Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport I Ur och Skur Pnneman 1 jul 2013
Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-05-06 11:43: Denna är nog nskckad av msstag, Vänlgen/ Grön Flagg 2013-07-01 09:05: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden. Det är rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar utvecklng er verksamhet! N har blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört många spännande experment och upptäckter. Det verkar som att n genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet och vlja att delta och utforska. Vlken härlg och fantasfull skata Pca-Pca är. Tll nästa rapport berätta lte om barnens kommentarer tll era olka aktvteter, då blr rapporten mer "levande". Lycka tll! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V har träffats hela rådet en gång per termn, men sedan har v träffats olka grupper mnst en gång månaden. Tex bara pedagoger eller bara barn, eller pedagoger och barn. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har haft det samlngsform eller samtalsform. V har tttat på det arbete v gjort ungefär "halvtd". V har tttat på blder, materal etc och sedan pratat om hur v ska gå vdare. Om det fnns olka val, vlket v ska välja osv. Barnen har även gvt egna déer eller så har de utvecklat déer som kommt från tex föräldrarna. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Kretslopp 1. Alla barn ska få en förståelse för vattnets kretslopp, hur vatten kan uppträda olka former och hur naturen använder vattnet dessa former. 5. Att lära sg se året som ett kretslopp naturen. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
1. V har samlat n snö PET-flaskor, detta gjorde barnen hemma med sna föräldrar. Uppdraget var att samla n snön på en plats som de var nyfkna på. Snön fck sedan smälta nne förskolans lokal och v funderade på på processen. När snön smält slade v vattnet genom vta kaffeflter och kunde då se vad som gömde sg snön. Fltrena torkade v och klppte upp kanterna, sedan monterade v dem som fjärlar på ett papper. Våra äldsta barn samlade gemensamt snö en flaska och fck sedan klura ut hur snön skulle bl tll vatten, sedan tll s för att tllsst ångas bort. För varje steg mättes vattnet för att ttta på de olka volymerna, som samma mängd snö får olka former. Det här tog några veckor och samtdgt kunde barnen dra paralleller tll hur våren utvecklades ute naturen. V bjöd även n våra två grannförskolor på en upplevelsedag med Frluftsfrämjandets fgur Fjällfna. Då gck v tll Vattholmaåsen slutet av januar och där var "uppdukat" ett 10 tal statoner som handlade om allt från fjället och dess djur tll experment om snö och s samt skapande på s. Våra äldsta barn har haft Frluftsfrämjandets Skrnnaskola under vntern då de förutom att lära sg åka skrdskor även uppmärksammar sens olka egenskaper (v åker på en plan som spolas av skolans föräldrar), hur den smälter, hur gropar bldas och vad som händer när det kommer grus, snö eller vatten på den. Våra äldsta barn fck maj träffa Frluftsfrämjandets fgur Laxe nere vd dammen. Laxe paddlade runt en kanot och bjöd alla barn på en åktur. Dessutom fck v håva efter vattendjur, prata om vattensäkerhet och bekanta oss närmare med dammen. Alla barn har besökt dammen under året med syfte att studera hur den förändras under årstderna. De har tttat på hur vattnet ser ut, mätt temperaturen, funderat över djuren som bor den, dokumenterat dammen med egna blder av den. 5. V har dokumenterat vår björk som växer på förksolans gård varje månad under ett år. Det har blvt ett månadsträd. Blderna har satts upp på en plats där varje barn då och då haft en stund att själv studera den och reflektera över trädets förvandlngar, nämlgen på toaletten! Men v har även pratat om blderan på samlngar. För varje månad ser man tydlgt att det händer något med björken, men även med omgvnngen runtomkrng. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? 