Vårdplatssituationen inom SLL. Full version 2 Juni

Vårdplatssituationen inom SLL Full version 2 Juni

Denna rapport är utarbetad av McKinsey & Company på uppdrag av SLL och fokuserar på tre huvudfrågeställningar: Belägga faktisk situation avseende tillgängliga antal vårdplatser, överbeläggningar samt satellitpatienter tvärs landstinget (inklusive IVA, externa elektiva platser, geriatrik och psykiatri) Relatera nuvarande situation avseende vårdplatsantal i ett nationellt och internationellt perspektiv Prognostisera vårdplatsbehov för kommande fem år på basis av startpunkt, demografi, incidens, effektiviseringar och planerade kapacitetsförändringar De analyser som finns med i rapporten är baserade på information från främst SKL och socialstyrelsen samt landstingets och sjukhusens egna datakällor (VAL, Webcare och TakeCare.) Analysarbetet har främst varit drivet av data snarare än kvalitativa intervjuer. Medelvärden döljer, per definition, ett bredare spann av mätpunkter. Den upplevda arbetsmiljön på en enskild klinik kan således vara utmanande även i de fall då medelvärden för sjukhus och SLL målar en mer positiv bild. Författarna har inte gjort några medicinska bedömningar eller prioriteringar och lägger således endast faktabilden avseende t.ex. överbeläggningar, statistiska brytpunkter etcetera, men inte givit specifika rekommendationer kring t.ex. sannolikheter avseende överbeläggningar Flera personer att bidragit till detta material. Ett speciellt tack riktas till chefläkarna på sjukhusen inom SLL samt SLSO, Styrgruppen, Gunnar Ljunggren (Vårdinformatik), Hans Gustafsson (analysenheten), m.fl. Vid frågor kring detta material, kontakta Oscar Boldt-Christmas på McKinsey & Company (oscar_boldt-christmas@mckinsey.com) McKinsey & Company 1

Sammanfattning En omfattande genomlysning av vårdplatssituationen inom SLL har genomförts Antalet vårdplatser i Stockholm är ca 5. vilket är 4 % fler än historiskt rapporterat och denna skillnad kommer av olika definitioner och ej fullständig inrapportering I medel har SLL 12 överbeläggningar samt 31 satellitpatienter per dag med en absolut merpart av dessa på akutsjukhusen Den genomsnittliga beläggningsgraden för SLL är 92 % Flera viktiga mått har tidigare inte mätts regelbundet inom alla verksamheter, t.ex. satellitpatienter och metodiken för mätning av beläggningsgrad via vårddagar ger ett felaktigt intryck av för hög faktisk beläggning Stockholm har idag ett lågt antal vårdplatser per invånare jämfört med övriga landet och andra jämförbara länder. Vare sig få vårdplatser per capita eller hög beläggning verkar ha genomslag på övergripande kvalitetsmått.samtidigt förefaller landsting med en högre andel vårdplatser per capita resultera i ett lägre vårdplatsutnyttjande. En stor andel av överbeläggningar och satellitpatienter förefaller vara av strukturell karaktär där kapacitet inom andra delar i organisationen ej flyttas om. Den del av överbeläggningar och satellitpatienter som uppstår p.g.a. fluktuationer i inflöde ökar signifikant vid beläggningsgrader, på sjukhusnivå, över ca. 9 %, men avtar inte nämnvärt under detta. Med målsättning att minska beläggningsgrad till 9 % och under antagande av historisk utveckling avseende vårddagseffektivisering (.7 %), incidens per åldersgrupp (oförändrad) samt fortsatt stark och befolkningstillväxt (1.5 %, något åldrande), så är vårdplatsbehovet ca 5 vårdplatser under de kommande 5 åren Även med en startpunkt med högt vårdplatsutnyttjande så förefaller det finnas ett antal åtgärdsområden som kan minska behovet i bas-scenariot (4-5 st), tex. Omfördela resurser mellan avdelningar, som har strukturellt hög och låg (<8 %) beläggningsgrad samt lastbalansera mellan kliniker med liknade verksamhet med olika säsongsmässiga inflöden. Motsvarar ca 125 vårdplatser. Omdefiniera patientsäkra sängar, som idag används regelbundet, till disponibla sängar, motsvarande ~1 platser Främst geriatriken, men även akutsjukhusen bör förbättra utskrivningsrutiner (inkl. kontinuerlig utskrivning) och samarbete med kommuner då utskrivningsklara patienter upptar i genomsnitt ca 8 vårdplatser. Minska inläggningar för äldre personer (75+ år), speciellt från särskilda boenden., motsvarande ca. 18 vpl Minska vårdrelaterade infektioner, läkemedelsindicerade vårdtillfällen och komplikationer, motsvarar idag minst ca. 45 vårdplatser Resursökningar i den mån de är nödvändiga bör ur ett överbeläggningsperspektiv fokuseras på flexibla vårdplatser på sjukhusen samt nya plaster inom lägre vårdnivåer, tex. geriatrik, ASIH eller rena omvårdnadsavdelningar för utskrivningsklara patienter McKinsey & Company 2

Genomfört arbete under projektet 3+ intervjuer samt omfattande verksamhetsbesök Omfattande datainsamling Detaljerade analyser 3+ intervjuer kring dagens vårdplatssituation och framtida behovsutvecklingscenarion med Chefsläkare från alla större sjukhus samt SLSO (psykiatri och geriatrik) Sakkunniga personer inom SLL Internationella experter Omfattande verksamhetsbesök genomförda på alla stora sjukhus och avdelningar inom geriatrik och psykiatri för att detaljera situationen ytterligare Vårdplatsinformation inhämtat från sjukhusen på ett bredare och mer omfattande sätt än tidigare Antal sängar (fysiska, budgeterade, disponibla) Beläggningsgrad Satellitpatienter Statistik kring historisk produktion inhämtat från VAL-databasen Publik information kring historiskt antal vårdplatser och produktion inhämtat från SKL Socialstyrelsen RTK SCB Kommunaldatabasen Omfattande analyser kring dagens vårdplatssituation, dess bakgrund och vilka de bakomliggande drivarna är Modellering av framtida behovsutveckling mot kapacitet av vårdplatser beroende av Framtida prognostiserade befolknings- och demografiutveckling Framtida prognostiserade effektiviseringar Framtida större kapacitetsförändringar, tex. NKS McKinsey & Company 3

Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer Idag Framtiden 1 2 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid + 3 4 5 6 7 Dagens situation A) Beläggningsgrad B) Överbeläggningar C) Satellitpatienter Demografi A) Befolkningstillväxt/Demografi B) Incidens Effektivisering 1 A) Färre vtf B) Kortare total 2 medelvårdtid Kapacitets förändringar A) NKS B) Andra? + + + = Framtida behov 1 Inklusive vård på rätt vårdnivå 2 Givet vård som ges på alla vårdnivåer. Även kopplat till A. McKinsey & Company 4

Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 1) Nuvarande kapacitet Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser 3 4 5 6 7 Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Historiskt har transparensen kring vårdplatser inom SLL varit låg på grund av Missvisande mätetal reflekterar nödvändigtvis inte sann beläggning Inkonsistens i definitioner och mätpunkter mellan sjukhus Ofullständig inrapportering från verksamheter Viktiga problemmått som tex. satellitpatienter följs ej på systemnivå SLL har idag ca 5. disponibla vårdplatser, vilket är lågt per invånare jämfört med andra landsting och länder, men detta har i sig ingen påverkan på övergripande vårdkvalitetsmått Nuvarande vårdplatsnivå (2,5 vårdplatser per 1 invånare) är en av de lägsta i Sverige och i Europa Vårdplatser har minskat med 6 % i Stockholm under en 1-års period samtidigt som befolkningen vuxit med 22 invånare Det verkar förekomma ett negativt samband mellan antal vårdplatser och beläggningsgrad fler vårdplatser skapar mer luft i systemet och kan minska produktiviteten vid för låga beläggningsgrader Antalet vårdplatser påverkar inte övergripande vårdkvalitetsmått (tex. har SLL 5 lägst åtgärdbar dödlighet i landet) McKinsey & Company 5

1) Definitioner av vårdplats Definition Vårdplats 1 Bäddplats på vårdenhet som en inskriven patient kan disponera under ett vårdtillfälle (sluten vård) Fastställd vårdplats Vårdplats som normalt står till kontinuerligt förfogande för vårdenhet (oberoende om rätt bemanning finns tillgänglig) Disponibel vårdplats Fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas (tillräcklig och kompetent bemanning finns tillgänglig) Ej disponibel vårdplats Fastställd vårdplats som för tillfället inte kan beläggas Teknisk vårdplats 2 Bäddplats på vårdenhet som en inskriven patient på annan vårdenhet kan disponera under ett vårdtillfälle, tex. IVA Extra vårdplats Tillfälligt anordnad, belagd vårdplats 1) I den nationella statistiken räknas t.ex. intensivvårdsplats och förlossningsplats som vårdplats om patienten inte samtidigt har en vårdplats 2) I den nationella statistiken räknas t.ex. intensivvårdsplats och förlossningsplats som teknisk plats när patienten samtidigt disponerar en vårdplats Källa: Socialstyrelsen McKinsey & Company 6

1) Historiskt låg transparens kring vårdplatser Missvisande mätetal Oklara definitioner Ofullständig rapportering Fåtal indikatorer uppföljda Historiskt exempel Beläggningsgrad beräknat med antal vårddagar överskattar fysisk beläggning Vissa sjukhus räknar patienter tillfälligt förflyttade till IVA som satelliter Avdelningar har i vissa fall fullt utrustade ej rapporterade extra sängar ståendes för överbeläggningar Endast beläggningsgrad och antal vårdplatser rapporterade på aggregerad nivå Metod använd i genomlysning Flera mått använda och jämförda för att skapa samstämmighet, ex. vårddagar, vårdtid, direkt rapportering från sjukhus Gemensamma definitioner introducerade Rapportering enligt förutbestämda definitioner Punkt inspektioner genomförda på de största sjukhusen Nya indikatorer uppföljda (ex. överbelagda patienter, satelliter) Källa: Teamanalys McKinsey & Company 7

1) Inrapporteringen av vårdplatser visar att det finns ~17 % fler fysiska vårdplatser än disponibla vårdplatser Vårdplatser 21 Medicin Kirurgi Geriatrik Psykiatri Vårdplatser rapporterat till SKL 29 1 Inventering av vårdplatser April 21 2 ~7 fullt utrustade vårdplatser som ej ingår i verksamheternas planering (till största del inom geriatrik) 713 5.71 4.686 4.887 11 4.988 4 % skillnad, drivet av att fler verksamheter blivit inkluderade i inrapporteringen under projektet Disponibla vårdplatser Disponibla vårdplatser Fastställda vårdplatser Fysiskt tillgängliga vårdplatser 1 Platser som klassificeras övriga ej inräknade i jämförelsen 2 Inkluderar 24 obstetrikplatser och förlossning. Övriga vårdplatser ej inräknade i inventering är 16 IVA (HIA, BIVA, IVA, NIVA, THIVA, BRIVA, CIVA), 7 neonatal, 467 ASIH Källa: SLL, Sjukhusen; teamanalys McKinsey & Company 8

1) Sverige har få antal vårdplatser och kort medelvårdtid internationellt sett, men justerade för medelvårdtid ligger Sverige i medel 27 1 Medelvårdtid i dagar 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 2, 2,5 Skattefinansierade system 4 3, 3,5 Försäkringsbaserade system 3 4, 4,5 5, 5,5 6, 6,5 Antal vårdplatser per 1 invånare Vårdplatser justerade för medelvårdtid 2 Antal per 1 inv 1 27 eller senast rapporterad siffra 2 Antal vårdplatser justerat baserat på differens i medelvårdtider till Sverige (p.g.a. längre vårdtider i länder där bl.a. rehabilitering är inkluderad medelvårdtiden) 3 Obligatorisk sjukvårdsförsäkring med individuella, inkomstbaserade premier, separata enheter för beställare och vårdgivare (försäkringsbolag och sjukhus) 4 Skattefinansierad och kostnadsfri sjukvård för alla invånare (inkluderar ofta separation mellan primär och specialistvård) McKinsey & Company 9 Källa: OECD; teamanalys 1,7 1,6 1,4 2,2 2,1 2,1 2, 1,9 2,4 3,3 3,2 5,3

1) SLL har lägst antal vårdplatser per invånare både inom landstinget och kommuner 28, Sverige Vårdplatser Antal per 1 invånare 4,2 4, 3,8 Västerbotten 3,6 3,4 3,2 3, 2,8 2,6 Uppsala Västra Götaland Skåne Stockholm 15 16 17 18 19 Örebro 2 21 22 23 24 Kommunala vårdplatser Antal per 1 invånare 65+ Källa: SKL; Socialstyrelsen; teamanalys McKinsey & Company 1

1) Antalet vårdplatser inom SLL har minskat med ~6 % samtidigt som befolkningen ökat med ~1 % 1999-29 Antal vårdplatser har minskat med 6 % under de senaste 1 åren framförallt inom geriatrik och psykiatri Antal vårdplatser per invånare har minskat med 16 % under samma period Medicin Psykiatri Disponibla vårdplatser Antal 7. Kirurgi Geriatrik Övriga Vårdplatser Antal per 1 inv 4 Befolkningstillväxt Ackumulerad ökning 99-9 25. 6. 5. Förändring 99-9, -6% 3 2. -16% 4. -6% 15. 2 3. -4% 1. 2. 1. -6% -25% 1 5. 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 29 +116% 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 29 Källa: SKL; SLL; SCB; teamanalys McKinsey & Company 11

1) Det finns en svag negativ korrelation mellan antal vårdplatser per invånare och beläggningsgrad 28, alla vårdgrenar xx Korrelation (R 2 ) Vpl/1 invånare Antal 4,2 4, 3,8 Västerbotten.21 3,6 Kronoberg 3,4 3,2 3, 2,8 Uppsala Västra Götaland Skåne 2,6 2,4 Östergötland Värmland Gävleborg Stockholm 2,2 2, 65 7 75 8 85 9 95 1 Beläggningsgrad 1 1 Totalt antal vårddagar/ (vårdplatser*365) Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 12

