Förebyggande och operativ verksamhet

Förebyggande och operativ verksamhet Planering, organisation och förmåga Per Björkman Linus Eriksson Fastställd av direktionen den 28 maj 2008 Version 3.1 2008-03-10

4. Genomföra effektiva skadeavhjälpande insatser Detta avsnitt beskriver hur Räddningstjänsten Syds skadeavhjälpande verksamhet är utformad för att leva upp till de i lag och i förbundsordning reglerade krav. Förmåga och resurser som förbundet kommer att utveckla under handlingsprogramsperioden finns även beskrivet. Detaljerad information om den skadeavhjälpande verksamheten preciseras i operativa styrdokument. Hjälpbehovet styrande Styrande för utformningen av den skadeavhjälpande verksamheten är hjälpbehovet hos den olycksdrabbade kopplat till liv, egendom och miljö. Hjälpbehovet varierar med olyckstyp och med olyckornas variation i tid och rum. Högre frekvens och fler olyckstyper leder till ett ökat hjälpbehov. Räddningstjänstens Syds skadeavhjälpande förmåga ska utgå från hjälpbehovet inom vårt geografiska område. De olyckstyper som styr hur vi utformar vår skadeavhjälpande verksamhet benämns nedan dimensionerande typolyckor samt komplexa händelser. Typolyckor Olyckorna varierar inte i särskilt stor omfattning över året, däremot är variationen påtaglig över dygnet. Ca 3 gånger fler olyckor inträffar runt kl 16.00 än kl 04.00. Olyckor nattetid har dock en tendens att få större omfattning då de upptäcks senare än på dagtid. Dimensionerande typolyckor för Räddningstjänsten Syd är för handlingsprogramsperioden trafikolycka, brand i bostad Figur 1 Olyckors fördelning över dygnet, 2001-2006. (lägenhetsbrand eller brand i enbostadshus), sjukvårdslarm samt drunkningsolyckor. Risken för samtidiga larm, dvs att en olycka inträffar inom ett område samtidigt som enheterna inom aktuellt distrikt är upptagna på annat larm, är mest sannolikt i Malmöområdet med i genomsnitt ett samtidigt larm per dygn. Vid samtidiga larm, är sannolikheten ca 50 % att det andra larmet är ett automatlarm eller brand ej i byggnad. Sannolikheten för samtidiga larm i Eslöv, Kävlinge och Burlöv är låg. 9

Figur 2 Insatser med omkomna under perioden 2001-2006. Figur 2 visar de händelser som leder till störst antal omkomna inom vårt område, vilket är samma som de dimensionerande typolyckorna. I tabell 1 nedan anges hur de dimensionerande typolyckorna varierar över förbundets olika stationsområden. Distrikt Olyckstyp Prio 1 Olyckstyp Prio 2 Olyckstyp prio 3 Eslöv Trafikolycka (11-19) Villabrand (11-20) Löddeköpinge Trafikolycka (07-19) Sjukvårdslarm Villabrand Lund Trafikolycka (07-19) Lägenhetsbrand (13-23) Centrum Lägenhetsbrand (14-23) Trafikolycka(12-18) Drunkning Hyllie Trafikolycka (07-19) Lägenhetsbrand (12-23) Sjukvårdslarm Ytlivräddning Jägersro Lägenhetsbrand (13-23) Trafikolycka (11-19) Kävlinge Trafikolycka Sjukvårdslarm Villabrand Burlöv Trafikolycka Sjukvårdslarm Lägenhetsbrand Veberöd Trafikolycka Sjukvårdslarm Villabrand Löberöd Trafikolycka Sjukvårdslarm Revinge Trafikolycka Sjukvårdslarm Genarp Trafikolycka Sjukvårdslarm Tabell 1. Dimensionerande typolycka per distrikt, och ev. tyngdpunkt (klockslag) på olycksförekomst. Särskilda händelser Utöver de ovan angivna fyra dimensionerande typolyckorna inträffar andra händelser som Räddningstjänsten Syd förväntas hantera inom området. Dessa är inte så frekventa att de kan förutsägas till just ett visst område, eller viss tidpunkt. Fakta & Analys anger dock inriktning på vilka särskilda händelser som kan förväntas inom området. 10

