Verksamhetsplan. Naturglädje, välmående och bärkraft till hela Åland! Ålands Natur & Miljö. Ålands Natur & Miljö



Relevanta dokument
Verksamhetsplan naturglädje, välmående och bärkraft!

ORGANISATION. Medlemmar. Styrelse. Kansli

Vi ska påverka politiken och bygga strukturer för hållbara bygder. Verksamhetsplan

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Verksamhetsplan

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014

VERKSAMHETSPLAN 2018 Utrikespolitiska föreningen i Göteborg

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Verksamhetsplan. Fastställd på höstmötet

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Landsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Projekt: Operation Kemikaliesmart Åland

Verksamhetsplan 2012

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Verksamhetsplan & Budget

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

förslag till åtgärder

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Regional överenskommelse

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Strategidokument för Ålands handikappförbund

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Aktivitetsplanering 2018 Med reservation för förändringar. Se för mer information. KÅH står för projektet Kemikaliekoll Åland Hemma.

Verksamhetsplan Friskis&Svettis Borlänge

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 12/13

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan

UNF:s arbetsplan

Citylab - What s in it for me?

Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen.

Hållbar utveckling för barn & unga

VERK SAM HETS PLAN Friskis&Svettis Östersund

Obunden Samling för Åland r.f.

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Hållbar utveckling för barn & unga

Röda Korsets Ungdomsförbund Karlstad Verksamhetsplan med budget 2017

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12

Verksamhetsplan & Budget

Budget Administration Trycksaker 1000 Postkostnader 1000 Försäkring 1000 Kontorsmaterial 2000 Revision/Ekonomi 1000 Total Administration 6000

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET Förslag. Steg för Steg r.f.

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland. Lantråd Katrin Sjögren Ålands landskapsregering

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Digital strategi för Miljöpartiet

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Ansökan om verksamhetsbidrag från Forum

Plattform för Strategi 2020

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Kulturbyrån

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

VERKSAMHETSPLAN 2017

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

VERKSAMHETSPLAN ÅR

Verksamhetsplan juli 2013 juni 2014 Sektionen för Energi och miljö

Örebro län. Keep my earth clean. Se hela länets program på

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor:

VERKSAMHETSPLAN 2019

Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Utkast till UNF:s arbetsplan

Medlemsföreningarnas aktiviteter

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

Verksamhetsplan fo r 2018/2019

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande

VERKSAMHETSPLAN 2018

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad

UPPSALAEKONOMERNAS VERKSAMHETSPLAN 2018/2019

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige

Driften 431:an Samarbete. 421:an. Egen insats i projekt (pengar + talko) Projektpengar, stödb

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Svenskt Projektforum hela verksamheten Verksamhetsplan 2014

Internationell strategi. för Gävle kommun

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Förslag på Verksamhetsplan 13/14

Samverkan i Laxå kommun

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?

Pajala kretsen Inom Svenska Naturskyddsföreningen

Transkript:

Ålands Natur & Miljö Sjökvareret Mariehamn +358 18 17320 www.anom.ax 2015 Ålands Natur & Miljö Verksamhetsplan Naturglädje, välmående och bärkraft till hela Åland!

VERKSAMHETSPLAN Vi Förord är Ålands en Natur ledande 2015 &... Miljö roll i omställningen av Åland 43 Innehåll Samhällspåverkan Studiecirklar Transition Åland sänkt en ställ tröskel stark om röst för din i engagemang vardag! samhällsdebatten... 5 Kemikaliestudiecirklar Bryt tystanden! Naturglädje Studiecirkel vistas riktade i naturen mot unga... 6 Samarbete Arbetet Samarbete med inom kommuner projektet och Agenda stad 21 Miljöcertifieringar med Mariehamns... stad 7 Övrig Green Key certifierar turismnäringen Marknadsföring verksamhet: 2015 temadagar synlighet och och - veckor välkomnande... i fokus 8 Administration BUDGET FÖR VERKSAMHETSÅR... 2015 109 2