1) Det finns en negativ korrelation mellan antal primärvårdsbesök och vårdplatser per invånare, dock ingen relation till antal vårdtillfällen 28 Läkarbesök i primärvård Antal per 1 invånare 2..3 Läkarbesök i primärvård Antal per 1 invånare xx Korrelation (R 2 ).3 1.9 Stockholm Stockholm 1.8 1.7 1.6 1.5 1.4 Skåne Västra Götaland V:a Götaland Skåne 1.3 1.2 1.1 Örebro Uppsala Västerbotten Uppsala Örebro Västerbotten 2,6 2,8 3, 3,2 3,4 3,6 3,8 4, 4,2 14 145 15 155 16 165 17 175 18 185 Vårdplatser Antal per 1 invånare Vårdtillfällen Antal per 1 invånare Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 13

1) Det finns en negativ korrelation mellan andel privat producerad vård och vårdplatser per invånare 28 Andel privat producerad vård av nettokostnad för hälso- och sjukvård 22 2 18 16 14 12 Stockholm xx Korrelation (R 2 ).29 1 8 6 4 Skåne Västra Götaland Uppsala Örebro Västerbotten 2 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3, 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,9 4, 4,1 4,2 Vårdplatser Antal per 1 invånare Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 14

1) Antal vårdplatser har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (1/2) Sverige 28 Ingen korrelation mellan åtgärdbar dödlighet och antal vårdplatser Åtgärdbar dödlighet Åldersstandardiserad dödlighet per 1 invånare 4 35 3 25 2 Stockholm Skåne Västra Götaland Uppsala Västerbotten.1 2.6 2.8 3. 3.2 3.4 3.6 3.8 4. 4.2 Vårdplatser per 1 inv Väldigt svag korrelation mellan MRSA infektioner och antal vårdplatser MRSA Antal fall per 1 invånare 2 15 1 5 Stockholm Skåne Västra Götaland Uppsala Västerbotten xx Korrelation (R 2 ).12 2.6 2.8 3. 3.2 3.4 3.6 3.8 4. 4.2 Vårdplatser per 1 inv Ingen korrelation mellan Lex Maria anmälningar och antal vårdplatser Lex Maria Antal fall per 1 invånare 35 3 25 2 15 Stockholm Västerbotten 1 Skåne Källa: SKL, teamanalys Västra Götaland Uppsala 2.6 2.8 3. 3.2 3.4 3.6 3.8 4. 4.2.1 Vårdplatser per 1 inv Ingen korrelation mellan VRI och antal vårdplatser Vårdrelaterade infektioner av inlagda patienter 15 1 5 2.6 Stockholm Skåne 2.8 3. Västra Götaland Uppsala Västerbotten 3.2 3.4 3.6 3.8 4. 4.2.2 Vårdplatser per 1 inv McKinsey & Company 15

1) Antal vårdplatser har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (2/2) xx Sverige 28 Korrelation (R 2 ) Ingen korrelation mellan sjukfrånvaro och antal vårdplatser Ingen korrelation mellan patientnöjdhet och antal vårdplatser Sjukfrånvaro av personal 7.5 Stockholm 7. 6.5 Västra Götaland 6. 5.5 5. Skåne 4.5 Uppsala Västerbotten Patientnöjdhet %, andel svar med 4-5/5 efter sjukhusbesök. 9. 85 8 Skåne Stockholm Västra Götaland Västerbotten Uppsala 2.6 2.8 3. 3.2 Ingen korrelation mellan tillgänglighet och antal vårdplatser Tillgänglighet Antal väntat > 9 dagar / 1 inv 6 5 4 3 2 1 Skåne Stockholm 3.4 3.6 Västra Götaland Uppsala 3.8 4. Västerbotten 4.2 Vårdplatser per 1 inv.2 2.6 2.8 3. 3.2 3.4 3.6 3.8 4. 4.2 Ingen korrelation mellan undvikbar slutenvård och antal vårdplatser Undvikbar slutenvård Antal patienter per 1 inv 1,4 1,3 1,2 1,1 1, Stockholm Skåne Västra Götaland Västerbotten Uppsala Vårdplatser per 1 inv.3 2.6 2.8 3. 3.2 3.4 3.6 3.8 4. 4.2 Vårdplatser per 1 inv 2.6 2.8 3. 3.2 3.4 3.6 3.8 4. 4.2 Vårdplatser per 1 inv Källa: SKL, teamanalys McKinsey & Company 16

1) 6 dagslånga verksamhetsbesök har ökat insikten kring vårdplatssituationen Besök Metod Besökta verksamheter Karolinska Huddinge SöS Norrtälje sjukhus Södertälje sjukhus Danderyd sjukhus Psykiatri södra Avdelningar Möte med respektive ansvarig (chef-ssk) på varje besökt avdelning 2-25 min intervju och kort rundvandring 5 avdelningar samt geriatrikkliniken 1 avdelningar (med, kir, AVA) Alla avdelningar Alla avdelningar 7 avdelningar (kir, ort, med, hjärt) Haninge, Nacka, Gullmarsplan Resultat Alla vårdplatser rapporteras ej, och vissa avdelningar håller på vårdplatser Olika definitioner av begreppet satellitpatient funna, tex. IVA patienter kan registreras som satelliter av vissa verksamheter Ej full synkronisering mellan faktiska patienter och sjukhusens datasystem, tex. förekomst av utskrivningsklara patienter var ej registrerad i centrala datasystemet Källa: intervjuer; teamanalys McKinsey & Company 17

Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 2) Nuvarande behov Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser 3 4 5 6 7 Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Vårdbehovet, mätt i antalet vårddagar, har ökat med ~1 % per år 24-29 drivet av att Antalet vårdtillfällen har ökat med ~3 % per år 24-9, och främst för invånare över 6 år Antal invånare har ökat med 2 % per år Antalet vårdtillfällen per invånare har ökat med 1 % per år Invånare över 6 år står för ca 6 % av ökningen i antal vårdtillfällen Medelvårdtiden har sjunkit med 2 % per år 24-9 Stockholms medelvårdtid ligger idag något under riksmedel Medelvårdtiden har minskat mindre i Stockholm än i övriga landsting 24-9 och ingen relation till befolkningstillväxt verkar finnas McKinsey & Company 18

2) Definitioner för vårdtillfälle, vårddag och medelvårdtid Definition Inskrivning Vårdtillfälle Utskrivning Händelse när vårdplats ställs till patients förfogande. Inskrivning sker efter att läkare bedömt att patientens tillstånd kräver att vårdplats ställs till patientens förfogande Vårdkontakt i sluten vård. Ett vårdtillfälle kan vara akut, ej akut, planerat, eller oplanerat Händelse när ett vårdtillfälle avslutas Vårdtid Vårddagar Medelvårdtid Permission 1 Överskattar riktig medelvårdtid Källa: Socialstyrelsen Tid under vilken ett vårdtillfälle äger rum. Mäts i hela dagar som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum Antal dygn under ett vårdtillfälle. Mäts i hela dagar som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum plus ett Medeltid för ett eller flera vårdtillfällen. Beräknas genom att dividera antal vårddagar med antal vårdtillfällen 1 Överenskommelse mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal om att patienten lämnar vårdenheten för viss tid under vårdtillfället McKinsey & Company 19

