sida 1 (41) VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK FÖR HÖFT- OCH KNÄPROTESOPERATIONER Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 17 november 2015. Gällande från den 1 februari 2016..
sida 2 (41) Innehållsförteckning 1. INBJUDAN... 5 2. BAKGRUND... 5 3. FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK VÅRDVAL... 5 4. UPPHANDLINGSFORM... 5 5. VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE... 6 5.1 FILIAL... 6 5.2 EKONOMISK STABILITET... 6 5.3 UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE... 7 5.4 AVTAL... 8 5.5 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK... 8 5.6 TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART... 8 5.7 VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE... 8 6. AVTAL... 9 6.1 AVTALSPARTER... 9 6.2 AVTALETS OMFATTNING... 9 6.3 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK... 9 6.4 ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK... 10 6.5 AVTALSPERIOD... 10 6.6 KONTAKTPERSONER... 10 6.7 ÄNDRADE ÄGARFÖRHÅLLANDEN... 10 6.8 ÄNDRADE LOKALER... 11 6.9 VÅRDGIVARENS ANSVAR... 11 6.9.1 Ansvar för krav av tredje man... 11 6.9.2 Ansvar gentemot landstinget... 11 6.10 FÖRTIDA UPPHÖRANDE... 11 6.11 ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN... 12 6.12 FORCE MAJEURE... 12 6.13 ÖVERLÅTELSE... 12 6.14 TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER... 12 6.15 TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET... 13 6.16 BESTÄMMELSES OGILTIGHET... 13 6.17 AVSTÅENDE... 13 6.18 FULLGÖRANDE... 13 6.19 EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE... 13 6.20 UNDERSKRIFTER... 13 7. ALLMÄNNA VILLKOR... 14 7.1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 14 7.2 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT LANDSTINGETS RIKTLINJER OCH POLICYS... 14 7.4 VÅRDINFORMATIONSSYSTEM OCH PATIENTJOURNALER... 16 7.5 MEDDELARFRIHET... 16 7.6 SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT... 17 7.7 UPPFÖRANDEKOD... 17 7.8 PATIENTENS STÄLLNING... 17 7.9 PATIENTNÄMNDEN... 18 7.10 TOLK... 18 7.11 REMISSHANTERING... 18 7.12 PATIENTENKÄTER... 18 7.13 UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 18 7.14 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND... 18 7.15 LIKABEHANDLINGSSPOLICY... 19
sida 3 (41) 7.16 TILLGÄNGLIGHET... 19 7.17 VÅRDGARANTI... 19 7.18 PERSONAL... 20 7.19 FORSKNING OCH UTVECKLING... 20 7.20 UTBILDNINGSPLATSER... 20 7.21 AT UTBILDNING... 21 7.22 ST UTBILDNING... 21 7.23 ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR... 23 7.24 VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET... 23 7.25 MEDICINSK SERVICE - LABORATORIEMEDICINSKA, KLINISK FYSIOLOGISKA OCH RÖNTGENDIAGNOSTISKA UNDERSÖKNINGAR... 23 7.26 LÄKEMEDEL... 23 7.27 HJÄLPMEDEL... 24 7.28 FÖRSÄKRINGAR... 24 7.29 MILJÖKRAV... 24 7.30 SÄKERHETSKRAV... 25 7.31 INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING... 25 7.32 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING... 26 7.33 LOKALER OCH UTRUSTNING... 26 7.34 KATASTROFSITUATIONER... 27 8. VÅRDUPPDRAG HÖFT- OCH KNÄPROTESOPERATIONER... 28 8.1 UPPDRAGET... 28 8.2 UNDANTAG... 28 8.3 REMISS OCH REMITTENT... 28 8.4 VÅRDTJÄNST... 29 8.5 INDIKATIONER... 30 8.6 TILLGÄNGLIGHET... 30 8.7 KRAV PÅ KOMPETENS... 31 8.8 KRAV PÅ UTRUSTNING OCH LOKAL... 31 8.9 RAPPORTERING TILL KVALITETSREGISTER... 31 8.10 KRAV PÅ SAMVERKAN... 31 9. UPPFÖLJNING... 32 9.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER... 32 9.2 ÅRLIG RAPPORTERING... 32 9.2.1 Verksamhetsberättelse... 32 Allmänt... 32 Kvalitet och patientsäkerhet... 32 Tillgänglighet... 33 Personal och kompetens... 33 Samverkan... 33 Likabehandlingspolicy... 33 10. ERSÄTTNING... 34 10.1 REOPERATIONER... 34 10.2 SJUKRESOR... 34 10.3 LOKALER... 34 10.4 LÄKEMEDEL... 34 10.5 MEDICINSK SERVICE... 34 10.6 TOLK... 35 10.7 HJÄLPMEDEL... 35 10.8 MÅLRELATERAD ERSÄTTNING... 35 10.9 UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 35 10.10 PATIENTAVGIFTER... 35 10.11 UTBILDNINGSPLATSER... 35 10.12 MOMSKOMPENSATION... 36 10.13 FAKTURERINGSRUTINER... 36 11. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN... 37
