Svenska VD-lönen. en studie om utländskt ägande har påverkat sammansättningen av den svenska VD:ns lön mellan åren 1999-2004

UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE D Företagsekonomiska Institutionen VT 2005 Magnus Jansson Tomas Svae Svenska VD-lönen en studie om utländskt ägande har påverkat sammansättningen av den svenska VD:ns lön mellan åren 1999-2004 Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska institutionen Inlämningsdatum: 2005-06-01

Sammandrag Uppsatsen utvärderar om utländskt ägande har förändrat sammansättningen av den svenska VD:ns lön. För att utvärdera detta genomför vi en kvantitativ undersökning av företag på Stockholmsbörsens A-lista. Data består av VD-löner, uppdelat på fast och rörlig lön, samt utländskt ägande. Undersökningen ska visa om det finns samband mellan utländskt ägande och förändringen i VD-lönen under tidsperioden 1999-2004. I undersökningen finner vi tendenser till att utländskt ägande påverkat sammansättningen av den svenska VD-lönen. Ett företag med en större andel utländskt ägande har en högre andel rörlig lön. Denna insikt leder till att utländskt ägande kan påverka sammansättningen av den svenska VD-lönen. Nyckelord: VD-lön, utländskt ägande, rörlig lön, agentteorin 1

Innehållsförteckning Sammandrag...1 Kapitel 1 Inledning...4 1.1 Debatten om VD-lönerna i Sverige...4 1.1.1 Utveckling av bolagsstyrning och utländskt ägande i Sverige...4 1.2 Diskussion om allmänhetens förtroende för svenska företag...5 1.3 Problematisering & Syfte...6 1.4 Avgränsningar...7 1.5 Definitioner...7 1.6 Uppsatsens disposition...7 Kapitel 2 Agentteorin...8 2.1 Vad innebär agentteorin?...8 2.1.1 Övervakning...9 2.1.2 Incitamentshöjande åtgärder...9 2.1.3 Kritik mot agentteorin...10 Kapitel 3 Metod...11 3.1 Övergriplig beskrivning av undersökningen...11 3.1.1 Vilka företag ingår i undersökningen?...11 3.2 Hur ska undantag hanteras?...12 3.3 Har VD-lönen förändrats?...13 3.3.1 Har utländskt ägande förändrats?...14 3.4 Påverkar utländska investerare den svenska VD-lönen?...14 3.5 Kritik mot vald metod...15 3.5.1 Kritik mot specifika val i undersökningen...15 3.6 Kritisk granskning av källor...16 Kapitel 4 Redovisning av undersökningen...18 4.1 Insamling av data och bortfallsanalys...18 4.1.1 Presentation av data...18 4.2 Utvecklingen av VD-lönen...19 4.2.1 T-test...20 4.3 Utvecklingen i utländskt ägande...21 4.4 Har utländskt ägande påverkat VD-lönen?...22 4.4.1 VD-byten...25 2

4.5 Faktorer som kan ha påverkat resultatet av undersökningen...25 Kapitel 5 Analys...26 5.1 Har VD-lönen förändrats?...26 5.1.1 Har utländskt ägande förändrats?...27 5.2 Har utländskt ägande påverkat VD-lönen?...27 5.3 Förutom utländskt ägande, vad kan ha påverkat VD-lönen?...29 5.4 Är resultaten tillförlitliga?...29 5.4.1 Bortfallsanalys...29 5.4.2 Konjunkturens påverkan...30 5.4.3 Borttagandet av pensioner...31 5.4.4 Avtal som inte är resultatbaserade...31 Kapitel 6 Slutdiskussion...32 Kapitel 7 Förslag till vidare studier...33 Källförteckning...34 Bilagor BILAGA 1 Statistiska definitioner...36 BILAGA 2 Urval...37 BILAGA 3 T-test...38 BILAGA 4 Regressionsanalys & korrelationskoefficienten...39 BILAGA 5 Utskrifter...40 Figurförteckning Figur 2.1: Skillnaden mellan VD:ns och ägarnas incitament...8 Figur 4.1: Total VD-lön, 1999 2004...19 Figur 4.2: Andel rörlig lön av total VD-lön, 1999 2004...20 Figur 4.3: Utvecklingen i utländskt ägande, 1999 2004...21 Figur 4.4: Andel rörlig lön och andel utländskt ägande, 1999 2004...22 Figur 4.5: Spridningsdiagram av lön och utländskt ägande, 1999-2004...23 Figur 5.1: Spridningsdiagram, visar lön och utländskt ägande, 1999-2004...28 Figur 5.2: Andel rörlig lön och andel utländskt ägande, Bergman & Beving, 1999 2004...30 Tabellförteckning Tabell 4.1: VD-lön i absoluta tal, samt andel rörlig lön och andel utländskt ägande...19 Tabell 4.2: Resultat från t-test, VD-lön...20 Tabell 4.3: Resultat från t-test, utländskt ägande...22 Tabell 4.4: Korrelation mellan VD-lön och utländskt ägande...23 Tabell 4.5: Regressionsutskrift av utländska ägandets påverkan på VD-lönen...24 3

Kapitel 1 Inledning 1.1 Debatten om VD-lönerna i Sverige Ett aktuellt och omdebatterat ämne i svensk massmedia är lönenivån hos svenska företags verkställande direktörer (VD). Denna debatt har tilltagit med åren p.g.a. några företags uppmärksammade sätt att ersätta dess befattningshavare, exempelvis Skandia-affären. I Sverige har debatten framförallt handlat om kritik angående nivån på lönen. Främst för att VD:ar i Sverige har en hög fast lön, men också för att den rörliga lönen inte är tillräckligt kopplad till företagens resultat. AMF:s försäljning av dess aktieinnehav i SEB är ett aktuellt fall, där företagets rörliga ersättning har ifrågasatts i sådan hög grad att aktieägare sålt sina aktier i företaget (Dagens Nyheters webbplats). Att företag och företagsledare påverkas av att VD-lönerna diskuteras i massmedia, kan exempelvis ses i Sören Gylls, Svenskt Näringslivs tidigare ordförande, uppmärksammade uttalande. Han menar att debatten om VD-lönerna kan få sådana konsekvenser att svenska företag flyttar utomlands. Detta p.g.a. den skada debatten om VD:arnas höga löner kan orsaka företagen (Svenska Dagbladets webbplats A). Enligt en undersökning gjord av handelshögskolan IMD i Lausanne, Schweiz, tjänar svenska VD:ar mest av alla i EU (Svenska Dagbladets webbplats B). De svenska cheferna själva framhåller dock att vid en jämförelse av den totala lönesumman, fast lön plus rörlig lön, är svenska VD-lönen inte hög sett ur ett internationellt perspektiv (jfr SOU 2004 s.111 ff.). Det urskiljs stor skillnad vid jämförelse av sammansättningen på en amerikansk och en svensk VD:s lön. Den amerikanska VD:ns lön består av en större andel rörlig lön, jämfört med den svenska VD:ns lön. Utvecklingen av den totala VD-lönen i USA och Sverige har under de senaste åren liknat varandra. Länderna skiljer sig dock åt gällandes vilken del av lönen som har ökat. Den amerikanska VD-lönen har ökat som en följd av att den rörliga delen har ökat, medan förändringen i den svenska VD-lönen främst hänförs till den fasta delen (SNS 2003 s.19). 1.1.1 Utveckling av bolagsstyrning och utländskt ägande i Sverige Skillnaderna i tankesätt mellan det tidigare svenska synsättet och det amerikanska förklaras till stor del av för vilka intressenter företagen finns. Det amerikanska synsättet präglas av att 4

