Skyddochförmåga. Handlingsprogram förskyddmotolyckorsom kanledatil räddningsinsatsförräddningstjänstensyd Version3.

Transkript

1 Skyddochförmåga Handlingsprogram förskyddmotolyckorsom kanledatil räddningsinsatsförräddningstjänstensyd Version3.2Samrådsversion GälerförmedlemskommunernaBurlöv,Eslöv,Kävlinge,LundochMalmö

2

3 Innehåll Innehåll... 1 Inledning Skapa intresse för riskfrågor samt sprida kompetens... 4 Information, kommunikation och rådgivning... 4 Utbildning Verka för, samordna och stödja reduktion av risker... 7 Tillsyn... 7 Tillstånd... 8 Riskreducering i samhällsplaneringen... 8 Automatlarm... 9 Stärkt brandskydd för den enskilde... 9 Rengöring och brandskyddskontroll Utvärdera och lära av olycksfall och insatser Genomföra effektiva skadeavhjälpande insatser Hjälpbehovet styrande Typolyckor Generell insatsförmåga skadebegränsa och skadeavhjälpa Särskild insatsförmåga Ledningsförmåga Dimensionering av ledningsförmågan Uthållighet Planering av räddningsinsats Sevesoobjekt Hamnar Alarmering och initiering Beslut under insats Efterföljande åtgärder Räddningstjänst vid extraordinär händelse samt under höjd beredskap Förmåga vid extraordinär händelse

4 5. Samverkan och samordning Operativ samverkan Strategisk kompetensförsörjning Kompetensmål och struktur Ändrade kompetensbehov-förändringar under perioden för handlingsprogrammet

5 Inledning Detta dokument utgör en del i Räddningstjänsten Syds handlingsprogram utifrån Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förbundets uppdrag från medlemskommunerna. Dokumentet svarar på frågan vad och hur förbundet ska göra för att stödja den enskilde och genomföra effektiva räddningsinsatser. Övriga delar i förbundets handlingsprogram är Ledningsfilosofin (vad vill vi uppnå?), Riskstudie (vad är problemet?) samt handlingsprogrammets ramdokument (hur fungerar ett handlingsprogram?). Genomgående i handlingsprogrammet betyder begreppet den enskilde att förbundet ska synliggöra och tillgodose alla målgruppers behov av skydd och räddningstjänst oavsett kön, ålder, utbildningsbakgrund, religion, etnicitet eller kulturell bakgrund. De olycksförebyggande och skadeavhjälpande verksamheterna är beskrivna utifrån förbundets huvudprocesser som är den centrala delen i Räddningstjänsten Syds kvalitets- och förbättringsarbete. Handlingsprogrammets utformning lägger tonvikten på handling och utveckling. Sistnämnda aktiviteter är särskilt markerade i texten. 3

6 1. Skapa intresse för riskfrågor samt sprida kompetens Räddningstjänsten Syd har enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor en skyldighet att genom information, rådgivning och utbildning underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar enligt denna lag. Kommunallagen och förvaltningslagen uttrycker också på olika sätt en skyldighet att erbjuda information och rådgivning till allmänheten. I förbundet ska vi därför ständigt stödja och underlätta för den enskilde att uppfylla sitt ansvar. Inom ramen för vårt verksamhetsområde och uppdrag ska vi även stödja andra myndigheter, näringsliv och organisationer till ett bättre skydd mot olyckor. Vi ska också arbeta proaktivt och utåtriktat för en ökad medvetenhet och ett ökat engagemang för riskfrågor i samhället. Att bilda opinion och därigenom skapa ökad riskmedvetenhet är en långsiktig strategi som vi ska utveckla och arbeta metodiskt med under mandatperioden. Information, kommunikation och rådgivning Det är genom möten och dialog med alla de som bor, vistas och verkar i våra medlemskommuner som vi med vårt förebyggande arbete kan åstadkomma verklig förändring. Dialogen och kommunikationen med den enskilde sker idag genom flera olika kanaler, och många medarbetare är engagerade i detta arbete. I samband med publika arrangemang och evenemang deltar alla verksamheter inom förbundet. Vår organisation och information ska vara lättillgänglig och öppen för den enskilde. På ett enkelt sätt ska man kunna komma i kontakt med oss för att ställa frågor inom vårt kompetensområde. Det ska gå snabbt att få svar från den tjänsteman eller funktion som tar emot frågan. Samtliga anställda ska vid förfrågan kunna och vara beredda att ge allmän och översiktlig information till den enskilde. I alla de tillfällen vi i förbundet möter enskilda såväl som näringsidkare och andra ska vi upplevas tillmötesgående, vänliga och professionella. Vår information till, och kommunikation med, den enskilde ska stärka bilden av Räddningstjänsten Syd som en öppen och trovärdig samhällsaktör. Informationen ska vara tydlig, korrekt och integrerad; vi ska arbeta med samma budskap i alla kanaler samtidigt. Förbundet ska bland annat erbjuda följande: Hembesök, informationskampanjer och trycksaker kring dessa, telefonitjänst med rådgivning, brand- och säkerhetsvärdar, information till medier, webbplats med förebyggande information, pressrum och uppgifter om aktuella larm samt rådgivning och information genom olika sociala medier. Därutöver ska vi även erbjuda studiebesök och öppet hus-aktiviteter samt möta medborgaren vid olika publika evenemang som mässor och lokala evenemang som sker i vår närhet. Arbetet målstyrs i verksamhets- och produktionsplaner och styrs ytterst av centralt placerade informationsresurser i samverkan med produktionsenheterna. Arrangemang och evenemang samplaneras inom förbundets evenemangsgrupp där representanter från alla distrikt ingår. 4

