Enkät ger svar på om eventuella miljöstörningar och brister finns i den fysiska innemiljön ger möjlighet att på bästa sätt ha dokumenterat material för att möta och tillgodose framtida krav och behov. Inom den byggnadsrelaterade ohälsan är enkätstudier ingen fastställd mätmetod. Studien berör epidemiologi, en lära om sjukdomsförlopps demografi. I detta studeras sjukdomar som är tillräckligt vanliga för att det ska vara möjligt att få ett statistiskt underlag. Gällande den byggnadsrelaterade ohälsan går det inte att strikt hålla isär frisk och sjuk i förhållande till hur en person mår. Hälsobesvär som relateras till en viss byggnad är icke ett definierbart sjukdomsbegrepp då förloppet icke är fastställt. Summering blir att det är olämpligt att enbart använda enkäter inom detta område och resultat bör avläsas på ett restriktivt sätt [1, 2].
Enkät ger svar på om eventuella miljöstörningar och brister finns i den fysiska innemiljön ger möjlighet att på bästa sätt ha dokumenterat material för att möta och tillgodose framtida krav och behov. Inom den byggnadsrelaterade ohälsan är enkätstudier ingen fastställd mätmetod. Studien berör epidemiologi, en lära om sjukdomsförlopps demografi. I detta studeras sjukdomar som är tillräckligt vanliga för att det ska vara möjligt att få ett statistiskt underlag. Gällande den byggnadsrelaterade ohälsan går det inte att strikt hålla isär frisk och sjuk i förhållande till hur en person mår. Hälsobesvär som relateras till en viss byggnad är icke ett definierbart sjukdomsbegrepp då förloppet icke är fastställt. Summering blir att det är olämpligt att enbart använda enkäter inom detta område och resultat bör avläsas på ett restriktivt sätt [1, 2]. 1. Bauer C, The sick building syndrome revisited, Department of Occupational Medicine, University of Copenhagen, 2005 2. Thörn Å (1999) The emergence and preservation of sick building syndrome, Research challenges of a modern age disease, Karolinska Institutet, Department of Public Health Sciences, Division of Social Medicine, SE-171 76 Stockholm, Sweden
Enkät ger svar på om eventuella miljöstörningar och brister finns i den fysiska innemiljön ger möjlighet att på bästa sätt ha dokumenterat material för att möta och tillgodose framtida krav och behov. Inom den byggnadsrelaterade ohälsan är enkätstudier ingen fastställd mätmetod. Studien berör epidemiologi, en lära om sjukdomsförlopps demografi. I detta studeras sjukdomar som är tillräckligt vanliga för att det ska vara möjligt att få ett statistiskt underlag. Gällande den byggnadsrelaterade ohälsan går det inte att strikt hålla isär frisk och sjuk i förhållande till hur en person mår. Hälsobesvär som relateras till en viss byggnad är icke ett definierbart sjukdomsbegrepp då förloppet icke är fastställt. Summering blir att det är olämpligt att enbart använda enkäter inom detta område och resultat bör avläsas på ett restriktivt sätt [1, 2]. 1. Bauer C, The sick building syndrome revisited, Department of Occupational Medicine, University of Copenhagen, 2005 2. Thörn Å (1999) The emergence and preservation of sick building syndrome, Research challenges of a modern age disease, Karolinska Institutet, Department of Public Health Sciences, Division of Social Medicine, SE-171 76 Stockholm, Sweden
Enkätformulär, fysisk innemiljö Skolan / förskolan Rapsen Kalmar kommun Fråga Ja Nej ORO HÄLSA: 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i denna byggnad? 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? LUFTKVALITET: 3. Upplever Du att luftkvaliteten lit t på Din arbetsplats t är dålig? 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig? 5. Upplever Du obehagliga dofter på Din arbetsplats? KOMFORT: 6. Upplever Du att luften är för torr på Din arbetsplats? a) Vinterhalvåret? b) Sommarhalvåret? 7. Upplever Du ojämn och obehaglig temperatur på Din arbetsplats? a) Vinterhalvåret? b) Sommarhalvåret? LJUD: 8. Upplever Du störande ljud på Din arbetsplats? 9. Upplever Du för höga ljudnivåer på Din arbetsplats?