företagen finns till för dess aktieägare (shareholderperspektivet). Det innebär att företagen ständigt försöker maximera aktieägarnas värde. I Sverige fokuserade företagen, förutom på ägarnas intressen, även på andra intressenter (stakeholderperspektivet). Detta perspektiv innebär att hänsyn måste tas till flera olika gruppers intressen, såsom anställda och samhället, när ett beslut ska fattas (Hamberg 2004 s.86 ff.). Under 1980- och 1990-talet har det i de nordiska länderna skett förändringar sett ur ett aktieägarperspektiv. Företagen har successivt blivit mer ägarorienterade, istället för att som tidigare vara intressentorienterade. Detta innebär att vi i Norden går mot ett system där ägarnas intressen allt mer sätts i fokus (Hamberg 2004 s.90 & 103). Det kan på Stockholmsbörsen urskiljas en förändring i andelen utländska ägare. En allt större del av ägande och handlade i svenska företag sker idag av utländska investerare (Hamberg 2004 s.102 f.). Enligt en artikel i Dagens Industri kommenterar Jukka Ruuska, chef för OMX Exchanges och VD för Stockholmsbörsen, att den nya svenska koden för bolagsstyrning kan möjliggöra för fler utländska investerare på Stockholmsbörsen. Detta p.g.a. att många internationella investerare kräver att det ska finnas en kod för bolagsstyrning i länder där investeringen sker (Dagens Industris webbplats). 1.2 Diskussion om allmänhetens förtroende för svenska företag För att få en allmänt accepterad kod för bolagsstyrning (corporate governance), beslutade regeringen i september 2002 att tillsätta en förtroendekommission. Detta ansågs nödvändigt eftersom förtroendet för storföretagen hade försämrats. Kommissionen kom fram till att det inte förelåg någon generell förtroendekris för det svenska näringslivet, dock hade det under de senaste åren förekommit händelser som skadat förtroendet. Som exempel på förtroendeskadliga händelser nämns dels brister inom löne- och ersättningssystem, dels dålig kontroll och misskötsel av företag. Motivet med koden är att få till en självreglering av marknaden, samt att få en utökad förståelse av utländska investerare (SOU 2004 s.13 ff.). För att förstärka allmänhetens förtroende för företagen i Sverige, publicerade Svenskt Näringsliv i mars 2004 en vägledning för ersättningar till ledande befattningshavare i bolag. Vägledningen uppmanar till ökad öppenhet i informationen om ersättningar till befattningshavare, tydligare villkor, samt ett oberoende i beslutsfattandet. Svenskt Näringsliv förespråkar en konkurrenskraftig grundlön, samt en rörlig lön vilken ska motivera VD:n till 5

att åstadkomma goda resultat. Även den internationella trenden med att lämna information om ersättning på individnivå, till andra personer än VD:n i ledningen, förespråkas av Svenskt Näringsliv (Svenskt Näringslivs webbplats). 1.3 Problematisering & Syfte Ersättning och belöning av börsnoterade företags VD:ar är något svensk massmedia allt mer sätter i fokus. Kritiken har tidigare främst riktats mot att en VD får hög rörlig lön, trots att företaget redovisat negativt resultat. Ett exempel är bl.a. Skandias sätt att betala dess befattningshavare med orimligt höga ersättningar, samt att ta bort bonusprogrammets tak (Svenska Dagbladets webbplats C). Detta har bidragit till att påverka allmänhetens förtroende för de stora svenska företagen och därför har bl.a. Svenskt Näringsliv försökt fastslå principer för hur VD:ar bör belönas. Den växande andelen utländskt ägande på Stockholmsbörsen skulle kunna bidra till att de svenska företagens bolagsstyrning blir mer och mer marknadsorienterad. Detta skulle innebära att aktieägarnas intressen allt mer sätts i fokus. Traditionen att VD:ar i Sverige har en hög andel fast lön har kraftigt debatterats och kritiserats. Problemet med en hög andel fast lön kan vara att incitamenten för att göra nödvändiga, men smärtsamma och svåra, förändringar i företaget kan vara låga. Problemet skulle minska om VD:ar får större andel rörlig ersättning vilken påverkas av företagets resultat. Som ett led i att allt fler internationella investerare handlar på Stockholmsbörsen, tycker vi att deras åsikter borde kunna påverka kulturen på den svenska marknaden och därmed VD-lönen. Vi tror vidare att de svenska företagen kan vilja förändra VD-lönen för att locka till sig utländska ägare. Med dessa aspekter i åtanke borde det kunna förväntas att sammansättningen av VD-lönen förändras mot en större andel rörlig lön. Utifrån aktieägarnas perspektiv vore det, med bakgrund av denna diskussion, intressant att utreda om det skett en förändring av de svenska VD:arnas lönesammansättning. Har sammansättningen av fast och rörlig del påverkats under de senaste åren? Ifall det skett en förändring, är det något som påverkats av de utländska investerarna eller kan förändringen hänföras till andra faktorer? 6

Vårt syfte med uppsatsen är således att undersöka om det utländska ägandet har påverkat sammansättningen av den svenska VD:ns lön under tidsperioden 1999-2004. För att kunna generalisera våra resultat till andra stora svenska företag, kommer vi att göra en kvantitativ undersökning. 1.4 Avgränsningar Vi avgränsar oss till att undersöka om utländskt ägande har påverkat sammansättningen av VD-lönen. Detta innefattar dels om det är utländska ägare som har påverkat VD-lönen, dels om företagen har anpassat lönen för att locka till sig utländska ägare. Det är inte vår avsikt att undersöka vilken part som har tagit initiativ till en förändring. Vi avgränsar oss även till att inte behandla pensioner och avgångsvederlag. 1.5 Definitioner Fast lön I denna uppsats avses med fast lön, den fasta lönen som VD:ar får, samt förmåner och övriga ersättningar. Rörlig lön I denna uppsats avses med rörlig lön, bonusrelaterad lön (tantiem) som inte kan ses som fast lön. 1.6 Uppsatsens disposition För att motivera ett ersättningssystem där VD:ar får rörlig ersättning, kommer vi att i nästa kapitel förklara agentteorin. Efter detta avsnitt förklarar vi hur vi genomför vår undersökning. Vi kommer även att diskutera för- och nackdelar med vår valda metod. Då vi använder oss av statistik för att säkerställa resultaten i vår undersökning, kommer vi att förklara de statistiska hjälpmetoder vi använder oss av i bilagor. Efter metodavsnittet redovisas och analyseras resultaten av undersökningen. Uppsatsen avslutas med slutdiskussion och förslag till vidare studier inom problemområdet. 7

