nr 10/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 147 KST 148 Mötets konstituering Utlåtande om MLB-redogörelsen gällande alternativen för Vihdin Vesi -bolagets avloppsvattenhantering KST 149 Delsårsrapport 2/2014 KST 150 KST 151 KST 152 KST 153 KST 154 Val av representanter till Nylands landskapsparlament Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänsteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Övriga ärenden kommuns utlåtande om utkastet till regeringens proposition till lagen om ordnandet av social- och hälsovård
MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 10/2014 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl. 18.00-20.05 Närvarande medlemmar Laaksonen Merja, ordförande Kaisla Heikki, medlem, anlände kl. Karell Anders, medlem Koroma-Hintikka Maria, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem Martin Kirsi, medlem Pitkänen Kirsti, medlem Sneck Minna, medlem Svanfeldt Stefan, medlem Tanskanen Veikko, medlem 18.02 under beh. av 147 Övriga närvarande Alho Arja, FGE-ordförande Penttinen Arto, FGE II vice ordförande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Löfbacka Mikko, förvaltningsdirektör Nordman Tina, bildningsdirektör, avlägsnade sig kl. 19.30 efter 149 Öberg Benita, grundtrygghetschef, avlägsnade sig kl 19.55 efter 154 Skyttä Jorma, teknisk chef, avlägsnade sig kl. 19.30 efter 149 Eerola Erkki, ekonomiplanerare, avlägsnade sig kl. 19.10 efter 153. Ärenden 147-154 Underskrifter Merja Laaksonen ordförande Mikko Löfbacka protokollförare Veikko Tanskanen protokolljusterare Maria Koroma-Hintikka protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset 6.10.2014 Intygar, underskrift Tjänsteställning Mikko Löfbacka förvaltningsdirektör
Sida 3 KST 147 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Beslut: beslöt 1. konstatera mötet lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja Veikko Tanskanen och Maria Koroma-Hintikka till protokolljusterare. beslöt ta till behandling 154 kommuns utlåtande om utkastet till regeringens proposition till lagen om ordnandet av social- och hälsovård. Ärendet hade delats på bordet. beslöt att den behandlar som nästa ärende 153 (övriga ärenden) och därefter 149 (Delårsrapport 2/2014). = = = Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 4 KH:576 /2013 KST 148 UTLÅTANDE OM MLB-REDOGÖRELSEN GÄLLANDE ALTERNATIVEN FÖR VIHDIN VESI -BOLAGETS AVLOPPSVATTENHANTERING MILJOBYGG 13.11.2013 122 Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral ber om kommuns utlåtande angående programmet för bedömningen av miljökonsekvenserna (YVA) för Vihdin Vesis alternativ för avloppsvattenhanteringen före den 2.12.2013. MKB-programmet har uppgjorts av den projektansvariga om de utredningar som behövs vid bedömningen av miljökonsekvenserna och om ordnandet av konsekvensförfarandet. MKB-förfarandets mål är att få jämförbara uppgifter om miljökonsekvenserna för de olika reningsverksalternativen. Miljökonsekvensbedömningen skapar material till stöd för Vihdin Vesis och Vichtis kommuns beslutsfattande och för de vatten- och miljötillstånd som senare bör ansökas hos områdesförvaltningsverket. För närvarande renas avloppsvattnet från Vichtis i Vichtis kyrkby och i Nummela. De renade avloppsvattnen från kyrkbyns reningsverk leds till Hiidenvesi och Nummelas avloppsvatten till Risubackaån i ås vattendrag. VihdinVesi planerar att koncentrera behandlingen av avloppsvattnen till reningsverket i Nummela eller att leda dem till Blombacken i Esbo. Det är skäl att förnya behandlingen av avloppsvattnen i enlighet med besluten från Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen eftersom tillståndskraven blir strängare, bosättningen koncentreras i framtiden till Nummela och för att reningsverkets kapacitet i Vichtis kyrkby är otillräcklig. Enligt beslutet från Vasa förvaltningsdomstol (24.6.2009) bör Vihdin Vesi utreda möjligheterna att leda de renade avloppsvattnen annanstans än ut i Risubackaån. Om det inte är möjligt, bör man utreda möjligheterna att förbättra reningseffekten så att det vatten som leds ut i Risubackaån inte ökar halterna av skadliga ämnen i vattendraget. Enligt högsta förvaltningsdomstolens beslut (11.5.2010) bör Vihdin Vesi se till att de renade avloppsvattnen möjligast snabbt leds till ett sådant vattendrag som är lämpligare för ändamålet än ås vattendrag. I det miljötillstånd som Nylands miljöcentral beviljat reningsverket i Vichtis kyrkby (2009) krävs att man bör effektivera reningsverkets verksamhet såvida området inte ansluts till den planerade regionala avloppsledningen. Sex alternativ finns upptagna i bedömningen av miljökonsekvenserna. De alternativ som utreds är att leda avloppsvattnen till behandling till Blombackens reningsverk i Esbo eller att koncentrera behandlingen av avlopps- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 5 vattnen till yt- eller bergsreningsverket i Nummela så att vattnen leds endera ut i ås vattendrag eller ut i Hiidenvesi. Som tidpunkt för granskningen har man valt år 2030 och man har i granskningen beaktat den antagliga markanvändningen, invånarantalet och mängden avloppsvatten vid denna tidpunkt. Granskningen inbegriper överföringsrören för avloppsvattnen jämte konsekvenserna av den. År 2010 uppgick den belastning som från reningsverket i Nummela riktade sig på vattendraget, för totalfosforns del (tot-p) till 0,12 kg/d, för totalkvävets del (tot-n) 49 kg/d och för den biologiska syreförbrukningens del (BOD7atu) till 7,5 kg/d. Reningseffekten uppgick för tot-p och BOD7atu till över 99 % (minimikrav 95 %) och tot-n till i medeltal 81 % (minimikrav 70 %). Läget år 2030 granskas så att allt avloppsvatten desinfieras och reningseffekten för tot-p och BOD7atu hålls oförändrade. För tot-n undersöker man alternativ där reningseffekten uppgår till 80 % eller 90 %. Trots den goda reningseffekten uppgår den belastning från reningsverket i Nummela som riktas till vattendraget år 2030 till uppskattningsvis 5913 kg fosfor och 14 053-28 105 kg kväve. En stor del av de näringsämnen som finns i avloppsvattnen är i en för basproduktionen, t.ex. algerna direkt användbar oorganisk form och förorsakar övergödning