7 Kommunikationsplattformen är basen för förbundets kommunikation och består av: Kommunikationspolicy, kommunikationshandbok med varumärkesstrategi, profilmanual och riktlinjer för mediehantering samt en övergripande årlig kommunikationsplan som kompletteras av en evenemangs- och en aktivitetsplan. Vid sidan av dessa styrdokument upprättas enskilda kommunikationsplaner för uppkomna projekt, kampanjer, evenemang/arrangemang och andra särskilda insatser. Uppföljning sker vid förbundets återkommande redovisningstillfällen såsom delårsrapporter och årsredovisning. Utvärdering sker av såväl funktioner, verktyg som aktiviteter. I dagsläget i huvudsak genom kvantitativ mätning. Utbildning Räddningstjänsten Syd ska erbjuda den enskilde en möjlighet till utbildning inom området skydd mot olyckor. Syftet med att sprida kompetens är att underlätta för den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att förhindra och begränsa olyckor i enlighet med gällande lagstiftningar. Förbundet utbildar inom sitt kompetensområde, det vill säga i huvudsak brandskydd och den akutsjukvård som inte omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Utbildningarna ska anpassas så att de speglar risk-och olycksbilden inom vårt område. Målgruppen är primärt förvaltningar och bolag i våra medlemskommuner. Vi riktar oss även till myndigheter, privata företag och ideella föreningar. Utbildningsverksamheten ska möta kundernas efterfrågan och bedrivas enligt Räddningstjänsten Syds kvalitetssystem. Varje år kvalitetssäkrar vi våra utbildningar med fokus på förbundets effektmål och olycksbilden i samhället. För att våra utbildningar ska göra skillnad måste kursdeltagarna när de lämnar våra utbildningar känna en trygghet i att kunna agera, och agera rätt, vid en olycka. Utbildningsverksamheten är avgiftsfinansierad enligt självkostnadsprincipen, och bedrivs i huvudsak inom förbundets geografiska område. Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att vidareutveckla koncept för hur vi bättre kan möta, skapa dialog och relation med den enskilde samt med aktörer från näringsliv, andra myndigheter och organisationer av olika slag. 5

8 Vi möter skolan I förbundet vidareutvecklar vi våra informations- och utbildningsinsatser för att möta och informera förskolebarn och skolbarn. Vi ska nå ut brett i våra medlemskommuner och erbjuda informationstillfällen där vi lär barnen grundläggande brandkunskap. Vi ska också rikta in oss på skolor med ökande incidentrapportering för att förebygga och minska antalet anlagda bränder. Åtgärder som riktade insatser, konsekvenssamtal och konceptet närbrandman ska utvecklas och anpassas på distrikten. Sistnämnda innebär att förbundet tillhandahåller en nära kontakt mellan skolan och räddningstjänsten där en brandman stödjer skolan i deras förebyggande- och brandskyddsarbete Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att utveckla och driftsätta ett samlat koncept för riktade trygghetshöjande åtgärder för barn och ungdomar i medlemskommunerna. Information och utbildning till grundskolan, Risk- och utbildningscenter för barn, konsekvenssamtal, projektet R.I.S.K. (räddningstjänsten i samarbete med kidsen) och närbrandman är komponenter som ska ingå i konceptet. Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att förstärka arbetet med att förebygga otrygghet och säkerhetsproblem för utsatta grupper med fortsatt utveckling av konceptet brand- och säkerhetsvärdar/community advocates. En utökning med totalt 8 befattningar planeras. 6

9 2. Verka för, samordna och stödja reduktion av risker Tillsyn Förbundet utövar tillsyn av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, i det följande förkortad LSO, samt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor inom förbundets geografiska område. Tillsyn, genom myndighetsutövning, verkar för ett skäligt skydd mot olyckor inom hela förbundets område. Primärt avser tillsynsverksamheten att verka för den enskilde att systematisera sitt arbete med skydd mot olyckor, sekundärt att besluta om någon form av ingripande, exempelvis föreläggande eller förbud. Tillsynsverksamheten omfattar tillsynsbesök, råd och anvisningar, samverkan med andra myndigheter, samt registerhållning över de verksamheter och byggnader som omfattas av tillsyn. Förbundet kan genom skriftlig redogörelse för brandskydd inhämta och utvärdera brandskydd på byggnader och andra anläggningar. Frister gällande inlämnande av skriftlig redogörelse bestäms av förbundet. Räddningstjänsten Syd avser under mandatperioden att utveckla och införa ett system för värdering och utvärdering av den enskildes systematiska brandskyddsarbete (SBA). Länsstyrelsen fastställer de anläggningar som omfattas av definitionen på farlig verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor. Förbundet utövar tillsyn över dessa anläggningar kontinuerligt enligt fastställd plan. Tillsynen kan ske i samverkan med berörda myndigheter. Vid utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen från anläggning som omfattas av farlig verksamhet är verksamhetsutövaren skyldig att underrätta kommunen enligt kap 2:5, lag om skydd mot olyckor. Sådan underrättelse ska ske till Räddningstjänsten Syd. Tillsyn sker även på annan myndighets initiativ. Syftet är att skapa ökad slagkraft för skydd mot olyckor samt att underlätta myndighetsdialogen för den enskilde. Tillsynsbesöken sker såväl dagsom nattetid i samverkan med olika myndigheter och organisationer beroende på målgrupp eller verksamhet. Planering samt informationsutbyte sker före och efter tillsynsbesöken. Förbundet fastställer årligen en tillsynsplan. Planen beskriver det beslutsunderlag som ligger till grund för tillsyn, var och hur tillsyn sker (regelbundet, tematisk, tillsyn direkt), koordinering med tillsyn enligt lag om brandfarlig vara, koordinering med tillsyn av farlig verksamhet, efterkontroll samt uppföljning. Tillsynsbesöken är avgiftsfinansierade enligt fastställd taxa. Taxan är kostnadsneutral för förbundet. 7