Kapitel 2 Agentteorin I det här avsnittet kommer vi att förklara agentteorin, vilken förklarar varför företag använder rörlig lön för att koppla samman ägarnas och VD:ns incitament. Vi använder i denna uppsats endast agentteorin för att förklara varför rörlig ersättning kan motivera en VD i högre grad, jämfört med enbart fast ersättning. 1 Detta skulle kunna förklara varför VD-lönen kan ha förändrats under tidsperioden. Vi använder även agentteorin för att motivera vårt antagande i problematiseringen om att rörlig lön föredras av investerare som kommer från länder där rörlig lön används i högre grad. 2.1 Vad innebär agentteorin? Problemet med att anställa en person till att leda företaget, istället för att företagets ägare gör det själva, är att denna person kommer att veta mer om företaget än dess ägare. Det innebär att VD:n får ett informationsövertag över dess ägare (Anthony & Govindarajan 2000 s.522 ff.). Genom att VD:n och företagets ägare har olika preferenser, skapar särskiljandet av ägandet och kontrollen av företagets resurser ett agentproblem. Detta problem kan skapa en kostnad som benämns agentkostnad (agency cost). Kostnaden motsvaras av skillnaden mellan företagets aktuella värde och värdet om det enbart skulle drivas enligt ägarnas intressen (Hamberg 2004 s. 81 ff.). Det finns två sätt att minska denna kostnad, antingen genom övervakning (monitoring) eller genom incitamentshöjande åtgärder (bonding). Figur 2.1 visar skillnaden mellan VD:ns och ägarnas incitament, samt faktorer som kan minska dessa agentkostnader. Figur 2.1: Skillnaden mellan VD:ns och ägarnas incitament Ägarnas incitament Agentkostnad VD:ns incitament 1. Övervakning 2. Incitamentshöjande åtgärder Källa: Hamberg 2004 s. 83 1 Av den anledningen kommer vi att fokusera på att redogöra för incitamentshöjande åtgärder (bonding). Övervakning (monitoring) kommer endast att beskrivas översiktligt. 8

2.1.1 Övervakning Övervakning handlar om att försöka minska effekten av VD:ns informationsövertag. Ägarna vill övervaka VD:ns handlingar för att minimera händelser som inte är effektiva för företaget. Exempel på sätt att övervaka är bl.a. att granska företagens årsredovisningar och närvara vid bolagsstämmor (Hamberg 2004 s. 82 f.). 2.1.2 Incitamentshöjande åtgärder Incitamentshöjande åtgärder handlar om att försöka koppla samman VD:ns incitament med företagets ägares incitament. Motivet till att ha resultatbaserad lön, är att VD:n i större utsträckning ska ha incitament till att styra företaget enligt ägarnas intressen. Av den anledningen bör en del av VD:ns lön baseras på hur företagets resultat utvecklas. Ett effektivt belöningssystem ska ge incitament för att maximera företagets långsiktiga värde. Det finns ett flertal sätt att belöna personer, exempelvis aktier, optioner, bonus o.s.v. (Anthony & Govindarajan 2000 s.524 f.). För att matcha företagets långsiktiga värde, är en blandning av dessa belöningar att föredra (Flöstrand 2005 s.4). Anledningen till att blanda olika belöningsverktyg kan förklaras i ett exempel. Säg att ett företag belönar sin VD med en del fast lön och en del rörlig lön. Den rörliga lönen består enbart av optioner, vilka endast kan säljas vid en specifik tidpunkt. För att få optimal avkastning, kan VD:n kortsiktigt agera för att höja aktiekursen vid det tillfället. Detta behöver dock inte vara effektivt för företaget ur ett långsiktigt perspektiv. Problemet förstärks om VD:n t.ex. planerar att enbart arbeta på företaget i ytterligare två år. För att undvika detta föredras ett system där belöningarna kopplas på ett sådant sätt att de matchar det långsiktiga värdet på företaget (jfr SOU 2004 s.164). Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) förklarar i en rapport från 2003 att aktierelaterad ersättning är viktig. Detta för att få VD:ar att agera enligt företagens ägares intressen. SNS rekommenderar att svenska företagsledningar ska få en allt större andel aktierelaterad ersättning, d.v.s. mer optioner (SNS 2003 s.19 f.). 9

2.1.3 Kritik mot agentteorin Agentteorin har ofta diskuterats och behandlats i olika forskningssammanhang. Ett problem med teorin är dock att den inte ger ett tillvägagångssätt för att minska problemet med agentkostnader. Företagets ägare kan inte enbart använda teorin för att utforma ett belöningssystem för dess chefer. Detta har kritiserats och kritiker har sagt att teorin endast visar självklara fakta (Anthony & Govindarajan 2000 s.526). Eftersom vi endast använder agentteorin för att motivera användning av rörlig lön, anser vi inte att denna kritik påverkar vår undersökning. 10

Kapitel 3 Metod I metodavsnittet kommer vi att beskriva hur och varför vi ska göra de undersökningar som ska kunna svara på vårt syfte. Vi förklarar vilka företag som ingår i undersökningen och hur insamlad data ska hanteras. Sedan förklaras hur förändringen av VD-lönen och utländskt ägande testas. Detta gör vi för att se om utländskt ägande har påverkat sammansättningen av VD-lönen i Sverige. Slutligen granskar vi kritiskt vald metod, källor och vissa specifika val i undersökningen. 3.1 Övergriplig beskrivning av undersökningen I undersökningen kommer vi att använda oss av en kvantitativ metod där vi undersöker en stor mängd data. Vi kommer att samla in data om VD-löner och utländskt ägande. Våra data kommer sedan att bearbetas med hjälp av statistikprogrammet MINITAB. Resultaten kommer att visa dels om VD-lönen och utländskt ägande har förändrats, dels om utländskt ägande har bidragit till att förändra sammansättningen av VD-lönen. Motivet till att välja en kvantitativ metod och undersöka en stor mängd data, är att vi i större grad vill kunna relatera våra slutsatser till den svenska marknaden. Hade vi istället valt ut ett fåtal företag och gjort en kvalitativ undersökning, hade vi bara kunnat tala om de företag som ingått i undersökningen. Av den anledningen anser vi att en kvantitativ metod passar bättre för att svara på vårt syfte. Undersökningen gäller tidsperioden från och med 1999 till och med 2004. Motivet till den valda tidsperioden är att det sedan den 1 januari 2000 är ett krav enligt Årsredovisningslagens 5 kapitel att särredovisa ersättningar till VD:ar. Eftersom de flesta företagen redan 1999 valt att särredovisa uppgifterna, har vi valt att inleda undersökningen det året. Detta då vi vill ha en så lång uppföljning av våra data som möjligt. 3.1.1 Vilka företag ingår i undersökningen? Urvalet av företag har gjorts genom ett obundet slumpmässigt urval (OSU) på 32 företag som är registrerade på Stockholmsbörsens A-lista; d.v.s. både de som är noterade på A-listans mest omsatta och på A-listans övriga. OSU har gjorts för att alla företag ska ha lika stor chans att komma med i vår undersökning. Vi har utgått från de bolag som är registrerade på A-listan 11