av vattendragen. Övergödningen förorsakar bl.a. att vattnet blir grumligare, att vattenväxterna ökar i antal, att vattendragen växer igen, att trådalgerna blir mera allmänna i strandområden, uppkomsten av stora algblomningar, syrebristen under vintern samt ändringar i fiskbeståndet och övriga organismer. Bedömningsprogrammet har varit framlagt till påseende under tiden 2.10.2013-2.12.2013 i kommuns bibliotek och ett presentationstillfälle har hållit den 10.10.2013 i Vichtis kommunhus. Färdigställandet av bedömningsprogrammet har kungjorts i tidningarna inom projektets verkningsområde. Noggrannare uppgifter om MKB-programmet finns tillgängligt på internet, i adressen www.ymparisto.fi/vihdinjatevesihuoltoyva. Kompletterande material och bilagor: - begäran om utlåtande som kompletterande material - MKB-programmet på adressen www.ymparisto.fi/vihdinjatevesihuoltoyva Föredragning: miljöinspektör Anu Hynninen, tel. 044 386 1270, e-post: anu.hynninen@siuntio.fi Miljöinspektörens förslag: MKB-programmet presenterar miljöns nuläge, projektets grunduppgifter, de alternativ som skall bedömas samt en plan för informerandet och tidtabel- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 6 lerna i tydlig och grundlig form. MKB-programmet inbegriper huvudsakligen de behövliga uppgifterna om de konsekvenser som skall utredas och hur utredningarna har gjorts. Miljö- och byggnadsnämnden i understöder alternativ 1, där avloppsvattnen leds till Esbo för att renas i Blombackens reningsverk. Dessutom bör behandlingen av avloppsvattnen omedelbart effektiveras tills Blombackens reningsverk färdigställs år 2021. Besluten från Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen stöder det föreslagna alternativet då de konstaterar att det primära alternativet för behandlingen av avloppsvattnen är att leda bort avloppsvattnen från vattendrag. Enligt Vasa förvaltningsdomstols utslag får avloppsvattnen inte öka halterna av skadliga ämnen i vattendraget. I statsrådets principbeslut om vattenskyddets riktlinjer fram till år 2015 har man som mål uppsatt att vattendragen bör skydda, förbättras och återställas så att deras tillstånd inte försämras och att vattendragens tillstånd är åtminstone gott år 2015. För ordnandet av vården av vattendragen har man uppgjort regionala vattenvårdsplaner och åtgärdsprogram i anknytnings till dem. I åtgärdsprogrammet för vattendragens vård i Nyland har man som mål uppsatt bl.a. att koncentrera avloppsvattnen genom att bygga överföringsrör, att effektivera avlägsnandet av kväve, särskilt då man genom att minska på kvävebelastningen kan förbättra vattendragens tillstånd samt att effektivera behandlingen av samhällsavloppsvatten särskilt då avloppsvattnen riktas till ytvatten, vilkas tillstånd understiger gott tillstånd eller då tillståndet riskerar att försämras och där man kan förbättra vattendragets tillstånd genom att effektivera reningen av avloppsvattnen från samhällen. Björnträsk som ligger nedanför Risubackaån har klassificerats som nödtorftig då man klassificerat ytvattnens användbarhet och de centrala och nedre delarna av å har klassificerats som nöjaktiga. Statsrådets principbeslut, den regionala vattenvårdsplanen och det därmed förknippade åtgärdsprogrammet förpliktar, vid sidan av andra beslut, att avlägsna den belastning som avloppsvattnen utgör på ås vattendrag och Björnträsk, eller åtminstone att förminska den betydligt. Björnträsk är speciellt ömtåligt för näringsbelastning som kommer ytterifrån, eftersom tillströmningen av alltför näringsrikt vatten som pågått länge har gjort att sjön är övergödd. Det har regelbundet förekommit algblomningar och syrebrist i sjön. Man har under årtionden vidtagit aktiva åtgärder i Björnträsk för att förbättra vattenkvaliteten och för att återställa sjön. De viktigaste målen för arbetet har varit att minska tillströmningen av skadliga ämnen samt att förbättra den för människan och djuren viktiga livsmiljön. För att förbättra sjöns tillstånd bör man betydligt minska den externa näringsbelastningen. Nummela reningsverks andel av den kvävebelastning som riktar sig till sjön uppgår till ungefär 15-25 %. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 7 Den nedre delen av det utlopp som vattnen från Nummela reningsverk leds ut i, dvs. å är ett Natura-område, vars skyddsgrunder är naturtyper och naturdirektivens arter. å är en av de åar i Nyland som bevarats närmast ett naturtillstånd och samtidigt det enda åvattendrag som föreslagits särskilt skydd av arbetsgruppen för vattendragens särskilda skydd, som tillsatts av miljöministeriet. Avloppsreningsverket i Nummela är ås största enskilda punktbelastare. I samband med MKB-förfarandet bör man uppgöra en utredning över projektets konsekvenser för ås Natura-område med en i naturvårdslagen 65 avsedd tillräcklig precision så att man på basen av utredningen kan bedöma om avloppsvattnen från Vichtis ensam eller tillsammans med andra projekt kan försämra de i naturvårdslagens 65 avsedda naturvärden. Såvida avloppsvattnen från Nummela och kyrkbyn behandlas på samma plats år 2030 växer den årliga fosforbelastningen som riktas till vattendraget till uppskattningsvis 5913 kg och kvävebelastningen till 14 053-28 105 kg (med en reningseffekt om 80-90 %). Den dagliga kvävebelastningen ökar i och med centraliseringen av reningen från ungefär 49 kg till ungefär 77 kg om kvävet renas med en effekt om 80 %. En stor del av de näringsämnen som finns i avloppsvattnen är i en för basproduktionen, t.ex. algerna, direkt användbar oorganisk form. En ökning av dessa näringsämnen leder lätt till övergödning. Man har konstaterat att kvävet är, speciellt i slutet av växtperioden, ett miniminäringsämne, som reglerar basproduktionens tillväxt. I havsområden är kvävet nästan alltid ett miniminäringsämne i hela södra Finlands kustområde. Nummela reningsverks andel av den kvävebelastning som riktas till Pickalaviken är ungefär 8-10 %. Enligt utslagen från Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen samt de nationella och regionala vattenvårdsprinciperna bör den från Nummela avloppsreningsverk kommande avloppsbelastningen ut i Risubackaån, Björnträsk och ås Natura-område