KVA NTA 18 mars 2014 Meningsfull N&T-undervisning En fråga om naturvetenskap och teknik i och utanför skolan Anders Jidesjö (PhD) Linköpings Universitet, Sweden anders.jidesjo@liu.se Vad arbetar jag med? R S E - Sweden http://www.roseproject.no the Relevance Of Science Education http://iris.fp-7.org IRIS-International Interests & Recruitment in Science EU s SEVENTH FRAMEWORK PROGRAMME Science in Society Factors influencing recruitment, retention and gender equity in science, technology and mathematics in higher education http://www.knutprojektet.se Important but not for me: Students attitudes towards secondary school science in England Jenkins & Nelson, 2005 Research in Science & Technological Education, 23(1):41-57 These responses reflect fundamental issues about the purpose, nature and content of school science education issues that are currently receiving more attention than at any time since science was first schooled in the midnineteenth century / /. In somewhat simplistic terms, many recent science curriculum initiatives might be described as attempts to humanise school science education / / these findings are common to many industrialised countries / / any explanation of students reluctance to pursue careers in science and technology may lie as much outside the school system as within it. / /responses to the ROSE questionnaire from students in developing countries (Sjøberg et al., 2004) suggest that this is indeed the case. 1
Different countries, Same Science Classes Hur elever upplever sin NO-undervisning Terry Lyons 2006, International Journal Of Science Education, 28:591-613 Går igenom en mängd studier och fokuserar data från Sverige (Lindahl), England och Australien Identifierar tre teman som är gemensamma för de senare delarna av den obligatoriska skolan (high-school): Transmissive pedagogy (bara lär dig, fråga inte varför, skriv ner) Decontextualized content (personlig irrelevans) Percieved difficulty (meningslösa fakta utan diskussion) Diskussion om vad som ska få styra innehållet i skolan: Elevernas intressen eller universitetens egenintressen R S E - Sweden the Relevance Of Science Education Prof. Svein Sjøberg, Universitetet i Oslo Anders Jidesjö Linköpings universitet Magnus Oscarsson Mittuniversitetet http://www.roseproject.no 2
Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh Naturvetenskap och teknik är viktiga för samhället India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway Girls Boy s 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean G1. Science and technology are important for society A country needs science and technology to become developed Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean G11. A country needs science and technology to become developed Naturvetenskap och teknik kommer att hitta botemedel mot sjukdomar som HIV/AIDS, cancer, etc. Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Science and technology will find cures to diseases such as HIV/AIDS, cancer, etc. 3
Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Skolans NOundervisning har öppnat mina ögon för nya och spännande jobb Philippines Bangladesh India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean F4. School science has opened my eyes to new and exciting jobs I would like to become a scientist Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4 Mean F14. I would like to become a scientist I would like to get a job in technology Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean F16. I would like to get a job in technology 4
grand ACE mean F14. I would like to become a scientist Resultat 2014-03-18 I would like to become a scientist vs. HDI 4,00 3,50 Uganda Ghana (Centr) 3,00 Zimbabwe Swaziland Botswana Bangladesh Malaysia 2,50 India (Gujarat) Philippines Trinidad & T 2,00 1,50 R = -0,93 Russia (Karel) Latvia Portugal Greece Poland Ireland Iceland England N. Ireland Estonia Finland Denmark Sweden Japan Norway R Sq Linear = 0,866 1,00 0,500 0,600 0,700 0,800 0,900 1,000 HDI Grand mean of all items on Interest vs. HDI (Human Development Index) 3,20 Uganda Bangladesh Philippines 3,00 Zimbabwe Swaziland India (Gujarat) Botswana Trinidad & T Ghana (Centr) Malaysia Greece 2,80 Russia (Karel) 2,60 R = - 0,85 Portugal Latvia Ireland Poland N. Ireland Estonia England Japan 2,40 R Sq Linear = 0,719 Iceland Norway Sweden Finland Denmark 2,20 0,500 0,600 0,700 0,800 0,900 1,000 HDI 600 500 Korrelation mellan länders PISA resultat i naturvetenskap Tack och intresse för naturvetenskap PISA 2006 PISA Projektgrupp magnus.oskarsson@miun.se 400 Rapporten kan laddas ner ifrån: http://www.skolverket.se 300 15 lågt Interesse högt 5
Resultat 2014-03-18 600 Korrelation mellan länders PISA resultat i naturvetenskap och intresse för naturvetenskap PISA 2006 Fin 500 Sve Dan Nor 400 300 lågt Interesse högt Toward a more authentic science curriculum: The contribution of out-of-school learning Braund & Reiss 2006, International Journal Of Science Education, 28:1373-1388 Debatten om eleverns minskande intresse måste också relateras till site of learning Utgångspunkt i hur vetenskapen och teknologin utvecklats de senaste 100 åren. Dessutom informal settings som expanderar ( Tv, Internet etc ). Eftersom the nature of science förändras måste the nature of learning anpassas. Lyfter fram verkliga problem, praktiskt arbete, kontakt med omvärlden Diskussion om att skolans NV är obligatorisk, andra marknadsför sig. Det är de som utsätts för undervisningen som måste uppskatta den! I dessa sammanhang är samhällskontakt mycket viktiga instrument. 6
Communication? 1900 1950 2000 Europe US Asia Working methods and content? 1900 1950 2000 Books Multimedia Information technology 7
Skillnad i poäng Sverige - OECD 2014-03-18 What, how and why Science Education? 1900 1950 2000 Classic education Subjects and methods System approach? Moral? Complexity? Sustainability? Uncertatinty? Etc. Resultatutveckling enligt PISA 520 510 500 Naturvetenskap Läsning Matematik 490 480 2000 2003 2006 2009 23 Naturvetenskap 2000-2009 spridning 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 5 10 25 50 75 90 95 percentiler NV 2000 NV 2003 NV 2006 NV 2009 24 8
Skillnad i poäng Sverige - OECD Skillnad i poäng Sverige - OECD 2014-03-18 Matematik 2000-2009 spridning 30 25 20 15 10 5 Ma 2000 Ma 2003 Ma 2006 Ma 2009 0-5 5 10 25 50 75 90 95 Percentiler 25 Läsförmåga 2000-2009 spridning 35 30 25 20 15 10 5 0-5 5 10 25 50 75 90 95 Läsning 2000 Läsning 2003 Läsning 2006 Läsning 2009 percentiler 26 R S E - Sweden the Relevance Of Science Education Prof. Svein Sjøberg, Universitetet i Oslo Några nationella resultat Anders Jidesjö Linköpings universitet Magnus Oscarsson Mittuniversitetet 9
Vad pojkar vill lära sig mer om: Hur det känns att vara tyngdlös i rymden Hur atombomben fungerar Explosiva kemikalier Hur datorer fungerar Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden Biologiska och kemiska vapen och vad de gör med människokroppen Hur man skall träna för att hålla kroppen i form Fenomen som forskare ännu inte kan förklara Hur meteorer och kometer kan åstadkomma förödelse på jorden Svarta hål, supernovor och andra spektakulära fenomen i yttre rymden Hur kasettband, cd- och dvd-skivor kan lagra och spela upp ljud och musik Effekten av starka elektriska stötar på människokroppen Raketer, satelliter och rymdfärder Våldsamma, farliga och hotfulla djur Användning av laser i tekniska tillämpningar (CD-spelare, streckkodläsare osv.) Hur saker som radio och TV fungerar Helt nya uppfinningar och upptäckter i vetenskap och teknik Hur mobiltelefoner kan sända och ta emot meddelanden Olösta mysterier i världsrymden Hur bensin- och dieselmotorer fungerar Vad flickor vill lära sig mer om: Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda Hur man ska träna för att få en vältrimmad och stark kropp Vad vi vet om HIV/AIDS och hur det bekämpas Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen Vad man skall äta för att hålla sig frisk och i form Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen Hur man ger förstahjälp och använder enkel medicinsk utrustning Vad vi vet