Händelse Förväntat område Anm: Komplicerad Räddning Vägnät samt i befolkningstäta områden Kemolycka (Utsläpp av farligt ämne) Malmö, Burlöv, Lund samt kring infrastruktur Stambana, Rangerbangård, E6, E22 Räddning Hög höjd Malmö, Lund, Burlöv, Eslöv Höga byggnader samt Vindkraftverk Miljöskada Kustområden samt vattendrag, industriområden Malmö, Burlöv, Lund Cistern brand Oljehamn Malmö Omfattande Brand (industri, vårdinrättning, skolor samt Malmö, Lund, Burlöv, Kävlinge, Eslöv publik lokal) Olycka i särskilda objekt (underjordsanläggningar, Turning Torso) Malmö, Lund Citytunnel Fartygsolycka/brand Malmö Copenhagen Malmö Port Flygolycka Malmö, Lund, Burlöv, Kävlinge, Eslöv Kastrup samt Malmö flygplats. Flygfält Eslöv och Lund Järnvägsolycka Malmö, Lund, Burlöv, Kävlinge, Eslöv Hotsituationer Malmö, Lund Assistans polis Ovanstående komplexa händelser förväntas, om de inträffar, att bli långvariga insatser som påverkar flera delar inom samhällets olyckshanterande förmåga, vilket i sin tur ställer krav på uthållighet och samverkan. Räddningstjänsten Syds förmåga att genomföra insatser Räddningstjänsten Syds förmåga till skadeavhjälpande insatser kan delas in två huvuddelar. Ledningsförmåga och insatsförmåga. Förmågan delas sedan i sin tur in i enheter med en viss kompetens och utrustning samt enheternas täckningsgrad i tid och rum. Ledningsförmåga Räddningstjänsten Syds ledningsförmåga kan delas in i två huvuddelar, yttre ledning (operativ) på skadeplats och inre ledning (strategisk), normalt från ledningscentral på Hyllie brandstation. Yttre ledning Uppgiftsledning Insatsledning Inre ledning Systemledning Direkt ledning av enheter att utföra uppgifter Ledning av enskild räddningsinsats Ledning av hela utryckningsverksamheten inom det geografiska ansvarsområdet 11

Räddningschefen, tillika förbundsdirektör, ansvarar för och leder den skadeavhjälpande verksamheten inom Räddningstjänsten Syd i enlighet med 3 kapitlet 16 Lag om Skydd mot olyckor. Räddningschefen beslutar om tillfälliga justeringar i lednings- och insatsförmåga. För att säkerställa tillgänglighet på räddningschefsfunktionen deltar Räddningstjänsten Syd i en gemensam räddningschefsberedskap för område Syd. Räddningschef i beredskap svarar för systemledning av räddningstjänstverksamheten på delegation av räddningschef. Räddningschef i beredskap svarar även för att uppmärksamma behov av krisledning i medlemskommunerna samt utgör samordnande funktion mellan räddningstjänsterna i Skåne, Länsstyrelse och samverkande organisationer. Dimensionering av ledningsförmågan Räddningstjänsten Syd ska ha förmåga att i varje distrikt självständigt leda händelser av rutinkaraktär. Räddningstjänsten Syd ska ha förmåga att leda två samtidiga större händelser med dynamik eller i komplexa miljöer (ex. vindsbrand, begränsad kemolycka), alternativt förmåga att leda en omfattande händelse med hög dynamik eller i mycket komplexa miljöer. (ex. omfattande kemolycka, insats i undermarksanläggning) Händelser med mycket omfattande konsekvenser på samhället, eller långvariga händelser som kräver stor uthållighet, skall kunna ledas genom regional samverkan. Ledningsförmågan omfattar 4 funktioner för ledning av insatser vid händelser med dynamik eller i komplexa miljöer samt 12 funktioner med kompetens att självständigt leda insatser vid händelser av rutinkaraktär. Räddningstjänsten Syd ingår i det för Skåne gemensamma samarbetet om regionalt ledningsstöd som omfattar ledningsstöd för såväl inre som yttre ledning. Räddningstjänsten Syd avser under handlingsprogramsperioden att utveckla såväl den inre som den yttre ledningsförmågan så att den i högre grad är flexibel och anpassad till aktuellt hjälpbehov. Generell insatsförmåga Räddningstjänsten Syd ska ha en generell förmåga att hantera dimensionerande typolyckor, trafikolycka, sjukvårdslarm, brand i byggnad, drunkningsolyckor (ytlivräddning) inom hela Räddningstjänsten Syds geografiska område. Enheter med förmåga till livräddande och initiala skadebegränsande åtgärder vid dimensionerande händelser ska finnas på samtliga distrikt inom vårt område. Förstärkningsenheter för att hantera komplicerad rökdykning samt komplicerad räddning ska finnas i Malmö- och Lundområdet. Insatsförmågan omfattar 28 brandmän och 17 räddningsmän i beredskap (Rib) i minimibemanning fördelat på 6 heltidsstationer och 6 stycken Rib-stationer. Räddningstjänsten Syd avser under handlingsprogramsperioden att utveckla metoder i syfte att korta ledtider från det att en olycka inträffar till det att olyckan inte förvärras. 12