sluta fort som möjligt och avloppsvattnen bör ledas till Blombacken i Esbo för att behandlas där. Avloppsvattnens inverkan i Blombackens utloppsställe, på havsområdet drunknar huvudsakligen i den övriga variationen. kommun leder i fortsättningen sitt eget avloppsvatten via en överföringsledning till Kyrkslätts och Esbo avloppsnät och då kan man inte längre godkänna att avloppsvattnen från Nummela släpps ut i det ömtåliga ås vattendrag. Såvida byggandet av överföringsledningen av någon orsak inte förverkligas, bör man avsevärt begränsa utsläppen av näringsämnen i vattendragen. Ef- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 8 fekten av avlägsnandet av kväve bör i reningsverket uppgå till minst 90 % och dessutom bör Vihdin Vesi bygga tillräckligt stora våtmarker, med hjälp av vilka man kan förhindra att de i flytande form varande näringsämnena inte når Björnträsk och ås Natura-område. En konsekvensbedömning gällande byggandet av våtmarkerna bör vid sidan om de övriga utredningarna ingå i miljökonsekvensbedömningen. Beslut: Enligt förslaget = = = MILJOBYGG 10.9.2014 80 Kompletterande material Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral ber om kommuns utlåtande före den 2.10.2014 angående redogörelsen för bedömningen av miljökonsekvenserna (MKB - YVA)för Vihdin Vesi -bolagets alternativ för avloppsvattenhanteringen. MKB-redogörelsen är ett dokument som har uppgjorts av den projektansvariga. I den presenterar man uppgifter om projektet och de olika alternativen samt en enhetlig bedömning av deras miljökonsekvenser. MKB producerar material till stöd för Vihdin Vesi bolagets och Vichtis kommuns beslutsfattande och för de vatten- och miljötillstånd som senare ansöks hos regionförvaltningsverket. För närvarande renas avloppsvattnet från Vichtis i Vichtis kyrkby och i Nummela. De renade avloppsvattnen från kyrkbyns reningsverk leds till Hiidenvesi och Nummelas avloppsvatten till Risubackaån i ås vattendrag. VihdinVesi planerar att koncentrera behandlingen av avloppsvattnen till reningsverket i Nummela eller att leda dem för rening till det bergsreningsverk som byggs i Blombacken i Esbo. Det är skäl att förnya behandlingen av avloppsvattnen eftersom reningskapaciteten i kyrkbyns reningsverk är otillräcklig, man vill effektivera användningen och underhållet, bosättningen koncentreras till Nummela och reningsverken har pålagts allt strängare tillståndskrav. Enligt beslutet från Vasa förvaltningsdomstol (24.6.2009) bör Vihdin Vesi utreda möjligheterna att leda det renade avloppsvattnet annanstans än ut i Risubackaån. Om det inte är möjligt, bör man utreda möjligheterna att förbättra reningseffekten så att det avloppsvatten, som leds ut i Risubackaån inte ökar halterna av skadliga ämnen i vattendraget. Enligt avgörandet från Högsta förvaltnignsdomstolen (11.5.2010) bör Vihdin Vesi se till att det renade avloppsvattnet skulle möjligast snabbt ledas till ett sådant vattendrag, som är lämpligare för ändamålet än ås vattendrag. Enligt det gällande miljötillståndet bör Vihdin Vesi senast den 30.9.2014 lämna in en ansökan till miljötillståndsmyndigheten om att utfärda beslut om avslutande av Nummela reningsverks verksamhet eller en ansökan om Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 9 granskning av tillståndsbestämmelserna och en effektivering av behandlingen av avloppsvattnet. På grund av MKB-förfarandet har Vihdin Vesi fått tilläggstid för att ansöka om tillstånd. Det miljötillstånd som Nylands miljöcentral givit reningsverket i Vichtis kyrkby (2009), förutsätter man att verksamheten skall effektiveras såvida området inte ansluts till det planerade regionavloppsröret. Tillståndsvillkoren för reningsverket i kyrkbyn bör granskas senast år 2016. I MKB-redogörelsen för Vichtis avloppsvattenhantering granskas sju alternativ och ett nollalternativ (0+). I de granskade alternativen leds avloppsvattnet för behandling till Blombackens reningsverk i Esbo eller så koncentreras avloppsvattenhanteringen till yt- eller bergsreningsverket i Nummela, så att det renade avloppsvatnet leds till ås vattendrag, Hiidenvesi eller Enäjärvi. Alternativen granskas med siktet inställt på situationen år 2030 och i bedömningen har man beaktat den tidens uppskattade markanvändning, invånarantal och mängden avloppsvatten. Enligt MKB-lagen (468/1994) och förordningen (713/2006) bör man vid MKB-förfarandet granska projektets inverkan på människans hälsa, livsmiljö och trivsel, jordmånen, vattnet, luften, klimatet, växtligheten, organismerna och naturens mångfald, samhällsstrukturen, byggnaderna, landskapet, stadsbilden och kulturarvet, utnyttjandet av naturresurserna samt de ovannämnda faktorernas interna interaktionsförhållanden. I MKBförfarandet för Vichtis avloppshantering har man ansett att den viktigaste inverkan utgörs av inverkan på vattendragen under verksamhetens gång och hur verkningarna riktas till de olika vattendragen. Enligt MKB-redogörelsen uppstår de mest negativa verkningarna på vattendragen om det renade avloppsvattnet leds ut i Enäjärvi. Då försämras möjligheterna att använda Enäjärvi, Poikkipuoliainen, Tervalampi, Hujmarjärvi och Palojärvi för rekreation pga att vattenkvaliteten försämras. Dessutom kan en ökning av blåalgsblomning förorsaka risker för hälsan i Enäjärvi. Enligt MKB-redogörelsen förorsakar ledandet av avloppsvattnet ut i andra vattendrag endast smärre negativa verkningar. Hittills har avloppsvattnet från Vichtis letts via Risubackaån ut i ås vattendrag. År 2013 uppgick den belastning som från reningsverket i Nummela riktade sig på ås vattendrag, för totalfosforns del (tot-p) till 0,20 kg/d, för totalkvävets del (tot-n) osalta 46 kg/d och för den biologiska syreförbrukningens del (BOD7atu) till 5,9 kg/d. Reningseffekten uppgick för tot-p och BOD7atu till över 99 % (minimikrav 95 %) och tot-n till i medeltal 82 % (minimikrav 70 %). Läget år 2030 granskas så att allt avloppsvatten desinfieras och reningseffekten för tot-p och BOD7atu hålls oförändrade. För tot-n undersöker man alternativ där reningseffekten uppgår till 80 % eller 90 %. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 10 Såvida avloppsvattnet från Nummela och kyrkbyn behandlas centraliserat år 2030, växer den dagliga fosforbelastningen på ås vattendrag från 0,20 kg till 0,63 kg och den årliga fosforbelastningen ökar från 73 kg till 230 kg. I och med en centralisering ökar den dagliga kvävebelastningen från 46 kg till 77 kg och årsbelastningen från 16 790 kg till 28 105 kg (med en reningseffekt om 80 %). Såvida man vid reningen av kväve uppnår en reningseffekt om 90 %, minskar den dagliga belastningen till 38,5 kg och årsbelastningen till 14 053 kg. Enligt MKB-redogörelsen innebär en näringsökning en liten (fi: lievä) ökning av eutrofieringen av Björnträsk och att vattenkvaliteten försämras litet. En ökning av fosforhalten kan öka basproduktionen speciellt i den norra delen av Björnträsk. Belastningsökningen innebär troligtvis inte någon synlig inverkan på växtligheten, bottendjuren eller fiskbeståndet, vilka redan från tidigare bär tecken på övergödning. Med tanke på ärendet är den avgörande frågan inte om reningseffekten av kväve uppgår till 80 % eller 90 %. Av de i MKB-redogörelsen presenterade projektalternativen är alternativen 1, 3A, 3B, 4A och 4B positiva med tanke på Risubackaån och Björnträsk. I dessa alternativ upphör avloppsvattenbelastningen på Risubackaån. Detta syns omedelbart som en förbättrning av vattenkvaliteten i Risubackaån och som en sänkning av näringshalterna. Björnträstkets kvävehalter sjunker, speciellt i de norra delarna, där de sjunker från 1350 µg/l till 850 µg/l. I den södra delen sjunker kvävehalterna från 1150 µg/l till 750 800 µg/l. För forforns del sjunker halterna från 71 75 µg/l till 67 73 µg/l. De positiva verkningarna sträcker sig ända till ås centrala delar. Bedömningsprogrammet har varit framlagt till påseende under tiden 4.8.2014 2.10.2014 i kommunbibliotek och en presentationstillställning ordnades den 21.8.2014 i kommunhuset i Vichtis. Färdigställandet av bedömningsredogörelsen har kungjorts i tidningarna på projektets verkningsområde. Noggrannare tilläggsuppgifter gällande MKB-redogörelsen finns på internet i adressen: www.ymparisto.fi/vihdinjatevesihuoltoyva. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material begäran om utlåtande - MKB-redogörelsen i adressen wwww.ymparisto.fi/vihdinjatevesihuoltoyva Föredragning: miljöinspektör Anu Hynninen tel. 044 386 1270,e-post: anu.hynninen(at)siuntio.fi Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 11 Förslag: miljö- och byggnadsnämnd föreslår för kommunstyrelse att den understöder alternativ 1, där avloppsvattnet leds till behandling i Blombackens reningsverk i Esbo. Dessutom bör behandlingen av avloppsvattnet ofördröjligen effektiveras tills reningsverket i Blombacken färdigställs år 2021. Avgörandena från Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen stöder det föreslagna alternativet då de konstaterar att det primära alternativet vid avlopssvattenhanteringen är att leda det bort från ås vattendrag. Enligt avgörandet från Vasa förvaltningsdomstol får avloppsvattnet inte öka halterna av skadliga ämnen i vattendraget. Trots den goda reningseffekten har man uppskattat att belastningen som från Nummela reningsverk riktas mot vattendraget ökar till 28 105 kg kväve och 230 kg fosfor år 2030. I statsrådets principbeslut har man gällande riktlinjerna för vattenskyddet fram till år 2015 uppsatt som allmänt mål skyddet, förbättrandet och återställandet av vattendrag, så att deras tillstånd inte försämras och att vattendragens tillstånd är minst sagt god år 2015. De mera detaljerade målen upptar bl.a. att stoppa övergödningen av kust- och insjövattnen, att förbättra deras tillstånd samt att avlägsna det hot som skadliga ämnen förorsakar för människans hälsa och organismerna. För samhällsavloppsvattnets del har man föreslagit att man skall effektivera hanteringen av det, speciellt då avloppsvattnet riktas till ytvatten, vilkas tillstånd är mindre än gott eller vilkas tillstånd hotar att försämras och där vattendragets tillstånd kan förbättras genom en effektiverad rening av samhällenas avloppsvatten. För ordnandet av den regionala vattenvården har man bildat vattenvårdsområden, för vilka man har uppgjort planer för vattenvården och åtgärdsprogram i anslutning till dem. Med hjälp av vattenvårdsplanerna och åtgärdsprogrammen strävar man till att uppnå de mål som uppsatts för vattenvården. I åtgärdsprogrammet för vattenvården föreslås bl.a. att behandlingen av avloppsvatten bör centraliseras genom att bygga överföringsledningar. Björnträsk, som finns nedanom Risubackaån är enligt den ekologiska klassifieringen av ytvattnen i nödtorftigt tillstånd och de mellersta och södra delarna av å i nöjaktigt tillstånd. Enligt de riksomfattande målen bör man stanna upp vattendragens försämring och övergödning, man bör avlägsna risken som pga skadliga ämnen riktas mot hälsa och organismer och man bör uppnå ett gott tillstånd fram till år 2015. Det står i strid med statsrådets principbeslut och de regionala vattenvårdsplanerna och målen att leda avloppsvattnen från Vichtis till ås vattendrag och Björnträsk. En stor del av de näringsämnen som transporteras med avloppsvattnet är i en oorganisk form som direkt kan användas för basproduktionen. En ökning av dessa ämnen leder snabbt till att vattendragen blir övergödda. Fenomen som hör ihop med övergödning är bl.a. förekomsten av stora algblomningar, Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 12 vattnet blir grumligt, vattenväxterna ökar i mängd, vattendragen växer igen, trådalgsförekomsterna ökar på stränder, syrebrist under vintern samt förändringar i fiskbeståndet och beståndet av andra organismer. Björnträsk är särskilt utsatt för extern näringsbelastning. Genomströmningen av vatten som innehåller mycket näringsämnen har fortgått länge och det har gjort sjön eutrofierad och det har regelbundet förekommit algblomning och syrebrist. Man har kring Björnträsk i tiotals år aktivt vidtagit åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten och för att återställa sjön. De viktigaste målen för arbetet har varit att minska på mängden näringsämnen och övriga skadliga ämnen i vattendraget samt att förbättra sjöns tillstånd. För förbättrandet av Björnträskets tillstånd är