10 Tillstånd Förbundet ansvarar för tillståndsgivning enligt Lag (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara, LBE. Undantag från tillståndsgivning finns enligt lag för vissa verksamheter där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är tillståndsgivare. Tillståndsgivning sker i samverkan med andra myndigheter och aktörer och sker bland annat genom remittering. Tillståndsgivningen är avgiftsfinansierad enligt fastställd taxa. Taxan är kostnadsneutral för förbundet. Riskreducering i samhällsplaneringen Förbundet verkar för riskreducering i samhällsbyggnadsfrågor genom samverkan i första hand med kommunernas förvaltningar som ansvarar för samhällsplanering. Samverkan sker också med byggsektorns brand och riskkonsulter. Förbundet håller resurser och kompetens inom områdena byggnadstekniskt brandskydd samt riskhantering för att kunna hantera kommunernas förfrågningar i samhällsbyggnadsprocessen. Förbundet agerar som kommunernas, samt andra myndigheters sakkunnige beträffande riskhantering och byggnadstekniskt brandskydd. Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att anpassa processer och arbetssätt till reformerad plan- och bygglagstiftning samt att utveckla samverkan med medlemskommunerna och de privata aktörerna i byggsektorn. Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att styrning och samordning av verksamheten ska optimeras. Vidare ska verksamheten i högre grad visualiseras med analytiska underlag och verktyg. Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att förstärka arbetet med den lokala strategin för stärkt brandskydd i boendemiljö. Förbundet är inom ramen för sitt verksamhetsområde behjälplig andra myndigheter i enlighet med annan lagstiftning än bygglagstiftningen. Exempelvis sker samverkan i tillståndsärenden av olika slag med polisen, i tillståndsärenden som rör servering av alkohol med medlemskommunerna samt i ärenden som hanteras av Länsstyrelsen. Förbundet medverkar till samordning mellan kommunernas förvaltningar, statliga och regionala myndigheter i ärenden som gäller tillfälliga eller återkommande evenemang såsom festivaler, tävlingar, sammankomster och liknande. Samordningen skall verka för att dels förebygga olyckor och dels för att förbereda för skadeavhjälpande insatser. 8

11 Automatlarm Förbundet tillhandahåller en tjänst gentemot de anläggningar och verksamheter som vill ansluta sina brandlarmanläggningar till räddningstjänsten. Tjänsten tecknas i avtalsform, civilrättsligt, och är avgiftsbelagd. Tjänsten innebär kortfattat att ägare/innehavare får ansluta en brandlarmanläggning till Räddningstjänsten Syd för någon form av åtgärd vid inkommen larmsignal (teknisk indikering) eller vid fellarm. Kunden får själv välja vilka åtgärder som ska vidtas enligt ett antal fastställda åtgärdsalternativ om inte annan lagstiftning reglerar anslutningsförhållandena. Den nuvarande avtalsmodellen grundar sig på att en stor andel av de inkomna automatiska brandlarmen inte uppfyller kriterierna för räddningstjänst. Därutöver att ägare/innehavare är ansvarig för sitt brandskydd och därmed också för anläggningens skötsel och driftsäkerhet. Modellen syftar till att höja tillförlitligheten i den utgående signalen och minska de onödiga larmen. Vidare att tydliggöra den enskildes ansvar och minska olycksrisken under framkörning samt optimera förbundets resurser. Stärkt brandskydd för den enskilde MSB har på uppdrag av regeringen formulerat en strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde. Strategin bygger på tre områden: kunskap och kommunikation, tekniska lösningar och lokal samverkan. Räddningstjänsten Syd har tillsammans med övriga räddningstjänster i Skåne brutit ner strategin till regionala och lokala aktiviteter. Exempel på aktiviteter för att stärka brandskyddet i boendemiljön är hembesök, kostnadsfria utbildningar, informationsinsatser och arrangemang, tillsyn i boendemiljö samt riktade insatser för personer med särskilda behov. Under handlingsprogramsperioden avser Räddningstjänsten Syd att inleda ett samarbete med medlemskommunerna för att stärka brandskyddet för äldre som bor kvar hemma. Rengöring och brandskyddskontroll Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring av förbränningsanordningar sker. Kommunen ska även ansvara för att det som ska rengöras också kontrolleras ur brandskyddssynpunkt. Kontrollen innefattar även tak, skorsten och anslutande byggnadsdelar. Enligt förbundsordningen ingår dessa uppgifter inte i förbundets uppdrag utan vilar på respektive medlemskommun. 9

12 3. Utvärdera och lära av olycksfall och insatser För att ta tillvara och lära av erfarenheter från olyckor och insatser ska olycksundersökningar genomföras. Ytterst är syftet att med rimliga insatser utreda olyckans orsak, dess förlopp och insatsens genomförande. Syftet med olycksundersökningarna är vidare att lära av olyckor och sprida kunskap till de som blivit drabbade och till den egna organisationen. Utgångspunkten är att organisationen ska lära av varje olycka och insats, både för att förhindra att en olycka inträffar igen och för att lindra konsekvenserna. Någon ska alltid lära sig något vid varje inträffad olycka. Varje insats dokumenteras i en insatsrapport. En genomgång av alla insatser görs regelbundet av processägaren som beslutar om eventuell förundersökning. Förundersökningen är en kort studie av händelsen som sedan ligger till grund för sakkunnigutlåtande eller beslut om vidare olycksundersökning eller insatsutvärdering. En förundersökning kan också beställas av ledningen. Förundersökningarna, olycksundersökningarna och insatsutvärderingarna utförs av särskild utbildad personal som presenterar åtgärdsförslag som kan rikta sig såväl internt som externt. Vid misstanke om brott sker en brandteknisk undersökning i samverkan med polisen. Kontakt med medlemskommuner tas vid händelser i kommunens byggnader/verksamheter. Vid större trafikolyckor samverkar räddningstjänsten med Trafikverket och de lokala gatukontoren för att verka för ett minskat antal trafikolyckor i framtiden. Under perioden för handlingsprogrammet avser Räddningstjänsten Syd att utveckla området genom att bland annat prova och besluta om nya och lämpliga utredningsmetoder samt att införa metodiken för systemiska möten för att öka lärandet och föra tillbaka erfarenheter i organisationen. 10

