Bostadsbyggande Tobins q: marknads-p/kostnad för nyprod; Social konsumtion segregering, resor, skola. Trögheter bygga nytt/riva gammalt, flytta

Relevanta dokument
Svenska staten och skatteteori

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, ÖVERSIKTLIGT, NOGA

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem.

Bostadsmarknaden i Sverige är reformer nödvändiga? ÅSA HANSSON

Är finanspolitiken expansiv?

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson

Rapportens slutsatser

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet

Bäste herren på täppan?

Sammanfattning. Bakgrund

Det behövs en ny skattereform!

F 4-5. Den offentliga sektorn och olika politikområden

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014

Konferens om bostadspolitiken

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Åtgärder för en enklare byggprocess

Inkomstpolitiskt program

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT Kommentarer Peter Englund

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Tid för integration. Kommentarer. Mats Hammarstedt

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

6 Sammanfattning. Problemet

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

Hur ska den framtida välfärden finansieras? Lars Calmfors Lärarförsäkringar 19/

Så får vi fler och billigare hyresrätter

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

Hur ska bostadskrisen lösas?

3 Den offentliga sektorns storlek

GLOBALISERINGEN HOT MOT SVERIGE OCH DEN SVENSKA MODELLEN? ÖKAD KONKURRENS PÅ VÄRLDSMARKNADEN ÖKAT ARBETSUTBUD

Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt

Konjunkturrådets rapport 2018

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

En skattereform för hyresrätten

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Beräkning av S35-indikatorn

Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast

UTNYTTJAR VI PRODUKTIVITETSPOTENTIALEN PRODUKTIVITET = LÖNSAMHET? LÖNSAMHET? MARGINAL = RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL OMSÄTTNING.

NATIONELL SUVERÄNITET EU, EMU, IMF, WB, WTO. SKATTEKONKURRENS FÅNGARNAS DILEMMA. SVENSK MODELL möjlig? VÄLFÄRDSSTATEN

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Budgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys

Inkomstpolitiskt program

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Förhandlingarna om den allmänna hyresnivåns utveckling under 2019

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

En- och tvåperiodsmodeller

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander

Från bostadspolitik till skattepolitik

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

GLOBALISERINGEN HOT MOT SVERIGE OCH DEN SVENSKA MODELLEN? ÖKAD KONKURRENS PÅ VÄRLDSMARKNADEN ÖKAT ARBETSUTBUD

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018

Ekonomi Sveriges ekonomi

Utvecklingen fram till 2020

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

Ekonomiskt program för hyresrätten

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Svensk finanspolitik Sammanfattning 1

Sveriges möjligheter att finansiera och genomföra försvarssatsningar. Lars Calmfors FOI 21/3-2017

Ny bostadspolitik för Sverige

Transkript:

Bostadspolitik Bostadsbyggande Tobins q: marknads-p/kostnad för nyprod; hög q lönsamt producera nytt beståndet marknp Viktig vara 28% av tot utgifter (+4%) Nödvändig - bieffekter Social konsumtion segregering, resor, skola Trögheter bygga nytt/riva gammalt, flytta Marknadshyrorna Hyresreglering bruksvärdesprincipen d-överskott, storstäder ineffektiv fördelning viss trygghet Hyran funktion av markpriset som är funktion av tillgång/avstånd/attraktivitet hyra HYROR, faktiska JMVHYROR Avst fr city Hyra beror även på byggkostnader högre ju nyare, nyare längre fr city pervers prisbild

Centralt Förort Hur fördela vid D-överskott kontakter, förhandlingsförmåga samvarierar med inkomst Bor bra (centralt) o billigt flyttar inte Segregation inkomst, klass, utbildning, etnicitet (frånsprungen) Förekommer motverkas den av hyresregleringen? Vad kostar den Fastighetsskatten kommunal fastighetsavgift Värdestegring = kapitalinkomst, likformighetsprincipen 0,75%, max 6000 Låg elasticitet, bra skattebas likviditetsproblem

