AK2055 Vetenskapsteori och forskningsmetodik för lärare

AK2055 Vetenskapsteori och forskningsmetodik för lärare Kursanalys HT 2015 Uppdaterat 2016-02-15 kl. 13:42 Innehåll 1. Kursdata...................................... 2 2. Kursmål och kursutformning.......................... 2 3. Insamling av synpunkter från studenterna................ 3 4. Sammanfattning av studenternas synpunkter.............. 3 5. Kursansvarigs diskussion............................ 4 5.1 Studenternas arbetsbörda........................ 5 5.2 Undervisningsformer.......................... 5 5.3 Litteratur.................................. 6 5.4 Examination................................ 6 6. Sammanfattning av planerade förändringar................ 7 Denna kursanalys är utarbetad efter den mall för kursanalys som finns i KTH:s blankettarkiv, men med förändringar av kursansvarig som har ansetts passa just denna kurs. 1

2 AK2055 KURSANALYS HT 2015 1. Kursdata Kurskod AK2055 Kursnamn Vetenskapsteori och forskningsmetodik för lärare Kursomfattning 4,0 hp Provindelning SEM1 (1,5 hp), TEN1 (2,5 hp) Kurstakt 22 % Genomförd P4, HT 2015 (nov 2015 jan 2016) Målgrupp CLGYM åk 5 Kursansvarig och examinator Jesper Jerkert, ABE/Filosofi Undervisning F 16 h, Sem 6 h Antal reg. studenter 34 Prestationsgrad efter 1:a tillf. 88 % Examinationsgrad efter 1:a tillf. 85 % I tabellen ovan har uppgiften om kurstakt hämtats från kopps, medan uppgifterna om antal registrerade studenter, prestationsgrad och examinationsgrad har erhållits från vis. Av de 34 registrerade studenterna var det, såvitt kursansvarig kunde bedöma, i praktiken 33 som följde kursen. 2. Kursmål och kursutformning Enligt kursplanen har kursen följande mål: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna redogöra översiktligt för viktiga metoder och för olika metodologiska traditioner inom natur- och samhällsvetenskapliga discipliner, översiktligt kunna diskutera olika metoders styrkor och svagheter i en given forskningssituation, kunna redogöra för metoder, tänkesätt och strävanden som är gemensamma för all vetenskap, kunna redogöra för vad som skiljer vetenskap från annan undersökande eller kunskapssammanställande verksamhet, utifrån givna exempel kunna diskutera vetenskapligheten i en verksamhet på skalan vetenskap pseudovetenskap. Undervisningen bestod i åtta föreläsningar à 2 timmar och tre seminarier à 2 timmar. Närvaro på föreläsningarna var frivillig, medan seminarierna var obligatoriska. Seminarierna hölls gruppvis, så att studenterna var slumpmässigt indelade i två grupper med 17 studenter i varje. Till varje seminarium var det obligatoriskt att lämna in korta skriftliga svar på frågor om seminarietexterna. Dessa svar lästes igenom att kursansvarig, mest för att få en bild över hur studenterna uppfattade texternas svårighetsgrad. De inlämnade svaren rättades inte i någon

