Varför finns det samverkansområden?

Relevanta dokument
Bilaga 2 - beviljade uppdrag, FFO

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

FRIVILLIGA FÖRSVARS- ORGANISATIONER

SAMVERKAN MELLAN LÄNSSTYRELSEN OCH FRIVILLIGORGANISATIONER

Svensk författningssamling

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK

Svensk författningssamling

Mål/syfte med utbildningen och övningarna är att vidareutveckla samverkan mellan SSRS och Sjövärnskåren.

Du behövs Din insats gör skillnad

Regleringsbrevsuppdrag 26

Frivilliga försvarsorganisationer. förstärkning för myndigheter och kommuner

Frivilliga försvarsorganisationer. förstärkning för myndigheter och kommuner

Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB

Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

Vägledning för arbetet inom samverkansområden. Att arbeta i samverkansområden enligt förordningen (2006:942) om kris beredskap och höjd beredskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR

Vägledning för arbetet i samverkansområdena

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

FRAMTIDA FRIVILLIGFÖRSVAR EN SKISS

Ansvar, samverkan och handling

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Våra roller vid en kris

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Bildtexter - Frivilliga försvarsorganisationer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

SKL om krisberedskap och civilt försvar

Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget

Yttrande: Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SOU 2001:86).

PM. Underlag till enkät om behov av frivilliga förstärkningsresurser

tjänst, sambandstjänst, luft- och mark kommer - skall flygvap net och persona l ur de frivilliga försvarsorga

Övertagande kommunal räddningstjänst

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Svensk författningssamling

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Varför kvalitetsutveckla FRG och hur gör vi?

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Mer krisberedskap för pengarna?

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Styrdokument för kommunens krisberedskap

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Bilaga till huvudenkät PM. Sammanställning av svar på frågor i april 2012 från de berörda frivilliga försvarsorganisationerna

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar.

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Kommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten

Samverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Blekinge län - K nej nej nej nej nej ja ja ja Dalarnas län - W nej nej nej nej nej nej Gotlands län - I

Bilaga 7. Tabellbilaga

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

KRISHANTERING - BAKGRUND

Utveckling av FRG-konceptet

Var behövs frivilligheten? Årlig redovisning från KKrVA avd V den 12 mars 2014

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Program Bensträckare Erfarenheter och goda exempel från arbete med sociala risker

Strategi för förstärkningsresurser

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

KÄRNKRAFTSÖVNING I UPPSALA LÄN

Räddningstjänst i Sverige

Remittering av betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7)

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Övergripande kommunal ledningsplan

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Rapport 2014:20 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2014

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Utveckling av arbetet i samverkansområdena

Bara skog som brinner?

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Fältguide för myndigheters samverkan med frivilliga och frivilligorganisationer under en kris. En vägledning från MSB

Förvaltningsberättelse för år 2015

Krissamverkan Gotland

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Järfälla Civilförsvarsförening

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2014

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

En ny krisberedskapsförordning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Heby kommuns författningssamling

Ansvar, samverkan och handling

Transkript:

Varför finns det samverkansområden? De utpekade myndigheterna ska bedriva planering inom samverkansområdena i syfte att främja en helhetssyn för krisberedskap (Krisberedskapsförordning)

Uppgifter för myndigheterna i samverkansområdena Strategisk inriktning och planering av krisberedskapsarbete Initiera och genomföra gemensamma projekt Forum för ömsesidigt informationsutbyte Idag sker en stor del av utvecklingen av Sveriges krisberedskap inom samverkansområdena!

Vad bridrar de frivilliga med? Frivilliga som resurs för att stärka den enskildes förmåga Frivilliga som resurs för att stärka samhällets förmåga

Frivilliga försvarsvarsorganisationer stödjer myndigheterna Staten avsätter årligen ca 32 mnkr till utbildning av frivilliga i syfte att stärka samhället Myndigheterna ansvarar för att inrikta, nyttja och utveckla denna resurs En resurs även för totalförsvaret

Vad behöver samverkansområdena samverka med de frivilliga om? Utvecklingen av Sveriges krisberedskap! Inriktningen av krisberedskapsanslaget, inklusive inriktningen av frivilligpengarna Hur förmågan att motstå och hantera kriser kan stärkas För att skapa bättre förståelse för varandras styrkor och svagheter

Hur ska detta gå till? Vilka förväntningar har frivilligorganisationerna på myndigheterna i samverkansområdena? Vilka förväntningar har myndigheterna i samverkansområdena på frivilligorganisationerna? Vad behöver frivilligorganisationerna och samverkansområdena erbjuda varandra för att öka förståelsen och främja samarbetet? Vilka är utmaningarna och framgångsfaktorerna?

Samverkan på lokal nivå Jan Alsander, Civilförsvarsförbundet (SCF) och Kent Ahlqvist, Frivilliga Radioorganisationen (FRO) berättar om sina erfarenheter av arbete på lokal nivå. Jan-Åke Holmdahl, beredskapssamordnare i Faluns kommun, berättar om hur man i kommunen arbetar tillsammans med frivilligorganisationer inom olika områden. Moderator: Anders Fridborg, Räddningstjänsten Uppsala, deltagare i Samverkansområde Skydd, undsättning & vård.

Samverkan på regional nivå Lennart Myhlback, Frivilliga flygkåren (FFK), och Alf Sandqvist, Motororganisationerna (Bilkåren, Frivilliga automobilkåren (FAK) och Frivilliga motorcykelkåren (FMCK), berättar vad de kan utbilda och erbjuda på regional nivå. Monika Wagner, Uppsala län och Ulla-Britt Pettersson från Hallands län berättar om hur man arbetar med frivilliga inom länen, bland annat kärnkraftsberedskap och uppbyggnad av regionala resursgrupper. Moderator: Peter Molin, Länsstyrelsen Gotland, ordförande Samverkansområde Geografiskt områdesansvar.

Samverkan på nationell nivå Stabsstöd och djur smitta Svenska Lottakåren och Svenska Blå Stjärnan utbildar frivilliga på uppdrag och utifrån ett behov som identifierats av Strålsäkerhetsmyndigheten respektive Jordbruksverket. På workshoppen får du veta mer om dessa samarbeten; vid vilka händelser har resurserna använts och hur har det gått till? Hur kan andra myndigheter använda sig av frivilliga på liknande sätt inom sitt ansvarsområde? Helene Rådemar, Svenska Lottakåren Annica Emtegård, Strålsäkerhetsmyndigheten Kristin Sundström, Svenska Blå Stjärnan Elisabet Lindal, Jordbruksverket Moderator: Monika Nilsson, Svenska Kraftnät, vice ordförande Samverkansområde Teknisk infrastruktur

Samverkan på nationell nivå Sjöräddning och transporter till sjöss Sjöfartsverket har lång erfarenhet av att använda sig av frivilliga resurser, till exempel med Sjöräddningssällskapet för efterforskning och räddning av människor i sjönöd. Ett nytt samarbete har nyligen inletts med Brukshundsklubben inom området efterforskning. Brukshundsklubben utbildar räddningsekipage med hund och förare som kan lokalisera försvunna människor till sjöss på en kilometers avstånd utan behov av dagsljus. På workshoppen får du vet mer om detta samarbete. Sjövärnskåren informerar om sina möjligheter att utbilda och tillhandahålla frivilliga resurser för att öka uthållighet vid kriser till sjöss. Tomas Knuutila, Svenska Brukshundsklubben Sebastian Wigmo, Sjöfartsverket John Fritsch, Sjövärnskåren Moderator: Anders Backman, Trafikverket, ordförande Samverkansområde Transporter.