den 4 april 2005. Av alla 55 företag på A-listan har 32 företag slumpmässigt valts ut med hjälp av en slumpgenerator i Excel. De utvalda företagen kan ses i bilaga 2. Anledningen till att vi har valt 32 företag är att vi vill kunna anta att urvalet är normalfördelat. Tumregeln är att ett stickprov kan anses normalfördelat vid ett urval på drygt 30 observationer. Normalfördelningen innebär att vi med en bestämd sannolikhet kan anta att resultatet från vårt urval, liknar det vi hade fått om undersökningen omfattat alla företag på Stockholmsbörsens A-lista. 2 Detta medför att vi kan göra ett urval av företag på A-listan, men ändå uttala oss om alla företag (jfr Newbold m.fl. 2003 s. 226 ff. och Andersson m.fl. 1994 s.61). Att vi väljer företag registrerade på Stockholmsbörsens A-lista, beror på att vi anser att dessa företag generellt sett kan anses ha störst andel internationell handel och utländskt ägande. Därför anser vi det troligt att dessa företag först förändras mot ett mer internationellt synsätt på bolagsstyrning. Bearbetningen av våra data kräver att vi inhämtar uppgifter om lön och utländskt ägande för varje enskilt år under tidsperioden, för samtliga företag. Det krävs därför att vi ur årsredovisningar hämtar in data för sex år och från 32 företag. Samma mängd data kommer att inhämtas om företagens utländska ägande, sammanlagt inhämtas 384 uppgifter. Om det förekommer bortfall i vårt material, kommer vi att försöka avgöra om materialet och bortfallet stämmer överens i stora delar. 3 Detta krävs för att se om bortfallet kan ha påverkat våra resultat. 3.2 Hur ska undantag hanteras? I de fall då det har skett ett VD-byte under räkenskapsåret kommer vi att exkludera avgångsvederlag från våra data. Detta gör vi för att vederlaget innehåller fallskärmar och dylikt. Dessa motsvarar ofta en högre ersättning än en årlig VD-lön i företaget. Vi får tillgång till beloppet då avgångsvederlag specificeras i företagens årsredovisningar. Vi har även tillgång till uppgifter om genomförda VD-förändringar i de utvalda företagen, genom uppslagsverket Ägarna och Makten. 2 I vår undersökning används ett 95-procentigt konfidensintervall. Detta gör att vi med 95 procent säkerhet kan uttala oss om att resultatet från vår undersökning liknar det vi hade fått om undersökningen omfattat alla företag på A-listan. 3 Kallas med andra ord för bortfallsanalys. 12

Företag med brutna räkenskapsår kommer att inkluderas genom att räkenskapsåret kopplas mot det kalenderår där störst andel månader finns representerade. Som exempel kan nämnas ett företag med brutet räkenskapsår per den 1 maj till den 30 april. Kalenderåret 2000 kommer att omfatta perioden 1 maj 2000 till 30 april 2001. Detta då flest antal månader på räkenskapsåret (åtta månader) hänförs till kalenderåret 2000. Vissa företag redovisar endast den rörliga ersättning som betalats ut, men intjänats året innan. Vi kommer att koppla den rörliga ersättningen mot det räkenskapsår den intjänats. 3.3 Har VD-lönen förändrats? För att undersöka ifall det skett en förändring av VD-lönen kommer vi att samla in uppgifter i de utvalda företagen. Vi kommer att dela upp VD-ersättningen i antingen fast eller rörlig del, där den rörliga avser bonusrelaterad lön. Den fasta delen avser fast lön, förmåner och övriga ersättningar. Sammansättningen kommer att jämföras mellan åren genom att vi ser på procentuell andel rörlig lön av den totala lönen. Anledningen till att vi tar med förmåner och övriga ersättningar beror på att inte alla företagen särredovisar de specifika beloppen. För de företag som inte särredovisar beloppen ingår förmåner och övriga ersättningar i den fasta lönen. För att det ska vara konsekvent inkluderas förmåner och övriga ersättningar för alla företag, även för dem som särredovisar beloppen. Enligt Årsredovisningslagens 5 kapitel är det ett krav att särredovisa VD-ersättningen. Vi kommer därför att få tillgång till ersättningen genom att granska årsredovisningar. I de fall vi inte får tillgång till årsredovisningarna genom Ekonomikums bibliotek, kommer vi att tillgå dem via företagens egna webbplatser. Efter att ha läst årsredovisningarna och sammanställt uppgifterna kommer vi att presentera resultaten grafiskt. Den årliga genomsnittliga fördelningen av företagens rörliga och fasta lön kommer att redovisas. Efter detta analyseras tidsperiodens utveckling av VD-lönesammansättningen. För att statistiskt säkerställa om det skett en förändring i VD:ns lönesammansättning utför vi ett t-test. Anledningen till att vi gör ett t-test är att det är svårt att endast utifrån ett diagram dra slutsatser om orsak och verkan (jmf. Bell 2000 s.170). Vi kommer att utföra ett dubbelsidigt t-test med ett 95-procentigt konfidensintervall. Detta innebär att vi utformar en mothypotes innehållande alla andra värden än det som specificerats som nollhypotes. Detta gör vi för att testa om den rörliga delen har förändrats år 2004 jämfört med 1999. 13

Nollhypotesen kommer antingen att förkastas då testfunktionen är större än 1,96 eller mindre än -1,96 (Newbold m.fl. 2003 s.264 f.). För ytterligare information om hur ett t-test genomförs hänvisas till bilaga 3. Om vi inte kan säkerställa att det skett en förändring av lönen under tidsperioden, kommer vi att utifrån våra resultat diskutera frågan varför lönen inte har påverkats. Oavsett om en förändring har skett eller inte, kommer vi att diskutera tillförlitligheten i våra resultat. 3.3.1 Har utländskt ägande förändrats? För att beskriva utvecklingen av utländskt ägande kommer en liknande undersökning som beskrivits för VD-lönen att utföras. Utvecklingen av utländskt ägande kommer att redovisas i figurer och ett t-test kommer att visa om en förändring är statistiskt säkerställd. Vi kommer att samla in information om utländskt ägande i de avsedda företagen. Dessa uppgifter inhämtas ur uppslagsverket Ägarna och Makten vilken innehåller de 25 största aktieägarna i varje börsföretag. Börsvärdena anges för varje år per den 30 december det avsedda året och ägardata gäller all tillgänglig kunskap per den 11 februari året efter det avsedda året. Vi kommer att räkna ut den procentuella andelen utländskt ägande i företagen. Detta kommer att ske genom att undersöka de utländska ägarnas andel av företagens rösträtt. Här är det viktigt att ta hänsyn till om företagen har aktier med olika rösträtt, t.ex. A- och B-aktier. För dessa företag kommer utländskt ägande att justeras för att motsvara den andel av företagets rösträtt de innehar. Motivet till att titta på rösträtten är att vi anser att det är så de utländska ägarna kan påverka beslut i företagen. 3.4 Påverkar utländska investerare den svenska VD-lönen? Efter att ha säkerställt hur lönesammansättningen och utländskt ägande utvecklats under den avsedda tidsperioden, kommer vi att undersöka om det finns ett samband mellan det utländska ägandets och lönesammansättningens utveckling. För att se om utländskt ägande har påverkat utvecklingen av VD-lönen kommer vi att genomföra en enkel regression. Regressionsanalys är en av de mest användbara metoderna för att statistiskt analysera ett samband mellan två eller flera faktorer (Newbold m.fl. 2003 s.371). 14