om cancer och hur cancer kan behandlas Könssjukdomar och hur man kan skydda sig mot dem Tankeöverföring, tankeläsning, sjätte sinnet, intuition osv Ätstörningar som bulimi och anorexi Biologiska och mänskliga sidor av abort Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden Hur min kropp växer och utvecklas Liv och död och människans själ Hur vi kan skydda hotade djurarter Födelsekontroll och preventivmedel Hur det känns att vara tyngdlös i världsrymden Epidemier och sjukdomar som orsakar många dödsfall Hur man bekämpar epidemier och sjukdomar What pupils want to learn about Teacher 1 How to exercise to keep the body fit and strong 65 2 How it feels to be weightless in space 73 3 The possibility of life outside earth 38 4 Why we dream while we are sleeping, and what the dreams may mean 101 5 How different narcotics might affect the body 16 6 How alcohol and tobacco might affect the body 5 7 What to eat to keep healthy and fit 20 8 What we know about HIV/AIDS and how to control it 30 9 How to perform first-aid and use basic medical equipment 61 10 Phenomena that scientists still cannot explain 53 11 Thought transference, mind-reading, sixth sense, intuition, etc. 106 12 Sexually transmitted diseases and how to be protected against them 15 13 Cancer, what we know and how we can treat it 52 14 How meteors, comets or asteroids may cause disasters on earth 57 15 How my body grows and matures 18 10
What Swedish science teachers teach girls boys 1 Atoms and molecules 98 73 2 The greenhouse effect and how it may be changed by humans 60 68 3 How the human body is built and functions 22 51 4 Electricity, how it is produced and used in the home 102 50 5 How alcohol and tobacco might affect the body 6 23 6 How the ear can hear different sounds 71 74 7 How people, animals, plants and the environment depend on each other 70 80 8 The ozone layer and how it may be affected by humans 57 70 9 Sex and reproduction 23 30 10 How the eye can see light and colours 58 71 11 Heredity, and how genes influence how we develop 21 62 12 How loud sound and noise may damage my hearing 42 44 13 New sources of energy from the sun, wind, tides, waves, etc 65 21 14 Chemicals, their properties and how they react 87 66 15 Sexually transmitted diseases and how to be protected against them 9 43 Table 2. The top 20 topics girls completing the ROSE questionnaire wanted to learn about, in declining order of popularity, showing means and standard deviation (SD), and the comparable programmes on the Discovery Channel 2001-2005. Mean Programme on Topics in the ROSE questionnaire (SD) Discovery Channel Why we dream while we are sleeping, and 3.35 Diagnosis unknown what the dreams may mean (0.89) How to exercise to keep the body fit and 3.21 Mythbusters, Brainiac, Ray Mears strong (0.85) extreme survival What we know about HIV/AIDS and how to 3.20 Medical detectives control it (0.85) How different narcotics might affect the body 3.14 Mythbusters, Medical detectives, (0.84) Ray Mears extreme survival, Sex sense, Trauma What to eat to keep healthy and fit 3.13 Mythbusters, Escape to river (0.90) cottage How alcohol and tobacco might affect the 3.12 Mythbusters, Medical detectives, body (0.84) Ray Mears extreme survival, Sex sense, Trauma How to perform first-aid and use basic 3.12 Trauma medical equipment (0.91) Sexually transmitted diseases and how to be 3.11 Sex sense protected against them (0.85) Cancer, what we know and how we can treat it 3.11 Trauma, Medical detectives (0.89) Thought transference, mind-reading, sixth 3.10 Mystery hunters adventures sense, intuition, etc.. (1.02) Eating disorders like anorexia or bulimia 3.09 Sex sense (0.91) Biological and human aspects of abortion 3.02 Sex sense (0.92) The possibility of life outside earth 2.96 (1.06) How my body grows and matures 2.95 Sex sense (0.92) Life and death and the human soul 2.94 Mystery hunters adventures (1.05) How to protect endangered species of animals 2.91 Escape to river cottage (0.98) Birth control and contraception 2.91 Sex sense (0.85) How it feels to be weightless in space 2.90 Extreme machines (1.07) Epidemics and diseases causing large losses 2.88 Diagnosis unknown of life (0.90) How to control epidemics and diseases 2.88 Diagnosis unknown (0.96) Table 3. The top 20 topics boys completing the ROSE questionnaire wanted to learn about, in declining order of popularity, showing means and standard deviation (SD), and the comparable programmes on the Discovery Channel 2002-2005. Mean Programme on Topics in the ROSE questionnaire (SD) Discovery Channel How it feels to be weightless in space 3.10 Extreme machines (0.98) How the atom bomb functions 3.03 Battlefield, Brainiac, Mythbusters, (1.04) Weapons of war Explosive chemicals 3.01 Battlefield, Brainiac, Mythbusters, (1.01) Weapons of war How computers work 2.98 (1.00) The possibility of life outside earth 2.91 (1.04) Biological and chemical weapons and what 2.88 Battlefield, Weapons of war they do to the human body (1.01) How to exercise to keep the body fit and 2.87 Mythbusters, Brainiac, Ray Mears strong (1.02) extreme survival Phenomena that scientists still cannot 2.84 Mystery hunters adventures, explain (1.10) Unsolved history How meteors, comets or asteroids may 2.81 cause disasters on earth (1.04) Black holes, supernovas and other 2.76 spectacular objects in outer space (1.10) How cassette tapes, CDs and DVDs store 2.76 and play sound and music (1.00) The effect of strong electric shocks and 2.74 Brainiac, Mythbusters lightning on the human body (0.98) Rockets, satellites and space travel 2.74 Extreme machines (1.02) Brutal, dangerous and threatening animals 2.70 Ray Mears extreme survival (0.96) How things like radios and televisions work 2.67 (0.96) The use of lasers for technical purposes 2.67 A car is born, Extreme engineering, (CD-players, bar-code readers, etc.) (0.99) Medical detectives, Weapons of war Very recent inventions and discoveries in 2.67 Brainiac, Diagnosis unknown, science and technology (1.00) Extreme engineering, Fbi files, Forensic detectives, Medical detectives, Trauma, Weapons of war How mobile phones can send and receive 2.66 messages (0.98) Unsolved mysteries in outer space 2.63 Mystery hunters adventures, (1.10) Unsolved history How petrol and diesel engines work 2.61 A car is born, American chopper, (1.10) Fifth gear, Wheeler dealers Characterizing childrens spontaneous interests in Science and technology Baram-Tsabari & Yarden 2005, International Journal Of Science Education, 27: 803-826 Elever (9-12 år) i Israel skickar in frågor till TV-program, analyserar de som rör vetenskap och teknologi Identifierar olika teman, biologi, modern teknologi och astrofysik dominerar. Väldigt få frågor rör det vi ibland kallar traditionell ämnesundervisning (mekanik, ljus, ljud, elektricitet, magnetism) Eleverna frågar kring globala händelser som rör tex. sjukdomar, näringslära, genetik, reproduktion, datorer, Internet, hur olika artefakter fungerar, big-bang, rymduppdrag. Diskussion om betydelsen av human dimensions of S&T, inte det lokala utan mer globala utmaningar samt att S&T hänger ihop 11
Bringing Science To Life: A synthesis of the research evidence on the effects of context-based and STS approaches to science teaching Bennett, Lubben & Hogarth, 2006, Science Education, 1-24, 2006 Kritisk granskning av litteraturen från 8 länder 1980-2003. Vad leder dessa perspektiv till? Starka indikationer för att dessa perspektiv bidrar till: Förbättrad attityd samt inga starka belägg för försämring av elevers prestationer Diskussion om betydelsen av kontexter som: Är relevanta för elevers aktuella livssituationer och erfarenheter Relaterar till artefakter och teknologisk utveckling Är relevanta för möjliga karriärvägar Kopplar till modern forskning och nya uppfinningar Kopplar till industri FATTA KATASTROFEN www.ur.se/fattakatastrofen KONCEPTET Skapa en livekänsla här och nu NO-ämnen anpassade efter läroplanen Problemlösning som pedagogisk metod Klassrummet eller hemläxa Kopplad till åttonde klassens kursplan i NO Fyra dokumentärer, 10 faktareportage och fyra olika uppdrag online 12