2) Antalet vårddagar har ökat 24-9, drivet av en stark ökning i antal vårdtillfällen, motverkat av en reduktion av medelvårdtiden % SLL Vårdtillfällen per invånare Antal Årlig förändring Under 65 år 65+ år 1,1%,1% Vårdtillfällen Tusental per åldersgrupp,44,44 Vårddagar Tusental 1.73 24 +1% 1.89 29 x 281 24 3% Medelvårdtid 1 Dagar per tillfälle 318 29 x,1,11 24 29 24 29 Befolkningsmängd Tusental invånare, per åldersgrupp 1.873 +2% 2.19 Årlig förändr. 1.4 % 6,2-2% 5,7 24 29 2 2.4 % 24 29 1 Vårddagar / Vårdtillfällen 2 Befolkningstillväxt under 29 till 6 % drivit av inflyttning och 4 % organisk tillväxt Källa: VAL; SLL; teamanalys McKinsey & Company 2

2) Vårdbehovet har ökat med 1 % per år (24-29), drivet av större akut inflöde Vårdbehovet har ökat med 1 % per år Elektiva vårdköer har sjunkit men ligger på en relativt konstant nivå Akut <9 dagar Elektivt >9 dagar Vårddagar Tusental 1.73 1.71 1.756 1.76 1.79 1.89 Årlig förändring +1% Antal patienter i kö 3-mån rullande medel 14 12 Självvald väntetid 1 +1% 8 6 4 +/-% 2 24 5 6 7 8 29 27 28 29 21 Källa: Vantetider.se, Val, Team-analys McKinsey & Company 21

2) Antalet vårdtillfällen har växt över tid SLL Total utveckling i SLL Vårdtillfällen per ålderskategori Medicin Geriatrik Kirurgi Psykiatri % Årlig tillväxt Vårdtillfällen Tusental 35 3 281 284 29 296 39 318 2.5 Vårdtillfällen Tusental, 29 8+ 61 Förändring Tusental per år, 4-9 1,4 25 2 3.4 6-8 92 2,7 15 4-6 65,7 1 2. 2-4 68 1,3 5 24 5 6 7 8 29.7 2.7-2 29,8 Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 22

2) Medelvårdtiden har sjunkit med ~2 % per år sedan 24 SLL % Årlig förändring Medelvårdtid 1 per vårdgren Dagar Medicin Kirurgi Geriatrik Psykiatri Totalt Medelvårdtid 1 per åldersgrupp Dagar 8+ 6-8 4-6 2-4 -2 Totalt 16 16 14 14 12-2 12 1-3 1 8 8-2 6 4 2-2 -1-1 6 4 2-2 -2-1 -4-2 24 5 6 7 8 29 24 5 6 7 8 29 1 Vårddagar / Vårdtillfällen överskattar medelvårdtiden Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 23

2) Medelvårdtiden i Stockholm är jämförbar med övriga Sverige, men har reducerats något mindre över tid 28, Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård Medelvårdtid 1 Dagar 6,5 Nationellt oviktat genomsnitt 6, Västerbotten 5,5 Uppsala Skåne Västra Götaland Stockholm 5, -22-2 -18-16 -14-12 -1-8 -6-4 -2 2 4 6 Not: Nationella jämförelsetal. Täcker inte all vård som finns i VAL-databasen 1 Vårddagar / Vårdtillfällen Förändring i medelvårdtid, 2-28 Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 24

Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 3) Dagens situation Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser 3 4 5 6 7 Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid SLL har högst kapacitetsutnyttjande av vårdplatser i Sverige Beläggningsgraden i Stockholm har ökat med ~2 % per år sedan 24 SLL har både högst beläggningsnivå och högst vårdplatsomsättning i Sverige 1 Beläggningen varierar kraftigt över tid och mellan sjukhus Hög beläggningsgrad verkar inte påverka övergripande kvalitetsmått (dock svag korrelation med VRI) Överbeläggningar förekommer främst på 4 av 7 akutsjukhus 2 Överbeläggningar beror på beläggningsgrad men även på inom vilken verksamhet det sker Olika sjukhus och kliniker hanterar höga beläggningsgrader olika (t.ex. Danderyd har flexibel personal för att kunna fylla upp fastställda och ej disponibla sängar) Satellitpatienter förekommer främst på 2 av 7 akutsjukhus De mindre akutsjukhusen (Södertälje och Norrtälje) är främst drabbade Antal satellitpatienter verkar inte bero på beläggningsgrad, utan främst på inom vilken verksamhet det sker 1 28, 94 % beläggningsgrad (baserat på antal vårddagar/antal vårdtillfällen, vilket överskattar den faktiska beläggningsgraden) och 64 vtf/vårdplats McKinsey & Company 25

3) Definitioner för beläggning Definition Belagd vårdplats Vårdplats som innehar en patient Andel belagda vårdplatser. Räknas ut genom antal belagda platser (inklusive extra vårdplatser) dividerat med antal disponibla platser Omsättningsnivå Beläggningsgrad Överbeläggning Andel extra vårdplatser. Räknas ut genom antal extra vårdplatser dividerat med antal disponibla vårdplatser Antal vårdtillfällen per vårdplats. Räknas ut genom antal vårdtillfällen dividerat med antal disponibla vårdplatser Satellitpatient En patient som blir inlagd inom annan specialitet än moderklinik/område/specialitet Källa: Landsting; Teamanalys McKinsey & Company 26

3) Vårddagar tenderar att överskatta beläggningsgrad med drygt 2 % 29, SLL EXEMPEL Beräkning av beläggning Vårddagar beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum plus 1, och tenderar därför att överskatta beläggningsgrad (ex. om en patient skrivs in och ut samma dag räknas det fortfarande som en vårddag) Faktisk beläggning är beräknat genom att sammanställa faktisk beläggning vid specificerade tidpunkter från interna datasystem Beläggningsgrad Södersjukhuset 116 Vårddagar 11 Vårddagar 9 Faktisk Beläggningsgrad Danderyds sjukhus 91 Faktisk +29% +21% Källa: VAL; SKL; teamanalys McKinsey & Company 27

3) Beläggningsgraden har ökat i Stockholm Vårddagar Tusental % Årlig förändring 1.73 +1% 1.89 Beläggningsgrad 1 88 +2% 99 24 29 / 2 Vårdplatser Antal 24 29 5.359-1% 5.1 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) Dagliga mätningar (2 ggr/dag) under 5 veckor 21 visar på 92 % beläggningsgrad 1 24 29 1 ~92 % beläggningsgrad 21, v.15-19 2 Delat på 365 (dagar) Källa: Valdatabas, SLL, teamanalys McKinsey & Company 28