AK2055 KURSANALYS HT 2015 3 egentlig mening, och de lämnades inte heller tillbaka, mer än till studenter som så begärde. Av åtta föreläsningar hölls fyra av kursansvarig. Studentnärvaron på dessa föreläsningar bedöms som tämligen hög. De fyra resterande föreläsningarna hölls av andra lärare från Avd. för Filosofi och var gemensamma för AK2055 och flera andra kurser i vetenskapsteori och forskningsmetodik (de s.k. TaMoS-kurserna, 1 Theory and Methodology of Science). AK2055-studenternas närvaro på dessa föreläsningar kunde inte bedömas. Kursansvarigs föreläsningar hölls på svenska (men med tillhörande föreläsningsmaterial på engelska), medan föreläsningarna som var gemensamma med TaMoS hölls på engelska. Föreläsningarna täckte det allra mesta stoffet i kursen, men vissa saker berördes endast på seminarierna. Vissa kursmål examinerades endast genom seminarierna, andra endast genom hemtentamen, och somliga förekom både på seminarierna och på hemtentamen. Kurslitteraturen bestod dels av stora delar av kompendiet The Art of Doing Science av Sven Ove Hansson, dels av några lärotexter av kursansvarig lärare. Dessutom tillkom obligatoriska seminarietexter. All litteratur var på engelska utom en av seminarietexterna, som var svenskspråkig. 3. Insamling av synpunkter från studenterna Kursansvarig lärare tog vid sitt första undervisningstillfälle upp frågan om insamling av studenternas synpunkter, välkomnade sådana i största allmänhet och frågade om studenterna önskade skapa en kursnämnd. Det fanns dock ej intresse för kursnämnd (som över huvud taget inte verkar vara så vanligt förekommande i årskurs 5, men däremot närmast obligatorisk i årskurserna 1 3). Den enda systematiska insamlingen av synpunkter kom därmed att utgöras av den kursenkät som skapades på kursens KTH Social-sida 2016-01-18 med sista ifyllandedatum 2016-02-01. Enkäten besvarades av 16 studenter (47 % av de 34 registrerade studenterna), vilket var en lägre svarsfrekvens än förväntat. På grund av den låga svarsfrekvensen bör svaren tolkas med viss försiktighet. (Det vore önskvärt att undersöka om svarsfrekvensen kan ökas nästa år, t.ex. genom pappersenkät som delas ut vid sista undervisningstillfället.) Enkäten var den standardenkät som finns i KTH Social, och som framför allt är inriktad på sambanden mellan kursmål, kursutformning och inlärningserfarenheter. Tre fritextfrågor var dock tillagda av kursansvarig. Dessa frågor handlade om seminarietexterna, om föreläsningar som var gemensamma med TaMoS-kurserna och om kurslitteraturen. 4. Sammanfattning av studenternas synpunkter Här sammanfattas de synpunkter som framkom i enkäten. Inte exakt alla frågor redovisas här, då några bedömts som tämligen irrelevanta för kursens mål och 1 Kurskoder AK2030, AK2036 m.fl.

4 AK2055 KURSANALYS HT 2015 uppläggning. En sammanställning av samtliga enkätdata kan vid intresse erhållas från kursansvarig lärare. De flesta respondenter ansåg att kursen handlade om intressanta saker, 2 och en ännu tydligare majoritet tyckte att kursen var utmanande på ett stimulerande sätt. 3 En tydlig majoritet ansåg också att kursens uppläggning bidrog till att kursmålen kunde nås. 4 De flesta tyckte också att de kunde lära sig kursstoffet på ett sätt som passade dem, 5 och att de kunde lära sig genom att samarbeta och diskutera med andra. 6 En överväldigande majoritet ansåg sig besitta tillräckliga förkunskaper för att kunna följa kursen. 7 Mer negativa bedömningar gjordes av graden av transparens när det gällde vad som krävdes för att erhålla ett visst betyg. 8 Respondenterna fördelade sig här jämnt mellan dem som höll med och dem som inte höll med. Detta hindrade likväl inte de flesta respondenter från att anse att betygsättningen i kursen hade varit rättvisande. 9 Övervägande negativ bedömning fick också påståendet att studenterna regelbundet erhöll feedback under kursen. 10 Kursansvarig ställde tre fritextfrågor i enkäten. Den första handlade om seminarierna. 11 De flesta som svarat på frågan har ansett att texterna var givande, om än kanske lite svåra ibland. Flera har även påpekat att seminarieformen är starkt beroende av att deltagarna är motiverade och att man får ett flow i diskussionen, vilket ibland har varit fallet, ibland inte. Den andra frågan handlade om huruvida föreläsningar som var gemensamma med TaMoS-kurserna passade in i kursen. 12 Inte många starkt positiva åsikter framkom, men ej heller starkt negativa. Flera respondenter skrev att de inte gått på så många föreläsningar. Ingen övergripande entusiasm framkom avseende föreläsningarna, men ej heller någon allmänt omfattad kritik. Den tredje frågan handlade om kurslitteraturens lämplighet. 13 Övervägande positiva synpunkter framkom. 5. Kursansvarigs diskussion Kursen gavs första gången HT 2015, och det fanns således inga äldre kursomgångar att jämföra med. Nedan diskuteras vad som framstår som mer respektive 2 Påstående att ta ställning till i enkäten: I worked with interesting issues. 3 Bedömt påstående: The course was challenging in a stimulating way. 4 The course activities helped me to reach the learning outcomes efficiently. 5 I could learn in a way that suited me. 6 I could learn by collaborating and discussing with others. 7 My background knowledge was sufficient to follow the course. 8 I understood what I was expected to learn in order to get a particular grade. 9 The assessment on the course was fair and honest. 10 I regularly received feedback that helped me see my progress. 11 Hur tycker du att seminarierna har varit? (Givande eller ej? Lätta eller svåra texter? Vad borde förändras i seminarierna?) 12 En del föreläsningar var på engelska och var gemensamma med andra kurser. Hur tycker du att dessa engelskspråkiga föreläsningar har passat in i AK2055? 13 Kurslitteraturen bestod dels av ett kompendium (The Art of Doing Science), dels av några separata texter. Vad tyckte du om kurslitteraturen? (Lätt/svår att förstå? För ytlig/grundlig? Vad bör förbättras?)