DE FYRA UPPDRAGEN Förorenat dricksvatten Elbrist Vindars kraft Matbrist De fyra uppdragen innehåller Diskussionsfrågor Ordlistor inom faktaområdet Faktaklipp Laborationsförslag Länksamlingar Förslag till fördjupningar TV-PRODUKTION Dokumentärexempel Faktareportage Fysik Kemi Biologi Teknik Innehåll (content) Sammanhang (context) Energi Miljö Hälsa Ekonomisk välfärd Utbildningens nya situation SCIENCE IN SCHOOL Levd erfarenhet Rätt svar i förhållande till facit Interface? SCIENCE IN SOCIETY Medierad erfarenhet Spelifiering av case En luftmassa med volymen 1200 m3, trycket 101,1 kpa och temperaturen 15 grader. C rör sig vertikalt uppåt. Trycket sjunker till 80,0 kpa, och temperaturen sjunker till - 3,0 grader C. Beräkna den nya volymen för luftmassan Interface? Interface? Kontextualiserar- skapar upplevelser Skapar Identifikation och aktivitet Innehåller aktuella ämnen Flexibelt att använda: Väcker intresset Testa själv: Gör egna laborationer (hemma eller i skolan) Diskutera Stora frågor Samarbeta över ämnesgränser Visualisera/mediera: Väck känslor Fördjupa: Begrepp och fakta 13
Förhållningssätt vid lärande? John Dewey Undervisningens innehåll Jag tror att barnets sociala liv är grunden till koncentrationen, eller det inre sambandet, i all utbildning eller utveckling. Det sociala livet utgör den omedvetna enheten och bakgrunden till barnets alla bemödanden och färdigheter. Jag tror att vi våldför oss på barnets natur och försvårar goda resultat när det gäller etisk fostran, om vi alltför snabbt introducerar en mängd olika studieämnen för barnet (läsning, skrivning, geografi, osv) som inte har någon anknytning till barnets sociala liv. Förhållningssätt vid lärande? John Dewey Undervisningens innehåll Jag tror därför, att den verkliga anknytningspunkten för skolämnena varken är Naturvetenskap, litteratur, historia eller geografi, utan barnets egna sociala aktiviteter. Litteraturen är en återspegling och en tolkning av sociala erfarenheter. Därför måste den Följa efter, och inte föregå, sådan erfarenhet. Därför kan den inte bli en grund att bygga på, men den kan användas som en sammanfattning. Historia har en pedagogisk betydelse i samma utsträckning som den presenterar stadierna i samhällets liv och tillväxt. Den måste verifieras genom hänvisningar till socialt liv. När den betraktas endast som historia, förläggs den till det förflutna och blir död och livlös. När den betraktas som en beskrivning av människans sociala liv och framsteg blir den meningsfull. Förhållningssätt vid lärande? John Dewey Undervisningens innehåll Jag tror följaktligen att den fundamentala grunden för utbildningen utgörs av barnets förmåga att arbeta i samma allmänt konstruktiva banor som de som fört civilisationen framåt. Jag tror att det enda sättet att göra barnen medvetna om det sociala arvet är att lära dem att utföra de grundläggande verksamhetsformer som gör civilisationen till vad den är.. Jag tror därför på expressiva eller konstruktiva aktiviteter som en anknytningspunkt. Jag tror att detta ger riktlinjerna för de praktiska ämnenas (matlagning, sömnad och hantverksämnen) plats i skolan. Jag tror inte att dessa ämnen är specialämnen som skall införas före eller på bekostnad av andra ämnen, som avkoppling eller omväxling eller ytterligare färdighetsträning. Jag tror snarare att dessa ämnen representerar grundläggande former för social aktivitet. Och det är möjligt och önskvärt, att barnets första kontakt med mera teoretiska ämnen på schemat sker genom förmedling av dessa verksamhetsformer. 14
Information Research Business School Education More smiles on our faces! 1900 1950 2000 International understanding! Enjoyment of life Participation Trust Empowerment Att fundera kring allmänbildningen Ungdomar svårt att se sig som deltagare inom N&T, vilja bli forskare, arbeta med teknik men de ser relevans i samhället. Borde vi skilja på och vara tydligare med science in school vs science in society? Eller är det den som förstår interfacet mellan dessa som kan finna lösningar till olika problem? Om många känner sig utanför N&T i skolan Förebilder? Kontexter? Läromedel? Lärares hantering av innehållet - Selektiva traditioner? Samhällets utveckling och mediernas intåg, området PUST, skulle dessa sammanhang kunna bli en resurs för utbildningen? Vilket samhällsliv förbereder utbildnigen för? Hur kommer de flesta ta del av N&T? Samhällslivet ska ju vara utgångspunkten för utbildningens funktion och förbereda för deltagande i kulturen Nya samhällsvisioner? Hur kan i så fall innehållet hanteras så man tätar förbindelser mellan innehåll, kontexter och kunskapens användning? (som är uppdraget; kataloga, analoga och dialoga aspekter av kunskap ) Stämmer det att inriktningen på utbildningspolitiken lett till att även Sverige tappat svansen? I så fall, om vi vill prestera bättre i PISA och TIMSS, vilka insatser borde göras? Vilka konsekvenser får olika satsningar och rekommendationer? Rekrytering och utbildningsval till STEM Women are under-represented in physical, mathematical and engineering occupations For the EU-27 countries, ca. 1/3 of PhDs in 2006 within physical science, mathematics and statistics was earned by a woman For computing: around 1/5 of PhDs by women. 15
A description of the situation "Education at a Glance (OECD, 2008): The proportion of females among students entering tertiary science studies ranges from less than 25% in Japan, the Netherlands, Switzerland and Chile to more than 35% in Denmark, Iceland, Italy and New Zealand. The 1927 Solvay congress Physics conference 2008 conference on Disorder, fluctuations and universality 16
Vetleseter Bøe et al. (2011) Fem skäl varför man ska bry sig, både för allmänbildning och rekrytering tillgodose framtida kompetensförsörjning och hålla hög kvalitet hos framtida expertis. diversitet i bakgrunden hos dem som söker eftersom det ökar potentialen för innovation, kreativitet och utveckling. utbildningen ska inte hanteras så att självkänslan såras. Det behövs en utveckling för att stärka grupper som är underrepresenterade och missgynnade. alla individer har rätt att komma i kontakt med det som är viktigt i kulturen. Inom STEM betyder det att alla har rätt att få uppleva och fascineras av viktiga frågor och problem samt lösningar och svar till dessa. säkerställ att alla har rätt till fria utbildningsval och inte pådyvlas stereotypa förebilder och uppfattningar om vad arbete inom STEM-områdena innebär. Det handlar då om att undervisningen kan destabilisera mentala och kulturellt förhärskande barriärer. Called for a substantial increase in the percentage of STEM professionals in the workforce Increasing the number of women would go a long way towards meeting this challenge 17
Development of school students constructions of biology and physics Spall, Stanisstreet, Dickson & Boyes, INT. J. SCI. EDUC., 4 JUNE 2004, VOL. 26, NO. 7, 787 803 Gör vi innehållet tråkigt när det undervisas i skolan? Attitudes towards science: a review of the literature and its implications Osborne, Simon & Collins INT. J. SCI. EDUC., 2003, VOL. 25, NO. 9, 1049 1079 Resulterar i en argumentation för samband mellan antal civilingenjörer och naturvetare och ekonomiska utveckling Attitudes towards science: a review of the literature and its implications Osborne, Simon & Collins INT. J. SCI. EDUC., 2003, VOL. 25, NO. 9, 1049 1079 18
Attitudes towards Physics REID & SKRYABINA, Research in Science & Technological Education, Vol. 20, No. 1, 2002 Vad har egentligen hänt under andra hälften av 1900-talet? (Data från Skottland) The Situation in Industry and the Loss of Interest in Science Education Haas, European Journal of Education,Vol. 40, No. 4, 2005 Empiri från Tyskland. Trenden tydlig, men vad är det som påverkar fluktuationer? The Situation in Industry and the Loss of Interest in Science Education Haas, European Journal of Education,Vol. 40, No. 4, 2005 Trend, Change or Cycle? The loss of interest in higher education in the sciences is, in Germany, part and parcel of a cyclical process of enrolments in the disciplines in question. The process is not compatible with the image of a medium- or long-term trend or with the image of a recent change. It is much more in line with the cobweb model in which there is a cyclical alternation of interest and loss of interest in this area of education. Hur ska vi då tala om problembild? 19