det viktigt att minska på den externa belastningen. Utan att kunna minska den externa belastningen kommer de övriga förbättringsåtgärderna inte att leda till resultat. Nummela reningsverks andel av kvävemängden som kommer till Björnträsk uppgår till ungefär 21 %. Med en miniminäring avses ett näringsämne, som det finns minst att tillgå med tanke på växtens behov och därför reglerar miniminäringsämnena i första hand vattendragets eutrofiering. Som miniminäring i Björnträsket fungerar endera fosfor eller kväve och fosfor tillsammans. En ökning av fosforhalten i samband med en ökad avloppsvattenmängd ökar basproduktionen och algblomningarna i Björnträskets norra del samt kan förorsaka att sjöns norra del växer igen. På havsområden är kväve nästan alltid en miniminäring på hela Södra Finlands kustområde. Nummela avloppsreningsverks andel av den kvävebelastning som riktas mot Pickalaviken uppgår till ungefär 8-10 %. Den nedre delen av rutten för utsläppen från Nummela reningsverk utgörs av å. å är ett Naturaområde, som är väldigt viktigt både med tanke på naturtyperna och skyddet av arter. å är ett av de bäst i naturtillstånd bevarade åarna i Nyland och samtidigt den enda å, som har föreslagits att särskilt skyddas enligt den av miljöministeriet tillsatta arbetsgruppen för särskilt skydda av vattendrag. Nummela avloppsvattenreningsverk är den största enskilda punktbelastaren av ås vattendrag. Den avloppsvattenbelastning som förorsakas av avlopssvattenreningsverket i Nummela och som riktar sig mot Risubackaån, Björnträsket och ås Naturaområde bör stoppas i enlighet med besluten från Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen samt de riksomfattande och regionala principerna för vattenvård. Avloppsvattnet bör ledas för behandling till Blombacken i Esbo. Från Blombacken leds det renade vattnet ut på ett havsområde, där avloppsvattnets verkningar i huvudsak drunknar i den övriga variationen. kommun leder sitt avloppsvatten via en överföringsledning till Kyrkslätts och Esbo stads avloppsnätverk, därför kan Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 13 man inte acceptera att avloppsvattnet från Nummela leds ut i det ömtåliga ås vattendrag. Behandling: Kokkonen, med understöd av Berglund, föreslog att man till slutet av utlåtandet tillägger följande mening: miljö- och byggnadsnämnden anser att man i tillståndsbehandlingen i fortsättningen borde beakta även avlägsnandet av kemikalie- och medicinrester. Eftersom det gjorda förslaget inte emotsades, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt hade godkänt det. Beslut: miljö- och byggnadsnämnd föreslår för kommunstyrelse att den understöder alternativ 1, där avloppsvattnet leds till behandling i Blombackens reningsverk i Esbo. Dessutom bör behandlingen av avloppsvattnet ofördröjligen effektiveras tills reningsverket i Blombacken färdigställs år 2021. Avgörandena från Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen stöder det föreslagna alternativet då de konstaterar att det primära alternativet vid avlopssvattenhanteringen är att leda det bort från ås vattendrag. Enligt avgörandet från Vasa förvaltningsdomstol får avloppsvattnet inte öka halterna av skadliga ämnen i vattendraget. Trots den goda reningseffekten har man uppskattat att belastningen som från Nummela reningsverk riktas mot vattendraget ökar till 28 105 kg kväve och 230 kg fosfor år 2030. I statsrådets principbeslut har man gällande riktlinjerna för vattenskyddet fram till år 2015 uppsatt som allmänt mål skyddet, förbättrandet och återställandet av vattendrag, så att deras tillstånd inte försämras och att vattendragens tillstånd är minst sagt god år 2015. De mera detaljerade målen upptar bl.a. att stoppa övergödningen av kust- och insjövattnen, att förbättra deras tillstånd samt att avlägsna det hot som skadliga ämnen förorsakar för människans hälsa och organismerna. För samhällsavloppsvattnets del har man föreslagit att man skall effektivera hanteringen av det, speciellt då avloppsvattnet riktas till ytvatten, vilkas tillstånd är mindre än gott eller vilkas tillstånd hotar att försämras och där vattendragets tillstånd kan förbättras genom en effektiverad rening av samhällenas avloppsvatten. För ordnandet av den regionala vattenvården har man bildat vattenvårdsområden, för vilka man har uppgjort planer för vattenvården och åtgärdsprogram i anslutning till dem. Med hjälp av vattenvårdsplanerna och åtgärdsprogrammen strävar man till att uppnå de mål som uppsatts för vattenvården. I åtgärdsprogrammet för vattenvården föreslås bl.a. att behandlingen av avloppsvatten bör centraliseras genom att bygga överföringsledningar. Björnträsk, som finns nedanom Risubackaån är enligt den ekologiska klassifieringen av ytvattnen i nödtorftigt tillstånd och de mellersta och södra de- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 14 larna av å i nöjaktigt tillstånd. Enligt de riksomfattande målen bör man stanna upp vattendragens försämring och övergödning, man bör avlägsna risken som pga skadliga ämnen riktas mot hälsa och organismer och man bör uppnå ett gott tillstånd fram till år 2015. Det står i strid med statsrådets principbeslut och de regionala vattenvårdsplanerna och målen att leda avloppsvattnen från Vichtis till ås vattendrag och Björnträsk. En stor del av de näringsämnen som transporteras med avloppsvattnet är i en oorganisk form som direkt kan användas för basproduktionen. En ökning av dessa ämnen leder snabbt till att vattendragen blir övergödda. Fenomen som hör ihop med övergödning är bl.a. förekomsten av stora algblomningar, vattnet blir grumligt, vattenväxterna ökar i mängd, vattendragen växer igen, trådalgsförekomsterna ökar på stränder, syrebrist under vintern samt förändringar i fiskbeståndet och beståndet av andra organismer. Björnträsk är särskilt utsatt för extern näringsbelastning. Genomströmningen av vatten som innehåller mycket näringsämnen har fortgått länge och det har gjort sjön eutrofierad och det har regelbundet förekommit algblomning och syrebrist. Man har kring Björnträsk i tiotals år aktivt vidtagit åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten och för att återställa sjön. De viktigaste