13 4. Genomföra effektiva skadeavhjälpande insatser Detta avsnitt beskriver hur Räddningstjänsten Syds skadeavhjälpande verksamhet är utformad för att leva upp till de i lag och i förbundsordning reglerade krav. Räddningstjänsten Syds förmåga till skadeavhjälpande insatser kan delas in två huvuddelar ledningsförmåga och insatsförmåga. Vidare delas förmågan in i enheter med en viss kompetens och utrustning, och enheternas täckningsgrad i tid och rum. Även förmåga som förbundet kommer att utveckla under perioden för handlingsprogrammet finns beskriven. Detaljerad information om den skadeavhjälpande verksamheten preciseras i operativa styrdokument. Hjälpbehovet styrande Styrande för utformningen av den skadeavhjälpande verksamheten är hjälpbehovet hos den drabbade, kopplat till liv, egendom och miljö. Hjälpbehovet varierar med olyckstyp och med olyckornas variation i tid och rum. Förbundets skadeavhjälpande förmåga ska utgå från hjälpbehovet inom vårt geografiska område. De olyckstyper som styr hur vi utformar vår skadeavhjälpande verksamhet benämns som dimensionerande typolyckor samt komplexa händelser. Typolyckor Dimensionerande typolyckor för Räddningstjänsten Syd är under perioden för handlingsprogrammet trafikolycka, brand i bostad (lägenhetsbrand eller brand i enbostadshus), sjukvårdslarm samt drunkningsolyckor. Inom olika delar av förbundet är karaktären på typolyckorna olika. Typolyckornas olika karaktär ger underlag för förbundets insatsförmåga. Angående differentiering förstärkning över tid/ytan Räddningstjänsten Syd kommer att behöva förstärka resursmässigt i takt med befolkningsökning och bebyggelseökning. Med en ökad befolkningsmängd sker en ökning i antalet olyckor. Avsikten med att förstärka insatsförmågan är att skapa förutsättningar så att Räddningstjänsten Syd på ett mer ändamålsenligt sätt kan hantera de ofta förekommande händelserna som inträffar dagtid. På nätterna inträffar händelser av annan karaktär och som kräver annan förmåga. Vid komplexa händelser är kapacitetsuppbyggnad och förmågan att förstärka ledningsorganisationen kritiska faktorer. Räddningstjänsten Syd ska under perioden för handlingsprogrammet anpassa beredskapsproduktionen till områdets utveckling. Räddningstjänsten Syd avser att förstärka insatsoch ledningsförmågan vid vissa tider på dygnet. Antalet tillgänglig personal ska under perioden öka från 62/64 till 76/70, dag- respektive nattetid. Avsikten är bland annat att förstärka med en flexibel dagtidsberedskap, förstärka ledningsorganisationen dygnet runt samt förstärkning inom vissa heltidsområden. 11

14 Prioriterade larm Inkommande larm ska prioriteras och därefter anpassas responstid och enhetsuppbyggnad. Under perioden för handlingsprogrammet avser Räddningstjänsten Syd att genomföra åtgärder så att prioriterade larm kan införas inom verksamheten. Generell insatsförmåga skadebegränsa och skadeavhjälpa Det finns skillnader inom Räddningstjänsten Syds insatsområde. Över den geografiska ytan finns skillnader både i insatsers karaktär och i dess komplexitet. Räddningstjänsten Syd ska alltid kunna säkerställa en förmåga som tillgodoser en första skadebegränsande åtgärd inom hela vårt geografiska område avseende brand i byggnad, trafikolycka, sjukvårdslarm och ytlivräddning. Den skadebegränsande åtgärden ska omfatta såväl hälsa som egendom och miljö. Inom hela Räddningstjänsten Syds område ska det finnas en generell skadebegränsande förmåga att hantera typolyckorna. Vid brand i byggnad ska vi inom insatsområdet kunna genomföra skadebegränsande åtgärder omedelbart. Dessa åtgärder består i att begränsa branden och dess omfattning. Vid trafikolycka består de omedelbara åtgärderna i att kunna avhjälpa en akut livshotande situation. I samband med drunkningsolyckor ska vi över förbundets geografiska yta kunna genomföra ytlivräddning. Inom femton minuter efter framkomst ska vi avbryta det negativa händelseförloppet så att olyckan inte förvärras. Inom heltidsområdena ska det finnas en förmåga att hantera typolyckorna. Med detta avses förmåga att genomföra såväl skadebegränsande som skadeavhjälpande åtgärder. Insatsförmågan omfattar 28 brandmän och 6 styrkeledare över dygnet samt 18/20 räddningsmän i beredskap (RIB) dag- och nattetid, respektive 5/6 styrkeledare i beredskap i minimibemanning fördelat på 6 heltidsstationer och 6 stycken RIB-stationer. 12