Intagna till några gymnasieprogram (1994 2011) Intagna till några gymnasieprogram (1994 2011) Examina från universitet och högskolor (1997/98 2008/09) 20
Examina från universitet och högskolor (1997/98 2008/09) Procent av antal examina totalt http://iris.fp-7.org/ Konsortium Oslo universitet Startade 1 maj 2009 Fp7 Science in Society Totalt 1 miljon EUR 3 år, 6 partner i Europa IRIS international 20 more countries... IRIS målsättningar Empirisk grund i diskussioner om unga människors val av utbildning (särskilt flickor) Tidigare erfarenheter Ungdomskultur, förebilder, tidsanda Intresse för innehåll Marknadsföring vad gör nytta? Innehåll, upplägg och undervisninsgmetoder Studenters upplevelser av undervisning: social integrering, prestationer, relationer till innehållet? Potential för att välja bort? Särskilt fokus på flickors val 21
Eccles' expectancy-value model (Eccles & Wigfield 2002) Expectancy of success CHOICE Values Interest- and enjoyment value Attainment value Utility value Relative cost Eccles' expectancy-value model Expectancy of success Conclusion: Girls differ from boys in all elements Values Interest- and enjoyment value CHOICE! Attainment value Utility value of Relative the cost expectancy-value model Women in STEM Why should we care Understanding educational choice What can we do? Vetleseter Bøe (2012) fördjupar vad skoltraditioner får för betydelse för framtida rekrytering inom STEM Ungdomars intresse för dessa kunskapsområden i skolan är lågt och avtar när eleverna rör sig genom utbildningen. Elevers intressen är inte knutna till skolämnenas sätt att hantera innehållet utan är mer specifikt kopplade till särskilda innehållsområden lös upp STEM Många barn och ungdomar har svårigheter med att identifiera sig med STEM då kulturen och förebilder som framställs för dem stämmer dåligt med deras identitetsprojekt. Flera elever väljer STEM av instrumentella skäl då studier inom dessa områden kan ge behörighet till särskilda professionsutbildningar. Flickor tror i högre utsträckning än pojkar att de inte kommer klara av studier inom STEM. Flickor identifierar sig i lägre utsträckning än pojkar med förebilder inom STEM samt med skolämnena och disciplinerna. 22
Vetleseter Bøe (2012) Det är inte tillräckligt med analyser av hur skolan hanterar innehåll eller hur konjunkturer varierar. I stor utsträckning är det socialt-kulturella faktorer som bidrar till att bestämma unga individera utbildningsval och dessa behöver därför ingå som förutsättningar. Fyra utgångspunkter är viktiga i allt arbete som handlar om rekrytering: Skilj på olika delar inom STEM-områdena. Finns skillnader mellan länder, särskilt mellan utvecklings och moderniserade länder. Förstå skolsystemets karaktär. Viktiga val görs vid olika övergångar, kan innebära att val görs omedvetet, samt att det görs vid olika ålder i olika länder. Skillnader mellan könen Vetleseter Bøe et al. (2011) använder modellen utvecklad av Eccles & Wigfield (2002), designad för att prediktera utbildningsval och genomför modellering av både egen empiri samt tidigare forskningsresultat utifrån tre komponenter som starkast påverkar ungdomars val. Huvudresultaten visar att: Ungdomar har svårt att identifiera sig med skolans sätt att hantera innehållet och att det passar dåligt med hur ungdomar idag utvecklar identitet. Barn och ungdomar ser relevans av STEM, men de har i skolan svårare att uppfatta personlig nytta och på vilket sätt innehållet spelar roll för dem. Hur lärare hanterar innehållet, hur det behandlas i läromedel, att möta barn och ungdomar i deras intressen och att koppla till viktiga frågor i samhällslivet är faktorer som senare påverkar val av utbildning Vidare påverkar en undervisning som relaterar till och uppmärksammar ungdomars identitetskonstruktion och som ger tillfällen till att möta förebilder, särskilt behövs en bredare uppsättning av förebilder och karriärmöjligheter samt i vilka kontexter undervisningen utvecklas. Särskilt viktiga kontexter för flickor är hälsa och miljö. I vissa länder ges extra poäng vid val av särskilda kurser eller utbildningar, som ökar rekryteringen. Rekryteringen kan också öka genom att motarbeta bilden av att det är kostsamt, svårt och nördigt att hänge sig åt studier inom STEM. 1. 1. Jag är... 1 kvinna 2 man Aktuell 2360 N 12.11.2012 14:54 www.questback.com 69 Swedish IRIS questionnaire 23
3. 3. Vid vilket universitet/högskola studerar du? 1 Chalmers tekniska högskola 2 Göteborgs universitet 3 Karlstad universitet 4 Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) 5 Linköpings universitet 6 Linnéuniversitetet 7 Luleå tekniska universitet 8 Umeå universitet 9 Uppsala universitet 10 Stockholms universitet Aktuell 2367 N 12.11.2012 14:54 www.questback.com 70 Swedish IRIS questionnaire 6. 6. Hur viktiga har följande skolerfarenheter varit för ditt val av utbildning/kurs? 1 a. Ditt intresse för ämnet 2 b. Dina tidigare prestationer i liknande ämnen 3 c. Experiment/Laborati oner 4 d. Exkursioner och studiebesök 5 e. Lektioner som visade ämnets betydelse för samhället 6 f. Lektioner som visade ämnets tillämpningar 7 g. Användandet av matematik på lektioner 8 h. Tydlig återkoppling om att du fått fram rätt svar 12.11.2012 14:54 www.questback.com 71 Swedish IRIS questionnaire 7. 7. Hur viktiga har följande personer varit för ditt val av utbildning/kurs? 1 a. Mamma eller styvmamma 2 b. Pappa eller styvpappa 3 c. Duktiga lärare 4 d. Vänner (inklusive pojkvän/flickvän) 5 e. Syskon eller andra släktingar 6 f. Studie och yrkesvägledare på skolan 12.11.2012 14:54 www.questback.com 72 Swedish IRIS questionnaire 24
9. 8. Hur viktigt har följande varit för ditt val av utbildning/kurs? 1 a. Populärvetenskapliga böcker och tidningar 2 b. Science fiction eller fantasy böcker/filmer 3 c. Datorspel 4 d. Museum eller science center (tex Tom Tits eller Universeum) 5 e. Populärvetenskapliga TV- kanaler/program (Discovery channel, MythBusters, Animal planet, TV4 fakta, Kunskapskanalen) 6 f. Filmer eller TVserier (CSI, Numbers, Grey's Anatomy osv) 7 g. Ämnesrelaterade tävlingar som kemiolympiaden, teknikåttan eller unga forskare 8 h. Någon annan aktivitet som vetenskapsfestivaler, forskarfredag eller liknande 12.11.2012 14:54 www.questback.com 73 Swedish IRIS questionnaire De som väljer högre utbildning inom STEM har oftast upplevt innehållet i den tidigare utbildningen som intressant och meningsfullt (Jidesjö et al., 2009). Den tidigare utbildnigen bidrar till och påverkar framtida utbildningsval. Detta bekräftas av Sjaastad (2012) som studerar betydelsen av hur olika personer i en individs omgivning har inflytande över och påverkar utbildningsval till STEMområdena. Han finner att lärare och föräldrar är de viktigaste grupperna för detta. På så vis återkommer hela tiden frågan om innehållets hantering Lyons & Quinn (2010) pekar i samma riktning Lyons & Quinn (2010) Det som bidrar till att påverka framtida val till STEM är om: man varit framgångsrik tidigare i skolan man presterat bra, fått bra betyg fått bra återkoppling och förstått vad undervisningen gick ut på allt det som bidrar till att självkänslan stärks inom dessa kunskapsområden De som inte väljer till STEM-området svarar ofta omvänt De har svårigheter med att se sig själva som framtida utövare inom dessa områden De anger att de inte behöver dessa kunskaper för deras tänkta karriärer De har haft svårt att identifiera sig med innehållet De uttrycker också att de inte känner sig duktiga och kompetenta i dessa skolämnen 25