Ålands Natur och Miljö r. f. VERKSAMHETSPLAN 2015 Förord en ledande roll i omställningen av Åland Föreningen Ålands Natur & Miljö har under år 2014 stått inför ett vägval, som sammanfattningsvis kan benämnas vinna eller försvinna, främst på grund av den ekonomiska situationen men också delvis p.g.a. ett minskat engagemang i föreningslivet, en utmaning som många föreningar känns vid. Föreningens vårmöte 2014 slöt dock upp för en nysatsning. Denna nysatsning andas hopp både för en hållbar utveckling av Åland och människors egen makt att styra sin vardag i önskad riktning. Nysatsningen ligger i tiden många av Ålands hörn bubblar och sjuder av aktivitet i miljöfrågor, samtidigt som landskapsregeringens hållbarhetsstrategi antagits för att ställa om Åland till ett hållbart samhälle senast 2051. Ålands Natur & Miljö vill inta en ledande och koordinerande roll i detta arbete inom den tredje sektorn med avsikten att mobilisera gräsrötterna, d.v.s. den enskilda, i sin egen och planetens framtid. Denna nysatsning har krävt en hel del engagemang från styrelse, kansli och medlemmar, men har också burit frukt. Styrelsen har påmints att omställningsarbete inte enbart är något som sker externt, då driftiga personer lätt hamnar i kläm mellan livet och sitt engagemang, utan också internt- vi måste söka både inre och yttre hållbarhet och värna om varandra såsom vi värnar om naturen. Detta tankesätt har lett till att verksamhetsplanen för 2015 vänder upp och ner på organisationsstrukturen samtidigt som den behåller föreningens värderingar. Verksamheten ska utgå ifrån medlemmarna själva med styrelse och kansli som stödjande strukturer. De hjärtefrågor som lyfts av medlemmarna ska få kraft och support från en stark och genomtänkt organisation. Agenda 21 arbetet får en mindre framträdande men icke mindre betydande roll, tanken är att föreningen tar över mycket av det synliga arbetet och Agenda 21 går tillbaka till sin ursprungliga betydelse, d.v.s. miljöarbetet i kommunerna som också ska styras av kommunernas faktiska behov. Ålands Natur & Miljö fortsätter att främja medlemmarnas naturglädje och miljömedvetande genom utflykter, kampanjer och studiecirklar. Tröskeln för att delta i en enskild sakfråga är låg och utgår från den enskilda medlemmens tid och lust. Vi ska utforska och upptäcka det fantastiska i vår omgivning med ett barns nyfikna och orädda ögon. Styrelsen är av den fasta övertygelsen att varje person som bor och verkar på Åland har ett speciellt förhållande till naturen och miljön och vill leva i harmoni med densamma, varför alla dessa människor är potentiella medlemmar i föreningen. Ålands Natur & Miljö agerar katalysator för att miljötanken ska genomsyra all politik i landskapet Åland, i synnerhet inför valåret 2015. Men framförallt ska vi i enlighet med denna verksamhetsplan göra det vi tycker är roligt fortsätta att njuta av naturen och ta hand om varandra. Styrelsen för Ålands Natur & Miljö 2014 3