målen för arbetet har varit att minska på mängden näringsämnen och övriga skadliga ämnen i vattendraget samt att förbättra sjöns tillstånd. För förbättrandet av Björnträskets tillstånd är det viktigt att minska på den externa belastningen. Utan att kunna minska den externa belastningen kommer de övriga förbättringsåtgärderna inte att leda till resultat. Nummela reningsverks andel av kvävemängden som kommer till Björnträsk uppgår till ungefär 21 %. Med en miniminäring avses ett näringsämne, som det finns minst att tillgå med tanke på växtens behov och därför reglerar miniminäringsämnena i första hand vattendragets eutrofiering. Som miniminäring i Björnträsket fungerar endera fosfor eller kväve och fosfor tillsammans. En ökning av fosforhalten i samband med en ökad avloppsvattenmängd ökar basproduktionen och algblomningarna i Björnträskets norra del samt kan förorsaka att sjöns norra del växer igen. På havsområden är kväve nästan alltid en miniminäring på hela Södra Finlands kustområde. Nummela avloppsreningsverks andel av den kvävebelastning som riktas mot Pickalaviken uppgår till ungefär 8-10 %. Den nedre delen av rutten för utsläppen från Nummela reningsverk utgörs av å. å är ett Naturaområde, som är väldigt viktigt både med tanke på naturtyperna och skyddet av arter. å är ett av de bäst i naturtillstånd bevarade åarna i Nyland och samtidigt den enda å, som har föreslagits att särskilt skyddas enligt den av miljöministeriet tillsatta arbetsgruppen för särskilt skydda av vattendrag. Nummela avloppsvattenreningsverk är den största enskilda punktbelastaren av ås vattendrag. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 15 Den avloppsvattenbelastning som förorsakas av avlopssvattenreningsverket i Nummela och som riktar sig mot Risubackaån, Björnträsket och ås Naturaområde bör stoppas i enlighet med besluten från Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen samt de riksomfattande och regionala principerna för vattenvård. Avloppsvattnet bör ledas för behandling till Blombacken i Esbo. Från Blombacken leds det renade vattnet ut på ett havsområde, där avloppsvattnets verkningar i huvudsak drunknar i den övriga variationen. kommun leder sitt avloppsvatten via en överföringsledning till Kyrkslätts och Esbo stads avloppsnätverk, därför kan man inte acceptera att avloppsvattnet från Nummela leds ut i det ömtåliga ås vattendrag. Miljö- och byggnadsnämnden anser att man i tillståndsbehandlingen i fortsättningen borde beakta även avlägsnandet av kemikalie- och medicinrester. = = = KST 148 Kompletterande material I samband med programmet för bedömningen av miljökonsekvenserna för Vihdin Vesis avloppsvattenhantering har följande alternativ vid avloppsvattenhanteringen behandlats: VE 0+, Reningsverk i Nummela och i Vihtis Kyrkoby VE 1, avloppsvattnet leds till behandling i reningsverket i Esbo VE 2A, Ytvattenreningsverk i Nummela, de renade avloppsvattnen leds till Risubackaån VE 2B, bergsreningsverk i Nummela, de renade avloppsvattnen leds till Risubackaån VE 3A, Ytvattenreningsverk i Nummela, de renade avloppsvattnen leds ut i Hiidenvesi VE 3B, Bergsreningsverk i Nummela, de renade avloppsvattnen leds ut i Hiidenvesi VE 4A, Ytvattenreningsverk i Nummela, de renade avloppsvattnen leds ut i Enäjärvi VE 4B, Bergsreningsverk i Nummela, de renade avloppsvattnen leds ut i Enäjärvi Kompletterande material och bilagor - begäran om utlåtande finns som kompletterande material - MKB-redogörelsen i adressen www.ymparisto.fi/vihdinjatevesihuoltoyva Förslag: i beslutar sända följande utlåtande om redogörelsen för bedömningen av miljökonsekvenserna för Vihdin Vesi -bolagets Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 16 alternativ för avloppsvattenhanteringen. I utlåtandet understöder bolaget alternativ 1, där avloppsvattnet leds till behandling i Blombackens reningsverk i Esbo. Dessutom bör behandlingen av avloppsvattnet ofördröjligen effektiveras tills reningsverket i Blombacken färdigställs år 2021. Avgörandena från Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen stöder det föreslagna alternativet då de konstaterar att det primära alternativet vid avlopssvattenhanteringen är att leda det bort från ås vattendrag. Enligt avgörandet från Vasa förvaltningsdomstol får avloppsvattnet inte öka halterna av skadliga ämnen i vattendraget. Trots den goda reningseffekten har man uppskattat att belastningen som från Nummela reningsverk riktas mot vattendraget ökar till 28 105 kg kväve och 230 kg fosfor år 2030. I statsrådets principbeslut har man gällande riktlinjerna för vattenskyddet fram till år 2015 uppsatt som allmänt mål skyddet, förbättrandet och återställandet av vattendrag, så att deras tillstånd inte försämras och att vattendragens tillstånd är minst sagt god år 2015. De mera detaljerade målen upptar bl.a. att stoppa övergödningen av kust- och insjövattnen, att förbättra deras tillstånd samt att avlägsna det hot som skadliga ämnen förorsakar för människans hälsa och organismerna. För samhällsavloppsvattnets del har man föreslagit att man skall effektivera hanteringen av det, speciellt då avloppsvattnet riktas till ytvatten, vilkas tillstånd är mindre än gott eller vilkas tillstånd hotar att försämras och där vattendragets tillstånd kan förbättras genom en effektiverad rening av samhällenas avloppsvatten. För ordnandet av den regionala vattenvården har man bildat vattenvårdsområden, för vilka man har uppgjort planer för vattenvården och åtgärdsprogram i anslutning till dem. Med hjälp av vattenvårdsplanerna och åtgärdsprogrammen strävar man till att uppnå de mål som uppsatts för vattenvården. I åtgärdsprogrammet för vattenvården föreslås bl.a. att behandlingen av avloppsvatten bör centraliseras genom att bygga överföringsledningar. Björnträsk, som finns nedanom Risubackaån är enligt den ekologiska klassificeringen av ytvattnen i nödtorftigt tillstånd och de mellersta och södra delarna av å i nöjaktigt tillstånd. Enligt de riksomfattande målen bör man stanna upp vattendragens försämring och övergödning, man bör avlägsna risken som p.g.a. skadliga ämnen riktas mot hälsa och organismer och man bör uppnå ett gott tillstånd fram till år 2015. Det står