Dessa uträkningar kommer att fastställa om utländskt ägande kan förklara förändringen i löneutvecklingen, eller om andra faktorer kan ha skapat en förändring. Vi kommer att beräkna korrelationskoefficienten mellan förändringen i lönesammansättningen och utländskt ägande. Detta kommer att visa det linjära sambandet mellan variablerna. För att utföra dessa beräkningar kommer vi att använda oss av statistikprogrammet MINITAB. För ytterligare information om regressions- och korrelationskoefficienten, hänvisas till bilaga 4. 3.5 Kritik mot vald metod Vi har valt att utföra vår undersökning genom en kvantitativ metod. Anledningen till detta är att vi vill kunna generalisera våra resultat till andra stora svenska börsnoterade företag. För detta krävs det att vi gör en undersökning som innehåller data från ett stort urval av företag. Det finns nackdelar med vår metod och anledningar till att vi istället kunde ha valt att göra en kvalitativ undersökning. Fördelen med en kvalitativ metod är att vi hade kunnat göra en grundlig undersökning av ett fåtal företag. Detta hade gjort att vi kunnat uttala oss om faktorer som bidragit till förändringar i de specifika företagen. Motivet till att vi inte valt detta angreppssätt beror på att det kräver att vi väljer ut företag där en förändring skett, urvalet skulle då inte vara slumpmässigt. Då hade vi inte kunnat dra slutsatser om populationen, utan endast kunnat uttala oss om de företag som vi undersökt (Wallgren & Wallgren 1983 s.19). En kvalitativ metod hade även medfört svårigheter att få fram tillförlitlig information om vad som egentligen orsakat förändringen i lönesammansättningen. Det kan finnas andra skäl än de officiella till varför företagen har ändrat lönesammansättningen. Det kan också vara svårt att få fram tillförlitliga uppgifter om hur de specifika avtalen är definierade. Sammanfattningsvis anser vi att det skulle passa bättre med en kvalitativ metod om syftet var att undersöka varför utländska ägare har påverkat VD-lönen. Detta kräver dock att det är säkerställt att utländska ägare påverkar den svenska VD-lönen och det är just detta som vi vill utvärdera med denna uppsats. 3.5.1 Kritik mot specifika val i undersökningen Val av tidsperiod kan ha stor effekt på resultatet i en undersökning. Kritik mot vårt val av tidsperiod är att konjunkturen kan ha påverkat undersökningens resultat. En nedgång på börsen, såsom i början av 2000-talet, påverkar företag med resultatbaserad lön. Eftersom 15

många företag redovisade dåliga resultat under den perioden påverkar det troligen den rörliga andelen. Det är svårt att veta till vilken grad de enskilda företagen påverkas av konjunkturen, medan vissa företag är väldigt konjunkturkänsliga påverkas knappt andra av detta (Föreningssparbankens webbplats). Det är därför svårt att justera för konjunkturens påverkan. Trots att vi inte justerar för konjunkturen, kommer vi i analysen att kommentera dess effekt på våra resultat. En annan faktor som kan påverka resultatet är inflationen. Eftersom vi har valt att undersöka den procentuella förändringen av rörlig VD-lön, anser vi inte att inflationen i Sverige skulle påverka våra resultat i nämnvärd omfattning. Inflationen borde påverka fast och rörlig del i någorlunda liknande omfattning. Inflationen har även varit relativt låg under tidsperioden. Medelvärdet för konsumentprisindex månadsdata från 1/1 1999 till 31/12 2004 var 1,37 procent (SCB:s webbplats). Vi har vidare inte tagit hänsyn till pensioner i denna uppsats. Detta eftersom en undersökning som tar hänsyn till pensionsersättningar, skulle kräva en sådan omfattning på uppsatsen som inte går att behandla i detta arbete. Det skulle även vara svårt att bestämma en tillförlitlig diskonteringsränta, det antal år pensionen skulle delas upp på, samt hur pensionen skulle fördelas mellan fast och rörlig lön. Exkluderandet av pensioner kan påverka våra resultat. Det finns även svagheter i framställandet av resultaten av undersökningen. Ett problem med att använda sig av punktdiagram, korrelations- och regressionsekvationer är att de inte prövar ett beroende utan att de endast visar bevisande trender. För att utifrån dessa undersökningar dra slutsatser krävs det dels erfarenhet av de berörda undersökningsvariablerna, dels kunskaper om de statistiska analyserna (jfr Newbold m.fl. 2003 s.376). Förutom statistisk kunskap krävs det därför kunskap om det aktuella ämnet för att kunna göra en tillförlitlig granskning av resultaten. 3.6 Kritisk granskning av källor För att bedöma sanningshalten i våra använda källor har vi jämfört dessa med andra källor. Genom att inhämta teori från olika källor vill vi kunna uppmärksamma tänkbara fel. Då vi inte upptäckt några skillnader vid jämförelserna anser vi att källorna kan anses trovärdiga (jfr Wallgren & Wallgren 1983 s. 77). 16

I undersökningen baseras de data som berör VD-lönen på uppgifter från årsredovisningar. Dessa granskas av företagets revisor vilken är en oberoende part som förser den finansiella marknaden med tillförlitlig information. Vi kan således anta att de årsredovisningar vi baserar våra data på har blivit granskade av revisorer. Eftersom en revision inte omfattar kontroll av alla specifika poster i ett företag, kan vi dock inte garantera att noten om VD-lönen har blivit noggrant granskad i alla årsredovisningar. Vi anser dock att redovisningen av VD-lönen kan anses granskad i den omfattning som är möjlig för vårt arbete. Då vi inte har några ytterligare möjligheter att granska uppgifterna, antar vi att dessa angivna data är riktiga och trovärdiga. De data som berör det utländska ägandet baseras huvudsakligen på uppgifter från VPC, men kontrolleras även med uppgifter från Stockholmsbörsen, Finansinspektionens insiderregister, SIS Ägarservice AB och olika fondbolag. Med bakgrund mot detta anser vi att vi kan anta att de data som ligger till grund för undersökningen är riktiga och trovärdiga. 17