1. Barnen deltog tllsammans med sn famlj, vlket var ett önskemål från föräldrarna som v tog fasta på. Att få göra något med sna föräldrar som sedan resulterar ett arbete på förksolan var något som barnen Mljörådet uppskattade och det resulterade ytterlgare ett par sådana uppdrag. I projketet med snöns olka egenskaper, kopplat tll mljöförstörng och kanske också tll den ständgt återkommande frasen "ät nte snön- den är smutsg!" har alla förksolans barn och personal deltagt. V har också använt snö och s våra lekar och som skapande materal under vntern. Under tdg höst, vår och sommar är vattenlek populärt och även när det regnar under året fångar v upp tanken att vatten är en bra pedagogsk lekmöjlghet som v gärna uppmuntrar barnen att utforska. Våra äldre barn har genom sna ytterlgare arbetat med temat genom tex sn skrdskoskola eller sna mer undersökande experment och fördjupande besök vd dammen. Dammen var något som v gjorde tllsammans med alla barnen (där bara de fyra yngsta nte var med) och som väckte fler följdfrågor på vårt uppföljande möte tllsammans mellan barn och förskolechef tex. Barnen undrade vad en damm var (varför heter den nte sjö?) och de hade noterat att dammen hade ett nlopp av en å men var stängd andra änden så att ett fall bldades. De funderade även på om man skulle kunna bada dammen och om det skulle kunna fnnas fsk att fska den. Frågor som v tänker följa upp under nästa läsår. 2. Björken har en centralplats på förksolansgård, men v har nte tdgare reflekterat närmare över den vlket v nu fck möjlghet tll. Förutom trädets funkton som träd har den även gvt oss skugga, v har en fågelholk med ungar och v hänger upp fågelmat den. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema
Tema Ttel Kretslopp 2. Alla barn ska få förståelse för vad en närngskedja är och hur den fungerar. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? För att öka barnens förståelse för hur vktga träden är på jorden och hur vktga de är för oss som männskor har våra äldsta barn haft ett tema krng trädet och dess funkton. De har tttat på olka träd skogen, barr och löv. De har även studerat hur träden är uppbyggda och varför. Kocken Klorofyll har besökt dem och förklarat vad hen gör trädet och hur trädet använder sn omgvnng samtdgt som den bdrar tll sn omgvnng. V vlle ge alla barnen på förksolan en förståelse för hur närngskedjan fungerar bland djuren och att alla djur är vktga för varandra. När v besökt skogen har v matat myrorna med våra smörgåsar tex. I ett träd utanför förksolans gård bor några skator och de är alltd så nyfkna på vad v gör, specellt runt mellanmålen. Barnen ropar ofta när de ser fåglarna och det vlle v ta fasta på och så föddes ett ltet mntema om Skatan Pca Pca som blev otrolgt populär. Hon lärde oss alla mycket om hur bra och smarta Skator kan vara! b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Koken Klorofyll är ett återkommande tema våra naturskolor med våra Mullebarn, som år lyftes n Grön Flagg och kunde ge oss ett verktyg att arbeta med om tex avverknng, klmatpåverkan etc. Barnen belv väldgt glada över Pca Pca-temat och hon bjöds även n tll vår sommarfest för att få träffa alla föräldrar. Många famljer vttnade om hur vktgt det blvt för barnen att spara en bt mat och dela med sg av tll kompsen Skatan! När v personalgruppen utvärderade hela årets arbete nser v att just Pca Pca var ett tema som v snabbt plockade upp från barnens ntresse och som gav stor utdelnng. Det vll v göra flera gånger och v vll uppmärksamma andra djur som lever väldgt nära oss och som kanske nte alltd upplevs som så postva, som getngen, myggan och fästngen tex. Då kan v också knyta Grön Flaggtemat ännu mer tydlgt tll vårt värdegrundstema. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. http://www.urochskur.pnneman.se Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Kretslopp 3. Hur återvnner v på förksolan? 4. Fortsätta vårt arbete med komposterng på förksolan och studera hur komposter fungerar. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? 3. V har nrättat en återvnnngsstaton köket på förksolan. Köket är mycket centralt vår verksamhet. Sedan har v nrättat ett schema som rullar på tre veckor där varje grupp har ansvar att gå tll ortens återvnnngscentral och sopsortera. V hade även tänkt låta våra äldsta barn besöka återvnnngscentralen, men då den bara har öppet på eftermddagar och det är svårt att htta bussar som åker dt (den lgger en ml bort) lyckades v nte få tll logstken detta. Ett alternatv hade vart att tllsammans ttta på Bolbompas sere på samma tema som fnns på svt.se. V hade även planerat att nrätta en köksavfallskompost, men detta har heller nte blvt av. 4. V har byggt en lövkompost tllsammans med barnen och tttat på den under ett år för att se vad som hänt den. V har mätt komposten varannan månad för att se statstskt vad som sker den. De äldsta barnen har även gjort ordnng en kompost ett akvarum som v alla kunnat följa under året. Det har även fungerat som en sorts genomskärnng av naturen, under vntern fck den ett "snötäcke" och v kunde se hur vssa djur kröp ner under snön för att sova medan andra fortsatte