3) Utnyttjandet av vårdplatser i Sverige är högst inom SLL 28, Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård Beläggningsgrad 95 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga landsting (dock är relationen i grafen korrekt) xx Korrelation (R 2 ).42 9 Skåne Stockholm 85 8 Västerbotten Västra Götaland Uppsala Nationellt snitt på 84 procent 2 75 7 4 45 5 55 6 65 Nationellt snitt på 56 vårdtillfällen per plats 2 Patientomsättning Antal vårdtillfällen per vårdplats 1 ~92 % beläggningsgrad inom SLL 21, v.15-19 2 Oviktat genomsnitt Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 29

3) Beläggningsgraden har historiskt varierat kraftigt på årsbasis för individuella sjukhus SLL, 2-27 INDIKATIVT EXEMPEL Max Medel Min Genomsnittlig beläggningsgrad per år 1 12 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga sjukhus 11 1 9 8 14 11 98 96 93 88 9 85 85 79 77 73 Norrtälje sjukhus Karolinska Södersjukhuset Södertälje sjukhus 11 92 77 Danderyd sjukhus 2 1 Vårddagar / 365 / antal vårdplatser vilket överskattar den faktiska beläggnignsgraden 2 24-27 Källa: Sjukvårdsdata i fokus; VAL; teamanalys McKinsey & Company 3

3) Beläggningsgrad har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (1/2) Sverige 28 xx Korrelation (R 2 ) Ingen korrelation mellan åtgärdbar dödlighet och beläggningsgrad Ingen korrelation mellan MRSA och beläggningsgrad Åtgärdbar dödlighet Åldersstandardiserad dödlighet per 1 invånare 4 35 3 25 2 7 75 8 Lex Maria Antal fall per 1 invånare 35 3 Västra Götaland 85 Stockholm Skåne Västerbotten Uppsala Ingen korrelation mellan Lex Maria anmälningar och beläggningsgrad 25 Västerbotten 2 15 Stockholm Skåne 1 Västra Götaland Uppsala 7 72 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 9 95.4 2.5 Beläggning 1 Beläggning 1 MRSA Antal fall per 1 invånare 15 1 5 5 Stockholm Västra Götaland Skåne Västerbotten Uppsala 7 75 8 85 9 95 Beläggning 1 Väldigt svag korrelation mellan VRI och beläggningsgrad Vårdrelaterade infektioner av inlagda patienter.1 15.14 Västerbotten Stockholm Västra Götaland Skåne 1 Uppsala 7 75 8 85 9 95 Beläggning 1 1 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga landsting Källa: SKL, teamanalys McKinsey & Company 31

3) Beläggningsgrad har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (2/2) Sverige 28 xx Korrelation (R 2 ) Ingen korrelation mellan sjukfrånvaro beläggningsgrad Sjukfrånvaro av personal 7.5 7. Stockholm 6.5 Västra Götaland 6. Västerbotten 5.5 Skåne 5. Uppsala 4.5 Ingen korrelation mellan patientnöjdhet och beläggningsgrad Patientnöjdhet %, andel svar med 4-5/5 efter sjukhusbesök.6 9. 85 8 Västerbotten Västra Götaland Skåne Uppsala Stockholm 7 75 8 85 9 95 Beläggning 1 7 75 8 85 9 95 Beläggning 1 Ingen korrelation mellan tillgänglighet och beläggning Ingen korrelation mellan undvikbar slutenvård och beläggning Tillgänglighet Antal väntat > 9 dagar / 1 inv 6 5 4 3 2 1 75 8 Västra Götaland 85 Västerbotten Uppsala 9 Skåne Stockholm 95.6 Beläggning 1 Undvikbar slutenvård Antal personer per 1 inv 1,4 1,3 1,2 1,1 1, 7 Västerbotten Stockholm Västra Götaland Uppsala 75 8 85 9 Skåne 95. Beläggning 1 1 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga landsting Källa: SKL, teamanalys McKinsey & Company 32

3) Medarbetarundersökningar visar inget samband mellan beläggningsgrad och personalnöjdhet på kliniknivå 29, DS, KS, SöS, Kliniknivå xx Korrelation (R 2 ) Genomsnittligt värde Medarbetarnöjdhet Medarbetarskattning av arbetssituation 1 78 76 Hög relativ rank, låg beläggning 5 Kliniker Hög relativ rank, hög beläggning 9 Kliniker. 74 72 7 68 66 Låg relativ rank, låg beläggning 5 Kliniker Låg relativ rank, hög beläggning 3 Kliniker 75 8 85 9 95 1 15 11 Beläggningsgrad 2 Detta är en statistisk jämförelse avseende samband. Inga slutsatser kan dras kring upplevelsen i stunden på enskilda kliniker i situationer med t.ex. överbeläggningar 1 Frågor gällande egen uppskattning av tex. tillräckligt ansvar, möjlighet till påverkan, nöjdhet med arbetssituation, personlig utveckling, hälsotillstånd 2 29 eller närmast tillgängliga självrapporterad faktisk beläggningsgrad på årsbasis (KS: 6 mån) Källa: Sjukhusen, icquality; teamanalys McKinsey & Company 33

3) Medarbetarundersökningar visar dock att lägre personalnöjdhet korrelerar starkt med låg nöjdhet med ledarskapet på kliniknivå 29, DS, KS, SöS, Kliniknivå xx Korrelation (R 2 ) Medarbetarnöjdhet Medarbetarskattning av arbetssituation 1 78.85 76 74 72 7 68 Detta är en statistisk jämförelse avseende samband. Inga slutsatser kan dras kring upplevelsen i stunden på enskilda kliniker 66 54 56 58 6 62 64 66 68 7 72 74 76 78 Medarbetarnöjdhet Medarbetarskattning av ledarskap 2 1 Frågor gällande egen uppskattning av tex. tillräckligt ansvar, möjlighet till påverkan, nöjdhet med arbetssituation, personlig utveckling, hälsotillstånd 2 Frågor gällande förtroende och kompetens hos sjukhusledning men framförallt hos närmaste chef Källa: Sjukhusen, icquality; teamanalys McKinsey & Company 34

3) Faktisk beläggningsnivå på Stockholms sjukhus Medel 21, Genomsnittliga värden rapporterade under v.15-19 Beläggning Mätning & inventering Mätning under 5 veckor 2 gånger per dag (kl 8. och kl 16.) Alla vårdplatser för alla vårdgrenar inkluderade Genensamma definitioner för vårdplatser och patienter Information insamlas från interna journalsystem samt fysisk inventering Geriatrik 1 93 22 Psykiatri 1 1 29 Karolinska Solna 87 22 66 Karolinska Hudd. 92 44 33 Södersjukhuset 96 26 44 ASIH Danderyd 97 2 11 Capio S:t Göran 88 11 Palliativ 8 Södertälje 2 86 11 66 Norrtälje 13 88 1 Ersta 111 55 St Erik 67 Övriga (IVA, priv. enh) Totalt Not: Vårdplatser för IVA, Geriatrik, Psykiatri, ASIH, Palliativ vård inkluderade under egna kategorier 1 Verksamheter med minskad möjlighet för att sända iväg patienter som satelliter. Rehab inkluderad under Geriatrik 2 Rapportering av satellitpatienter justerat för patienter på IVA 3 Ej säkerställd total siffra, ej slutenvårdsplats och ej inräknad i totala antalet vårdplatser Källa: Sjukhusen; teamanalys N/A N/A ~92 % i beläggningsgrad Överbeläggningar Antal per dag N/A N/A ~12 överbeläggningar / dag Satellitpatienter Antal per dag N/A N/A ~31 satellitpatienter / dag Hög Låg Vårdplatser Disponibla 72 31 16 29 159 122 593 521 467 3 431 391 983 817 755 McKinsey & Company 35