sida 4 (41) 11.1 VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE... 37 11.2 ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN... 37 11.3 LOKALISERING... 37 11.4 ÖPPETTIDER... 38 11.5 KRAV FÖR GODKÄNNANDE... 38 11.5.1 Ekonomisk stabilitet... 38 11.5.2 Intyg från myndigheter:... 38 11.6 FINANSIELL OCH EKONOMISK STÄLLNING:... 38 11.6.1 Bedömning av kreditvärdighet... 38 11.7 BEDÖMNING AV TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET... 39 11.8 SANNINGSFÖRSÄKRAN... 40
sida 5 (41) 1. INBJUDAN Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag/regelbok för höftoch knäprotesoperationer. 2. BAKGRUND Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade december 2011 att genomföra en upphandling av höft- och knäoperationer enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS 2011-0049. Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram Förfrågningsunderlag/Regelbok för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3. FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK VÅRDVAL Förfrågningsunderlag/Regelbok innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Förfrågningsunderlag/Regelbok för höft- och knäprotesoperationer gäller från och med den 1 juli 2013 samt gjorda revideringar. Kapitel 11 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan ska skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med LOV höft- och knäprotesoperationer. 4. UPPHANDLINGSFORM Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: 232100-0024 Upphandlingsenheten Box 602 Fax: 018-10 57 50 751 25 UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se
sida 6 (41) 5. VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om vårdgivaren samt vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och landstinget. Om en vårdgivare bedriver höft- och knäprotesoperationer vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. För att en vårdgivare ska få bedriva höft- och knäprotesoperationer inom ramen för vårdval i Landstinget i Uppsala län (landstinget), krävs att vårdgivaren godkänns av landstinget. 5.1 Filial Om vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av Landstinget. Verksamheten kan även bedrivas vid en filial knuten till en godkänd mottagning. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Förfrågningsunderlag/Regelbok för höft- och knäprotesoperationer gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska patienter med behov av vård som saknas på filialen erbjudas vård på huvudmottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt som huvudmottagningen. Om vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning, ska det anges i ansökan. Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning och eventuella filialer planeras vara lokaliserade. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning och filial. Om vårdgivaren vid senare tillfälle vill upprätta filial ska ny ansökan göras avseende filialen. 5.2 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Landstinget. Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Landstinget: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket).
sida 7 (41) Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: www.skatteverket.se. Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t.ex. företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare ska anges. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla kraven i förfrågningsunderlag/regelbok. Landstingets bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 5.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls.