Kapitel 4 Redovisning av undersökningen Det här kapitlet kommer att inledas med en redovisning av VD-lönen och utländskt ägande i tabeller och figurer. Efter detta kommer vi att redovisa t-testens resultat. Dessa kommer att visa om sammansättningen av den svenska VD-lönen och utländskt ägande har förändrats mellan 1999 och 2004. Därefter redovisas de tester som undersöker om det finns ett samband mellan utländskt ägande och förändringen i VD-lönen. Vi kommer även, med kunskap av genomförd undersökning, att diskutera tillförlitligheten i våra resultat. 4.1 Insamling av data och bortfallsanalys Av de 32 företagen i urvalet 4 har alla förutom ett ingått i undersökningen. Det företag som inte kunnat ingå i vår undersökning är handelsföretaget Bergman & Beving AB. Detta beror på att företaget har ett brutet räkenskapsår per den 1 april till 31 mars. Det brutna räkenskapsåret innebär att siffrorna för räkenskapsåret 2004/2005 inte har rapporterats. Eftersom flest antal månader på räkenskapsåret 2004/2005 tillhör kalenderåret 2004, skulle detta räkenskapsår representera 2004 i vår undersökning. Vi har därför valt bort Bergman & Beving från vår undersökning. 5 Den påverkan vi tror att Bergman & Beving skulle ha haft på undersökningens resultat, kommer att diskuteras i en bortfallsanalys under kapitlet analys. Eftersom vår undersökning innehåller över 30 företag kan vi utifrån våra resultat, trots bortfallet av Bergman & Beving, uttala oss om alla företag på Stockholmsbörsens A-lista. 4.1.1 Presentation av data I det här avsnittet kommer siffrorna för åren från och med 1999 till och med 2004 att redovisas. I tabell 4.1 presenteras medelvärden för varje enskilt år under tidsperioden i absoluta tal för fast, rörlig och total VD-lön. Tabellen innehåller även uppgifter om medelvärden på den procentuella andelen rörlig lön av total lön, samt den procentuella andelen utländskt ägande (mätt i rösträtt). De absoluta talen presenteras för att ge en inblick i hur den svenska VD-lönen har förändrats under tidsperioden. Andelen rörlig lön, samt andelen utländskt ägande, presenteras i procentform för att lättare kunna jämföras med varandra. De värden som presenteras i tabell 4.1 utgör underlag för de figurer som följer i detta kapitel. 4 Urvalet av företag kan ses i bilaga 2. 5 De data som finns tillgängliga för Bergman & Beving AB, redovisas i bilaga 5 utskrift 1. 18

Tabell 4.1: VD-lön i absoluta tal, samt andel rörlig lön och andel utländskt ägande, 1999 2004, medelvärden 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Fast lön 3 893 680 4 369 854 4 509 532 5 151 787 4 837 079 5 133 567 Rörlig lön 807 050 1 427 593 1 128 375 1 465 052 1 239 055 2 247 981 Total 4 700 729 5 797 447 5 637 908 6 616 840 6 076 134 7 381 547 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Rörlig lön av total 13,17% 20,14% 18,78% 17,72% 16,48% 21,71% Utländskt ägande 15,63% 19,83% 21,49% 22,53% 22,80% 25,28% Källa: Egen 4.2 Utvecklingen av VD-lönen I figur 4.1 har den absoluta löneutvecklingen sammanställts i ett stapeldiagram. Detta har gjorts för att förtydliga utvecklingen av VD-lönen. Figur 4.1: Total VD-lön, 1999 2004, medelvärden Total lön (i Miljoner kr) 8 6 4 2 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Rörlig lön Fast lön Källa: Egen År Den totala VD-lönen förändras under tidsperioden växelvis upp och ner, vilket visas i figur 4.1. Trots att den totala VD-lönen går ner vissa år, går det att urskilja en tydlig uppåtgående trend. Den totala VD-lönen har förändrats från en nivå på 4,7 miljoner år 1999, till en nivå på 7,4 miljoner år 2004. Det urskiljs en trend mot att både fast och rörlig lön ökar. Ur figuren går det att urskilja större variation på den rörliga delen än på den fasta. I figur 4.2 redovisas ett stapeldiagram med andelen rörlig lön i procent av den totala lönen. 19

Figur 4.2: Andel rörlig lön av total VD-lön, 1999 25% 2004, medelvärden Rörlig lön (%) 20% 15% 10% 5% Rörlig lön Källa: Egen 0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År Det är svårt att utifrån figur 4.2 urskilja några tydliga trender. Detta då den rörliga andelen först tilltar från cirka 13 procent år 1999 till cirka 20 procent år 2000. De följande tre åren sker en successiv minskning ner till en lägsta nivå på cirka 16,5 procent år 2003. Därefter tilltar den rörliga lönen igen och når en nivå på strax under 22 procent år 2004. 4.2.1 T-test För att säkerställa att förändringen av VD-lönen är statistiskt säkerställd, genomförs ett t-test. Testet jämför andelen rörlig lön år 1999 med år 2004. Anledningen till att vi väljer det hypotestest vi gjort, beror på att skillnaden i variansen för VD-lönen mellan 1999 och 2004 är mindre än fem, se bilaga 3 för mer information. Detta gör att vi testar med ett hypotestest där varianserna antas vara lika. Eftersom vi vill undersöka om det skett en förändring mellan åren, är nollhypotesen att medelvärdet för 2004 minus medelvärdet för 1999 är lika med noll. Med andra ord innebär nollhypotesen att medelvärdet år 2004 är det samma som det år 1999. Eftersom vi testar ett dubbelsidigt alternativ är mothypotesen att skillnaden mellan medelvärdet för 2004 minus medelvärdet för 1999 är skilt från noll (antingen större än eller mindre än noll). Resultaten av t-testet redovisas i tabell 4.2. Tabell 4.2: Resultat från t-test, VD-lön Two-sample T for 2004 vs. 1999 N Mean StDev SE Mean 2004 31 0,217 0,179 0,032 1999 31 0,132 0,139 0,025 Difference = mu (2004) - mu (1999) Estimate for difference: 0,085373 95% CI for difference: (0,003834; 0,166911) T-Test of difference = 0 (vs. not =): T-Value = 2,09 P-Value = 0,040 DF = 60 Both use Pooled StDev = 0,1605 Källa: Egen, MINITAB 20