i strid med statsrådets principbeslut och de regionala vattenvårdsplanerna och målen att leda avloppsvattnen från Vichtis till ås vattendrag och Björnträsk. En stor del av de näringsämnen som transporteras med avloppsvattnet är i en oorganisk form som direkt kan användas för basproduktionen. Fenomen som hör ihop med övergödning är bl.a. förekomsten av stora algblomningar, vattnet blir grumligt, vattenväxterna ökar i mängd, vattendragen växer igen, Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 17 trådalgsförekomsterna ökar på stränder, syrebrist under vintern samt förändringar i fiskbeståndet och beståndet av andra organismer. Björnträsk är särskilt utsatt för extern näringsbelastning. Genomströmningen av vatten som innehåller mycket näringsämnen har fortgått länge och det har gjort sjön eutrofierad och det har regelbundet förekommit algblomning och syrebrist. Man har kring Björnträsk i tiotals år aktivt vidtagit åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten och för att återställa sjön. De viktigaste målen för arbetet har varit att minska på mängden näringsämnen och övriga skadliga ämnen i vattendraget samt att förbättra sjöns tillstånd. För förbättrandet av Björnträskets tillstånd är det viktigt att minska på den externa belastningen. Utan att kunna minska den externa belastningen kommer de övriga förbättringsåtgärderna inte att leda till resultat. Nummela reningsverks andel av kvävemängden som kommer till Björnträsk uppgår till ungefär 21 %. Med en miniminäring avses ett näringsämne, som det finns minst att tillgå med tanke på växtens behov och därför reglerar miniminäringsämnena i första hand vattendragets eutrofiering. Som miniminäring i Björnträsket fungerar endera fosfor eller kväve och fosfor tillsammans. En ökning av fosforhalten i samband med en ökad avloppsvattenmängd ökar basproduktionen och algblomningarna i Björnträskets norra del samt kan förorsaka att sjöns norra del växer igen. På havsområden är kväve nästan alltid en miniminäring på hela Södra Finlands kustområde. Nummela avloppsreningsverks andel av den kvävebelastning som riktas mot Pickalaviken uppgår till ungefär 8-10 %. Den nedre delen av rutten för utsläppen från Nummela reningsverk utgörs av å. å är ett Naturaområde, som är väldigt viktigt både med tanke på naturtyperna och skyddet av arter. å är ett av de bäst i naturtillstånd bevarade åarna i Nyland och samtidigt den enda å, som har föreslagits att särskilt skyddas enligt den av miljöministeriet tillsatta arbetsgruppen för särskilt skydd av vattendrag. Nummela avloppsvattenreningsverk är den största enskilda punktbelastaren av ås vattendrag. Den avloppsvattenbelastning som förorsakas av avlopssvattenreningsverket i Nummela och som riktar sig mot Risubackaån, Björnträsket och ås Naturaområde bör stoppas i enlighet med besluten från Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen samt de riksomfattande och regionala principerna för vattenvård. Avloppsvattnet bör ledas för behandling till Blombacken i Esbo. Från Blombacken leds det renade vattnet ut på ett havsområde, där avloppsvattnets verkningar i huvudsak drunknar i den övriga variationen. kommun leder sitt avloppsvatten via en överföringsledning till Kyrkslätts och Esbo stads avloppsnätverk, därför kan man inte acceptera att avloppsvattnet från Nummela leds ut i det ömtåliga ås vattendrag. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 18 kommun anser att man i tillståndsbehandlingen i fortsättningen borde beakta även avlägsnandet av kemikalie- och medicinrester. Beslut: Förslaget godkändes. = = = Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 19 KH:328 /2014 KST 149 DELSÅRSRAPPORT 2/2014 Bilaga 1 I stället för en normal ekonomisk uppföljning görs en delårsrapport enligt läget per januari-april och januari-augusti 2014. I samband med budgeten har överenskommits att delårsrapporten uppgörs två gånger om året. Delårsrapporten är ett verktyg för uppföljning av utfallet av ekonomin och verksamheten. Med hjälp av delårsrapporten strävar man efter att rapportera om utfallet av ekonomin på ett utförligare sätt jämfört med den uppföljning av ekonomin som görs månatligen. Dessutom innehåller delårsrapporten en rapport om utfallet av verksamheten och av verksamhetsmål under uppföljningsperioden. Man har strävat efter att utveckla processen och rapporten med delårsrapporten för år 2014 antecknar månadsuppföljningen av ekonomin för kännedom. godkänner delårsrapporten och delger den vidare kommunfullmäktige för kännedom. Delårsrapporten är ett sätt varmed kommunstyrelsen kan rapportera om utfallet av ekonomin vidare till kommunfullmäktige. Enligt avdelningarnas prognoser och prognoserna för inkomstfinansiering kommer kommunens resultat för år 2014 att bli -822 171 euro negativt. Underskotten enligt resultatprognosen är ca 300 000 euro större jämfört med resultatet enligt budgeten. En noggrannare analys om de orsaker som har lett till situationen finns i delårsrapporten. Vid balanseringen av ekonomin är det väsentligt att budgeten håller. På grund av ändringar i verksamhetsomgivningen har ledningsgruppen behandlat åtgärder som leder till att resultatet blir enligt budgeten för år 2014. Kommundirektören har beslutat att införa förbud mot göra anskaffningar och att anställa vikarier. Andra eventuella åtgärder som syftar till att balansera ekonomin utreds. Bilagor och kompletterande material - delårsrapport 2/2014 finns som bilaga Förslag: Behandling: 1. anteckna delårsrapporten 2/2014 enligt bilaga för kännedom 2. föreslå att kommunfullmäktige antecknar delårsrapporten för kännedom. Föredraganden gjorde ett ändrat beslutsförslag som utöver det ursprungliga förslaget, innehåller ett tillägg att kommundirektören berättigas göra tekniska ändringar i förslaget. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 20 Beslut: beslöt 1. anteckna delårsrapporten 2/2014 enligt bilaga för kännedom 2. föreslå att kommunfullmäktige antecknar delårsrapporten för kännedom. 