Rapport över treårsenkäten 2010

Rapport över treårsenkäten 2010 Kvalitetsenheten vid Åbo Akademi Innehåll Studentenkäten 2010... Error! Bookmark not defined. Bakgrundsinformation 1/7... 2 Studieplanering och rådgivning 2/7... 3 Studiegången 3/7... 3 Kandidatavhandling och handledning 4/7... 5 Den egna utvecklingen 5/7... 6 Studiemiljön 6/7... 7 Framtiden 7/7... 9 Sammanfattande analys av treårsenkäten 2010 Deltagarantalet i enkäten, 25 % är inte högt men motsvarar svarsprocenten för den här typen av enkäter. Svarsprofilen motsvarar studentpopulationen. Pga. ganska få svar per huvudämne är analys på den nivån inte ändamålsenlig. Studierna får generellt ett bra betyg, inspirerande och mångsidiga samt relativ välbalanserade. Studerandena ansåg att fördelningen av kurserna under läsåret kunde utvecklas ifall universitetet vill uppnå bättre genomströmning. Studiegången störs av kurskollisioner och studerandena skulle gärna se något fler kurser. På det personliga planet är det främst bristande motivation och tidsplanering som, ganska väntat, orsakar bekymmer. Lönearbete försvårar studierna för 30 % av de svarande. 78 av 124 (63 %) svarare uppgav att de uppnått minst 151studiepoäng och 99 (80 %) håller på med kandidatavhandlingen. När det gäller handledningen i avhandlingsprocessen är bilden tudelad. Det finns handledare som via seminarier och regelbundna diskussioner stöder skrivarbetet medan det vid andra ämnen verkar som om det inte finns en genomtänkt process och där risken finns att försiktigare studerande fastnar. När det gäller den egna utvecklingen ansåg studerandena att studietiden framförallt utvecklat analytiskt och kritisk tänkande, anpassningsförmågan och initiativförmågan. Däremot hade studerandena inte fått kunskap om ämnets forskning eller andra kulturer. Att forskningen är okänd avspeglar det faktum att kandidatstudierna ska ge baskunskaper men knappast skulle det skada att i någon mån få in den biten redan här då studerandena överväger sin fortsättning. Kulturfrågan är 1

mångtydigt men visar att internationalisering på hemmaplan inte fungerar så bra. Under hälften av studerandena ansåg att studierna utvecklar deras språkkunskaper, varken skriftliga eller muntliga. Frågorna om studiemiljön visar att studerandena trivs och är aktiva men inom ganska snäva ramar. När det gäller utbyte eller kurser vid andra högskolor så ligger deltagandet på 15 %. Studierna är dock inte enbart en dans på rosor, 30 % uppger att de upplevt osund stress många gånger eller under en lång tid pga. studierna, 75 % i samband med enskilda prestationer. Studerandena har också varit nedstämda pga. orsaker i studiemiljön (33 %) eller utanför akademin (48 %). Förutsatt att svararna förstått definitionen rätt så är siffran hög. Åtgärdsförslag: 1) Studerandenas språkkunskaper Språkkunskaperna har central betydelse för studerandenas anställningsbarhet.. Institutionerna ska se över sina undervisningsmetoder för att säkerställa att de muntliga och skriftliga färdigheterna tränas tillräckligt. 2) Gränsöverskridande studier Intresset för studier utanför akademin är lågt. Institutionerna borde bedöma fördelarna och nackdelarna med obligatoriskt utbyte. 3) Lyfta fram goda handledare Studerandena borde få möjligheten att lyfta fram god handledning. På basis av motiveringarna utser akademin varje år årets handledare. Metoderna lyftas fram i en intervju i MfÅA. Bakgrundsinformation 1/7 124 studerande besvarade enkäten. Det utgör 25 % av de närvaroanmälda studerandena som är inne på sitt tredje studieår. Könsfördelningen låg på 66 % kvinnor (82 personer) och 34 % män (42 personer). Av hela årskullen är ca 65 % kvinnor. 89 % har svenska som modersmål, 10 % finska och 1 % annat. När det gäller studiebakgrunden hade 101 personer en examen från gymnasiet, 10 personer både gymnasie- och yrkesinstitutexamen. 11 ofullständiga svar. 2