3) Sjukhusen har olika mängd satellitpatienter och överbeläggningar vid liknande beläggningsgrader SLL, 21, vecka 15-19, Genomsnitt per vecka INDIKATIV Överbeläggning 16 14 12 1 8 6 4 2 SöS StS, KS (Hudd+Solna), Capio S:t Göran, Geriatriken St Erik Källa: Sjukhusen; teamanalys DS NtS 65 7 75 8 85 9 95 1 15 11 115 Beläggning Not: Varje punkt är en veckas genomsnittliga värde Ersta Psykiatrin Satellitpatienter 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 St Erik StS KS (Solna) 65 7 75 8 85 9 95 1 11 115 Flertal verksamheter klarar låga nivåer trots hög beläggning NtS SöS KS (Hudd), Capio S:t Göran, DS, Geriatriken, Psykiatrin, Ersta 15 Beläggning McKinsey & Company 36

3) Korrelation mellan överbeläggningar och beläggningsgrad ökar vid 9 % beläggningsgrad DS, KS, SöS, årsdata 29, dagliga mätningar xx Korrelation (R 2 ) Danderyd Antal överbeläggningar 1, daglig mätning 4.52 8 75 35 7 65 3 6 55 25 5 45 2 4 35 15 3 25 1 2 15 5 1 5 7 75 8 85 9 95 1 15 11 Sjukhusbeläggning 3 1 Överbeläggning i ej fastställda sängar 2 Överbeläggning i disponibla sängar 3 Beläggning beräknat mot antal disponibla vårdplatser Källa: Sjukhusen, teamanalys Karolinska Antal överbeläggningar 2, daglig mätning 35 3 25 2 15 1 85 9 95 1 15 Sjukhusbeläggning 3 SöS Antal överbeläggningar 2, daglig mätning.57 4.7 5 75 8 85 9 95 1 15 11 Sjukhusbeläggning 3 McKinsey & Company 37

3) Ingen korrelation mellan satellitpatienter och beläggningsgrad Danderyds sjukhus, Maj 29 April 21, Daglig punktmätning kl 8. Antal satellitpatienter Antal, daglig mätning 8 xx Korrelation (R 2 ).1 7 6 5 4 3 2 1 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 1 12 14 16 18 11 112 114 116 118 Sjukhusbeläggningsgrad Not: Varje punkt representerar en dag kl. 8. Källa: Danderyds sjukhus, teamanalys McKinsey & Company 38

Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 4) Demografi Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser 3 4 5 6 7 Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Befolkningen inom SLL väntas öka med 8,2 % 29-215, och andelen äldre ökar Antal personer över 7 år växer med ~2 % Antal personer under 7 år växer med ~7 % Antalet vårdtillfällen per invånare väntas öka med ca 1 %, samt en liten ökning i total medelvårdtid, då äldre personer kräver mer vård per person Flera gånger fler vårdtillfällen per person och år för äldre (7+ år) jämfört med yngre personer inom somatisk vård Inom psykiatrisk vård är vårdbehovet större bland yngre och medelålders personer (2-7 år) Äldre patienter har längre medelvårdtid, och förskjutningen i ålderssammansättningen inom SLL väntas ge en mindre ökning i total medelvårdtid (~,1 %) McKinsey & Company 39

4) Vårdbehovet väntas öka med 9 % fram till 215, om inga effektiviseringar görs SLL % Förändring 29-215 Befolkningen ökar och blir äldre viket leder till en ökning i vårddagar med drygt 9 % till 215 Tusental invånare Medelvårdtid 1 Dagar -7 år 7+ år 2.17 1.818 199 2.181 1.942 239 8,2% 6,8% 2,3% Vårddagar Tusental 1.88 1.976 29 215 +9,3% X 5,7 5,7 29 Vårdtillfällen Tusental 215 318 347 +,1% +9,2% 29 215 29 215 1 Antal vårddagar/antal vårdtillfällen Källa: VAL; RTK; teamanalys McKinsey & Company 4

4) Befolkningen inom SLL prognostiseras öka stadigt 21-215, och antal personer över 7 år växer kraftigt 1-tal invånare per ålderskategori -9 1-19 2-29 3-39 2.17 2.5 2.82 2.111 2.138 2.16 2.181 255 261 268 272 275 277 279 235 233 231 23 231 232 235 268 278 286 295 32 36 37 312 317 319 32 32 32 321 Ökning i antal personer 29-215 ~12. PROGNOS uell tillväxt 29-215 +7 % 4-49 296 31 37 312 315 316 315 5-59 235 237 241 246 252 26 267 6-69 7-79 8+ 217 114 85 221 117 85 223 122 85 224 128 84 222 137 84 219 146 84 216 155 84 ~4. +2 % 29 1 11 12 13 14 215 Källa: RTK; teamanalys McKinsey & Company 41

4) vilka kräver många fler vårdtillfällen än övrig befolkning Antal vårdtillfällen per 1 invånare, 29 Somatisk vård Psykiatrisk vård Summa -9 69 1-19 41 2-29 87 3-39 114 4-49 81 5-59 12 11 18 15 24 27 69 52 14 129 15 147 6-69 25 19 224 7-79 378 1 387 8+ 722 6 728 Total 142 16 158 Källa: RTK; VAL; teamanalys McKinsey & Company 42

4) och kräver fler vårddagar per vårdtillfälle Medelvårdtid, 29 Somatisk vård Psykiatrisk vård Summa -9 4,6 2,3 4,6 1-19 3,5 6,3 4,1 2-29 3,5 3-39 3,5 4-49 4, 5-59 4,6 11,1 1,5 9,2 8,4 4,8 4,4 5,2 5,3 6-69 5,3 8,2 5,5 7-79 6,3 12,5 6,5 8+ 7,5 15,8 7,6 Total 4,3 8,4 4,7 Källa: RTK; VAL; teamanalys McKinsey & Company 43

4) vilket leder till en kraftigt ökad efterfrågan på vård, om inga effektiviseringar görs Vårddagar, tusental, 29-215 Ökning i vårddagar 29-215 Geriatrik Kirurgi Medicin Psykiatri uell tillväxt 29-215 1.88 1.835 1.861 1.918 1.976 1.889 1.946 326 328 331 336 34 345 352 ~26. +8 % 57 58 589 598 67 616 624 ~54. +9 % 618 628 637 648 658 669 68 ~62. +1 % 293 299 34 38 313 316 319 ~26. +9 % 29 1 11 12 13 14 15 Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 44

Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 5) Effektivisering Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser 3 4 5 6 7 Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Framtida effektiviseringar 21-215 väntas kan uppskattas i ett basscenario minska vårdbehovet med ca,7 % per år, vilket kan motverka trycket från befolkningstillväxten Historisk ökning av antalet vårdtillfällen per person med 1,4 % per år 1 beroende på ålderskategori och vårdgren Psykiatri har ökat antal vårdtillfällen per invånare mest (3,4 % per år) Geriatrik har minskat antal vårdtillfällen per invånare (-,8% per år) Historisk minskning av medelvårdtiden med 2 % per år 1 beroende på ålderskategori och vårdgren Geriatrik har minskat medelvårdtiden mest (-3,8 % per år) Kirurgi har minskat medelvårdtiden minst (-,7 % per år) 1 26-29 McKinsey & Company 45

5) Historiska effektiviseringar av vården har varit,7 % per år 26-9 Vtf/invånare 1,4% per år Vårddagar per invånare -,7% per år 916 897 X 151,4 26 Medelvårdtid 1 157,8 29 26 29-2,% per år 6, 5,7 26 29 1 Antal vårddagar/ antal vårdtillfällen Källa: VAL; RTK;Webcare; teamanalys McKinsey & Company 46

5) Antal vtf/invånare har ökat 1,4 % per år 26-29, vilket kan öka vårdefterfrågan ytterligare till 215, vid fortsatt trend Antal vårdtillfällen per invånare, SLL, 26-9 Vtf/1 invånare per vårdgren -,8% per år 13,6 13,3 13,1 13,2 Geriatrik Totalt antal vtf/ 1 invånare Kirurgi 64,3 63,2,9% per år 64,6 66, 151,4 1,4% per år 152,1 156,1 157,8 1,9% per år 59,5 61,4 63,8 63, 26 7 8 29 Medicin 3,4% per år 14, 14,2 14,5 15,5 Psykiatri 26 7 8 29 Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 47

5) Medelvårdtiden har minskat med 2 % per år under 26-9, vilket kan minska trycket på vårdplatserna fram till 215, vid fortsatt trend Medelvårdtid i dagar 1, Alla vårdgrenar, Hela SLL, 27-9 Medelvårdtid per vårdgren -3,8% per år Geriatrik 13,7 13,4 13, 12,2 Total medelvårdtid Kirurgi 4,5 4,4-1,4% per år 4,4 4,3 6, -2,% per år 5,9 5,8 5,7 -,7% per år 5, 4,9 4,8 4,9 26 7 8 29 Medicin -3,3% per år 1,4 9,9 9,6 9,4 Psykiatri 26 1 Antal vårddagar/ antal vårdtillfällen 7 8 29 Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 48

Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 6) Kapacitetsförändringar Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser 3 4 5 6 7 Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Antalet vårdplatser väntas minska med ~15-2 % vid Karolinska Solna vid införandet av NKS, under slutet av 215 1 Minskning av 12-16 fysiska vårdplatser Minskning av drygt 1 disponibla vårdplatser givet att alla 7 planerade vårdplatser vid NKS är disponibla Övriga kapacitetsförändringar väntas öka kapaciteten med ~5 vårdplatser under 21 Nedläggning av 8 medicinplatser men tillskott av ytterligare 7 på andra avdelningar i Södertälje Utbyggnad av ny medicinsk vårdavdelning på 24 platser i Norrtälje Utökning av 24 platser på Karolinska McKinsey & Company 49

6) Totala prognostiserade kapacitetsförändringar 21-215 på systemnivå väntas minska vårdplatskapaciteten med ~7-11 platser PRELIMINÄR Förändring i antal vårdplatser Förändringar Karolinska (24 vpl) Norrtälje (24 vpl) Södertälje (-1 vpl) 47 Införande av NKS Exakt minskning av vårdplatser ej fastställd 1 Baserat på minskning av dagens fysiska vårdplatser i Solna från ~84 st till 7 st (inräknat 1 patienthotellsplatser), dvs. ett antagande om att antal platser inom andra verksamheter utanför Solna kvarstår. 12-16 -73-113 21 211 212 213 214 215 Ytterligare potentiella större förändringar Ny sjukhusbyggnad i Södertälje Ny flexibel avdelning samt ny evakueringsavdelning på SöS Nytt patienthotell på SöS motsvarande 75 vpl Tillbyggnad på höghuset vid Danderyd Tillskott av 2 vpl inom Geriatrik under 21 Total planerad förändring av antal vpl 21-215 1 Oklar transitionsplan för öppnande av alla vårdplatser på NKS och stängande av gamla vådplatser på Karolinska Solna Källa: Sjukhusen; intervjuer; teamanalys McKinsey & Company 5

Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 7) Framtida behov Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser 3 4 5 6 7 Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Behovet av vårdplatser inom SLL väntas öka med ca 5 vårdplatser de kommande 5 åren, baserat på En minskning av nuvarande beläggningsgrad till 9 % 215 Framtida vårddagseffektivisering om,7 % per år Oförändrat antal vårdtillfällen per person per åldersgrupp Befolkningstillväxt om 1,5 % per år uppdelat på olika åldersintervall med olika incidens Planerade kapacitetsminskningar (-7-11 platser) McKinsey & Company 51

7) Givet planerade kapacitetsförändringar väntas det ökade vårdbehovet kräva ~5 vårdplatser (basscenario) Behov av ytterligare vårdplatser Antal 5 45 4 35 3 25 2 Införande av NKS Basscenario, (~47 vpl) Historisk vårddagseffektivisering om,7 % per år Konstant incidens per åldersgrupp Årlig minskning av nuvarande beläggningsgrad tills 9 % nås 215 Befolkningsökning och ökat åldrande enligt prognos 1 Scenario 1, (~36 vpl) Vårddagseffektivisering om 1, % per år, dvs. tex. en minskning av medelvårdtiden från 5,7 till 5,4 dagar i snitt 15 1 5 21 211 212 213 214 215 Scenario 2, (~3 vpl) Vårddagseffektivisering om 2, % per år, dvs. tex. en minskning av medelvårdtiden från 5,7 till 5,1 dagar i snitt Not: Denna beräkning är baserad på befolkningstillväxt, incidens och medelvårdtid per 1 års-grupperade åldersgrupper och vårdgren (Psykiatri, Medicin, Kirurgi, Geriatrik), samt en beläggningsgrad som når 9 % 215 1 RTK, per 1 års-grupperade åldersgrupper Källa: SKL; RTK; VAL; teamanalys McKinsey & Company 52