Vi är Ålands Natur & Miljö Ålands Natur och Miljö (ÅNoM) verkar som en ideell förening med ca 700 medlemmar. Föreningen bidrar till att den hållbara livsstilen blir en del av identiteten hos alla som bor och verkar på Åland. ÅNoM vill vara en stark aktör i arbetet med att utveckla det åländska samhället i en hållbar riktning. Föreningen bevakar miljöintressen i den åländska politiken proaktivt genom att delta i debatter, skriva insändare och närvara på sociala medier. Vi bejakar ålänningarnas natur- och miljöintresse genom aktiviteter ute i naturen. ÅNoM är ett forum som kanaliserar folks engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor och sporrar till gemensamma aktioner i samhället. Gemenskapen möjliggör medlemmarnas personliga utveckling och skapar ett kunskapsutbyte dem emellan. Genom diskussion, upplysning och påtryckningar vill vi förändra saker i samhället till det bättre. Vi lyfter också fram miljöfrågor av olika slag genom att arrangera föreläsningar och seminarier. ÅNoM har tidigare varit huvudman för Agenda 21-kontoret. Under 2015 tar föreningen mer av den typiska Agenda 21-verksamhetenen under sig samtidigt som den tidigare Agenda 21-verksamheten trappas ner och endast riktar in sig på de kommuner som är med och finansierar på ett mer specifikt sätt än förut. Efterfrågan ska komma från kommunerna och inte tvärtom. Detta innebär administrativa förändringar i förhållandet mellan ÅNoM och Agenda 21. År 2015 ämnar vi, under förutsättning att Paf-medel beviljas, anställa en verksamhetsledare som tillsammans med föreningens styrelse och övriga anställda ska vara en motor på resan mot förverkligandet av föreningens vision. I uppdraget ingår att ha ett opinionsbildande och politiskt ansvar, samt att ha ett övergripande ansvar för den löpande verksamheten inklusive ekonomin. Föreningens arbetssätt sätter medlemmarna i centrum, med kansli och styrelse som stödfunktioner för medlemmarnas intressen. 4

Under 2014 har ett enigt Ålands Lagting och Ålands Landskapsregering beslutat att Åland ska vara ett hållbart samhälle 2051. Ålands Natur & Miljö anser att de politiska partierna och dess företrädare i och med detta beslut har gjort en historisk insats och föreningen tror att framtida generationer ålänningar kommer att vara synnerligen tacksamma för detta framsynta initiativ. Med föreningens vision och syfte som grund avser Ålands Natur & Miljö att vara en ledande aktör för gräsrötterna och tredje sektorn i förverkligandet av omställningen till ett hållbart Åland 2051. ÅNoM ger alla som bor på Åland möjlighet att delta. Samhällspåverkan en stark röst i samhällsdebatten ÅNoM ska vara en stark röst i samhällsdebatten, vilket är särskilt viktigt valåret 2015. Organisationens struktur kommer att ses över under 2015 samtidigt som finansieringsbasen breddas. Medlemskårens samlade kunskap utnyttjas genom regelbunden kontakt med resurspersoner. Personer som kontaktar styrelsen med specifika frågor de önskar driva ska finna en stödjande struktur med kraft att mobilisera den kritiska massan och lyfta dessa frågor i samhällsdebatten. Föreningen anlitas fortlöpande som remissinstans av landskapsregeringen och andra organisationer beträffande lagförslag, EU - program och förvaltningsåtgärder. För den specialistkunskap som behövs för att bereda remissvar upprätthåller ÅNoM en regelbunden kontakt till förbundet Finlands Natur & Miljö. ÅNoM har representanter i Ålands kontrollnämnd för ekologisk produktion. Föreningen har också representanter i bland annat övervakningskommittén för LBU- programmen. Också i LEADER Ålands LAG -grupp ingår medlemmar från föreningen. Hösten 2012 tillsatte landskapsregeringen en strategigrupp för utarbetande av landskapets program med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska fiskerifonden för perioden 2014-2020. Strategigruppen ska dra upp ramarna inom vilka sex arbetsgrupper sedan ska arbeta. Ålands Natur och Miljö har en representant i denna strategigrupp. Föreningen samarbetar med förbundet Natur och Miljö och dess lokalföreningar inom Svenskfinland. Åland har en representant och en suppleant i Natur och Miljös styrelse. ÅNoM är representerad i de Nordiska Naturskyddsföreningarnas Råd, en internordisk sammanslutning som bildades år 1990. Rådet, där Ålands Natur och Miljö har en likvärdig röst som de nationella föreningarna, sammanträder en gång per år. Samarbetet med dessa organisationer fortsätter 2015 och under 2015 upprättas kontakt med Naturskyddsföreningen i Sverige för ett eventuellt samarbete med dem framöver. 2015 kommer vikten av naturskydd fortsatt lyftas, i synnerhet i samband med samhällsplanering, och Ålands möjligheter att utöka sina land- och havsbaserade naturskyddsområden. Vi vill bidra till att Åland tar sitt ansvar för framtida generationer genom utflykter, insändare, remissvar och liknande. 5