Att fundera kring rekrytering Hur ska vi tala om behov av ökad rekrytering till STEM? Innehållets hantering viktigt men behövs fler? Är det fler fast med ett annat kunnande? Nya samhällsbehov? Ingen stark evidens i Sverige för att antal sökande till gymnasiets N&T program minskar? Ingen stark evidens för att antal examina från universiteten inom N&T minskar? Det som varierar och står för stora volymer inom STEM är teknikutbildningarna. Vilken N&T är i så fall viktig i den tidigare utbildningen? Hur hanteras skolämnena? I Sverige har vi aldrig utbildat så många inom STEM-områdena som idag? Reformernas karaktär? 1994 gick gy.skolan från linjestyrning (bestämda kurser) till programstyrning (valbart). Utbyggnaden av hela högskolan under sent 1990-tal? Arbetsmarknad och kompetens? Kvalitet? Internationell konkurrens? Viktigare frågor (?) Val avgörs tidigt - Flickor och STEM? Hur hanteras i så fall innehållet i den tidiga utbildningen? Bra förebilder? Äkthet i uppgiften? Bra kontexter? Läromedel och lärares inställning till uppdraget? Hur hjälpa lärare i olika delar? Skolans uppdrag inbegriper: Att arbeta med energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågor KNUT Hjälper till att konkretisera utmaningarna Genom projektstöd och nätverksbyggande Anders Jidesjö (PhD) Linköpings Universitet, Sweden anders.jidesjo@liu.se Forskningsinsatserna har fokuserat några av dessa aktiviteter Kalmar län: Tjejresan Östergötland: Långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP) Dalarna: Energijakten, Energiutmaningen och Sommarlovsentreprenörerna Biofuel: Projektarbeten i gy.skolan och lärarnätverk 26
Tjejresan har arbetat problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Tjejer i gy.skolan har fått besöka miljöer utanför skolan, för inspiration till vidare studier inom naturvetenskap/teknik Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i Tjejresan resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. LPP Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Energijakten årkurs 8 elevers besök på ett science center Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. 27
Energiutmaningen handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter. Sommarlovsentreprenörerna är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten. Projektarbeten och lärarnätverk handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. 28
En modell för skolutveckling Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analysera ett projekt, för att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppstå. Testningen av modellen illustrerar exempel på användbarhet. Delstudiernas resultat har analyserats på en metanivå Det finns generell problematik för skolutveckling Sex forskningssammanhang har identifierats - Så kallade ramfaktorer Om energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en del av utbildningen behöver dessa hanteras i de processer som uppstår 1. Relationer mellan det nationella, regionala och lokala Det uppstår förskjutningar på olika nivåer i dessa relationer. En viktig fråga är därför var problem, som uppstår på de olika nivåerna hanteras. Det uppstår asymmetrier i relationen nationellt lokalt, som behöver förstås för att kunna tolka, hantera och utveckla läraruppdraget. Därför behövs också en kunskapsuppbyggnad kring dessa förhållanden. 29
2. Samhällsutvecklingen och utbildningens funktion skapar motiven för betydelse av undervisning inom områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv. Den historiska förankringen är viktig för att förstå något om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att förändra kan den historiska förankringen involvera aktörer i varför sådana arbeten är angelägna. Ett sätt att göra detta mer konkret är att diskutera undervisningsinnehållets identitet och legitimitet. Om sådana mer grundläggande förhållanden blir oreflekterade är det svårt att förstå och tolka skolans uppdrag. 3. Innehållet i och utanför skolan Samhällets utveckling skapar nya förutsättningar för lärande. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgör en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mängd andra aktörer som idag exponerar samma innehåll som skolan, fast på andra sätt. Medierad erfarenhet ingår därför som en allt viktigare förutsättning för lärande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehåll ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationers. Tillgängligheten till olika sätt att hantera innehållet ökar. Särskilt intressant blir detta när skolan förväntas samarbeta med externa aktörer. Science center utgör ett sådant exempel på resursmiljö för skolan. Hur kan miljöer utanför skolan engageras, för att berika lärandet i skolan? 4. Goda möten På vissa skolor sker utvecklingsarbete och på andra inte. Vissa lärare ser hinder när andra ser möjligheter. Förhärskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svårigheter med att se hur innehåll som energi, resurs, klimat och hållbarhet får plats i befintliga skolämnen är exempel på sådant som påverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mötet ut, en framgångsrik dialog, som möter, respekterar och förmår hantera variationer i förutsättningarna? Betydelse av medverkan, äkta involvering, förankring och att skapandet av ny kunskap baseras på den kunskap som redan finns är exempel på viktiga utgångspunkter för en fungerande pedagogik. 30
5. Innehållsfrågans eftersläpning behovet av att förstå diskussioner om samhällsomställning i relation till konkreta innehållsområden. Energi-, miljö- och hälsoområdena är tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta på bekostnad av sociala. Förståelse för människans resursanvändning, och för ekonomisk utveckling är beroende av upplysning om relationen mellan människa och natur. Om grundläggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, för individers rätt till att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor krävs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att göra viktigt innehåll tillgängligt. 6. Rekrytering och allmänbildning Om samhället står inför energiomställning, att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor behövs expertis. Lika viktigt är en allmänbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behöver balansera. Två konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och högskolenivå visas, som också indikerar ett behov av att väga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse för vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att högskolesatsningen på 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats förändra rekryteringen varken inom områdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. På en övergripande nivå visar resultaten att områdena energi, resurs, klimat och hållbarhet skulle kunna utgöra delar av nya visioner för utbildningen. Det skulle kunna öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Om utbildningen ska förbereda för samhällsliv, måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningen. Vi lever i ett samhälle som har genomgått modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera välfärd är förbi. Samhället har idag svårt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hålla på med några generationer framåt, är det inte konstigt om utbildningens funktion blir svår att formulera. Att lyfta enskilda lärare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svår väg att gå. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lärares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka även eleverna borde ingå i om det ska hända något i den konkreta undervisningens genomförande. Utbildningen behöver bli förknippad med berättelsen om samhällets utveckling. Ge lärare chansen att äga en sådan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det är när de ser förtjänsterna med en sådan process, som det kommer hända viktiga saker i klassrum. 31
Energin, Miljön, och... Hälsan Några exempel Människans energianvändning! Energianvändning 1970-2005 Minskad oljeanvändning mellan 1975 och 1985 Energiläget OH 2006. Energimyndigheten. www.stem.se 32