Särskild insatsförmåga Räddningstjänsten Syds särskilda insatsförmåga finns tillgänglig inom hela förbundets geografiska område. Den särskilda förmågan omfattar förmåga att självständigt hantera: Komplicerad keminsats Komplicerad räddning Komplicerad brandsläckning Räddningsdykning Räddning Hög höjd Oljebekämpning Vattenenheter Djurlivräddning Understöd Genomföra insats vid olycka alternativt miljöskada med farliga ämnen med krav på särskild kompetens för teknisk insats, indikering och ledning samt med användning av särskild teknisk utrustning. Genomföra insats vid olycka på väg, järnväg eller i anläggning med krav på särskild kompetens samt med användning av specialutrustning Genomföra storskalig släckinsats vid bränder i depåområden och riskanläggningar med användning av särskild utrustning för släckning och vattenförsörjning. Genomföra insats i komplexa anläggningar som citytunnel, Turning Torso och andra riskobjekt. Genomföra komplicerad rökdykarinsats för eftersökning och livräddning i undermarksanläggningar och tunnlar. Beskjutning av brandutsatta gasflaskor. Genomföra räddningsdykning i hamnområde, kustnära vatten och sjöar. Genomföra kvalificerade insatser för livräddning och brandsläckning på hög höjd med användning av specialutrustning. Genomföra begränsningsinsats i hamnar, strandnära vatten, sjöar och vattendrag. Tillgodose behov av vattentillgång vid insatser i områden med begränsad fast vattenförsörjning. Genomföra djurlivräddande insatser vid olyckor med djur och boskap. Genomföra akut restvärdesräddande insatser. Svara för depå- och materialförsörjning vid omfattande händelser. Understöd sker i samverkan med frivilligorganisation (Räddningsvärn). För övriga särskilda händelser eller vid mycket komplexa eller långvariga särskilda händelser upprätthålls insatsförmågan genom regional och/eller nationell samverkan. Räddningstjänsten Syd avser under handlingsprogramsperioden att utveckla en eller flera stödenheter i syfte att stödja och underlätta hjälpbehövande på olycksplatser. Räddningstjänsten Syd avser under handlingsprogramsperioden att se över tillgången på särskild insatsförmåga och anpassa den efter hjälpbehov och de gemensamma förutsättningar som bildandet av Räddningstjänsten Syd har medfört. 13

Täckningsgrad Räddningstjänsten Syd ska uppfylla effektmålet: Räddningstjänsten ska vara framme på en olycksplats inom tio minuter vid 90 % av alla olyckor som räddningstjänsten larmas till inom Räddningstjänsten Syds område. Vid 100 % av de inkomna larmen ska räddningstjänsten vara på plats inom 20 minuter. Enheter för räddning hög höjd (utrymning) uppfyller effektmål för områden med bebyggelse över tre våningar. Enheter för komplicerad räddning har en täckningsgrad på maximalt 20 minuter inom vårt område. Övriga enheter med särskild förmåga har en insatstid på maximalt 30 minuter inom vårt område. Ledningsenheter har en insatstid inom 10 min i Malmö/Lundområdet och inom 20 min i övriga området. Räddningschef i beredskap är gemensam för område Syd och finns alltid tillgänglig. Räddningstjänsten Syd avser under handlingsprogramsperioden att utveckla täckningsgraden i förhållande till olyckors variation i tid och rum, bland annat genom förstärkt dagtidsberedskap samt en mer flexibel enhetsuppbyggnad. Uthållighet Räddningstjänsten Syd ska ha en robust lednings- och insatsförmåga som klarar såväl samtidiga som långvariga händelser. Vid insatser med prognos längre än 30 minuter i Malmö/Lundområdet planeras resurser så att förmåga till första insats vid ett eventuellt samtidiga larm i respektive tätort uppnås inom 15 minuter. För Eslöv, Kävlinge, Burlöv tätorter gäller motsvarande för olyckshändelser med prognos längre än 60 minuter. För att ha förmåga att hantera långvariga insatser finns samverkansavtal med grannkommuner samt samverkansöverenskommelse inom Skåne om gemensamt ledningsstöd. Planering av räddningsinsats Räddningstjänsten Syd håller en uppdaterad sammanställning över förbundets risk- & skyddsobjekt samt alla tillgängliga insatsplaner, så att beslutstöd kan erhållas vid behov. Räddningstjänsten Syd avser att under handlingsprogramperioden genomföra en översyn av befintliga insatsplaner så att de innehåller uppdaterad och komplett information. Räddningstjänsten Syd avser också att i större utsträckning informera och tydliggöra verksamhetsutövarens ansvar, med att tillhandahålla viktig och aktuell information för att skapa de bästa förutsättningar vid en räddningstjänstinsats samt ge verksamhetsutövaren vägledning och stöd. 14