Efter tre år av studier borde studerandena enligt ministeriets målsättning ha uppnått 180 studiepoäng. 46 studerande (37 %) uppgav att de hade mellan 151-180 studiepoäng. Med tanke på att enkäten gick ut i slutet av april har dessa alla möjligheter att uppnå målsättningen innan läsåret tar slut. 32 studerande (26 %) hade redan uppnått 180 sp. //Erica Krook Studieplanering och rådgivning 2/7 MinPlan används rätt flitigt av det tredje årets studerande, endast 17 av 124 uppgav att de endast använde MinPlan för att uppdatera studieplanen inför terminsstarten på hösten. Tredje årets studerande Varje dag Varje vecka 0 11/124 (9%) Varje månad 40/124 (32%) Några ggr under läsåret 56/124 (45%) Endast för årets studieplan 17/124 (14%) Ämnet/utbildningen använder inte MP 0 // Erica Krook Studiegången 3/7 Examinationsformerna vid ÅA verkar vara mycket varierande, vilket är glädjande. Så gott som alla svarade att man haft tentamina, andra former som förekom allmänt var uppsats, samt kontinuerliga korta, övningsuppgifter. Projektarbete och portfolio är ovanligare former för utvärdering av lärandet. Svaret är förväntat då de senare metoderna kräver mer tid och arbete av lärarna. Metodernas effekt för djup inlärning borde utvärderas. 3

11b. Vilka examinationsmetoder har du stött på? 140 120 123 109 100 80 80 69 86 60 40 20 43 13 Antal 0 Tentamina Hemtentamen Uppsats Projektarbete Portfolio Kontinuerliga, korta övningsuppg. Annat Fortlöpande kursutvärdering är en grund för utveckling av undervisningen. Av de svarande uppger 90 studerande (73 %) att mer än 50 % av kurserna de deltagit i har utvärderats. 25 personer (20 %) ansåg att de haft möjlighet att utvärdera 90-100 % av kurserna. På basis av enkäten anser studerandena att studiemiljön varit inspirerande (75 % helt eller delvis av samma åsikt) och studierna har varit mångsidiga (71 %). En majoritet anser även att kurserna är välplanerade (62,5 %) och välbalanserade (samma material tas inte upp i olika kurser) (60,5 %). På frågan om studierna fördelas jämnt över läsåret höll 53 % med om påståendet. Av de 57 personerna (47 %) som var missnöjda med studiernas fördelning var 13 mycket missnöjda (10,5 %), den klart högsta siffran gällande studiemiljön. När det gäller arbetsbördan ansåg 59 svarare (48 %) att den är lämplig medan 47 (38 %) ansåg den ganska stor och 12 personer (10 %) alltför stor. Studietakten i kurserna är mer i balans, där ansåg 80 (64,5 %) att takten var lämplig, 28 svarare (26,5 %) att den var ganska snabb medan 7 personer (5,5 %) ansåg att takten i kurserna var alltför snabb. Av studerandena ansåg 73 % att kurskollisioner försvårar studierna. Det här är ett tydligt missförhållande och bör verkligen åtgärdas för att befrämja en smidig studiegång. Ett annat tydligt missförhållande är att studerande upplever att det ges för få kurser (50 % av svararna), isynnerhet då det gäller obligatoriska kurser (41 %), vilket innebär att studietakten fördröjs. 35,5 % tyckte att undervisningen inte stödde lärandet tillräckligt och 27 % av svararna att kurserna var för svåra. På frågan om det finns personliga skäl som försvårat studiernas framskridande uppgav 52 % bristande motivation som ett problem. Bristande tidsplanering (48 %) fick också högre siffror. Övriga alternativ låg lägre än 35 %, t.ex. lönearbete störde studierna för 30,5 % av studerandena. I de fria kommentarerna kretsar problemen kring just kurskollisioner, t.ex. ämneskurser/språkkurs eller rättsnotariekurser vid ÅA/motsvarande vid Åbo universitet, och brister i den egna tidsplaneringen. Bristande motivation beror t.ex. på att intresset glidit från huvudämne till ett biämne eller livsförändringar. Studerandena efterlyser tydliga tidtabeller, flera föreläsningar, 4