Sammanfattning Arbetsområden En reduktion av behovet av antal vårdplatser samt minskning av antalet överbeläggningar och satellitpatienter innebär arbete inom åtminstone fem områden: A Faställ målbeläggningsgrad som bäst optimerar kostnad för nya vårdplatser mot reduktion av antalet överbeläggningar, dvs. bestämma acceptabel nivå på överbeläggningar i relation till kostnader B Lastbalansera inom/mellan sjukhusen (Motsvarar ca 125 vpl), t.ex. Omfördelning av resurser mellan avdelningar med strukturellt hög och låg (<8 %) beläggningsgrad Gemensamma lastbalanserande vårdplatser mellan kliniker med likartade verksamhet men med olika säsongsmässiga inflöden Justering av kapacitet och målbild mellan sjukhus/verksamheter med olika beläggningsgrad och olika nivåer på överbeläggningar C Minska efterfrågan på vårdplatser, t.ex. Minska vårdrelaterade infektioner, läkemedelsindicerade vårdtillfällen och komplikationer (motsvarar ca. 22 vpl) Minska antal inläggningar bland äldre till nivå med rikssnitt (motsvarar ca. 18 vpl) Medelvårdtider och inläggningsfrekvenser för vanliga diagnoser skiljer kraftigt (motsvarar ca. 6 vpl) Förbättra utskrivningsrutiner (inkl. kontinuerlig utskrivning) och samarbete med kommuner för att minska antal utskrivningsklara patienter och frigöra platser (motsvarar ca. 4 vpl) D Omdefiniera befintliga fastställda vårdplatser som idag används regelbundet (motsvarar ca 1 vpl) E Skapa flexibla vårdplatser på akutsjukhusen samt satsningar på vårdplatser på lägre vårdnivåer Om nödvändigt skapa relativt få flexibla vårdplatser som kan reducera antalet överbeläggningar kraftigt Övriga resursökningar i den mån de är nödvändiga, bör fokuseras inom lägre vårdnivåer, tex. geriatrik, ASIH eller rena omvårdnadsavdelningar för utskrivningsklara patienter Med ambitiösa, men inte orealistiska, antaganden, kring framgång i arbete med dessa förbättringsområden så finns det potential att minska vårdplatsbehovet med ca 4-5 vårdplatser,dvs lika mycket som behovsutvecklingen i bas-scenariot McKinsey & Company 53

A) På sjukhusnivå ökar antalet överbeläggningar drastiskt vid mer än 9-95 % i beläggningsgrad (1/3) Maj 29 April 21, Danderyds sjukhus EXEMPEL FRÅN DANDERYD Överbeläggning i ej fastställda sängar Andel av dagar 1 Överbeläggning 2 3 1 8 2 Strukturella problem kan skapa överbeläggningar långt under 9 % beläggningsgrad Sannolikhet för överbeläggningar ökar kraftigt över 9 % beläggningsgrad 6 4 1 2 68 7 72 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 1 12 14 16 18 Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 3 1 Andel av dagar under perioden Maj 29 April 21 med en viss beläggningsgrad 2 Andel överbelagda patienter (mot disponibla vårdplatser) under perioden Maj 29 April 21 givet en viss daglig beläggningsgrad 3 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser Källa: Teamanalys, Danderyds sjukhus McKinsey & Company 54

A) På sjukhusnivå ökar antalet överbeläggningar drastiskt vid mer än 9 % i beläggningsgrad (2/3) Jan Jun 29, Karolinska universitetssjukhuset 1 Andel av dagar 2 3 2 1 Strukturella problem kan skapa överbeläggningar även under 9 % beläggningsgrad Karolinska har en hög grad av strukturell beläggning, men sannolikhet för överbeläggningar ökar klart över 9 % beläggningsgrad Överbeläggning 3 EXEMPEL FRÅN KAROLINSKA 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Överbeläggning i ej disponibla sängar Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan 83 84 85 86 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 11 12 Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 4 1 Exklusive Barn,obstetrik och IVA-platser 2 Andel av dagar under perioden Jan - Jun 29 med en viss beläggningsgrad 3 Andel överbelagda patienter (mot disponibla vårdplatser) under perioden Jan Jun 29 givet en viss daglig beläggningsgrad 4 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser (medelvärde för kl 8, 12 och 16 per dag) Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 55

A) På sjukhusnivå ökar antalet överbeläggningar drastiskt vid mer än 9-95 % i beläggningsgrad (3/3) Jan Dec 29, Södersjukhuset Andel av dagar 1 3 Överbeläggning 2 12 EXEMPEL FRÅN SÖS Överbeläggning i ej disponibla sängar 2 1 Strukturella problem kan skapa överbeläggningar även under 9 % beläggningsgrad Sannolikhet för överbeläggningar ökar drastiskt över 9 % beläggningsgrad 1 8 6 4 2 Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 1 12 14 16 Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 3 1 Andel av dagar under perioden Jan - Dec 29 med en viss beläggningsgrad 2 Andel överbelagda patienter (mot disponibla vårdplatser) under perioden Jan Dec 29 givet en viss daglig beläggningsgrad 3 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 56

A) ~9 % av totala antalet överbeläggningar på Danderyd uppkommer vid över 9 % i beläggningsgrad på sjukhusnivå Maj 29 April 21, Danderyds sjukhus Överbeläggningar 1 Antal 1.3 1.2 1.1 1. 9 8 7 6 5 4 3 2 ~9 % av alla överbeläggningar sker vid över 9 % beläggningsgrad på Danderyd EXEMPEL FRÅN DANDERYD Överbeläggning i ej fastställda sängar Andel av totalt antal överbeläggningar 1 ~1 % 82 84 86 88 9 92 94 96 98 1 12 14 16 18 Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 2 1 Ackumulerat antal överbeläggningar under perioden Maj 29 April 21 givet en viss beläggningsgrad 2 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser xx ~9 % Källa: Teamanalys, Danderyds sjukhus McKinsey & Company 57

A) ~82 % av totala antalet överbeläggningar på Karolinska uppkommer vid över 9 % i beläggningsgrad på sjukhusnivå Jan Jun 29 extrapolerat till helår, Karolinska universitetssjukhuset 1 Överbeläggningar 2 Antal 15. 14. 13. 12. 11. ~82 % av alla överbeläggningar sker vid 1. över 9 % beläggningsgrad 9. på Karolinska 8. ~82 % 7. 6. 5. 4. 3. 2. 1. ~18 % 83 84 85 86 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 11 12 Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 3 1 Exklusive Barn,obstetrik och IVA-platser 2 Ackumulerat antal överbeläggningar i ej disponibla sängar under perioden Jan 29 Jun 29 ggr 2, givet en viss beläggningsgrad 3 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser (medelvärde för kl 8, 12 och 16 per dag) EXEMPEL FRÅN KAROLINSKA xx Överbeläggning i ej disponibla sängar Andel av totalt antal överbeläggningar Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 58

A) ~75 % av totala antalet överbeläggningar på SöS uppkommer vid över 9 % i beläggningsgrad på sjukhusnivå Jan Dec 29, Södersjukhuset EXEMPEL FRÅN SÖS Överbeläggningar 1 Antal 4.5 xx Överbeläggning i ej disponibla sängar Andel av totalt antal överbeläggningar 4. 3.5 3. 2.5 2. 1.5 1. 5 ~75 % av alla överbeläggningar sker vid över 9 % beläggningsgrad på SöS ~75 % ~25 % Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 1 12 14 16 Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 2 1 Ackumulerat antal överbeläggningar i ej disponibla sängar under perioden Jan 29 Dec 29 givet en viss beläggningsgrad 2 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 59