Resultatet av testet visar på ett t-värde på 2,09 och ett p-värde på 0,04. Eftersom vi testar på en femprocentig signifikansnivå och p-värdet är fyra procent, anses förändringen statistiskt säkerställd. Som kan ses i bilaga 3 förkastas nollhypotesen vid ett t-värde utanför intervallet ± 1,96. Detta innebär att vi med 95 procent säkerhet kan anta mothypotesen och förkasta nollhypotesen. Vi antar mothypotesen vilken säger att lönen har förändrats mellan 1999 och 2004. 4.3 Utvecklingen i utländskt ägande Vi har i figur 4.3 sammanställt data för att beskriva utvecklingen i utländskt ägande under tidsperioden. Figur 4.3: Utvecklingen i utländskt ägande, 1999 2004, medelvärden 30% Utländskt ägande (%) 25% 20% 15% 10% 5% Utländskt ägande Källa: Egen 0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År Figur 4.3 visar, liksom tabell 4.1, att utländskt ägande ökar successivt under hela tidsperioden, från en nivå på 15,63 procent år 1999, till en nivå på 25,28 procent år 2004. För att kunna säkerställa att förändringen av utländskt ägande är signifikant utför vi ett dubbelsidigt t-test. Nollhypotesen är att medelvärdet för 2004 minus medelvärdet för 1999 är lika med noll, mothypotesen är att samma påstående är skilt från noll. T-testet liknar det vi utförde på VD-lönen och har en femprocentig signifikansnivå. 6 Resultatet av testet redovisas i tabell 4.3. 6 För en utförligare diskussion om varför vi valt just det t-testet, se bilaga 3. 21

Tabell 4.3: Resultat från t-test, utländskt ägande Two-Sample T-Test and CI: 2004; 1999 N Mean StDev SE Mean 2004 31 0,253 0,184 0,033 1999 31 0,156 0,144 0,026 Difference = mu (2004) - mu (1999) Estimate for difference: 0,096525 95% CI for difference: (0,012584; 0,180467) T-Test of difference = 0 (vs. not =): T-Value = 2,30 P-Value = 0,025 DF = 60 Both use Pooled StDev = 0,1652 Källa: Egen, MINITAB Resultatet av testet visar på ett t-värde på 2,30 och ett p-värde på 0,025. Eftersom vi testar på en femprocentig signifikansnivå, anses förändringen statistiskt säkerställd. T-testet leder till att vi kan förkasta nollhypotesen och acceptera mothypotesen. Det är således säkerställt att det skett en förändring i utländskt ägande mellan 1999 och 2004. 4.4 Har utländskt ägande påverkat VD-lönen? Vi vill i denna uppsats undersöka om det finns ett samband mellan utländskt ägande och förändringen i VD-lönen. Därför presenterar vi i figur 4.4 ett linjediagram. I denna figur jämförs den procentuella förändringen av rörlig lön med förändringen i utländskt ägande. Figuren ska visa om det finns tendenser till att variablerna utvecklas på ett liknande sätt. Figur 4.4: Andel rörlig lön och andel utländskt ägande, 1999 2004, medelvärden Källa: Egen Andel av total (%) 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År Rörlig lön Utländskt ägande Både den rörliga lönen och det utländska ägandet visar en uppåtgående trend, vilket kan urskiljas ur figur 4.4. Det går även att urskilja ett visst samband mellan variablerna. De år 22

utländskt ägande stiger, stiger även andelen rörlig lön. Dock urskiljs att under de år ökningen i utländskt ägande stagnerar, sjunker den rörliga lönen jämfört med året innan. För att se om det finns ett linjärt samband mellan utländskt ägande och VDlönesammansättningen räknar vi ut korrelationskoefficienten. Resultatet av uträkningen redovisas i tabell 4.4. Tabell 4.4: Korrelation mellan VD-lön och utländskt ägande Correlations: Lön; Utländskt Ägande (UÄ) Pearson correlation of Lön and UÄ = 0,378 P-Value = 0,000 Källa: Egen, MINITAB Vi fick i vår uträkning en korrelationskoefficient på 0,378. För att konstatera att ett linjärt samband finns måste den uträknade korrelationskoefficienten vara större än 2 delat med roten ur antalet observationer (Newbold m.fl. 2003 s.63). För ytterligare information hänvisas till bilaga 4. I vår undersökning kan vi konstatera att ett linjärt samband finns då den uträknade korrelationskoefficienten är större än 0,1466, vilket är 2 delat med roten ur 186 stycken (antalet observationer). Korrelationen kan även ses i figur 4.5 där den räta linjen visar det linjära sambandet mellan variablerna. Figur 4.5: Spridningsdiagram av lön och utländskt ägande, 1999-2004 0,8 0,7 0,6 0,5 Lön 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Utländskt ägande Källa: Egen, MINITAB 23

Den anpassade räta linjen i figur 4.5 visar på positiv korrelation mellan variablerna. Positiv korrelation innebär att höga värden (låga värden) på ena variabeln svarar mot höga värden (låga värden) på den andra variabeln. Detta tyder på att ökat utländskt ägande leder till att den rörliga lönen ökar. För att ytterligare utvärdera om utländskt ägande kan förklara variationen i VD-lönen, gör vi en regression. Regression förklaras utförligt i bilaga 4. Vi har ställt upp en skattad modell, vilken ses som ett försök att förklara om variationen i VD-lönesammansättning kan hänföras till utländska ägare. Uträkningen kommer att ge en regressionslinje enligt y i = a + bx i, där lönen är y och utländskt ägande är x. Uträkningen av regressionen har gjorts i MINITAB och redovisas i tabell 4.5. Tabell 4.5: Regressionsutskrift av utländska ägandets påverkan på VD-lönen Regression Analysis: Lön versus Utländskt ägande (UÄ) The regression equation is Lön = 0,105 + 0,354 UÄ Predictor Coef SE Coef T P Constant 0,10482 0,01736 6,04 0,000 UÄ 0,35359 0,06384 5,54 0,000 S = 0,147676 R-Sq = 14,3% R-Sq(adj) = 13,8% Analysis of Variance Source DF SS MS F P Regression 1 0,66902 0,66902 30,68 0,000 Residual Error 184 4,01269 0,02181 Total 185 4,68170 Källa: Egen Regressionen visar att utländskt ägande (UÄ) förklarar en viss del av variationen i VD-lönen (Lön). Detta ges av att utländskt ägande har ett t-värde på 5,54 och ett p-värde på 0,000. Som förklaras i bilaga 3 krävs det ett t-värde utanför intervallet ± 1,96 för att variabeln ska anses signifikant. Vi fick ett t-värde på 5,54 vilket är kraftigt över denna förkastelsegräns. Detta innebär att det är säkerställt (signifikant) att utländskt ägande förklarar en viss del av variationen i lönen. Den anpassade regressionsekvationen är: Lön = 0,105 +0,354 UÄ. Detta innebär att när utländskt ägande ökar med 1 procentenhet, ökar andelen rörlig lön med 0,354 procentenheter. Determinationskoefficienten (R 2 ) tyder på att den skattade modellen förklarar 14,3 procent av variationen i VD-lönen. Detta tyder på att utländskt ägande har påverkat VDlönen, men att även andra faktorer har bidragit till att skapa en förändring i lönesammansättningen. 24