sida 8 (41) Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 5.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 6 i Förfrågningsunderlag/Regelbok för varje mottagning och filial som ska godkännas av landstinget. 5.5 Förfrågningsunderlag/Regelbok Vårdgivaren ska åta sig att följa den vid varje tid gällande förfrågningsunderlag/regelbok för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 5.6 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange önskemål om tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senaste sex månader efter erhållet godkännande från landstinget (fyra månader respektive nio månader under sommarperioden). 5.7 Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra landstinget att vårdgivaren är medveten om att landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Landstinget har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om avtalet avseende den aktuella mottagningen eller filialen har sagts upp enligt punkt 6.10 i avtalet.
sida 9 (41) 6. AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 6.1 Avtalsparter Beställare Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Org nr: 232100-0024 Kontaktpersoner: Staffan Thore 018-611 60 19, 076-724 85 23 staffan.thore@lul.se Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: 018-611 60 10 Telefax: 6.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras vårdgivarens bedrivande av höft- och knäprotesoperationer ( Verksamheten ) vid följande mottagning/filial: [ange namn och adress för mottagningen/filial samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlag/regelbok enligt punkt 6.3 nedan. 6.3 Förfrågningsunderlag/Regelbok Förfrågningsunderlaget/Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva höft- och knäprotesoperationer. Förfrågningsunderlag/Regelbok för höft- och knäprotesoperationer gäller från och med den 1 november 2013 samt gjorda revideringar. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Förfrågningsunderlag/Regelbok. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och Förfrågningsunderlag/Regelboks olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Vårduppdrag 6. Kapitel om Uppföljning
sida 10 (41) 6.4 Ändringar i Förfrågningsunderlag/Regelbok Landstinget har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i Förfrågningsunderlag/Regelbok. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart landstinget har fattat beslut om ändring av villkoren i Förfrågningsunderlag/Regelbok ska landstinget skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela landstinget att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av landstinget inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag landstinget angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar landstinget att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Förfrågningsunderlag/Regelbok i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Landstinget förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 6.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkänd inom vårdvalet. Det åligger vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 6.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. 6.7 Ändrade ägarförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till landstinget. På begäran av landstinget ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla avtalet. Landstinget ska därefter pröva om avtalet ska fortsätta att gälla eller om avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 6.10(f) nedan. Landstinget ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende avtalets fortsatta giltighet. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande.
sida 11 (41) 6.8 Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning och/eller filial så ansvara vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst 3 månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Landstinget. 6.9 Vårdgivarens ansvar 6.9.1 Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet. 6.9.2 Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till 10 000 000 SEK. Se även 7.27 Försäkringar. 6.10 Förtida upphörande Parterna kan gemensamt besluta om förtida upphörande till tidpunkt som överenskommes. Härutöver har endera parten rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Landstinget rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Landstinget; eller (f) Ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Landstinget enligt punkt 6.7 ovan.
sida 12 (41) Om avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av landstinget upphör avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning. 6.11 Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Landstinget framställt begäran härom till Vårdgivaren lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen från Vårdgivaren ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Landstinget att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till Landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 6.12 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. 6.13 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse. 6.14 Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans.
sida 13 (41) 6.15 Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Förfrågningsunderlag/Regelbok gäller dock vad som har stadgats i punkt 6.4. 6.16 Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker. 6.17 Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling. 6.18 Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har landstinget rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Landstinget härför samt vidare till Landstinget utge ersättning för de merkostnader Landstinget fått vidkännas. 6.19 Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt avtalet gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter. 6.20 Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn (firmatecknare) Befattning i företaget
sida 14 (41) 7. ALLMÄNNA VILLKOR 7.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom landstinget i Uppsala län. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 7.2 Lagar och förordningar samt landstingets riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att följa gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivaren ska vid behov aktivt medverka i det regionala arbetet för att utveckla samarbetet inom specialistområdet utifrån det uppdrag som finns från Samverkansnämnden (politiskt samverkansorgan inom Uppsala-Örebroregionen). Det är också viktigt att vårdgivaren beaktar och följer rekommendationer och beslut från Samverkansnämnden och dess olika grupper för att underlätta det regionala samarbetet. 7.3 Kvalitet och patientsäkerhet Landstinget ansvarar för att på landstingets hemsida www.lul.se tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i avtalet. Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Vårdgivaren ska iaktta och följa gällande patientsäkerhetslag (SOSFS 2010:659). Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren skall i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta nedanstående områden. Vårdgivaren ska även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård och följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar.