Miljöpolitik Inga äganderätter ingen exkluderbarhet Används i produktion och konsumtion påverkas av restprodukter MSK MRK U* utsläpp Speciella problem med miljöresurser Information, skadeeffekter Kontrollproblem 1/N-problemet Fångarnas dilemma Public choice COASE-TEOREMET FÖRORENINGSRÄTTER LICENSMARKNAD RENINGSKOSTNAD

Oh 50% OL Hur många licenser? Transaktionskostnader GRÖN SKATTEVÄXLING BENSIN- och TRAFIKSKATT VÄGTULLAR GRÖNA PREFERENSER HÅLLBAR UTVECKLING

VÄLFSTATEN VSO + SOCFSKR EFFEKTIVITET externa effekter OMFÖRDELNING vad är önskad/rättvis fördelning Normalitet: Sälj arbete, köp konsumtion Avvikande: Frivilligt/ofrivilligt var går gränsen?, vad bör staten göra? SPEC FÖRUTS: Tekniska tjänster, effekter Påv faktorer exogena. Besluts-/organisationsformer Finansieringsformer Konkurrensförh - Mål o medel Transfereringar o (subventionerade) tjänster Färre riktade inslag generella bidrag Stigande utgiftskvot/skattekvot trend, produktionsdelen, försämr villkor görs rätt saker utifrån målen? Fördelningspolitiska förbättra för sämst ställda, minska inkomstspridningen, skydd mot inkomstbortfall, garanti för vissa tjänster, jämlikhet o likvärdighet i tillgång Effektivitet o stabilitet incitamentseffekter, externa effekter, riskpoolning Alla samma förutsättningar/möjligheter

Vad är rättvisa: jämlikhet behålla-rättvisa Ändr förutsättn: Inkomster efterfrågan ; tekn utveckl; krav på valfrihet/indiv anpassn; internat integration Svårt mäta måluppfyllelse hur stora är omfördelningseffekterna? Framtida utmaningar BNP-tillväxt; befolkning; ålderssammansättn; sysselsättning, produktivitet 2020: Demografisk utmaning efterfr Kostn/enhet ; Baumol. Alternativ finansiering eget arbete, priv betalningar Bättre tjänster ökade kostnader..

Alltså: Mer resurser till välftjänsterna nödvändigt! eller? *Höja skatten? Samhek kostnad. Internat rörlighet skattebaser känsliga Kommunalskatt..eff på arbetsutbud T% ca 50% 2050 Kommunalt opportunistiskt beteende *Ökad tillväxt? Ökat arbetsutbud Ökad produktivitet *Ökad effektivitet? Svag tillväxt off sektor Kvalitativa förbättr Privatisering, konkurrens *Alternativ finansiering *Bortprioriteringar Avgifter? Maxtaxan Avg små intäkter, men även D

FINANSMARKNADER Roll o funktion Förmedla betalningar Kapitalförsörjning, riskkapuital Omfördelning över tiden, sparande Riskhantering Information räntor, vk, aktiekurser MARKNADEN olika delmarknader derivatmarknader Placering i värdepapper Årlig utdelning, ränta Värde-/kursförändring (del av) förmögenhet/tillgångsvärden (liksom fastigheter) Förändringar i kurser, räntor ändrade löpande inkomster/förmögenheter förändringar på reala marknader (konsumtion, investeringar, produktion) förändringar i sysselsättning, skatteinkomster Placerares mål max avkastning, olika grad av riskaversion Osäkerhet/risk förväntad avkastning köper/säljer utifrån förväntningar Förväntningar av många självuppfyllande profetia förväntningar om andras förväntningar Gäller alla kubiska förväntningar 3 Marknaden är nervös osäkerhet, inga transaktionskostnader Snabba kast Flockbeteende Är detta önskvärt och/eller nödvändigt?