alternativ för vuxenstuderande och flexibilitet i studierna. Samtidigt önskar en del en effektiverad studietakt, medan andra påpekar att arbetsbördan varierar oerhört mellan olika ämnen. Åtgärdsförslag: Vid utbildningar uppmärksammas all personal av institutionernas studieansvariga på att våra studerande är en heterogen grupp och för att erbjuda meningsfull studiegång för alla är det centralt att vid behov kunna erbjuda flexibilitet i studierna om det är möjligt. Samtidigt gäller det att hålla ett öga på belastningen, och gärna göra ordentlig analys av kursers innehåll utifrån arbetsbördan för studerande. Samtidigt är det skäl att för de studieansvariga och för lärarna påpeka att kollisioner mellan kurser verkar finnas i hög grad, vilket inte är tillfredsställande för studieframgång. Detta missförhållande måste åtgärdas genom att studieplaneringen i högre grad koordineras. Om koordinering ev. redan sker, bör informationen om idealstudiegång utarbetas för olika studieinriktningar, så att studerandena får klart för sig hur studierna kan bedrivas effektivt så att 60 sp uppnås varje kandidatstudieår. // Monica Nerdrum och Ole Karlsson Kandidatavhandling och handledning 4/7 Kandidatavhandlingen verkar inte innebära något problem för våra studerande, för de allra flesta meddelade att skrivandet pågick eller att den var klar (47 resp. 52 personer). 18 personer uppgav att de skulle skriva avhandlingen under antingen sommaren eller hösten. Det innebär 94 % av de svarande och visar att studiegången fungerar enligt planerna. Beträffande handledningen kan konstateras att studerande tilldelades en handledare när skrivandet inleddes. De flesta kandidatstuderande har haft samma handledare under hela skrivprocessen. Handledningen har varit mångsidig med lärarledda seminarier (33 ja-svar bland de 52 som färdigställt avhandlingen), individuella diskussioner (24) och kontakt via elektroniska medier (27). Många studerande meddelar att det krävs egen aktivitet för att få handledning (39). En målsättning med universitetsstudierna är att stöda initiativförmågan hos studerandena men det måste givetvis finnas ett kontrollnät så att ingen lämnas vind för våg. 48 av de 99 som färdigställt eller håller på att skriva sin avhandling har fått anvisningar om stödlitteratur om vetenskapligt skrivande. Antalet kontakter med kandidathandledaren varierar, så att flest studerande har haft 1-3 kontakter, men 4-6 kontakter är nästan lika vanligt. Nästan alla studerande meddelar att handledningen varit nyttig. De flesta av studerandena som färdigställt eller arbetar med avhandlingen meddelar att de också diskuterat sin avhandling med studiekamrater och anhöriga (84 av 99) samt i något lägre grad med andra lärare (34 av 99). Också detta är ett utmärkt resultat, eftersom också detta visar att studerande genom egen aktivitet söker råd och hjälp. 55 har läst stödmaterial medan få upptäckt lärcentrets webbsidor och tjänster. Studierådgivarna belastas inte av frågor om avhandlingen. 5