15 Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att genomföra en strukturomvandling avseende deltidsorganisationen RIB (räddningsmän i beredskap). Strukturomvandlingen omfattar förändring i enhetsuppbyggnad samt insatsförmåga. De olika RIB-områdenas förmåga kommer att nyanseras och anpassas efter aktuell riskbild. Distrikt Typolyckor Fokusområde 1 Fokusområde 2 Fokusområde 3 Eslöv Trafikolycka (11-19) Villabrand (11-20) Löddeköpinge Trafikolycka (07-19) Sjukvårdslarm Villabrand Lund Trafikolycka (07-19) Lägenhetsbrand (13-23) Centrum Lägenhetsbrand (14-23) Trafikolycka(12-18) Drunkning Hyllie Trafikolycka (07-19) Lägenhetsbrand (12-23) Sjukvårdslarm Ytlivräddning Jägersro Lägenhetsbrand (13-23) Trafikolycka (11-19) Kävlinge Trafikolycka Sjukvårdslarm Villabrand Burlöv Trafikolycka Sjukvårdslarm Lägenhetsbrand Veberöd Trafikolycka Sjukvårdslarm Villabrand Löberöd Trafikolycka Sjukvårdslarm Revinge Trafikolycka Sjukvårdslarm Genarp Trafikolycka Sjukvårdslarm Tabell 1. Dimensionerande fokusområde per distrikt, och eventuell tyngdpunkt (klockslag) på olycksförekomst. 13

16 Särskild insatsförmåga Utöver de ovan angivna fyra dimensionerande typolyckorna inträffar andra händelser som Räddningstjänsten Syd förväntas hantera inom området. Dessa är inte så frekventa att de kan förutsägas till just ett visst område, eller viss tidpunkt. Hantering av särskilda händelser erfordrar första skadebegränsande åtgärder samt skadeavhjälpande åtgärder. Men för att avhjälpa olyckan och hantera det drabbade sammanhanget erfordras regional samverkan. Under perioden för handlingsprogrammet avser Räddningstjänsten Syd att utveckla förmågekartläggningar i samverkan med område syd och regionen. Kartläggningarna ska syfta till att resurserna ska kunna användas effektivare i samband med särskilda insatser. Räddningstjänsten Syd ska ha förmåga och resurser som - ska kunna genomföra losstagning i samband med kommunikationsolycka. Exempelvis ska vi kunna genomföra insats vid olycka på väg, järnväg eller i anläggning med krav på särskild kompetens samt med användning av specialutrustning. - ska kunna göra en storskalig kemikalieolycka statisk Exempelvis ska vi kunna genomföra insats vid olycka alternativt miljöskada med farliga ämnen med krav på särskild kompetens för teknisk insats, indikering och ledning samt med användning av särskild teknisk utrustning. - ska kunna släcka en brand i byggnad i samband med sociala oroligheter. - ska kunna genomföra håltagning i takkonstruktioner i samband med brand i byggnad. - ska kunna genomföra rökdykning och brandsläckning i komplexa insatsmiljöer vid brand. Vi ska till exempel, med användning av särskild utrustning för släckning och vattenförsörjning; kunna genomföra storskalig släckinsats vid bränder i depåområden och riskanläggningar. Genomföra insats i komplexa anläggningar som citytunnel, Turning Torso och andra riskobjekt. Genomföra komplicerad rökdykarinsats för eftersökning och livräddning i anläggning under mark och tunnlar. Beskjutning av brandutsatta gasflaskor. - ska kunna genomföra räddningsdykning i hamnområde, kustnära vatten och sjöar. - ska kunna genomföra begränsningsinsats avseende oljebekämpning i hamnar, strandnära vatten, sjöar och vattendrag. 14

17 - ska kunna genomföra akuta restvärdesräddande insatser. Svara för depå- och materialförsörjning vid omfattande händelser. Ovanstående händelser förväntas, om de inträffar, att bli långvariga insatser som påverkar flera delar inom samhällets olyckshanterande förmåga. Det ställer i sin tur krav på uthållighet och samverkan. Enheter för ovanstående har en täckningsgrad på maximalt 20 minuter inom vårt område. Understöd sker i samverkan med frivilligorganisation (Räddningsvärn). För övriga särskilda händelser eller vid mycket komplexa eller långvariga särskilda händelser upprätthålls insatsförmågan genom regional och/eller nationell samverkan. Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att räddningsvärnen i Malmö och Marieholm certifieras i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSBs) riktlinjer. Ledningsförmåga Räddningstjänsten Syds ledningsförmåga kan delas in i två huvuddelar, yttre ledning på skadeplats och inre ledning, normalt från Räddningscentral på Hyllie brandstation. Yttre ledning Uppgiftsledning Insatsledning Inre ledning Direkt ledning av enheter att utföra uppgifter Ledning av enskild räddningsinsats Systemledning Ledning av hela utryckningsverksamheten inom det geografiska ansvarsområdet Räddningschefen, tillika förbundsdirektör, ansvarar för och leder den skadeavhjälpande verksamheten inom Räddningstjänsten Syd i enlighet med 3 kapitlet 16 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Räddningschefen beslutar om tillfälliga justeringar i lednings- och insatsförmåga. För att säkerställa tillgänglighet på räddningschefsfunktionen deltar Räddningstjänsten Syd i en gemensam räddningschefsberedskap för Område Syd. Räddningschef i beredskap svarar för systemledning av räddningstjänstverksamheten på delegation av räddningschef. Räddningschef i beredskap svarar även för att uppmärksamma behov av krisledning i medlemskommunerna samt 15