Sevesoobjekt: Enligt Förordningen om skydd mot olyckor ska en kommun upprätta planer för räddningsinsatser för de verksamheter som omfattas av krav på säkerhetsrapport enligt Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, 1999:381 (Sevesolagen). Inom Räddningstjänsten Syd finns i dagsläget sju verksamheter som omfattas av det högre kravet för Seveso. Alla dessa objekt är placerade i Malmö stad. Räddningstjänsten Syd har särskild plan för räddningsinsatser vid Sevesoobjekt. Beredskapsplan Barsebäcks kärnkraftverk Räddningstjänsten Syd ingår i beredskapsplanen för Barsebäcksverket. Anläggningen är skyddsklassad som en kärnteknisk anläggning för den lägsta nivån (skyddsklass 3). Kraftproduktion med annan energikälla (gas) förekommer inom området, denna verksamhet är klassad som farlig verksamhet (Kap. 2:4) men i övrigt skild från den tidigare kärnenergianläggningen. Hamnar De hamnar där Räddningstjänsten Syd har ett ansvar för insatser i vatten är följande: Småbåtshamnen i Limhamn, Malmö Limhamns hamn, Malmö Citadellshamnen, Malmö Västra hamnen, Malmö Yttre hamnen, Malmö Industrihamnen, Malmö Oljehamnen, Malmö Klagshamn, Malmö Vikhögs hamn, Kävlinge Barsebäcksverkets hamn, Kävlinge Barsebäckshamn, Kävlinge För aktuella gränser i vatten hänvisas till respektive kommuns hamnförordning. Alarmering och initiering Allmänheten och den enskilde kan vid en olycka larma Räddningstjänsten Syd via nödnummer 112. Utalarmering av räddningstjänsten verkställs enligt avtal av SOS-alarm AB genom förutbestämda larmplaner. Utalarmeringen säkerhetsställs genom tre av varandra oberoende larmvägar: digital utalarmering via ISDN, tele eller radio. Vid teleavbrott finns möjlighet för allmänheten till direktkontakt med SOS-alarm AB utanför varje brandstation i förbundet. Vid totala, långvariga teleavbrott omdisponeras resurser för att öka tillgängligheten. Räddningstjänsten Syd avser under handlingsprogramperioden att gå in i RAKEL-systemet samt tillsammans med samverkande organisationer utveckla förmågan att tidigt larma ut rätt resurs. Automatlarmshanteringen ska också utvecklas vidare i syfte att minska onödiga utryckningar. 15

Beslut under insats Beslut om tjänsteplikt enligt LSO kapitel 6 1 och ingrepp i annans rätt enligt LSO kapitel 6 2 dokumenteras i insatsrapport av beslutande räddningsledare enligt LSO kapitel 6 6. Riskbedömning vid insats enligt AFS 2007:7 Rök och kemdykning dokumenteras i insatsrapport. Efterföljande åtgärder Beslut om avslut av räddningsinsats enligt LSO kapitel 3 9 dokumenteras i insatsrapport av aktuell räddningsledare. Ansvar för insats ska om möjligt överlämnas så att ägare, eller företrädare för ägare, har förståelse och förutsättningar för att kunna fortsätta arbetet med att återskapa grundläggande livsvillkor och normalisera läget efter olyckan. Räddningsledare svarar för att fördjupad olycksundersökning initieras enligt särskilda kriterier, se vidare under kapitel 3. Vid insatser ska Räddningstjänsten Syd genomföra mervärdesskapande aktiviteter för den drabbade. Mervärdesskapande aktiviteter leder till att den drabbade får avlastning och stöd beroende på situationen och att åtgärder vidtas för att aktuell olycka eller liknande olyckor inte inträffar igen. Räddningstjänsten Syd avser att under handlingsprogramperioden utveckla och förbättra arbetsmetoder för mervärdesskapande aktiviteter. Räddningstjänst vid extraordinär händelse samt under höjd beredskap För närvarande finns ingen planering för räddningstjänst under hotande krigsläge, utan organisationen är inriktad på fredstida verksamhet. Räddningstjänsten Syd ska under en anpassningstid, som för närvarande är 10 år, kunna öka sin förmåga att hantera händelser som kan uppstå under höjd beredskap. Förmåga vid extraordinär händelse Räddningstjänsten Syd har förmåga att vid extraordinär händelse eller vid behov: I tätbebyggt område i samarbete med SOS Alarm AB aktivera VMA-signal (Viktigt meddelande till allmänheten). Förmågan omfattar varning med signal, varning samt informationsmeddelande. Vid behov stödja medlemskommuner och andra organisationer inom vårt område med i planläggning/krisledning/samordning, krisstöd, ersättningskapacitet, försörjning, transporter och andra relevanta uppgifter. Leda och samordna insats i enlighet med Länsstyrelsen Skånes plan för räddningstjänstens roll vid väderstörningar. Genomföra kvalificerad indikering av farliga ämnen/cbrne (kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära och explosiva ämnen). Upprätta och svara för personsaneringsplats i samband med omfattande händelse med CBRNE. I förbundet finns särskild materiel som tilldelats från staten för användning vid extraordinära händelser i samband med CBRNE. Sådan tilldelning har skett till Stockholm, Göteborg och Malmö som av Krisberedskapsmyndigheten bedömts ha en förhöjd riskbild avseende olyckor och terrorhändelser med sådana ämnen inblandade. Utrustningen används även i den ordinarie verksamheten vid mer frekventa händelser. Materiel omfattar utrustning för avancerad indikering samt för personsanering. 16