Studiecirklar sänkt tröskel för engagemang Arbetet med studiecirklar är ett sätt att regelbundet ta tillvara medlemmarnas engagemang med låg tröskel för medverkan. På detta sätt engageras också potentiella nya medlemmar. Träffarna är en plattform för kunskapsutbyte och grogrund för miljöaktioner. Det administrativa arbetet med studiecirklarna är fördelat mellan två deltidsanställda. Kampanjarbete kopplas så ofta som möjligt ihop med studiecirklarna. Transition Åland ställ om din vardag! Under 2015 blir ÅNoMs studiecirkel Transition Åland en del av den internationella omställningsrörelsen. Rörelsen strävar till att ställa om från en oljebaserad till en förnyelsebar ekonomi. Inom den åländska studiecirkeln lär man av varandra och sporrar vidare för att denna omställning ska ske på det personliga planet. Intresseområden som mat, odling, ekobygg och energi har redan utkristalliserat sig. Två styrelsemedlemmar harunder 2014 utbildat sig i att leda omställningsgrupper. År 2015 planeras ytterligare en ur personalen gå samma utbildningar. Ett tätare samarbete med Omställningsrörelsen i Sverige kommer att inledas, främst med gruppen Omställning Värmdö. Transition Åland planerar evenemang under året för att få folk att få upp ögonen för omställningsrörelsen. Studiecirkeln träffas regelbundet under året. Mellan träffarna görs någon annan nära sammanknuten aktivitet, som exempelvis personliga utmaningar eller att skriva en insändare. Kemikaliestudiecirklar Bryt tystanden! Under 2015 inleds en ny studiecirkel om vardagens kemikalier. Studiecirkeln kommer att ha samma upplägg som studiecirkeln 2014 har haft, d.v.s. att tillsammans hitta och läsa litteratur på området samt att utmana varandra i minskad kemikalieexponering. Om möjligt ordnas också en liknande mingelmässa som Den omvända cocktaileffekten igen, eftersom 2014 års upplaga blev en framgång. Den gamla studiecirkeln Bryt tystnaden! fungerar fortsatt som en kärngrupp med möjlighet att driva kampanjer på temat. Studiecirkel riktade mot unga ÅNoM vill också erbjuda en plattform för sina yngre medlemmars miljöintresse. I mån av intresse och medel ordnas en mötesplats för unga som vill engagera sig i sin egen vardag ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet med cirkeln är att uppmärksamma unga på egna påverkansmöjligheter och engagera sig i sin vardag. Gruppen väljer själv temata. Exempel är ekologi <3 ekonomi : ett enkelt leverne mot stabil privatekonomi, internt bytestorg, After School/Work : träffas under avslappnade former och diskutera veckans globala och lokala miljösnackisar. 6