Det är en aning oroande är att det i de fria kommentarerna kommer fram ganska många inlägg (19) som anser att kandidathandledningen varit otillfredsställande, för knapp eller att det inte finns tydliga riktlinjer för processen. Våra handledare bör fästas uppmärksamhet på de goda resultat som framkommit i enkäten, nämligen att handledningen uppfattats som nyttig. För att ge tydliga signaler både för handledare och för studerande om vad som kan förväntas av respektive parter i en handledningsprocess bör det beslutas om ÅA-allmänna riktlinjer för handledningsprocessen och därefter utarbetas tydliga guider för hela handledningsprocessen. Samtidigt bör också uppmärksammas att våra studerande är en heterogen grupp och att studerande följaktligen behöver både olika typer av handledning och också olika mängder handledning. Åtgärdsförslag: - Kandidat- och magisterstuderande har möjlighet att i följande enkät nominera en handledare som utses till Årets handledare inom grundutbildningen vid ÅA. Valet sker inte på antalet nomineringar som inkommit, utan på basis av nomineringstexten. // Monica Nerdrum och Ole Karlsson Den egna utvecklingen 5/7 I kapitlet frågades det huruvida studierna har utvecklat olika färdigheter och kunskaper. 99 studerande av 124 (vilket utgör ca 80 % av de som besvarade enkäten) upplevde att kunskapen om vetenskapliga arbetsmetoder hade utvecklats i antingen en hög, eller mycket hög grad. Lika bra gick det inte för vetenskapens etiska regler; endast 59 studerande upplevde att deras kunskaper i vetenskapens etiska regler hade utvecklats. Det som är intressant var att 45 studerande uppgav på samma fråga att deras kunskaper i vetenskapens etiska regler hade utvecklats i en liten grad. En tolkning för detta är att studerandena har svårt att greppa vad etiken och vetenskapliga arbetssätt innebär i denna enkät. Därav kan detta vara en förklaring till dessa dystra siffror. Lite oroande är att 82 svarare uppgav att deras kunskap har utvecklats lite eller inte alls om ÅA:s forskning i ämnet. Även kunskapen i ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknaden visar liknande, negativa siffror; 72 studerande uppgav att deras kunskap om detta har utvecklats lite eller inte alls. Inom dessa två områden borde något definitivt åtgärdas. Precis som studerandena ska utveckla under sina universitetsstudier, så upplevde 96 av 124 (78 %) att deras analytiska och kritiska tänkande har utvecklats. Alla utom en uppgav även att deras anpassningsförmåga och flexibilitet har antingen utvecklats i en hög, eller mycket hög grad. // Erica Krook 6

När det gäller utvecklingen av färdigheter ansåg studerandena att studierna utvecklat förmågan att söka information (67 % av svaren hade alternativet hög grad/mycket hög grad) och presentationsförmågan (55,5 %). Av det tredje årets studerande uppger 52,5 % att deras färdigheter att uttrycka sig i skrift på svenska utvecklats. Förmågan att uttrycka sig muntligt på svenska (42 %) samt muntligt (34,5 %) och skriftligt (47,5 %) på främmande språk får lägre betyg. Då undervisnings- och examinationsformerna bedöms vara varierande, vilket borde stöda åtminstone färdigheterna i svenska så blir analysen svår att göra. Antingen är studerandenas grundkunskaper väldigt goda eller också tränas de här färdigheterna för lite. Känslan är att det senare alternativet är närmare sanningen. I de fria kommentarerna för den egna utvecklingen är det många som haft svårt att avgöra vad som haft med studierna att göra och utveckling beroende av andra faktorer. Det här området är givetvis en helhet där flera faktorer utöver studierna kommer in. I flera svar kommer det fram att man kanske förväntat sig större krav på att utveckla språkkunskaperna, nu faller det mer på den enskilda studerandens intresse. // Erica Krook och Ole Karlsson Studiemiljön 6/7 Fråga 25 Atmosfären vid utbildningen Under rubriken har studerandena tagit ställning till sju frågor som tillsammans ska ge en uppfattning om hur bra studiemiljön fungerar. Av de 124 svarande anser 96 % att det råder en god stämning mellan studerandena. 90 % anser att det är lätt att känna sig hemma vid Åbo Akademi. 85 % anser att de råder en bra stämning mellan studerande och personal och samma antal anser att studerandena är representerade i beslutsfattande organ och arbetsgrupper. När det gäller personalens intresse för studerandenas studier uppfattar 79 % att det finns ett genuint intresse. Endast 70 % anser att personalen behandlar personalen jämlikt. 42 av 124 svarande uppger att lärarna och studerandena umgås även utanför kurserna. Resultaten och de fria kommentarerna visar att akademins småskalighet i första hand är en styrka. Studerandena trivs vid universitetet och blir bekanta med sina studiekamrater och lärarna. 7