18 är samordnande funktion mellan räddningstjänsterna i Skåne, Länsstyrelse och samverkande organisationer. Dimensionering av ledningsförmågan Räddningstjänsten Syd ska ha förmåga att i varje distrikt självständigt leda händelser av rutinkaraktär. Räddningstjänsten Syd ska ha förmåga att leda två samtidiga större händelser med dynamik eller i komplexa miljöer (t ex vindsbrand, begränsad kemolycka), alternativt förmåga att leda en omfattande händelse med hög dynamik eller i mycket komplexa miljöer (t ex omfattande kemolycka, insats i anläggning under mark). Händelser med mycket omfattande konsekvenser på samhället, eller långvariga händelser som kräver stor uthållighet, ska kunna ledas genom regional samverkan. Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att skapa förutsättningar inom regionen så att Räddningscentral Syd (RC Syd 2015) kan realiseras, utveckla förmågan avseende att förstärka ledningsstöd, delvis i samverkan, för inre ledning samt utveckla en befälsskola för att komplettera och säkerställa ledning av räddningsinsats i samtliga komponenter för yttre och inre ledning. Räddningstjänsten Syd ingår i det för Skåne gemensamma samarbetet om regionalt ledningsstöd som omfattar ledningsstöd för såväl inre som yttre ledning. Ledningsförmågan omfattar 2/2 funktioner, över dygnet, för yttre ledning av insatser samt 3/2, dag- respektive nattetid, funktioner för inre ledning. Täckningsgrad Räddningstjänsten Syd ska kunna påbörja en räddningsinsats inom 10 minuter vid 90% av de prioriterade olyckorna. Enheter med särskild förmåga har en insatstid på maximalt 30 minuter inom Räddningstjänsten Syds område. Ledningsenheter har en insatstid inom 10 minuter i Malmö/Lund-området och inom 20 minuter i övriga området. Räddningschef i beredskap är gemensam för Område Syd och finns tillgänglig inom 60 minuter. 16

19 Uthållighet I samband med insatser med långa ledtider ska Räddningstjänsten Syd alltid behålla räddningsledarskapet inom insatsområdet. Beredskapsproduktionen ska anpassas så att Räddningstjänsten Syd kan hantera flera samtidiga händelser. Inom insatsområdet ska alltid en första skadebegränsande förmåga tillgodoses oavsett belastning. Dessa strategiska förflyttningar svarar inre ledning/systemledning för. För strategiska förflyttningar inom Område Syd ansvarar räddningschef i beredskap. För att ha förmåga att hantera långvariga insatser finns samverkansavtal med grannkommuner samt samverkansöverenskommelse inom Skåne om gemensamt ledningsstöd. Under perioden för handlingsprogrammet avser Räddningstjänsten Syd att skapa en kontinuitetsplan för att säkerställa uthållighet samt funktionalitet för systemledningen i samband med svåra påfrestningar och kriser. Planering av räddningsinsats Räddningstjänsten Syd håller en uppdaterad sammanställning över förbundets risk- och skyddsobjekt och alla tillgängliga insatsplaner, så att beslutstöd kan erhållas vid behov. Räddningstjänsten Syd avser också att i större utsträckning informera och tydliggöra verksamhetsutövarens ansvar. Det gör vi genom att tillhandahålla viktig och aktuell information för att skapa de bästa förutsättningar vid en räddningstjänstinsats samt ge verksamhetsutövaren vägledning och stöd. Sevesoobjekt Enligt Förordningen om skydd mot olyckor ska en kommun upprätta planer för räddningsinsatser för de verksamheter som omfattas av krav på säkerhetsrapport enligt Lag 1999:381 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, den så kallade Sevesolagen. Inom Räddningstjänsten Syd finns i dagsläget sju verksamheter som omfattas av det högre kravet för Seveso. Alla dessa objekt är placerade i Malmö stad. Räddningstjänsten Syd har en särskild plan för räddningsinsatser vid Sevesoobjekt. 17

20 Hamnar De hamnar där Räddningstjänsten Syd har ett ansvar för insatser i vatten är följande: Småbåtshamnen i Limhamn, Malmö Lagunen, Malmö Dockan, Malmö Limhamns hamn, Malmö Citadellshamnen, Malmö Västra hamnen, Malmö Yttre hamnen, Malmö Industrihamnen, Malmö Oljehamnen, Malmö Klagshamn, Malmö Vikhögs hamn, Kävlinge Barsebäcksverkets hamn, Kävlinge Barsebäckshamn, Kävlinge För aktuella gränser i vatten hänvisas till respektive kommuns hamnförordning. Alarmering och initiering Allmänheten och den enskilde kan vid en olycka larma Räddningstjänsten Syd via nödnummer 112. Utalarmering av räddningstjänsten verkställs enligt avtal av SOS Alarm AB genom förutbestämda larmplaner. Utalarmeringen säkerställs genom tre av varandra oberoende larmvägar: digital utalarmering via ISDN, tele eller radio. Vid teleavbrott finns möjlighet för allmänheten till direktkontakt med SOS Alarm utanför varje brandstation i förbundet. Vid totala, långvariga teleavbrott omdisponeras resurser för att öka tillgängligheten. Beslut under insats Beslut om tjänsteplikt enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) kapitel 6 1 och ingrepp i annans rätt enligt LSO kapitel 6 2 dokumenteras i insatsrapport av beslutande räddningsledare enligt LSO kapitel 6 6. Riskbedömning vid insats enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2007:7 för Rök och kemdykning dokumenteras i insatsrapport. 18

21 Efterföljande åtgärder Beslut om avslut av räddningsinsats enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor kapitel 3 9 dokumenteras i insatsrapport av aktuell räddningsledare. Ansvar för insats ska om möjligt överlämnas så att ägare, eller företrädare för ägare, har förståelse och förutsättningar för att kunna fortsätta arbetet med att återskapa grundläggande livsvillkor och normalisera läget efter olyckan. Räddningsledare svarar för att fördjupad olycksundersökning initieras enligt särskilda kriterier, se vidare under kapitel 3. Vid insatser ska Räddningstjänsten Syd genomföra mervärdesskapande aktiviteter för den drabbade. Mervärdesskapande aktiviteter leder till att den drabbade får avlastning och stöd beroende på situationen, och att åtgärder vidtas för att aktuell olycka eller liknande olyckor inte inträffar igen. Räddningstjänst vid extraordinär händelse samt under höjd beredskap För närvarande finns ingen planering för räddningstjänst under hotande krigsläge; organisationen är inriktad på fredstida verksamhet. Räddningstjänsten ska kunna öka sin förmåga att hantera händelser som kan uppstå under höjd beredskap. Förmåga vid extraordinär händelse Räddningstjänsten Syd har förmåga att vid extraordinär händelse eller vid behov: I tätbebyggt område i samarbete med SOS Alarm AB aktivera VMA-signal (viktigt meddelande till allmänheten). Förmågan omfattar varning med signal, varning samt informationsmeddelande. Vid behov stödja medlemskommuner och andra organisationer inom vårt område med i planläggning/krisledning/samordning, krisstöd, ersättningskapacitet, försörjning, transporter och andra relevanta uppgifter. Leda och samordna insats i enlighet med Länsstyrelsen Skånes plan för räddningstjänstens roll vid väderstörningar. Genomföra kvalificerad indikering av farliga ämnen/cbrne (kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära och explosiva ämnen). Upprätta och svara för personsaneringsplats i samband med omfattande händelse med CBRNE. I förbundet finns särskild materiel som tilldelats från staten för användning vid extraordinära händelser i samband med CBRNE. Sådan tilldelning har skett till Stockholm, Göteborg och Malmö som av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bedömts ha en förhöjd riskbild avseende olyckor och terrorhändelser med sådana ämnen inblandade. Utrustningen används även i den ordinarie verksamheten vid mer frekventa händelser. Materiel omfattar utrustning för avancerad indikering samt för personsanering. 19