Personal finns utbildad för att hantera utrustningen. Planering och övning görs i samverkan med Polismyndigheten, sjukvården, Kustbevakningen, Tullverket och Försvarsmakten. Samverkan sker även med räddningstjänsterna i Stockholm och Göteborg. Överenskommelse finns med Polismyndigheten i Skåne att svara för sanering av piketstyrka och bombgrupp i samband med polisiära insatser. 5. Samverkan och samordning Ett tydligt samverkansansvar för kommunerna är en av de nya huvudpunkterna i Lag om skydd mot olyckor. Vilka parter som skall samverka definieras av vilka problem som man förväntas att hantera. Områden där ett tydligt behov av samverkan kan identifieras är t ex medlemskommunerna i deras roll som förbundets uppdragsgivare, internt inom kommunerna kan det vara plan- och byggprocessen och krishantering, med privata aktörer när det gäller hanteringen av riskanläggningar, med statliga aktörer avseende infrastrukturfrågor och frivilligorganisationer avseende informations- och utbildningsinsatser. Samverkan utgör en betydelsefull och eftersträvansvärd arbetsform för förbundet i syfte att effektivisera verksamheten. Samverkan ska leda till positiva effekter. Detta oavsett om samverkan sker i projektform, nätverksform eller i mer strukturerade former t ex genom avtal. En viktig utgångspunkt för att nå framgång i samverkan är att utgå från syftet att inleda en samverkansaktivitet. Tre huvudsakliga motiv för samverkan kan definieras; det etiska motivet, verksamhetsmotivet samt effektivitetsmotivet. För vems skull sker samverkan? Eller, med andra ord; vem skulle tjäna på en ökad samverkan? Fyra kategorier av grupper kan urskiljas; den enskilde, medarbetarna, den enskilda organisationen samt samhället i sin helhet. Dessa fyra perspektiv (individen, myndigheten, personalen och samhället i sin helhet) bildar utgångspunkt för förbundets framtida utveckling av samverkansformer för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Syds primära samverkan sker med förbundets medlemskommuner, Förbundets konstruktion och uppdrag baseras på att förbundets ansvarsområde är ett delområde i det övergripande arbetet med trygghets- och säkerhetsfrågor i respektive medlemskommun. Samverkan är dels formaliserad via regelbundna möten på den politiska nivån i form av så kallat ägarforum, dels på tjänstemannanivå i samrådsgruppen. Förbundet samverkar i form av underlag till Länsstyrelsens beslut om klassificering av anläggningar som farlig verksamhet enligt Lag om skydd mot olyckor. Anläggning enligt ovan klassificering finns registrerade hos förbundet. Räddningstjänsten Syd strävar också efter att ha en välutvecklad dialog med de universitet och högskolor, företag och statliga verk som finns inom förbundets yta. Dialogen syftar till att bygga upp en fungerande samverkan för att förhindra att olyckor inträffar, att etablera samverkanskanaler som kan användas till att begränsa inträffade olyckor, samt att dels följa utvecklingen inom fackområdet, dels följa hur riskbilden i förbundet förändras. 17