Energianvändning 1970-2005 Minskad oljeanvändning Ökad fjärrvärme Ökad pelletsanvändning Ökad biobränsle i fjärrvärmeverk Energiläget OH 2006. Energimyndigheten. www.stem.se Energianvändning 1970-2005 Störst prisökning på miljöbelastande energi Industrin ökar biobränsleanvändning Förnybara drivmedel ökar Vindkraft ökar Energiläget OH 2006. Energimyndigheten. www.stem.se Visionernas tid är förbi! I diskussionerna om framtidens energiförsörjning och viktiga miljöproblem skedde ett avgörande brott tidigt på 1990-talet, visar en aktuell avhandling. Från tankar om ett förändrat samhälle till en tro att ekonomiska styrmedel ska kunna lösa energifrågorna inom ramarna för det samhälle vi har idag och med fortsatt ekonomisk tillväxt som mål. Så kan skiftet i den svenska miljö- och energidebatten beskrivas, säger Martin Hultman (TemaT) 33
På 1970-talet fanns visioner av ett alternativt samhälle, som han kallar ekologiskt. Dessa visioner kännetecknades av småskalighet, decentraliserad energiförsörjning och förnybara energikällor. Den alternativa miljövänliga samhällsvisionen stod då i motsättning till den industrimoderna synen, som var förhärskande. Idag har dessa visioner mer eller mindre trängts undan. Energiförsörjningen och miljöproblemen anses, med effektiv ekonomisk styrning, kunna lösas inom ramarna för dagens samhälle, dvs. i ett storskaligt och centraliserat system med ekonomisk tillväxt som mål. Fokus har förskjutits från energikällorna till utsläppen. Nu är det utsläppen som ska åtgärdas och de dominerande ingenjörerna, debattörerna och politikerna menar att det spelar mindre roll om energin omvandlas från fossila bränslen, kärnkraft eller förnyelsebara källor. Det här skiftet går att avläsa i allt från energiuppgörelser och tidningsartiklar till departementens uppdelning och uttryckssättet i propositioner, skriver han. Idag är det få som talar om någon konflikt mellan miljöproblemen, inklusive växthuseffekten, och en ekonomisk tillväxt. Istället talas om en hållbar tillväxt i närmast utopiska termer. Total tillförd energi Sverige 2007, TWh Transportsektorns energibärare domineras av oljeprodukter! 34
Sveriges totala energitillförsel exklusive nettoelexport 1970 2007 År 1990 var Sveriges andel förnybar energi 33,9% och har sedan dess ökat för att år 2007 vara 43,9%.66 Elproduktionen bidrar mest till Sveriges andel förnybar energi främst på grund av vattenkraften. Näst största bidrag till andelen förnybar energi kommer från industrisektorn. Därefter följer fjärrvärmeproduktionen och bostadssektorn. Användningen av förnybar energi i transportsektorn står för en mycket liten del av den totala användningen av förnybar energi och likaså användningen för produktion av fjärrkyla. Sammanlagt är trädbränsle inklusive lutar den förnybara energi som används mest i Sverige följt av vattenkraft, upptagen värme i värmepumpar, organiskt avfall, biodrivmedel och vindkraft. Sverige har den högsta andelen förnybar energi i förhållande till slutlig energianvändning i hela EU och befinner sig bland de fyra länder som har ökat sin andel mest under perioden 2000 till 2005. Energianvändningen i transportsektorn uppgick år 2007 till cirka 130 TWh. Av dessa stod inrikes transporter för cirka 96 TWh och utrikes transporter, där bunkring för utrikes sjö- och luftfart ingår, för cirka 34 TWh. Transportsektorns energianvändning domineras helt av oljeprodukter, främst bensin och diesel. År 2007 utgjorde bensin och diesel 89% av inrikestransporternas energianvändning. Resterande energianvändning utgjordes av el (3%), flygbränsle (3%) samt eldningsolja 1 (Eo1), eldningsolja 2-5 (Eo2-5), naturgas och etanol. Användningen av bensin har sedan år 2002 minskat något, vilket delvis kan förklaras av en ökad låginblandning av etanol, men även av en minskande andel bensindrivna fordon bland personbilar och lätta lastbilar. Dieselanvändningen har under perioden 2000 2007 ökat varje år, vilket till stor del är en följd av en allt högre andel av dieseldrivna fordon i nybilsförsäljningen. Andelen dieselbilar i nybilsförsäljningen år 2007 uppgick till 34,7% att jämföra med 2006 års andel på 19,7% Användningen av flygbränsle minskade under perioden 2000 2003, för att sedan öka under perioden 2004 2007. Uppgången de senaste fyra åren är dels till följd av en starkare konjunktur och dels till följd av en ökad konkurrens som har inneburit ett stort utbud av billiga flygresor. Bunkringen för utrikes sjöfart ökade under år 2007, vilket bland annat kan förklaras av att sjöfarten är inne i en period med stark tillväxt. 35
Slutlig energianvändning i transportsektorn 1970 2007 Användningen av förnybara drivmedel (etanol, FAME82 och biogas) utgjorde under år 2007 cirka 4% av vägtrafikens energianvändning. Kostnaderna för att framställa alternativa drivmedel är idag högre än motsvarande kostnader för bensin och diesel. Denna skillnad, samt skillnaden i kostnader för användning av alternativa drivmedel jämfört med bensin och diesel, minskar emellertid i takt med den tekniska utvecklingen, införandet av miljöavgifter samt ökat bensin/dieselpris. Biodrivmedel är idag skattebefriade, vilket gör att dessa bränslen kan ha en lägre kostnad vid pump trots högre produktkostnader. Slutlig energianvändning av förnybara drivmedel 2000 2007 Teknikutveckling sker både i form av förbättringar av existerande teknik och i form av helt nya tekniska lösningar. För vägtrafiksektorn förväntas bland annat hybridfordon få ett kommersiellt genombrott under den närmaste tioårsperioden. Ett hybridfordon har två alternativa drivsystem, t.ex. en elmotor och en förbränningsmotor, och tekniken utvecklas just nu både för personbilar och för tyngre fordon. Utveckling pågår också av så kallade plug-in hybrider vilket är uppladdningsbara elhybridfordon. Under 2008 har fem personbilar som konverterats till plug-in drift satts i trafik i Stockholmsområdet. Inom luftfarten har Luftfartsverket tillsammans med SAS testat så kallade gröna inflygningar (green approach) där inflygningen planeras mer exakt än tidigare med resultatet att flygplanen kan glidflyga i större utsträckning och därmed spara bränsle. Ett ökat intresse för biobaserade bränslen inom flyget kan också noteras och bland annat har ett nordamerikanskt flygbolag planerat att kunna flyga med biobränsle i tankarna redan i början av 2009. I flera svenska städer pågår projekt för alternativa bränslen både till lokaltrafiken och för andra tunga transporter. Under 2008 kommer ett storskaligt test med elhybridbussar i Stockholm att genomföras och i Lidköping planeras tester av gasdriven tung trafik med dual-fuelmotorer, dvs. motorer som kan köras med en kombination av biogas och diesel. I Lycksele kommun kommer hela den tunga fordonsflottan under de närmsta åren tankas med syntetdiesel som är upp till 25% förnybar. 36
Den svenska nettoimporten av råolja fördelad på ursprungsländer, 1972 2007 Drygt 59% av Sveriges totala import av råolja kommer från Nordsjöområdet och då främst från Danmark och Norge. Andelen råolja som importeras från Ryssland har under senare år expanderat kraftigt. Råoljeimporten fördelar sig på följande länder: 33% från Ryssland, 28% från Danmark, 27% från Norge, 6,6% från Venezuela, 3,7% från Storbritannien, 1,6% från Iran och 0,5% från Nederländerna, se figur 36. Den betydande importen av olja beror på att en stor del av oljan förädlas i Sverige för att sedan exporteras vidare. Olja och drivmedel Transportsektorn är i stort sett helt beroende av oljebaserade bränslen, främst bensin och diesel. Det finns inget bränsle som på kort sikt kan ersätta eller märkbart komplettera denna oljebaserade användning inom transport. Flera andra sektorer är beroende av transportmöjligheter på landsväg. Till exempel kräver användningen av bioenergi transporter av materialet till förbränningsanläggningar och fjärrvärmeverk. Uppstår en akut oljebrist får det följder på transportmöjligheter och därmed också användningen av andra bränslen. Distribution av drivmedel är också beroende av en trygg elförsörjning eftersom det t.ex. krävs el för att använda pumpar på bensinstationen. De största riskerna inom olje- och drivmedelsförsörjning är kopplade till geopolitiska beslut och faktorer som är svåra att påverka. Trygg energiförsörjning är tätt kopplat till miljö och ekonomi. Från Peak Oil -debatten... Mest oljefyndigheter hittades på 60-talet. Sedan dess har färre och mindre fyndigheter hittats. USAs oljeproduktion toppades på 1970-talet. Den globala produktionstoppen är nära föreståend http://www.peakoil.ie/peakoil 37