22 Personal finns utbildad för att hantera utrustningen. Planering och övning görs i samverkan med Polismyndigheten, sjukvården, Kustbevakningen, Tullverket och Försvarsmakten. Samverkan sker även med räddningstjänsterna i Stockholm och Göteborg. Överenskommelse finns med Polismyndigheten i Skåne att svara för sanering av piketstyrka och bombgrupp i samband med polisiära insatser. Under perioden för handlingsprogrammet avser Räddningstjänsten Syd att klarlägga och förstärka kapacitetsuppbyggnaden i samband med komplexa olyckor. 20

23 5. Samverkan och samordning Ett tydligt samverkansansvar för kommunerna är en av de nya huvudpunkterna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Vilka parter som ska samverka definieras av vilka problem som man förväntas att hantera. Områden där ett tydligt behov av samverkan kan identifieras är till exempel med medlemskommunerna i deras roll som förbundets uppdragsgivare. Internt inom kommunerna kan det vara plan- och byggprocessen och krishantering, med privata aktörer när det gäller hanteringen av riskanläggningar och med statliga aktörer avseende infrastrukturfrågor och frivilligorganisationer avseende informations- och utbildningsinsatser. Samverkan är en betydelsefull och eftersträvansvärd arbetsform för förbundet i syfte att effektivisera verksamheten. Samverkan ska leda till positiva effekter. Detta oavsett om samverkan sker i projektform, nätverksform eller i mer strukturerade former genom till exempel avtal. En viktig utgångspunkt för att nå framgång i samverkan är att utgå från syftet att inleda en samverkansaktivitet. Tre huvudsakliga motiv för samverkan kan definieras; det etiska motivet, verksamhetsmotivet samt effektivitetsmotivet. För vems skull sker samverkan? Eller, med andra ord; vem skulle tjäna på en ökad samverkan? Fyra kategorier av grupper kan urskiljas: Den enskilde, medarbetarna, den enskilda organisationen samt samhället i sin helhet. Dessa gruppers olika perspektiv bildar utgångspunkt för förbundets framtida utveckling av samverkansformer för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Syds primära samverkan sker med förbundets medlemskommuner, Förbundets konstruktion och uppdrag baseras på att förbundets ansvarsområde är ett delområde i det övergripande arbetet med trygghets- och säkerhetsfrågor i respektive medlemskommun. Samverkan är formaliserad genom olika forum på såväl politisk- som tjänstemannanivå kring frågor som rör verksamhet, ekonomi, styrning samt uppföljning. Under perioden för handlingsprogrammet avser Räddningstjänsten Syd att utveckla samverkansformerna med medlemskommunerna. Prioriterade områden är samhällsplanering, skola, äldreomsorg samt kommunernas samlade säkerhets- och trygghetsarbete. Räddningstjänsten Syd strävar också efter att ha en välutvecklad dialog med de universitet och högskolor, företag och statliga verk som finns inom förbundets yta. Dialogen syftar till att bygga upp en fungerande samverkan för att förhindra att olyckor inträffar, etablera samverkanskanaler som kan användas till att begränsa inträffade olyckor. Därutöver att följa utvecklingen inom fackområdet och hur riskbilden i förbundet förändras. 21

24 Operativ samverkan Inom ramen för samverkan med övriga räddningstjänster i Skåne samverkar Räddningstjänsten Syd primärt med Område Syd. Förutom Räddningstjänsten Syd består det av Trelleborg, Vellinge, Lomma, Staffanstorp, Svedala, Skurup, Sjöbo, Ystad, Tomelilla och Simrishamn. Samverkan om regionala resurser och strategisk ledning och stöd sker även med räddningsområde nordväst och nordöst. Samverkan sker bland annat genom gemensam uppbyggnad av stabs- och ledningsresurser. Räddningstjänsten Syd ansvarar inom samverkan för gemensamma resurser för hantering av kemikalieolyckor och genom Släckmedelscentralen har vi resurser för släckning av storskaliga oljebränder. Räddningstjänsten Syd har avtal eller överenskommelser med följande samverkansparter: sanering vägbana Trafikverket samt Lund och Kävlinge Kommun automatlarmsavtal med enskilda anläggningsägare avtal om assistans till sjukvård, Region Skåne Prehospitala Center (RSPC) restvärdesräddningsavtal, Brandskyddsföreningen Sverige avtal om Organtransport, Region Skåne avtal, SOS Alarm AB regional kemberedskap, Kommunförbundet Skåne regionalt ledningsstöd, Kommunförbundet Skåne saneringsavtal, Trafikverket omhändertagande av avliden, Polismyndigheten Skåne internationella insatser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap statlig saneringsutrustning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap överenskommelse om gemensam räddningstjänst Öresundsbron samarbetsavtal Köpenhamns Brandväsen överenskommelse om gemensam räddningschefsberedskap Område Syd avtal Släckmedelscentralen angående storskalig släckutrustning (SMC) 22

