mineralisering högre än normalt

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kväveupptaget har tagit fart

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Exempelgården Potatis och svin

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Varmt väder ger snabb utveckling

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Ekonomi i miljöåtgärder

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Fortsatt varierande kväveupptag

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Kvävestrategi i höstvete

Instruktion till kalkylerna

Proteingödsling för kvalitet

Kvävestrategi i höstvete

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Kvävestrategi i höstvete

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Nu är höstvetet i axgång

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Markens mineralisering medel jämfört med

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Transkript:

Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver dagsljus 10-12 timmar per dag Beräkning av kvävebehovet Kvävegödsling N-Sensor ALS aktivt system egen ljus källa 24 timmar per dygn

Sensorer i Sverige Nya 2008

Principbild av systemet

Agronomisk kalibrering vid N-gödsling med Yara N-Sensor Kalibrering skall ske i varje fält innan man börja sprida Kalibreringsvariant 1 Kalibrera på en liten yta där man bestämmer kvävebehovet med KSmätare eller på annat sätt. Kalibreringsvariant 2 Kör ett par drag fram och tillbaka för att få med fältets variation i kalibreringen. Bestäm kvävemängden på traditionellt vis Vid kalibreringen bestämmer lantbrukaren själv vilken kvävemängd som skall gå åt

Behovsanpassad kvävegödsling Gödsling Gödsling Spannmål Tidig bestockningsgiva stadium 21 29 i höstsäd Huvudgiva, fram till stadium 29 31 Komplettering, stadium 31 49 Raps Förstagivan på våren i höstraps Nyhet Komplettering, stadium 31 59 Majs Komplettering Potatis Komplettering 5 veckor efter uppkomst Nyhet

Behovsanpassad kvävegödsling Gödsling Gödsling efter markkarta Fosfor Kalium Koppar Magnesium

Sprutning Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan Sprutning Anpassad svampbekämpning efter biomassa Tillväxtreglering i råg Blastdödning i Potatis

Totala kvävegivans storlek Gödsling Bestäms bl a utifrån kvalitetsmål och förväntad skörd. OBS! Årsmånsvariationerna gör att ekonomiskt optimal N-giva kan avvika stort från nedastående riktvärden. Gröda, kvalitetsmål Skörd, ton/ha 5 6 7 8 9 10 Höstvete, foder 100 120 145 165 185 205 Höstvete, bröd 11,5 % rp 105 130 155 175 195 215 Höstvete, kvarn 12,5 % rp 115 140 165 190 215 Höstkorn 100 120 140 160 180 Rågvete 95 115 135 155 175 Höstråg 90 110 130 150 170 Rekommenderade givor gäller för ammoniumnitrat, dvs NPK, NP, Axan m.fl. Vid användning av Kalksalpeter är behovet ca 10 % lägre. Källa: Växtodlaren; Inför vårsådden 2005

Gödsling Årsmånsvariationerna har stor betydelse för N-optimum 100 Avvikelsen mellan generell rekommendation och ekonomiskt optimum i 104 kvävegödslingsförsök 1995-2004 Rekommenderad N-giva för hög 80 Avvikelse från optimum (kg N) 60 40 20 0-20 -40-60 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004-80 -100 Rekommenderad N-giva för låg N-pris =8, spannmål =0,95-0,2 rörlig

Gödsling Stor variation ger störst lönsamhet med N-Sensor Variationen kan bero på: Att det läggs stallgödsel i växtföljden Att det finns kväverika förfrukter i växtföljden Varierande ler och mullhalt inom fältet Varierande jordart i alven

Gödsling Zadocks skala N-Sensor givan styrs av grödans beståndstäthet N-Sensor givan styrs av grödans klorofyllhalt och beståndstäthet

BBCH skala

Den franska kväverekommendation enligt CETIOM kg N/ha above ground biomass (kg/m 2 )

Den franska kväverekommendation enligt CETIOM

Behovsanpassad kvävegödsling N upptags karta 13.04.2004 N upptag (kg N/ha) N upptag (kg N/ha) 80 110 Målvärde (kg N/ha) 200 N Spridd mängd (kg N/ha) 120 90

Gödselnetto till höstraps

Sprutning Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan Sprutning Anpassad svampbekämpning efter biomassa Tillväxtreglering i råg Blastdödning i Potatis

Sprutning Varierad dos ger samma på tredje bladet Medel dos Varierad dos 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 8 7 6 5 4 Beståndståthet Vid medeldosering får man en låg dosering på tredje bladet i tjockt bestånd 1 3 1.2-1.4 1.0-1.2 0.8-1.0 0.6-0.8 0.4-0.6 0.2-0.4 0.0-0.2 Bladnivå 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 8.0 7.0 3 6.0 5.0 4.0 Beståndstäthet 1 1.2-1.4 1.0-1.2 0.8-1.0 0.6-0.8 0.4-0.6 0.2-0.4 0.0-0.2 Bladnivå Källa: Karsten Dalsgaard Bjerre, KVL För att få ner samma dos på tredje bladet måste man variera dosen För svenska förhållande har vi främst diskuterat två strategier 1. En för mjöldagg som är linjär (Strategi 1) där 10% högre biomassa ger 15% högre dos. Det är i princip samma strategi som den danska. Dos Strategi 1 Biomassa mängd 2. En för Septoria som bryter av vid medel biomassa (Strategi 2). Strategin för Septoria är en kombination mellan den Danska rekommendationen som är linjär och en den svenska som Torbjörn Ewaldz har varit med och tagit fram resultat till som säger att man även kan sänka dosen på områden med hög biomassa. Dos Biomassa mängd Strategi 2

Behovsanpassad odling ger Jämnare skörd Jämnare mognad Jämnare kvalitet Skörd