Naturglädje vistas i naturen Det är lättare att engagera sig för sin omgivning och naturen om man känner till och gläds över att vistas i den. En av de traditionella aktiviteterna under föreningens 35 verksamma år har varit vandringar. Från den äldre generationens ÅNoM:are har starka önskemål om att dessa organiserade vandringar ska fortsätta inkommit. Om möjligt blåses liv i utflykter till tidigare populära och omtyckta destinationer, som Idö på Kökar och Valdemarsledens tre-dagarsetapp. Nya och gamla naturreservat kan uppmärksammas genom utflykter. I ÅNoMs medlemskår finns en resursbas för kunniga naturguider som skapar mervärde till utflykter. Samarbete med kommuner och stad Samarbetet med kommunerna och staden ändrar karaktär för effektivisering och större genomslagskraft. Omstruktureringen är tänkt att utgå från faktiska behov och intressen i kommunerna, och på en god dialog mellan tredje sektor och stad. Arbetet inom projektet Agenda 21 Arbetet inom projektet Agenda 21 struktureras om under 2015. Tjänsterna som Agenda 21-kommunerna finansierar blir mera riktade mot de kommunerna som deltar i samarbetet. Genom en kontinuerlig kontakt med kommunerna görs satsningar utgående från kommunernas specifika önskemål. Detta innebär att arbetsprocessen blir mera transparent och lättöverskådlig för kommunerna. Sambandet mellan miljö och ekonomi betonas särskilt. Kommunernas finansiering går uteslutande till kommunsamarbetet Agenda 21 och kontakten sköts av en deltidsanställd. Den pedagogiska verksamhet som Agenda 21 tidigare har ansvarat för kommer att omfördelas och Agenda 21 kommer inte längre att vara huvudman för miljöpedagogiska program som Grön Flagg och Mulle. Under året inleds arbetet med den riktade rådgivningen. Styrgruppen för Agenda 21 bestående av kommunrepresentanter har föreslagit att temat för 2015 skulle vara upphandling, med målet att integrera miljökriterier i kommunala upphandlingar. Utbytesträffar för kommunanställda planeras för att de ska få stöd i miljöarbetet. Samarbete med Mariehamns stad ÅNoM planerar söka nya arbetssätt för samverkan med Mariehamns stad. Detta gäller i synnerhet Parken Tusenskönan som har enorm potential att bli hela stadens gröna vardagsrum. För detta krävs dock en dialog kring grundläggande koncept och uppdelning av ansvarsområden. En högskolestuderande förbereder en utredning kring Parken Tusenskönan som kan ligga till grund för strukturering av denna verksamhet. Övriga samverkansområden mellan förening och stad kunde vara en fortsättning av Ett skräp om dagen -kampanjen, möjligen länkad till temadagar som Östersjöns dag ( Ett skräp om dagen- mindre plast i haven ) som aktualiserar t.ex. placeringen av papperskorgar i staden. Föreningen kommer att föreslå att representanter från staden och föreningen hädanefter träffas en gång per år. 7

Miljöcertifieringar De miljöcertifieringar som föreningen och Agenda 21 hittills varit huvudman för kommer även i fortsättningen vara en del av verksamheten, om än annorlunda strukturerat. Detta gäller daghemsoch skolcertifieringen Grön Flagg och turismnäringens certifiering Green Key. Green Key certifierar turismnäringen Genom arbetet med Green Key når vi ut till turismnäringen på Åland, gäster och leverantörer. Green Key- samordningen sköts av en deltidsanställd. Den andra av de deltidsanställda fungerar som kontrollant inom programmet. Green Key är den största miljöcertifieringen i världen. Globalt arbetar 44 länder med programmet och i september 2014 fanns det 2200 Green Key - belönade verksamheter runtom i världen. Inom programmet arbetar man mot en hållbar utveckling genom strikta kriterier inom olika kategorier. Kriterierna har utformats så att de ska vara lätta att förstå för turister, genomförbara för de som arbetar inom turismindustrin och tydliga att kontrollera. Genom att anläggningar arbetar utgående från Green Key minskas miljöpåverkan för varje övernattning och gäst. Turismsektorn får utbildning kring hållbar utveckling och även turisterna får möjlighet att ta del av miljöinformationen. ÅNoM kommer att fortsätta samarbeta med de redan involverade aktörerna men också söka nya partners. Framtida EU-projekt Under året kommer föreningen att undersöka möjligheterna att inom en överskådlig framtid delta i ett större EU-finansierat projekt tillsammans med samarbetspartners, främst inom Interreg Central Baltic programmet. Beslut om deltagande tas efter grundlig diskussion då dessa projekt är resurskrävande, inklusive ansökningsarbetet. Övrig verksamhet: temadagar och - veckor Utöver de specifika satsningarna fortsätter vi att tillsammans med myndigheter och andra Synlighet representanter bland ur tredje alla sektorn ålänningar uppmärksamma dagar och temaveckor som exempelvis Östersjöns dag och Europa minskar avfallet, utgående från till buds stående resurser och förutsatt att temata passar in i verksamhetsprioriteringarna. Marknadsföring 2015 synlighet och välkomnande i fokus Som ett led i målet att nå ut till alla ålänningar skriver ÅNoM en engångstidning som skickas ut till alla hushåll och även finns digitalt. Denna tidning innehåller intervjuer med åländska miljöprofiler, omställningstips, vad som är på gång i föreningen, hur man kan engagera sig etc. Synlighet på nätet genom hemsidan www.anom.ax 8