Personlig bekantskap med lärarna för dock med sig ett problem, studerandena kan uppfatta att de behandlas olika då en del kommer bättre överens med lärarna än andra. Fråga 26 Under rubriken har studerandena tagit ställning till 11 frågor om medverkan i olika aktiviteter inom och utom Åbo Akademi. Av de svarande hade 105 av 124 (85 %) aktiverat sig inom studentkåren, specialförening eller förening utanför akademin. 43 % har deltagit i akademins motionsverksamhet. Inom studierna har över 40 % valt kurser utanför huvudämne och traditionella biämnen. Kurser vid andra högskolor har lockat 14 svarande medan 18 har varit på utbytesstudier i utlandet. 10 personer har medverkat i studentverksamhet på nationell nivå. 68 svarande (55 %) uppger sig ha arbetspraktik som relaterar till utbildningen. Frågorna är tyvärr ställda så att man beaktar även det första året. Det skulle ha varit intressantare att se om aktiviteten från det första året håller i sig. Där aktiviteten inom akademin måste bedömas som tillräcklig är intresset att bredda examen med kurser utanför akademin ganska litet. Under 15 % av de svarande har sådan erfarenhet. Fråga 27 Stress, nedstämdhet eller felaktigt bemötande Under rubriken fick studerandena redogöra för om olika undervisningsmetoder medfört osund stress. Osund stress definierades som en situation där prestationen dominerar tankarna och upplevs klart negativ. Arbetsmängden känns övermäktig alternativt nervositeten orsakar illamående. Enkäten följer också upp hur studerandena mår rent allmänt och ifall studerandena stött på felaktigt bemötande vid akademin. Av de svarande meddelade ca 75 % att de upplevt osund stresskänsla i samband med tentamina eller inlämningsarbete. Presentationer hade orsakat motsvarande reaktioner hos ca 61 % av de svarande. Inlämningsarbeten är som väntat svårast där ca 30 % har haft osund stresskänsla många gånger eller under en längre period mot 22 % och 12 % för de två övriga alternativen. Av de svarande har 106 av 124 upplevt osund stresskänsla i sina studier. Av de svarande hade 36 % upplevt oönskad ensamhet under studietiden. 33 % meddelade att de varit nedstämda pga. orsaker i studiemiljön. Betydligt fler 48 % (60 pers.) har varit nedstämda pga. orsaker utanför akademin. I den gruppen finns även flest personer som varit nedstämda många gånger eller under en lägre period (18 pers.) jämfört med 13 och 6 för de två tidigare grupperna. Av de svarande uppger 19 av 124 att de blivit felaktigt bemötta under studietiden. Orsakerna sprider sig över flera av de 11 alternativen. Flest träffar får ingen uppenbar orsak och kön. När det gäller vem som betett sig felaktigt utpekas personalen något mer än medstuderandena. Ingen uppger att problemen fortgår hela tiden utan att de skett vid ett eller några enskilda tillfällen. // Ole Karlsson 8

Framtiden 7/7 Tre år av studier har inte medfört några drastiska ändringar i studerandenas framtida planer. Bland svararna kommer 30 att fortsätta med sina kandidatstudier och 66 att övergå till magisterstudierna inom samma utbildning. Av de sex personer som tänker byta universitet är alla farmaceuter eller rättsnotarier dvs. inom utbildningar där akademin inte erbjuder magisterutbildning. Tre personer uppgav att de siktar på arbetslivet efter kandidatutbildningen, en av dem farmaceut. Angående framtiden är det ganska delat; hälften vet vad de vill göra och hälften har funderat men inte kommit på någon lösning. På frågan om studeranden skulle få börja sina studier på nytt svarade 100 att de skulle välja precis samma utbildning, 14 skulle välja en annan utbildning vid akademin medan fem skulle byta både utbildning och universitet. Alla skulle fortsättningsvis påbörja högskolestudier. I de fria kommentarerna fanns det en hel del funderingar kring hur uppfattningen ändrat under de tre studieåren när det gäller den egna framtiden. Flera ansåg att de borde rest på utbytesstudier eller för en längre period. // Erica Krook och Ole Karlsson 9