Oljepriser 1970-2004 Första Gulf-kriget 1990 (Fastighetskraschen 1991) Irak-kriget 2003 Iran-Irak-kriget 1979-80 Bankkris, Asien (IT-kraschen 2000) Yom Kippurkriget 1973 Energiläget 2006 OH. Energimyndigheten. www.stem.se Energiläget globalt! Den globala energianvändningen exklusive biomassa ökade med 2,4% under år 2007. Det motsvarar den genomsnittliga ökningstakten för de senaste 10 åren. Kina svarade ensamt för mer än 50% av ökningen i energiefterfrågan. Övriga Asien samt Nordamerika svarade var för sig för 17% av ökningen år 2007. Afrika, Mellanöstern samt Latinamerika stod för mellan 6 till 8% av ökningen. Däremot inom EU minskade den totala energianvändningen med 2,2%. Världens oljeanvändning 1990 2007 Andelen olja i den globala energibalansen fortsätter att långsamt minska och var år 2007 ca 33%. Den totala oljeanvändningen ökade med ca 1% jämfört med 0,7% föregående år. Under 2005 och 2004 var ökningen 1,2 respektive 3,7%. I USA minskade förbrukningen för tredje året i rad vilket även gäller för ett antal länder inom EU. För första gången minskade oljeanvändningen inom EU som helhet med 2,5%. Kina, Mellanöstern och Latinamerika stod i princip för hela ökningen i oljeanvändningen. 38
Den totala utvinningen av olja sjönk med ca 100 000 fat olja om dagen. I Nordamerika, Afrika och i Ryssland ökade utvinningen jämfört med år 2006. För övriga regioner, liksom för OECD gruppen som helhet, föll utvinningen eller var konstant. I likhet med tidigare år fortsätter användningen av eldningsoljor att minska efter tillfälliga ökningar år 2004 och 2005. I Europa fortsätter bensinförbrukningen att minska och för första gången minskade även förbrukningen av diesel. Men den långsiktiga trenden håller i sig, nämligen att efterfrågan på de s.k. mellandestillaten, dvs. dieselolja och flygfotogen, ökar snabbast. Tillväxten i reserverna motsvarade inte fullt utvinningen. Investeringarna i ny oljeutvinning ökade kraftigt under året, liksom marginalkostnaderna både för nya projekt och för utvinning i befintliga fält. Flaskhalsar har inneburit förseningar i planerade projekt, både i nya oljefält och i raffinaderier. De höga handelspriserna för framförallt fossil energi har medfört en ökad resursnationalism. Nationellt ägda oljebolag kontrollerar numera över 90% av oljeutvinningen. Användning av förnybar energi, 1990 2005 Intresset är starkt fokuserat på biodrivmedel, biodiesel och etanolframställning ur palmolja, sockerrör och olika sädesslag främst majs och vete. Intresset har lett till exploatering av urskogar för att öka odlingsarealen samtidigt som de tidigare spannmålsöverskotten har minskat till nivåer som drivit upp världsmarknadspriserna på spannmål. Denna utveckling har under det första halvåret 2008 lett till en intensiv debatt om avvägningen mellan biomassa för energi respektive livsmedel. Även investeringar i vindkraft och solceller har varit rekordhöga under året. Ännu så länge finns ingen tillförlitlig statistik. Världens energianvändning per sektor, 1990 2005 Transportsektorn ökade sin energianvändning med drygt 2% år 2005, halva ökningen jämfört med år 2004. Ökningen motsvarar genomsnittet för de senaste 10 åren. Transportsektorns energianvändning domineras av oljeprodukter som utgör 95%, naturgasen står för 3%, kol och el tillsammans för 2%. Biodrivmedel och andra alternativ är ännu helt försumbara, statistiskt sett. Sett över en längre tidsperiod så är transportsektorns andel av den totala energianvändningen relativt stabil runt 28%. 39
Sverige en del av det globala spelet. Vi försöker fasa ut oljeberoendet och förmågan att införa nya förnyelsebara, icke miljö- och hälsopåverkande (hållbara) energikällor är prioriterat och anses kunna ge en konkurrensfördel framöver. Den som kan förhålla sig till detta kan bli framgångsrik! Vad behöver man då kunna visa? Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Strävan är att Sverige till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Naturen behöver dock tid för att återhämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda miljökvaliteten, även om stora insatser görs. För vart och ett av de 16 miljömålen finns ett antal delmål med konkreta och kvantifierade mål. Dessa utvärderas årligen av Miljömålsrådet i skriften de Facto. Miljömålen syftar till att: Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurserna http://www.miljomal.nu 40
Energisektorn påverkar alla miljömålen på något sätt, men sex miljömål har av regeringen utpekats som mest centrala. Detta eftersom det är rimligt att anta att den energirelaterade påverkan är av extra stor betydelse för om målen kan uppnås. De är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Storslagen fjällmiljö Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Sverige har låga nationella utsläpp räknat per capita och per BNP-enhet jämfört med de flesta andra industriländer, men betydligt högre än motsvarande utsläpp i utvecklingsländerna. Sedan 1999 har utsläppen av växthusgaser samtliga år legat under 1990 års nivå. Utsläppen 2006 var 8,7% lägre jämfört med 1990. Samtidigt med denna utsläppsminskning så har ekonomin växt. Energimyndighetens och Naturvårdsverkets senaste prognos för Sverige visar att utsläppen av koldioxidekvivalenter år 2010 hamnar ca 4% under 1990 års utsläppsnivå. Den största minskningen av växthusgasutsläpp har skett inom bostads- och servicesektorn. En minskad oljeanvändning har lett till en utsläppsminskning med ca 6,5 miljoner ton sedan år 1990. Samtidigt har användningen av fjärrvärme ökat. Men eftersom denna ökning främst har skett genom användning av biobränslen har inte fjärrvärmeproduktionens utsläpp ökat. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. I tätorter orsakas höjda halter av kväveoxider, partiklar och flyktiga organiska ämnen i luften av utsläpp från trafik, industri och uppvärmning av bostäder. Eldning av ved och andra biobränslen ger utsläpp av flyktiga organiska ämnen och partiklar och i områden med ett stort inslag av småskalig vedeldning kan luftproblemen vara stora. Stor del av påverkan utgörs dock av långväga transporter av luftföroreningar. Det finns en rad luftföroreningar som har negativa effekter på människors hälsa. Särskilt i tätorter kan höga halter av luftföroreningar leda till luftrörsbesvär och allergier samt på längre sikt även cancer. Bland luftföroreningar som orsakar sådana effekter kan nämnas kväveoxider, svaveldioxid och marknära ozon. Även en del flyktiga organiska ämnen och partiklar som är mindre än 10 mikrometer (PM10) kan ge dessa effekter. Luftföroreningar som är försurande påverkar också bland annat byggnader genom att nedbrytningen av materialet påskyndas. Dessutom bidrar föroreningar som kväve- och svaveldioxider till övergödning och försurning. 41
Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. Försurning leder bland annat till att metaller som aluminium frigörs och blir tillgängliga för upptag i mark och vatten. Detta påverkar skogens tillväxt negativt och leder till att många känsliga djur- och växtarter skadas, både på land och i vatten. Den främsta orsaken till försurning är utsläpp av svavel i form av svaveldioxid. Utöver svaveldioxid bidrar även ammoniak- och kväveoxidutsläpp till försurning. Utsläppen av svaveldioxid uppstår på grund av att bränslet innehåller svavel, medan kväveoxider huvudsakligen bildas från luftens kväve vid förbränning. Den stora källan till svaveldioxid är förbränning av fossila bränslen, även om utsläppen minskat till följd av rening av både bränslena och rökgaserna. Svaveldioxiden oxideras till svavelsyra under uppehållet i atmosfären och svavelsyran förs till jordytan med nederbörden, så kallad våtdeposition. Svavelutsläppen kan även deponeras direkt i form av svaveldioxid, torrdeposition. Svavlets omsättningstid i atmosfären vid våtdeposition är ett par dagar, ibland upp till en vecka, och nedfallet över Sverige härrör idag främst från utländska källor. År 2002 släppte Sverige sammanlagt ut ca 50 000 ton svaveldioxid i luften. Sveriges import av svavel med luftströmmar från andra länder är mycket större än de egna utsläppen. Å andra sidan exporterar Sverige på samma sätt ungefär 60% av de egna svavelutsläppen till mark eller vattenområden utanför landets gränser. Utsläpp av svaveldioxid i Sverige 1990 2006 Utsläpp av kväveoxider i Sverige 1990 2006 42