sida 15 (41) Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Kunskapsunderlag för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor är grund för arbetet (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar). Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i landstinget i Uppsala läns godkända journalmallar för levnadsvanor eller vårdgivarens motsvarande egna journalmallar. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande kunskapsunderlag samt landstingsgemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOFS 2007:19) och Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna SOSFS 2007:19 om basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2014:11) samt samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i slutenvård (SOSFS 2005_27) m.m. Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Interna och externa avvikelse ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet Medcontrol. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Vårdgivaren ska rapportera utförda lex Maria-anmälningar till landstingets ledningskontor genom att bifoga en kopia av anmälan som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivaren skall, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars. Mallar finns att tillgå på Sveriges kommuner och landstings hemsida. Landstinget kan komma att kräva in patientsäkerhetsberättelsen. Vårdgivaren ska i den mån det krävs rapportera till Patientregistret enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:26. Vårdgivaren ska medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande Nationella höftprotesregistret och Nationella knäprotesregistret. I uppdraget ingår att Landstinget äger rätt att inhämta resultat direkt från registren. Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad och följa smittskyddsenhetens smittskydds- och hygienriktlinjer inklusive hygienregler på operationsavdelningar samt åtgärdsprogrammet mot MRSA.
sida 16 (41) Vårdgivaren ska medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Vårdgivaren ska kontinuerligt uppdatera sina uppgifter om sin verksamhet i den nationella HSA-katalogen, https://hsahotell.carelink.sjunet.org/anonsearch/jsp/base.html 7.4 Vårdinformationssystem och patientjournaler Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska använda ett elektroniskt journalsystem för såväl vårddokumentation, läkemedelsordinationer, receptförskrivning som patientadministration. Det elektroniska journalsystemet ska kunna hantera följande: Den elektroniska dokumentationen inklusive vårdkontakter, diagnoser. lab och röntgensvar ska publiceras till Nationell patientöversikt, NPÖ Vårdgivaren ska även tillse att behörig personal har åtkomst till information i NPÖ. Vårdgivaren ska därmed tillse att personalen har tillgång till SITHS-kort samt vara ansluten till HSA-katalogen. Samtliga uppgifter i journalsystemet ska kunna spärras på begäran från patienten. För läkemedelshanteringen ska SIL-databasen användas. Recept ska kunna skickas elektroniskt. Vårdgivaren ska kommunicera elektroniskt med försäkringskassan. Vårdgivaren ska kommunicera konsultationsremisser och svar elektroniskt via den nationella tjänsteplattformen Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivare ska registrera vårdkontakterna så att DRG-gruppering är möjlig. 7.5 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården.
sida 17 (41) 7.6 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 7.7 Uppförandekod Landstinget i Uppsala län har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom landstinget. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se www.lul.se/sv/extranat) Underskriften ger Landstinget rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs. 7.8 Patientens ställning Vårdval för höft- och knäprotesoperationer i Landstinget Uppsala län innebär att patienten själv har rätt att välja vårdgivare av höft- och knäprotesoperationer. Vårdgivaren ska tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska informera om rätt till fast läkarkontakt inom det egna landstinget eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet. informera om landstingets vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden och dess kansli. Informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar t.ex. genom information och telefonservice på annat språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. Vårdgivaren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete ska aktivt tas tillvara.