Fråga Ja Nej (antal) Ja (%) (antal) Nej (%) Bortfall (antal) Bortfal (%) Poäng Medelvär de Avstämningsdag 100701 - Respondenter = 150 personer från 6 skolor ORO - HÄLSA: 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 39 26 109 73 2 1 257 1,73 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? 53 35 94 63 3 2 241 1,64 LUFTKVALITET: 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig? 96 64 49 33 5 3 194 1,34 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig? 81 54 57 38 12 8 195 1,41 5. Upplever Du obehagliga dofter på Din arbetsplats? 88 59 61 41 1 0 210 1,41 KOMFORT: 6. Upplever Du att luften är för torr på Din arbetsplats? a) Vinterhalvåret? 97 65 45 30 8 5 187 1,3 b) Sommarhalvåret? 47 31 89 59 14 9 225 1,65 7. Upplever Du ojämn och obehaglig g temperatur på Din arbetsplats? a) Vinterhalvåret? 108 72 39 26 3 3 186 1,27 b) Sommarhalvåret? 63 42 75 50 12 8 213 1,54 LJUD: 8. Upplever Du störande ljud på Din arbetsplats? 79 53 69 46 2 1 217 1,47 9. Upplever Du för höga ljudnivåer på Din arbetsplats? 94 63 56 37 0 0 206 1,37 Summa medelvärden 16,13 Genomsnittligt medelvärde (summa medelvärden / 11) 1,47
Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden?
Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? Bortfal (%) 2% Ja (%) 35% Nej (%) 63% 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad?
Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? Bortfal (%) 2% Ja (%) 35% Nej (%) 63% 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad?
Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% Enkät 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig?
Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% Enkät 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig? Bortfal (%) 8% Nej (%) 38% Ja (%) 54% 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig?
Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% Enkät 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig? Bortfal (%) 8% Nej (%) 38% Ja (%) 54% 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig? Bortfal (%) 0% Nej (%) 41% Ja (%) 59% 5. Upplever Du obehagliga dofter på Din arbetsplats?
Enkät 6. Upplever Du att luften är för torr på Din arbetsplats? a) Vinterhalvåret? 5% 150 respondenter från 6 skolor 30% 65% Ja (%) Nej (%) Bortfal (%)
Enkät 6. Upplever Du att luften är för torr på Din arbetsplats? a) Vinterhalvåret? 5% 150 respondenter från 6 skolor 30% 65% Ja (%) Nej (%) Bortfal (%) 6. Upplever Du att luften är för torr på Din arbetsplats? b) Sommarhalvåret? 9% 31% 60% Ja (%) Nej (%) Bortfal (%)
Enkät 7. Upplever Du ojämn och obehaglig temperatur på Din arbetsplats? a) Vinterhalvåret? 3% 150 respondenter från 6 skolor 26% 71% Ja (%) Nej (%) Bortfal (%)
Enkät 7. Upplever Du ojämn och obehaglig temperatur t på Din arbetsplats? t a) Vinterhalvåret? 3% 150 respondenter från 6 skolor 26% 71% Ja (%) Nej (%) Bortfal (%) 7. Upplever Du ojämn och obehaglig temperatur på Din arbetsplats, b) Sommarhalvåret? Ja (%) Nej (%) Bortfal (%) 8% 42% 50%
Enkät 8. Upplever Du störande ljud på Din arbetsplats? 1% 150 respondenter från 6 skolor 46% 53% Ja (%) Nej (%) Bortfal (%)
Enkät 8. Upplever Du störande ljud på Din arbetsplats? 1% 150 respondenter från 6 skolor 46% 53% Ja (%) Nej (%) Bortfal (%) 9. Upplever Du för höga ljudnivåer på Din arbetsplats? 0% 37% 63% Ja (%) Nej (%) Bortfal (%)
Fråga Ja Nej (antal) Ja (%) (antal) Nej (%) Bortfall (antal) Bortfal Medelvär (%) Poäng de Avstämningsdag 100701 - Respondenter = 150 personer från 6 skolor ORO - HÄLSA: 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 39 26 109 73 2 1 257 1,73 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? 53 35 94 63 3 2 241 1,64 LUFTKVALITET: 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig? 96 64 49 33 5 3 194 1,34 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig? 81 54 57 38 12 8 195 1,41 5. Upplever Du obehagliga dofter på Din arbetsplats? 88 59 61 41 1 0 210 1,41 KOMFORT: 6. Upplever Du att luften är för torr på Din arbetsplats? a) Vinterhalvåret? 97 65 45 30 8 5 187 1,3 b) Sommarhalvåret? 47 31 89 59 14 9 225 1,65 7. Upplever Du ojämn och obehaglig temperatur på Din arbetsplats? a) Vinterhalvåret? 108 72 39 26 3 3 186 1,27 b) Sommarhalvåret? 63 42 75 50 12 8 213 1,54 LJUD: 8. Upplever Du störande ljud på Din arbetsplats? 79 53 69 46 2 1 217 1,47 9. Upplever Du för höga ljudnivåer på Din arbetsplats? 94 63 56 37 0 0 206 1,37 Summa medelvärden 16,13 Genomsnittligt medelvärde (summa medelvärden / 11) 1,47