att leva uppe på snön. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? 3. Beöket på återvnnngsstatonen har blvt ett återkommande rutn. De mnsta barnen drar själva kärran och början av läsåret nådde bara en upp att kasta kontanern och de andra fck stället "langa upp" tll sn komps, men slutet av läsåret når alla upp själva och kan vara med och kasta. Naturlgtvs kommer v att fortsätta med detta även framtden. Mycket materal sparar v för att använda skapande verksamhet och v har upptäckt att v kan spara mer än v själva gör av med, så nu lämnar v vdare tll frtds som lgger bredvd. Kökskompost är något som v hoppas naturlgt ska växa fram hos oss ju mer v odlar och ju mer v blr medvetna om avfallet från köket. Nästa läsår ska v arbeta med ett tema om just kost och rörelse och då kommer dessa frågor att komma upp. V vll gärna ha med oss all personal, barn och föräldrar detta. 4. Lövkomposten har engagerat både att bygga och att fylla. Det kommer ju att ta något år tll nnan det blr jord den, men v lägger n lövkomposten som en del av vårt årsarbete med trädgården. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv,
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse för blder, texter och olka meder samt sn förmåga att använda sg av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar sn förståelse för rum, form, läge och rktnng och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordnng och talbegrepp samt för mätnng, td och förändrng, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Vårt Grön Flagg arbete har även vart en del av vårt arbete med Frluftsfrämjandets naturskolor; Skogsmulle, Skogsknytte och Skogsknopp samt Skrnna. Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som nte har Grön Flagg Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Ett reportage en lokal tdskrft (förenngsblad). V fck besök av en journalst som följde oss vårt Grön Flagg arbete och även ntervjuade förksolechefen. Barnens blder och tankar krng dammen hoppas v ska kunna bl en fortsättnng på det repportaget samma tdskrft. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? De tycker att det är rolgt och de upplever arbetet som en del av en stor helhet- dvs att vara på förksolan. De tyckte om att få göra saker
tllsammans med sn famlj som sedan följdes upp på förksolan. De tycker om när de får besök av någon vuxen som spelar tex Pca Pca. De tycker också om att få delta råden och säga vad de tycker. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Årets arbete har vart bra och ntressant. V har lyckats engagera alla flera teman, tex det om återvnnng. Det var också kul att bjuda n de andra förskolorna på orten tll Fjällfnadagen, det är kul när v kan skapa möten. Dammen engagerade och känns som något v kan arbeta vdare med tema form. Formatet att arbeta med skatan kändes också bra och det är en metod v kan använda oss av framöver. V har verklgen följt vår plan och det var bra och värdefullt att den låg vår årsplan och följdes upp på alla veckomöten. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V har lärt oss hur vktgt det är att ha en grundplan och planera n ungefär när saker ska ske, det är mycket annat som också ska hända på en förksola. Det är också bra att ge plats för temat att ändra form och på så sätt kunna ta n barnens ntressen hela tden. V märker att v som personal är mer ntresserad av frågorna nu och vll veta mer om hur v påverkar vår närmljö, att det är vktgt att kök och städ är med arbetet. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V kommer att ha med oss strukturen och planerngen nästa års arbete. V behöver bl bättre på att formulera mötesprotokoll dock. V kommer att ta med oss metoder som v tycker har fungerat bra och nästa års teman kommer från årets tema. Det är bra att låta Grön Flaggtemat återkomma andra teman som är vktga för oss på förksolan, då känns det naturlgt och äkta.