4.4.1 VD-byten När vi samlade in data från årsredovisningar såg vi att VD-byten är en faktor som kan ha haft betydelse för andelen rörlig lön. Under tidsperioden 1999 till 2004 har det varit vanligt med VD-byten i de företag som ingår i undersökningen. Som visas i bilaga 5 utskrift 3, har 38 stycken VD-byten skett i företagen mellan 1999-2004. Detta motsvarar en omsättning av VD:ar på cirka 20 procent per år. Dessa byten har i många fall visat sig medföra en förändrad nivå på andelen rörlig lön. Vi har sett tendenser till att när en ny VD har tillträtt har ett nytt avtal börjat gälla och dessa nya avtal verkar mer resultatbaserade än dess föregångare. I många företag innehåller de nya avtalen ett lägre maxbelopp för hur mycket rörlig lön en VD årligen kan få. En vanligt förekommande begränsning i avtalen är exempelvis att den rörliga lönen ett år maximalt kan omfatta 50 procent av den fasta lönen. 4.5 Faktorer som kan ha påverkat resultatet av undersökningen Sammanfattningsvis redovisas här vissa faktorer vilka kan ha påverkat resultatet av undersökningen. Det är dels faktorer som vi sett när vi inhämtat data, dels faktorer vi sett när vi analyserat våra data. Exempelvis kan konjunkturen ha orsakat nedgången i andelen rörlig lön under början av 2000-talet, vilket tidigare diskuterats i avsnitt 4.2. En utförligare diskussion kommer att föras om detta i kapitlet analys. Borttagandet av pensioner är också något vi sett kan ha påverkat våra resultat. Vissa företag har väldigt generösa pensionsavtal. Det märks att pensionen ofta är i form av optioner när den är omfattande i belopp. Hur pensionen är avtalad, samt hur den påverkas av företagens resultat, verkar skilja sig kraftigt åt mellan företagen. Det är svårt att se om pensionen påverkas av företagets resultat eller om den är ett i förhand fastställt belopp. Det finns även avtal som inte är resultatbaserade och kan anses påverka resultatet. Ett exempel är SAS utbetalning av rörlig lön till sin VD för år 2003 på cirka två miljoner kronor. Denna utbetalning är i linje med tidigare års utbetalningar. Det står klart och tydligt i årsredovisningen att varken VD eller övriga befattningshavare erhåller någon resultatbaserad lön, trots detta delas en stor variabel lön ut till företagets VD. 25

Kapitel 5 Analys I det här avsnittet kommer vi att kommentera och diskutera resultaten av vår undersökning. Vi börjar med att analysera förändringen av den svenska VD-lönen. Därefter kommer vi att analysera det utländska ägandets effekt på den rörliga delen av VD-lönen. Efter detta kommer en diskussion om huruvida vissa andra faktorer vi har upptäckt kan ha påverkat andelen rörlig lön. Kapitlet avslutas med att vi diskuterar olika faktorer vi tror kan ha påverkat våra resultat. Detta består av en bortfallsanalys som kommer att analysera effekten av att ett företag i urvalet inte ingick i undersökningen. Avsnittet innehåller även diskussioner angående konjunkturens påverkan, samt att vi inte tagit hänsyn till pensionsersättningar i undersökningen. 5.1 Har VD-lönen förändrats? Det intressanta för vår undersökning är att se utvecklingen i den rörliga andelen av den totala VD-lönen. I figur 4.2 märks en nedgång i den rörliga andelen under perioden 2001 till 2003. Denna anser vi vara en effekt av att IT-bubblan sprack, samt konjunkturen under denna tidsperiod. Vid denna tidsperiod gick många företag resultatmässigt sämre. Detta kan ha orsakat att den rörliga ersättningen var lägre de åren jämfört med år 2000. Under 2004 steg den rörliga andelen till en nivå som är högre än den under 2000. Sett ur hela tidsperioden urskiljs en trend mot allt större andel rörlig lön. Denna utveckling säkerställdes av t-testet. Vi anser att den ökade rörliga lönen kan vara en effekt av att svenska företag börjat bli mer ägarorienterade. Större fokusering på att maximera aktieägarnas intresse kan leda till att större hänsyn tas till att koppla samman VD:ns och ägarnas incitament. Här ser vi en koppling till agentteorin, vilken kan motivera användning av rörlig lön. Differensen mellan VD:ns och ägarnas incitament, kan enligt denna teori minska om VD:ns ersättning kopplas mot företagets långsiktiga värde. Vidare tror vi att den rörliga lönen har ökat som en följd av att aktierelaterad ersättning allt mer sätts i fokus, exempelvis av rapporter som rekommenderar större andel aktierelaterad ersättning. Detta gör att den rörliga lönens fördelar uppmärksammas för aktieägare och styrelsemedlemmar. Vi tror även att den kritik som riktats mot att VD:ar får bonus trots att företagen redovisar negativa resultat, kan göra att dagens styrelsemedlemmar och aktieägare 26

utformar annorlunda VD-avtal än tidigare. Kontentan av dessa påståenden anser vi vara att VD:ns lön blir allt mer kopplad mot företagens resultat. 5.1.1 Har utländskt ägande förändrats? Utvecklingen av utländskt ägande i de utvalda företagen ges av tabell 4.1. Där visas att det utländska ägandet ökar varje år under tidsperioden. T-testet visade signifikans och säkerställde att en förändring skett under tidsperioden. Att det utländska ägandet har ökat i svenska företag har vi utifrån sekundärdata redan diskuterat i avsnitt 1.1.1. Vår undersökning säkerställer därmed ett liknande resultat som Hamberg (2004 s. 102 f.). Vi kan dock inte utifrån våra data säkerställa anledningar till varför utländskt ägande har ökat, men vi anser att det delvis kan härledas till förändringen i aktieägarperspektivet. Detta då en större fokusering på VD:ns incitament kan göra att svenska företag blir mer intressanta för utländska investerare. Vi tror att vissa investerare anser att det är nödvändigt att företagen enbart fokuserar på dess aktieägare. Detta för att maximera företagets värde. Vi stämmer även in i påståenden om att utländskt ägande troligtvis kommer att öka i framtiden som en följd av den svenska koden för bolagsstyrning. Detta anser vi troligt eftersom vissa investerare kräver en kod för bolagsstyrning för att investera. 5.2 Har utländskt ägande påverkat VD-lönen? Syftet med denna uppsats är att undersöka om utländskt ägande har påverkat sammansättningen av VD-lönen. Vi vill därmed utvärdera om det finns ett samband mellan utvecklingen av VD-lönen och det utländska ägandet. Därför jämför vi i figur 4.4 utvecklingen i utländskt ägande med den rörliga VD-lönen. Vi kan i denna figur konstatera att bägge variablerna visar tendenser mot en uppåtgående trend. För att ytterligare utvärdera sambandet mellan variablerna, har vi i figur 5.1 gjort en liknande figur som figur 4.4. Skillnaden är dock att figur 5.1 visar det linjära sambandet för de två variablerna. 27