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor A) Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus ), µm 99,9 Sfolkhälsoinst.. % av antalet partiklar i rumsluften.
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor A) Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus µm 99,9 ),% Sfolkhälsoinst.. av antalet partiklar i rumsluften. B) I detta fall är genomsnittsvärdet endast 84 %
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor A) Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus µm 99,9 ),% Sfolkhälsoinst.. av antalet partiklar i rumsluften. B) I detta fall är genomsnittsvärdet endast 84 % Dvs de större partiklarna kraftigt överrepresenterade
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Partiklar i intervall 5,0-10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär Månsson L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö.
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt- och kärlsystemet t undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halter av PM10-expo-nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningar av barn med lung-sjukdomar och av äldre för lunginflam-mation. Långtidsexpone-ring är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt- och kärlsystemet t undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halter av PM10-expo-nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningar av barn med lung-sjukdomar och av äldre för lunginflam-mation. Långtidsexpone-ring är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt- och kärlsystemet undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halter av PM10-expo-nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningar av barn med lung-sjukdomar och av äldre för lunginflammation. Långtidsexponering är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska och tillfälliga effekter på lungfunktionen hos barn och vuxna
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Varför inte erbjuda skolelever bästa möjliga Varför inte erbjuda skolelever bästa möjliga miljö?
Hälso- & Sjukvårdslagen 1. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet samt den som har största vårdbehovet skall ges företräde. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. 2. Gällande landsting och kommuner skall dessa medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt det folkhälsovetenskapliga området. I dessa frågor skall man, i den omfattning som fordras, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor. [ 1, 2, 2c och 26b]
AML / Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpning Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Denna lag gäller för varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. [ 1-2]
MB / Kapitel 9: Miljöfarlig verksamhet Särskilda bestämmelser om hälsoskydd: A) Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. B) Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Kommunen skall utan dröjsmål underrätta smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet t för människor. [ 9&14]
MB / Kapitel 1: Miljöbalkens mål och tillämpning Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam oh god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att - människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, - värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, - den biologiska mångfalden bevaras, - mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk k synpunkt långsiktig i god hushållning håll tryggas samt - återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Kapitel 2: Allmänna hänsynsregler m.m - Rimlighetsavvägning: Kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.
Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor X MB H&S? AML??