25 gränslös samverkan för räddningstjänsterna i Skåne i syfte att snabbt kunna utföra insatser utan hänsyn till kommungränser avtal om samverkan mellan Skånes kommuner om räddningsledare ramavtal mellan räddningstjänsterna i Skåne om samverkan avseende resursutnyttjande och personalkompetens för olycksförebyggande och skadeavhjälpande verksamheter. 23

26 6. Strategisk kompetensförsörjning "Räddningstjänsten Syds värdegrund anger att vi ska vara en lärande organisation, som uppmuntrar och bidrar till att integrera lärandet i det dagliga arbetet. Vi tror att våra medarbetare kan och vill utvecklas och ta ansvar, att kreativ problemlösning och förbättringar kommer naturligt då medarbetare ges ansvar och förtroende. Vi tror även att lärandet främjas av en mångfald av individer. Vi lär av varandra i vardagliga situationer på arbetet såväl som på planerade kompetensutvecklingsaktiviteter. I en lärande organisation sker lärande både planerat och oplanerat." ur Kompetenspolicyn Kompetensmål och struktur Det övergripande kompetensmålet i förbundet är att ha rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid. För att nå detta övergripande mål ska förbundet arbeta aktivt med kompetensfrågor. I ledningsfilosofin anges att De kompetenser som krävs för att lösa förbundets uppdrag och mål ska beskrivas och kvalitetssäkras på ett systematiskt sätt. Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att kartlägga befintlig kompetens på individnivå och organisationsnivå samt att fastställa behov av kompetens i organisationen. Därefter ska skillnaden mellan befintlig kompetens och behov analyseras. Räddningstjänsten Syd avser under perioden för handlingsprogrammet att utifrån analysen ovan formulera kompetensmål. Därefter planeras åtgärder för att nå målen och uppfylla kompetenskraven. Målen och åtgärderna redovisas i bilaga till handlingsprogrammet och i den årliga verksamhetsplaneringen. Kompetenskrav I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor regleras ett antal kompetenskrav. Dessa ska uppfyllas och följas upp. Räddningschef och ställföreträdande räddningschef har brandingenjörsexamen med räddningstjänstutbildning för brandingenjörer (RUB) eller motsvarande. 24

27 Räddningschef i beredskap (RCB) har brandingenjörsexamen med räddningstjänstutbildning för brandingenjörer (RUB), eller motsvarande, samt i övrigt enligt samverkansavtal. Personer i räddningsledarfunktion har lägst brandingenjörsexamen med RUB eller RL B med kompletterande utbildning gällande systemledning, eller motsvarande. Brandmän har lägst examen i Skydd mot olyckor eller motsvarande. Räddningsmän i beredskap (RIB) har lägst utbildning MSB räddningsinsats (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) eller motsvarande, till exempel operativ utbildning i kommunal räddningstjänsts regi. Medarbetare som utövar tillsyn har brandingenjörsexamen, MSB tillsyn B, tillsyn A respektive en intern utbildning, eller motsvarande. Detta innefattar endast tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor kap 2 2, 4 och Lag om brandfarliga och explosiva varor Medarbetare som arbetar med tillståndsgivning enligt Lag 2010:1011om brandfarliga och explosiva varor har lägst brandingenjörsexamen, examen som civilingenjör i riskhantering eller MSB tillsyn B eller motsvarande. Medarbetare som arbetar med remisshantering avseende samhällsplanering har examen som brandingenjör eller civilingenjör i riskhantering eller motsvarande. Medarbetare som arbetar med olycksundersökning har genomgått MSBs grundutbildning i olycksundersökning eller motsvarande. Medarbetare som skriver sakkunnigutlåtande till polis och rättsväsende har genomgått SKL Brandplatsundersökningsutbildning eller motsvarande. De som arbetar som instruktörer inom externutbildning har lägst utbildning som brandman, se ovan, respektive lägst undersköterska, fullgjort PHTLS-utbildning samt godkänd instruktör enligt Svenska Cardiologföreningen inom hjärt-lungräddning (HLR, B-HLR, D-HLR). 25

28 Ändrade kompetensbehov-förändringar under perioden för handlingsprogrammet I handlingsprogrammet anges ett antal inriktningar som kan medföra ett ändrat kompetensbehov i organisationen. Med ett strukturerat kompetensförsörjningsarbete finns goda förutsättningar att på ett tidigt stadium försörja organisationen med den kompetens som krävs för den ändrade inriktningen. Ett exempel är att förbundet avser att göra en strukturomvandling inom RIB-området (räddningsman i beredskap). Strukturomvandlingen innebär förändringar i insatsförmågan och det kan komma att påverka kompetensbehovet hos våra räddningsmän i beredskap. Det är viktigt att tidigt beakta kompetensförsörjningen för RIB så att funktionen kan leverera förväntad verksamhet. Ett område som är föremål för ett tydliggörande av kompetenskraven är Räddningsvärnet. Förbundet avser att införa certifiering av medlemmarnas kompetens enligt en ny modell hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) eller motsvarande. Inför det arbetet behöver förbundet göra en plan för genomförande av certifiering och knyta den till relevanta verksamhetsmål. Under perioden för handlingsprogrammet behöver förbundet intensifiera arbetet med att försörja organisationen med framtida ledare, både i form av befäl och chefer. Den befälsskola som Räddningstjänsten Syd planerar att starta ställer krav på att förbundet tydliggör kompetenskraven för befäl och ledare. Förbundet behöver sätta mål för arbetet och identifiera lämpliga samarbetspartners i syfte att bedriva befäls- och ledarutveckling på en professionell nivå. 26