Thorénförläsning Uppsala medicinskhistoriska förening november Thomas Quick en man av sin tid

Thorénförläsning Uppsala medicinskhistoriska förening november 2016 Thomas Quick en man av sin tid

Lars Thorén 1921-2007

Bakgrund Sture Bergwall/Thomas Quick var intagen på Säters sjukhus i 24 år (1991-2014). Tidigare dömd till rättspsykiatrisk vård för bl pedofili och livshotande misshandel, nu bankrån med gisslantagande med sadistiska inslag. Dömdes för 8 av de >30 mord han erkände. Återtog 2008 sina erkännanden. Efter flera års rättliga processer lade åklagarna i samtliga fall ned åtalen. 2014 försöksutskriven, 2015 definitivt utskriven.

Bergwallkommissionen Tillsatt december 2013 Rapport levererad 2015-06-05 Tre huvuduppgifter: Vad har hänt? Vad kan man lära för framtiden? Vilken förändringar kan behövas (rättsväsende och vård)?

Bergwallkommissionen Sammansättning Ordf. Daniel Tarschys, prof i statsvetenskap, tidigare ordf Smer 4 jurister, därav en från Norge 1 medicinsk expert 2 sekreterare (jurister) Underlag Intervjuer med de allra flesta som varit direkt involverade + utomstående experter + professionella organisationer + patient/brukarorganisationer Genomgång av skriftligt underlag från vården, förundersökningarna och rättegångarna Debattartiklar + de 14 böcker som skrivits av och om Bergwall Vetenskaplig litteratur

EN MAN I TIDEN I slutet av 80-talet och början av 90- talet fanns stort fokus i facklitteratur och media på: seriemördare sexuellt våld mot små barn, ssk incest multipla personligheter bortträngda och återkallade minnen Bergwall kombinerade dessa karaktäristika i en och samma person han kom att uppfylla många av tidens förväntningar. Thomas Quick nom de guerrre 1991-2002

Antal vetenskapliga artiklar med kombinationen multiple personalities + incest (Web of Science) Antal artiklar per år

EN MAN I TIDEN I slutet av 80-talet och början av 90- talet fanns stort fokus i facklitteratur och media på: seriemördare sexuellt våld mot små barn, ssk incest multipla personligheter bortträngda och återkallade minnen Quick kombinerade dessa karaktäristika i en och samma person han kom att uppfylla många av tidens förväntningar. Thomas Quick nom de guerrre 1991-2002

SJU MEDICINHISTORISKA ASPEKTER PÅ BERGWALLS VÅRD Vårdmiljön De psykiatriska diagnoserna Psykoterapin Läkemedelsbehandlingen Belöningar/förstärkningar Farlighetsbedömningarna Psykiatrisk vård vs. rättssystemet

VÅRDMILJÖN: RÄTTSPSYKIATRISKA KLINIKEN I SÄTER Hemlikt boende Nedmonterade hierarkier Tillit till patienterna, respekt för dem och deras åsikter Övertygelse om att human vård, psykoterapi och miljöterapi kunde hjälpa patienterna till ett bättre liv, kanske t o m bota dem

SJU ASPEKTER PÅ BERGWALLS VÅRD Vårdmiljön De psykiatriska diagnoserna Psykoterapin Läkemedelsbehandlingen Belöningar/förstärkningar Farlighetsbedömningarna Psykiatrisk vård vs. rättssystemet

PSYKIATRISKA DIAGNOSER Svårdiagnosticerad Bergwalls tre vanligaste: Personlighetsstörning, pedofili, sadism Även psykosdiagnoser, dissociativatillstånd Missbruk bara vid ett tillfälle under Sätertiden

BERGWALLS PSYKOTERAPI TIDSBUNDEN Idag osannolikt att en person med personlighetsstörningar av Bergwalls typ skulle behandlas med dynamisk psykoterapi. På tidigt 90-tal samsyn att Bergwall skulle behandlas med dynamisk psykoterapi: Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen, extern bedömning av landets ledande rättspsykiatriker.

Margit Norell 2014-2005 Bergwalls psykoterapeuter Expert anlitad av polis och domstolar

Gösta Harding 1906-1976 Margit Norell 2014-2005 Bergwalls psykoterapeuter Expert anlitad av polis och domstolar

Gösta Harding 1906-1976 Överläkare och föreståndare för Ericastiftelsens läkepedagogiska institut Inrikning på barnpsykiatri Ordförande Svenska psykoanalytiska föreningen Medicine hedersdoktor KI

Gösta Harding 1906-1976 Introducerade på 60-talet neufreudiansk psykoterapi i Sverige (bl a större betoning av sociala och kulturella sammanhang) Bortträngda minnen centrala

Margit Norell 2014-2005 Gav terapin egen profil: friare ramverk, intensivare involvering av terapeuten fokus på barndomstraumata, incest bortträngda och återkallade minnen återgestaltning Thomas Quick fick extremt intensiv terapi under 9 år. Man avtäckte minnen av svåra barndomsupplevelser (incest, satanism, kannibalism, mordförsök, etc.). Återgestaltade som mord i vuxenlivet.