Kontakten mellan styrelse/kansli och medlemmar Synlighet på sociala medier genom Facebook och Instagram Synlighet i tidningar, radio och tv, i insändare, nyhetsinslag och debatter Synlighet vid evenemang och mässor så som Skördefesten, Rockoff, Kulturnatten/liknande Fysiskt medlemsbrev ca 3 ggr/ år samt elektroniska medlemsbrev ca 12 ggr/år samt regelbunden kontakt i studiecirklarna och kampanjarbete Regelbunden kontakt mellan utflyktsintresserade medlemmar och andra arbetsgrupper Miljöpriset för positiva miljöinsatser under året citronpriset för miljöförstörande/miljöstörande verksamhet Vi informerar om att föreningens bibliotek finns tillgängligt och lånar ut böcker och filmer Kontakten till politiker och makthavare Nyckelfigurer i miljöfrågor identifieras och kontaktas direkt i samband med relaterade kampanjer Proaktivt deltagande i samhällsdebatten från föreningens sida Nyckelpolitiker inbjuds särskilt till våra evenemang Administration Föreningen delar lokal med Ålands naturskola i Sjökvarteret i Mariehamn. Lokalen används som mötesplats för styrelsen och olika arbetsgrupper. ÅNoMs styrelse sammanträder ungefär en gång per månad eller oftare vid behov. Utöver de stadgeenliga höst- och vårmötena arrangerar styrelsen medlemsmöten med särskilda teman, även i form av utflykter. Driften av kontor och ledning av särskilda projekt kräver stora arbetsinsatser i form av administration och projektledning. Dessa samhällsåtaganden kan inte skötas enbart av den ideellt arbetande styrelsen. Ålands Natur och Miljö anhåller därför om PAF-medel för miljöbevakning, samordning och projektledning motsvarande två och en halv heltidstjänst (lönekostnader och lönebikostnader). Med tanke på omorganiseringen kommer en motsvarande summa även i fortsättningen att sökas. Verksamhetsplanen är skriven med reservation för de ekonomiska medel som står till buds under 2015. 9

BUDGET FÖR VERKSAMHETSÅR 2015 INTÄKTER MEDLEMSINTÄKTER - 6000 VERKSAMHETSINTÄKTER -2500 BIDRAG OCH UNDERSTÖDSINTÄKTER PAF-medel - 220000 Kommuner och städer - 13000 Intäkter totalt: - 241 500 UTGIFTER Personalkostnader 155 000 Verksamhetskostnader Evenemang 24900 Information 25000 Nyhetsbrev 2000 Möteskostnader 2000 Övriga verksamhetskostnader 17000 Övriga kostnader Lokalkostnader 5000 Telefonkostnader 1000 Bankkostnader 300 Kontorsmaterial 2000 ADB-kostnader 6000 Bokföring och revision 1300 Utgifter totalt: 241 500 INTÄKTER TOTALT: 241500 UTGIFTER TOTALT: 241500 PAF-MEDEL SOM ANSÖKTS I OKTOBER: 220 000 10