AK2055 KURSANALYS HT 2015 5 mindre lyckat i kursomgången HT 2015. Diskussionen är en syntes av kursansvarigs uppfattning om hur kursen förlöpt och de synpunkter som har framkommit i kursenkäten (och som sammanfattats i avsnitt 4, ovan). Diskussionen är uppdelad på fyra områden: studenternas arbetsbörda, undervisningsformer, litteratur och examination. 5.1 Studenternas arbetsbörda AK2055 är en liten kurs: 4 hp på en läsperiod. (Att kursen är så liten beror på att ansvariga för CLGYM fått undantag från det normala kravet på 7,5 hp i vetenskapsteori och forskningsmetodik, och därför beställde en kurs på 4 hp från Avd. för Filosofi.) Enligt kopps har kursen därmed en kurstakt på 22 %. Om heltid är 40 timmar/vecka så motsvarar detta 8,8 timmar/vecka. I kursenkäten har respondenterna anmodats att bedöma hur mycket tid de lagt ned på kursen. Medianen i svaren är 6,5 timmar. (Det var 8 respondenter som svarade 7 9 timmar/vecka eller mer, och likaså 8 respondenter som svarade 4 6 timmar/vecka eller mindre.) En rimlig slutsats är att arbetsbördan kan ökas något. En lämplig konkret förändring (ej nödvändigtvis den enda som påverkar arbetsbördan) kan vara att ställa högre krav på inlämningsuppgifterna vid seminarierna, som under HT 2015 får bedömas ha varit mycket lätta. Se vidare kommentar i avsnitt 5.2, nedan. 5.2 Undervisningsformer I allmänhet fungerar upplägget med åtta föreläsningar + tre seminarier. När det gäller föreläsningarna bör dock andelen föreläsningar som är gemensamma med TaMoS-kurserna minska och på sikt upphöra. Även om de TaMoS-gemensamma föreläsningarna inte mötts av entydigt negativ kritik finns det en poäng med att föreläsningarna ska hålla en enhetlig nivå och stil i kurser om ämnen som studenterna inte studerat tidigare. Flera studenter tycks också systematiskt ha undvikit att gå på de TaMoS-gemensamma föreläsningarna. När det gäller seminarierna så vore det önskvärt med mindre grupper, vilket förhoppningsvis kan leda till mer livaktiga diskussioner. Av de skriftliga svaren på seminariefrågorna framgår att studenterna ibland har haft svårt att till fullo förstå seminarietexterna. Texterna framstår likväl inte som orimligt svåra, och i kursenkäten framkom även flera positiva synpunkter på dem (t.ex. att de genom att vara lite svårare också var mer utmanande). En lämplig åtgärd inför nästa kursomgång kunde vara att skärpa kraven på de skriftliga frågor som ska besvaras inför varje seminarium. Sådana skärpta krav bör leda till en noggrannare inläsning av seminarietexterna, vilket sannolikt leder till högre kvalitet på seminariediskussionerna. Detta framstår också som ett meningsfullt sätt att öka studenternas arbetsbörda, vilket ju vore rimligt enligt avsnitt 5.1, ovan.