sida 18 (41) 7.9 Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs. 7.10 Tolk Vårdgivare ska tillhandhålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska i först hand anlita auktoriserad tolk, företrädelsevis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se www.lul.se/extranat. 7.11 Remisshantering Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos vårdgivaren. 7.12 Patientenkäter Landstinget äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som landstinget bestämmer. När landstinget ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Landstinget äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. 7.13 Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt Försäkringskassans reglemente. 7.14 Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande som kommer till Sverige får ett LMA-kort. Det är ett plastkort utfärdat av Migrationsverket, som tjänar som bevis på att man har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m. som asylsökande, så länge det är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård, tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning.
sida 19 (41) Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, ska erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla landstingets frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Landstinget ersätts också för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av landstingets asylsamordning. 7.15 Likabehandlingsspolicy Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567 och ska vara vägledande för vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor. 7.16 Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och uppfylla krav i gällande lagstiftning. 7.17 Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa Landstinget vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Landstingets anvisningar. Vårdgivaren skall ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren skall, vid behov, bistå denna att kontakta Vårdgarantienheten.
sida 20 (41) Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under vårdgarantienheten. 7.18 Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla landstinget informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag. 7.19 Forskning och utveckling Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regelverk och rutiner för klinisk forskning inkluderande insamling av material till Uppsala biobank samt gällande regelverk för kliniska läkemedelsprövningar. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare ska medverka i klinisk forskning, kliniska studier och kliniska prövningar av läkemedel samt medicintekniska produkter. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen/studien/prövningen. 7.20 Utbildningsplatser Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för vårdoch medicinstuderande samt till de professioner som tjänstgör hos vårdgivaren. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studenter/elever från gymnasie-, universitets- och högskoleutbildningar inom Uppsala Län. Vårdgivaren ansvarar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och den inriktning som följer examenskraven för respektive utbildning. Vårdgivaren ska ansvara för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen finns enligt gällande kvalitetskriterier för respektive program. Den som handleder studenter/motsvarande ska ha handledarkompetens eller annan likvärdig pedagogisk utbildning enligt gällande kvalitetskriterier och avtal mellan respektive lärosäte och Landstinget i Uppsala Län.
sida 21 (41) I utbildningsuppdraget ingår att delta i de regelbundna handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren skall medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av verksamhetsförlagd utbildning. Platser för VFU hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP. Vårdgivaren ska kontakta Landstingets enhet för verksamhetsförlagd utbildning (CVU) för att komma överens om utbildningsåtagande och vara beredd att inom 6 månader ta emot studenter. Vårdgivaren erhåller ersättning för utbildningsplatser i enlighet med Landstingets avtal. 7.21 AT utbildning Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för AT-läkare. Antalet platser som ska tillhandahållas ska ske i överenskommelse med ansvarig huvudman, det vill säga Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett svarar för AT-läkares anställning och 70% av lönekostnaden medan mottagande vårdgivare står för 30 % av lönekostnaden. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att utbildningen håller den kvalitet som motsvarar socialstyrelsens krav. 7.22 ST utbildning Vårdgivare ska tillhandahålla platser för ST-läkare i proportion till verksamhetens omfattning. Om verksamhetens innehåll och patientkategorier är av avgörande betydelse för att ST-läkare ska kunna uppnå specialistkompetens är vårdgivaren skyldig att tillhandahålla sidotjänstgöring för att möta detta behov. ST-läkaren har sin anställning på Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gäller att sidotjänstgöring ska utformas i samråd med den enhet där ST-läkaren har sin anställning och baserat på de sjukhusövergripande ST-riktlinjer och regelverk som vid varje tillfälle är gällande vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. ST-kontrakt för sidotjänstgöring, samt överenskommelse om finansiering av tjänstgöringen, ska upprättas minst 6 månader innan planerad tjänstgöring och baserat på blanketter som tillhandahålls genom ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gör sin sidotjänstgöring ska utöver detta säkerställa att sidotjänstgöring sker baserat på konkreta bestämmelser för genomförande och finansiering. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gör kompletterande tjänstgöring ska säkerställa följande: ST-läkaren och ST-läkarens namngivna handledare ska ha tid avsatt i tjänstgöringsschemat för handledningssamtal minst tre timmar per månad. ST-läkaren ska ha regelbunden tid, minst fyra timmar per månad, avsatt i tjänstgöringsschemat för teoretiska studier. ST-läkaren ska ha tjänstgöringstid avsatt för deltagande i internutbildning, minst en gång per månad. I ST-kontrakt för sidotjänstgöring ska fastslås om ST-läkaren ska delta i in-
sida 22 (41) ternutbildning i den verksamhet där ST-läkaren har sin anställning, och/eller om STläkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där sidotjänstgöringen genomförs. Namngiven handledare, som ska vara specialistkompetent och handledarutbildad, ska utses för varje ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten. Handledaren ska ha genomgått Akademiska sjukhusets handledarutbildning och ska ha genomgått handledarutbildning under de senaste fem åren, därefter krävs ny handledarutbildning. Handledaren i den mottagande verksamheten ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs minst en gång per tre månader, under hela sidotjänstgöringen. Handledaren ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs med på förhand överenskomna metoder, och baserat på de instrument för bedömning av kompetensutveckling som tillhandahålls via ST-avdelningen, Akademiska sjukhuset. Bedömningarna ska dokumenteras. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren får muntlig och skriftlig återkoppling, med avseende på uppnådd kompetens efter varje enskilt bedömningstillfälle, inklusive en sammanfattande bedömning i samband med att den kompletterande tjänstgöringen avslutas. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren efter avslutad tjänstgöring får intyg till Socialstyrelsen om uppnådd kompetens, på särskild blankett. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller Akademiska sjukhusets regelverk för finansiering av kompletterande tjänstgöring. Huvudregeln är att 50 % av ST-läkarens grundlön betalas av den verksamhet i vilken STläkaren har sin anställning under de första sex månaderna. Därefter betalar den mottagande verksamheten hela lönen. Vid tjänstgöring upp till och med tre månader betalar sändande verksamhetsområde hela grundlönen. För finansiering av kurskostnad för kurser som angetts i det ST-kontrakt för sidotjänstgöring som upprättats mellan sändande och mottagande verksamhet, ansvarar den verksamhet i vilken ST-läkaren har sin anställning. Med kurskostnad avses kursavgift, kostnader för logi under kurstiden, för resor till och från kursorten, samt kostnad för lön under kursperioden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av handledningstid för ST-läkaren och för ST-läkarens handledare. Verksamheten i vilken STläkaren gör sidotjänstgöring ansvarar vidare för finansieringen av ST-läkarens tid för teoretiska studier, för ST-läkarens tid för deltagande i internutbildning, och för den tid som åtgår för bedömning och för återkoppling av ST-läkarens kompetensutveckling under tjänstgöringstiden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av den handledarutbildning som krävs för handledare som handleder ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten. Med finansiering avses finansiering av kurskostnad och lönekostnad under kurstiden.
sida 23 (41) 7.23 Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör skall uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på Landstingets begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. 7.24 Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande. 7.25 Medicinsk service - Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vårdgivaren ska ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med landstingets gällande remissregler. För nyttjande av laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska undersökningar kan vårdgivaren anlita landstingets egna utförare eller eget laboratorium. Det laboratorium som anlitas ska vara ackrediterat hos SWEDAC. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar ska användas. 7.26 Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel. Varor inom läkemedelsförmånen förskrivs med för verksamheten erhållen arbetsplatskod och innehållande förskrivarens personliga förskrivarkod (vid erhållen legitimation). Blankett för ansökan arbetsplatskod för verksamheten erhålls via läkemedelsenheten lakemedel@lul.se. Vårdgivaren ska använda Pascal vid ordination till personer med dosdispensering, se www.inera.se. Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vid förskrivning av läkemedel i öppenvård förbinder sig vårdgivaren att, i möjligaste mån, följa den av läkemedelskommittén i Uppsala län utgivna lista över rekommenderade läkemedel, jämte övriga rekommendationer från läkemedelskommittén och landstinget.