BERGWALLSAKEN MEMORY WARS I USA UTVIDGADE TILL SVERIGE Memory Wars om bortträngda minnen bröt ut i USA vid 90-talets mitt, pågår fortfarande i amerikanska (och svenska) domstolar Termerna bortträngda minne och återgestaltning accepterade 90- talets svenska läroböcker. Men ingen manualbaserad regressionsterapi, återgestaltningsterapi, recovered memory therapy i Säter

BERGWALLSAKEN MEMORY WARS I USA UTVIDGADE TILL SVERIGE Verkliga (kontinuerliga) minnen? Bortträngda och återkallade minnen? Falska minnen? Medvetna avvikelser? Fabulerande?

MINNESSKOLOR FRÅN 50-TALET Vinnespsykologi/u tsagespsykologi Arne Trankell Astrid Holgersson Nils Wiklund FRÅN 90-TALET Minnespsykologi Sven-Åke Christianson Pär Anders Granhed

DYNAMISK PSYKOTERAPI UNDER DEBATT Bergwallsaken har bidragit till dagens skepsis mot dynamisk psykoterapi med möjliga negativa effekter: Patienter som skulle kunna ha nytta av terapi får ingen till tillgång till behandlingen Personer som berättar om övergrepp under barndomen misstros Alla former av psykoterapi misstros; risk för underbehandling också med t ex impulskontrollterapi och behandling av missbruk

LÄKEMEDELSBEHANDLING Mycket höga doser av bensodiazepiner och vanebildande smärtstillande utifrån dagens praxis. Rapporter om biverkningar, beroende och toleransutveckling på benso redan på 80-talet, men nedtonade av ledande auktoriteter Paradoxala reaktioner på benso dåligt beskrivna och kända på 90-talet Beroende av kodein och karisoprodol (Somadril) dåligt känt på 90-talet Bidrog bensodiazepinerna till fabulerande, ångestattacker, multipla personligheter, m m?

BELÖNINGAR/FÖRSTÄRKNINGAR Bergwall hade en lång historia med missbruk/beroende, fick nu mer tillgång till läkemedel och psykoterapi Uppmärksamhet och uppskattning från vårdpersonal, polis, åklagare och externa personer Förhör och rekonstruktioner/vallningar ( korteger ) välkomna avbrott i rutinerna Uppmärksamhet i massmedia ( Sveriges värsta seriemördare )

SAMVERKAN, GRUPPTÄNKANDE

PSYKIATRISK VÅRD vs. RÄTTSSYSTEMET Ömsesidig bekräftelse: Skeptiker bland vårdpersonalen såg att Bergwalls berättelser stod sig vid rättlig granskning, accepterade honom så småningom som seriemördare Polis, åklagare, domstolar stärktes av de psykologiska förklaringsmodeller som presenterades Bergwall själv den viktigaste förmedlande länken mellan vården och polisutredningen

GRUPPTÄNKANDE Janis (1972): Victimsof groupthink: A psychological study of foreign-policy decisions and fiascoes Förekommer i företag, sjukvård, polisen, familjedomstolar Man minimerar konflikter och uppnår samsyn genom att avvikande fakta undertrycks Isolerar sig från fakta och synpunkter utifrån Ingen kritisk granskning Krav på lojalitet (undviker ta upp kontroversiella frågor, söka alternativa lösningar) Förvissning om att besluten är de rätta, känsla av osårbarhet Gruppen tappar i kreativitet, originalitet, oberoende tänkande

BILDEN AV THOMAS QUICK Ju mer han berättade desto mer sammanhållna tedde sig hans historier. Så småningom framstod de som robusta. Hos många av oss har sensationella berättelser om sadistiskt våld och svåra sexuella övergrepp har en djup, omedveten attraktionskraft. Bilden stämde med (delar av) den vetenskapliga litteraturen: Seriemördare är manipulativa, brottsplatserna kan ligga långt ifrån varandra, utnyttjar media för uppmärksamhet, utsatta för sexuella övergrepp i barndomen, sadistiska inslag i dödandet, likstyckning, kannibalism, gömslen.

VEM ÄR OFFER? Nuvarande bild: Bergwall offer för rättspsykiatrin och rättssystemet Alternativt: Extremt skicklig manipulatör, fabulerare och uppmärksamhetssökande person. I så fall är rättspsykiatrin och rättssystemet också offer.

JURIDIKEN ETT AMATÖRPERSPEKTIV Systemfel vs. personliga tillkortakommanden? Stabiliteten 1948 års rättegångsbalk (t ex Den kontradiktoriska principen, omedelbarhetsprincipen)