43
44
45
En god bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Målet om en god bebyggd miljö är komplext med många olika delar. De delar som främst berör energisektorn är de som syftar till minskad miljöbelastning från energianvändningen i bostäder och lokaler. Detta ska ske genom energieffektiviseringar som minskar behovet av tillförd energi och genom att skifta till en allt större andel förnybara energikällor. Södra Näs Camping, Varberg Svenska solenergipriset 2006 (delas ut årligen) 46
http://www.sodranascamping.se December 2010 På sydsidan av servicehusets tak har vi monterat 32 solfångare. Här värms vätskan upp (ofta till temperaturer omkring 100 grader) och går vidare till värmeväxlare som överför värmen till stora och väl isolerade ackumuleringstankar på flera tusen liter. Härifrån tappar vi varmvatten och golvvärme. Med hjälp av EnergyGuard kan vi via internet hela tiden följa hur mycket varmvatten och golvvärme vi får från solfångaranläggningen. 2006 förbrukade vi totalt 65 000 kwh och i 2007 78 000 kwh värme till varmvatten och golvvärme. 70 % av denna värme kom från solfångarna och 30 % från pelletspannan. Bosse strålar i kapp med solen när han ser att solfångarna ger mer än 800 kwh värme på en solig sommardag. På vintern blir det till 100 kwh om dagen nog till att hålla en behaglig inomhustemperatur i det 300m2 stora servicehuset Människans kemikalieanvändning! Kemikalier i omlopp Kemikalieanvändningen i världen 1959 och idag 250 miljoner ton år 2000 7 miljoner ton år 1959 Uppåt 400 miljoner ton år 2006 (http://www.regeringen.se) Källa: Svenska Naturskyddsföreningen (http://www.snf.se) 47
Vilka ämnen blir miljögifter?? Påverkan på hälsa? Behov av en gemensam kemikalieförordning inom EU? REACH!! Människans hälsa! Kemikalier i omlopp Kemikalieanvändningen i världen 1959 och idag 250 miljoner ton år 2000 7 miljoner ton år 1959 Uppåt 400 miljoner ton år 2006 (http://www.regeringen.se) Källa: Svenska Naturskyddsföreningen (http://www.snf.se) 48
Vilka ämnen blir miljögifter?? Påverkan på hälsa? Behov av en gemensam kemikalieförordning inom EU? REACH!! 49
50
Människans hälsa! Överviktiga och feta i USA CDC - Center for Disease Control. Health, United States, 2006. 51
Övervikten... Hälsan i framtiden SCB, Pliktverket, Diabetolognytt, Apoteket Vad hände i mitten av 1980-talet i USA? Vad hände egentligen runt 1990 i Sverige? Exempel på vad som finns i kost! Förstår du vad du läser? Mat är processad! 52
Huvudkategorier Förtjockningsmedel (stärkelsepreparat): Tillsätts ofta då fett tagits bort (som påstås vara bra), produkter tappar då volym och konsistens. Tex. Yoghurt, barnmat, puddingar etc. Algin vanligt, finns i salladsdressingar, skönhetskrämer och lotioner. Utvinns ofta från majs (billigt). På produkter står ofta modifierad stärkelse, betyder att man processat ytterligare för att öka förmågan, görs med syror, enzymer och ox.medel. Modifierad stärkelse har lågt näringsvärde och högt kalorivärde. Huvudkategorier Emulgeringsmedel: Hjälper till att blanda sånt som annars inte skulle blanda sig, som olja och vatten. Vanligt är lecitin (utvinns ur soja). Stabiliseringsmedel: Ser till att denna blandning består (produkten inte kollapsar). Båda dessa vanliga i choklad, bagerivaror, frysta desserter, läppstift, handkrämer och tvål. Huvudkategorier Färgämnen: Används för att göra produkter attraktiva för ögat. Utvanns från början ur stenkol (azofärger), men numera helt syntetiska. Kan ge upphov till allergiska reaktioner och förbjöds därför helt i Sverige 1980, men är idag tillåtna igen. Vanligast (högst halter) i läsk, snacks, efterrätter, godis. 53
Huvudkategorier Sötningsmedel: Förutom socker finns 13 andra konstgjorda substanser. Marknadsledande är aspartam (fenylalanin och asparaginsyra). 200 ggr sötare än socker. Sackarin, 2 ggr sötare, men ger metallisk eftersmak och blandas därför ofta med aspartam (kolla tex. lågkaloridrycker, lightläsk och lågkalorisylt). HFCS, utvecklat i Japan, 8 ggr sötare, ur majssirap (billigt!) och processas med syror och enzymer. Massproduktion på 70-talet och dominerar sedan dess läsk (läsken blev billig och konsumtion exploderade). Andra sötningsmedel finns i tex. bredbara pålägg, skinka och färdigrätter. Huvudkategorier Smakförstärkare: Påverkar smaksinnet genom att stimulera nervändar på tungan och i näsan. Vi uppfattar maten som mer aromatisk än vad den är. Vanligast är mononatriumglutamat, med en del kända hälsoeffekter. Tillåten i Sverige och hela EU. Huvudkategorier Aromämnen: Klart största kategorin tillsatser med cirka 4500 substanser. Stimulerar smaker som redan finns eller ger smak åt produkter som mest består av fett, stärkelse eller socker. Lägre kontroll än andra tillsatser. I Sverige och EU räknas de inte som en tillsats och är därför undantagna e-nummer. Räcker att skriva aromer eller aromämnen, substans får vi inte veta. (vad proppas i?) Argument: Små kvantiteter. Motargument: Det är därför de är så potenta! Argument: De är många, jobbigt att kontrollera. Motargument: Branschen vill hemlighålla exakta blandningen då det anses vara affärshemligheter. Smakindustrin levererar både till human kost och djurmat samt till hygien-, parfym- och leksaksindustrin. 54
Huvudkategorier Vet du vad du äter? Går det att begripa? Kolla tex: Apelsiner, juicer, baguette, bananer, buljong, chilisås, choklad, cider, créme fraiche, dessertost, falukorv, fetaost, glass, grädde, jordgubbar, kaffebröd, kakor, kaviar, ketchup, kyckling, köttbullar, majs, margarin, marmelad, saft, matbröd, sylt, senap, skinka, såser, tacos, te. Människans klimat! Mann s hockey-klubba... Nutid IPCC 2001 bearb av Mann ME, Bradley RS, et al. Global-scale temperature Nature 1998; 329: 779-787. 55
Historisk CO2-halt i atmosfären... Nutid CO 2 ur iskärnor (Antarktis) IPCC 2001 IPCC 2001, Technical summary of the Working Group I Report, s 40. An inconvenient truth. Al Gore (debattfilm). 2006 Så här har temperaturen sett ut på jorden. En sak som slår en är Låt mig säga så här: Om klasskamraten som frågade om Afrika och Sydamerika var här, hade han sagt: Har de nånsin hängt ihop? Det löjligaste jag har hört. Men det gjorde de förstås - Nutid Växthuseffekten. 56
Historisk CO2-halt i atmosfären... CO 2 ur Vostokiskärnan (Antarktis) (olika studier) IPCC 2001 IPCC 2001, Technical summary of the Working Group I Report, s 40. Nutid Växthusgaser i atmosfären -- temperatur Petit 1999 Climate and atm. history 420 000 years from Vostok ice core, Antarctica. Nature 399 429-436 Växthuseffekten -- överdriven? Ökad solinstrålning ökar temperaturen. Ökad temperatur minskar lösligheten för CO 2, CH 4, m fl. ( Varm läsk bubblar mer. ) --- Kan vi alltså strunta i miljön? 57
Koldioxidhalten som aldrig överstigit 300 ppm. Här ligger koldioxidhalten nu. Historisk CO2-halt i atmosfären... Nutid CO 2 ur geokemiska beräkningar (olika studier) IPCC 2001 IPCC 2001, Technical summary of the Working Group I Report, s 40. För 23 miljoner år sedan Bild: Kaianders Sepler. Hotet från rymden. NyTeknik 2004-04-28 58
Fördelar med att vara oberoende av olja Oljepriser 1970-2004 Första Gulf-kriget 1990 (Fastighetskraschen 1991) Irak-kriget 2003 Iran-Irak-kriget 1979-80 Bankkris, Asien (IT-kraschen 2000) Yom Kippurkriget 1973 Energiläget 2006 OH. Energimyndigheten. www.stem.se Från Peak Oil -debatten... Mest oljefyndigheter hittades på 60-talet. Sedan dess har färre och mindre fyndigheter hittats. USAs oljeproduktion toppades på 1970-talet. Den globala produktionstoppen är nära förestående. http://www.peakoil.ie/peakoil 59
Energin, Miljön, och... Hälsan Information Research Business School Education More smiles on our faces! 1900 1950 2000 International understanding! Enjoyment of life Participation Trust Empowerment 60