6 AK2055 KURSANALYS HT 2015 5.3 Litteratur Även om studenterna inte haft några särskilt negativa synpunkter på litteraturen, anser kursansvarig att det alltid är bra med litteratur som är samlad och inte består av alltför många lösa delar (enstaka artiklar). En ambition bör därför vara att samla ännu mer av den officiella kurslitteraturen i ett och samma dokument (kompendium eller dylikt). Kursansvarig har ändå planer på att se över de egenproducerade texterna, samt att eventuellt skriva nya sådana. Det passar då bra att samla litteraturen i färre filer. Seminarietexter behöver inte ingå i ett samlat kurslitteraturdokument; det får anses vara helt normalt att sådana texter finns tillgängliga separat. Möjligen kan man likväl samla alla seminarietexter i ett och samma dokument, inklusive seminarieinstruktioner. 5.4 Examination I allmänhet har det fungerat väl att låta examinationen bestå i obligatoriska seminarier och en hemtentamen. När det gäller hemtentamen så fanns ganska noggranna instruktioner om förväntat omfång och dylikt. Somliga studenter har likväl tyckt att de förväntade kraven på hemtentamen varit oklara. Förhoppningsvis kan detta bättre avhjälpas till nästa kursomgång, då exempelvis äldre hemtentamensfrågor kan diskuteras med klassen. Hemtentamen har haft god diskrimineringsförmåga i den meningen att alla betyg från A till F kommit till användning i en tämligen likformig fördelning, vilket är bra. 14 Hemtentamen bestod av fem obligatoriska frågor som var och en poängsattes från 0 till 5 poäng. Detta har fungerat bra, och modellen kan fortsätta användas. Tre mindre saker angående hemtentamen bör dock förbättras. För det första erbjöds studenterna under kursomgången HT 2015 att genomföra hemtentamen vid två olika tillfällen, med inlämning antingen 22 december eller 13 januari. (Det var naturligtvis olika frågor vid dessa två tillfällen.) Detta leder till merarbete för kursansvarig, och det är ju egentligen bara tänkt att det ska finnas ett ordinarie examinationstillfälle för varje moment. Även om de allra flesta studenterna valda att lämna in till den 22 december är det rimligare att hemtentamens enda inlämningsdatum ligger i den ordinarie tentamensperioden i januari. Kursen pågår ju formellt till januari. För det andra gavs studenterna mycket lång tid att förfärdiga sina hemtentamina: 8 dagar. En skrivtid på 4 5 dagar verkar vara vanligare och bör därför användas i fortsättningen. För det tredje en praktisk miss på hemtentamen HT 2015: en fråga som gavs på tentamen med inlämningsdatum 22 december täcktes inte riktigt av litteraturen, 14 I nya kursen som examineras för första gången finns alltid en fruktan att examinationsuppgifterna ska vara genomgående för lätta eller genomgående för svåra. Även om man inte kan veta om betygsfördelningen matchar den betygsfördelning som objektivt borde föreligga, så utgör en likformig fördelning mellan alla tillgängliga betyg ett kraftigt motargument mot varje påstående om att tentamen varit genomgående för svår eller för lätt.

AK2055 KURSANALYS HT 2015 7 bara av en föreläsningspresentation. Sådant bör undvikas i fortsättningen. 6. Sammanfattning av planerade förändringar Här sammanfattas i punktform de förändringar som är planerade inför nästa gång kursen ges, det vill säga HT 2016. Motiveringar framgår implicit eller explicit av kursansvarigs diskussion (avsnitt 5) eller av sammanfattningen av studenternas synpunkter (avsnitt 4), ovan. a) Färre gemensamma föreläsningar med de stora TaMoS-kurserna. b) Mer krävande förberedelseuppgifter till seminarierna. Läraren ska lämna feedback på inlämnade svar. c) Mindre seminariegrupper. d) Samtliga obligatoriska seminarietexter granskas, och kursansvarig överväger möjligheten att byta ut dem mot lämpligare texter. e) Kursansvarig färdigställer en första version av ett kurskompendium, där så mycket obligatorisk kurslitteratur som möjligt (utom seminarietexter) finns samlad. f) Kortare skrivningstid för hemtentamen. g) Endast frågor som är behandlade i den obligatoriska kurslitteraturen ska förekomma på hemtentamen. h) Tydligare kommunikation av vad som krävs för att få höga poäng på hemtentamen. i) Endast ett ordinarie inlämningsdatum för hemtentamen. Detta datum ska infalla i den ordinarie tentamensperioden tillhörande läsperiod 2, dvs. i januari. j) Kursansvarig överväger att använda egenutformad kursenkät som kan delas ut på papper istället för den elektroniska KTH Social-enkäten, för att om möjligt öka svarsfrekvensen.