3. berättiga kommundirektören att göra tekniska ändringar i delårsrapporten. = = = Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 21 KH:494 /2014 KST 150 VAL AV REPRESENTANTER TILL NYLANDS LANDSKAPSPARLAMENT Nylands landskapsparlament ordnas i år 20-21.11.2014. Temat för landskapsparlamentet år 2014 är att reda ut på vad och på vilket sätt det lönar sig för Nyland att specialisera. Landskapsparlamentet utgör ett tvådagars forum för påverkare inom Nylands förbund. Första dagen av forumet ordnas i Helsingfors och forumet fortsätter ombord på en Tallinfärja. Cirka 300 nyländska beslutsfattare och övriga påverkare deltar i parlamentet årligen. År 2013 representerades kommun på landskapsparlamentet av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören. Förslag: Behandling: Beslut: beslutar välja kommunens representanter till Nylands landskapsparlament 20-21.11.2014. Stefan Svanfeldt föreslog att kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören väljs för att representera kommunen. beslöt enhälligt välja kommunstyrelsens ordförande Merja Laaksonen och kommundirektör Juha-Pekka Isotupa till kommunens representanter i Nylands landskapsparlament 20-21.11.2014. = = = Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 22 KST 151 Kompletterande material ÖVERVAKNING AV LAGLIGHETEN I NÄMND- OCH TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Förslag: besluter i enlighet med 51 i kommunallagen att inte ta upp de ärenden som finns i följande protokoll: Bildningsnämnden 7/3.9.2014 Miljö- och byggnadsnämnd 7/10.9.2014 Beslut: Förslaget godkändes. = = = Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 23 KST 152 ANLÄNDA SKRIVELSER, ANMÄLNINGAR OCH BESLUT Till kommunstyrelsen har anlänt följande skrivelser, anmälningar och beslut. Handlingarna finns till påseende vid mötet. Förslag: antecknar sig följande skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom: Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Protokollet för mötet 25.8.2014 för styrelsen. Arbets- och näringsministeriet Meddelande: ANM inleder samarbetsförhandlingar vid ministeriet och NTM-centralerna Nylands förbund Kallelse till Nylands landskapsparlament 20-21.11.2014 Behandling: Utöver i förslaget nämnda dokument antecknas följande skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom: Nylands förbund Protokollet för mötet 15.9.2014 för landskapsstyrelsen. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Protokollet för mötet 8.9.2014 för styrelsen. Beslut: antecknade sig skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom. = = = Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 24 KST 153 ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. Förslag: antecknar aktuella ärenden för kännedom. Ett sammandrag av ett diskussionstillfälle som Lojo stad hade sammankallat gällande sote-reformen. Behandling: diskuterade följande aktuella ärenden: - Ett diskussionstillfälle som Lojo stad hade sammankallat gällande sotereformen. - Beredning av 2015 års budget - Lättrafikled vid Bollstadvägen - Skoltransporterna - Övergång till led-gatubelysning - Kasvukraft-samarbetsmöte i Hangö 30.9.2014 kl. 17.30. Beslut: antecknade de aktuella ärendena för kännedom. = = = Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 25 PERUSTLTK:45 /2014 KST 154 Bilagor 1-2 SJUNDEÅ KOMMUNS UTLÅTANDE OM UTKASTET TILL REGERINGENS PROPOSITION TILL LAGEN OM ORDNANDET AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Den parlamentariska styrgruppen för strukturreformen inom social- och hälsovården, som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet, har upprättat ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården och till vissa lagar som hänför sig till den. Utkastet grundar sig på regeringsprogrammet samt på ett avtal av den 23 mars 2014 mellan riksdagspartiernas ordförande om huvudprinciperna kring ordnandet av social- och hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriet ber kommunerna och vissa andra instanser om utlåtanden om lagpropositionen senast 14.10.2014. Effektbedömningen som gäller reformen blir klar i mitten av september. Utredningen om propositionsutkastets förhållande till grundlagen pågår fortfarande. Detta utredningsarbete kan orsaka detaljförändringar i utkastet till propositionen. Kommunerna ombes ta ställning till vilket social- och hälsovårdsområde baserat på specialupptagningsområdena den anser det befogat att höra till. Därför har begäran till kommunerna riktats till respektive fullmäktige. En beslutshandling angående fullmäktiges beslut i ärendet bör lämnas in till social- och hälsovårdsministeriet. De givna utlåtandena beaktas vid den slutliga justeringen av regeringens proposition. Regeringens proposition överlämnas till riksdagen under höstsessionen, efter remissrundan. Det är meningen att de lagar som ingår i propositionen träder i kraft i början av 2015. I den nya modellen separeras ordnandet och produktionen av tjänsterna. Ansvaret för att ordna vården ankommer på fem social- och hälsovårdsområden. Ansvaret för produktionen av vården ankommer på en kommun eller samkommun. Vårdområdet beslutar vilka kommuner och samkommuner som ansvarar för produktionen. De centrala målen för social- och hälsovårdsreformen är att främja befolkningens hälsa, välfärd och sociala trygghet, att trygga tillgången till jämlik social- och hälsovård i hela landet, att förstärka basservicen inom socialoch hälsovården samt att skapa en kostnadseffektiv och verkningsfull servicestruktur. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 26 Utkast till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården finns under adressen www.stm.fi/vireilla/lausuntopyynnot Bilagor och kompletterande material - som bilaga Begäran om utlåtande STM090:00/2013 - som bilaga Enkäten angående begäran om utlåtande Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn 044 386 1240 e-mail: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Behandling: Förslaget till kommuns utlåtande om utkastet till regeringens proposition till lagen om ordnandet av social- och hälsovård presenteras på mötet. Föredraganden delade i början av mötet ut ett beslutsförslag, bilaga 2 Enkäten angående begäran om utlåtande. De förslag till svar som upptas i bilagan diskuterades under ledning av föredraganden. Medlem Elo föreslog understödd av medlem Kaisla att man på fråga nummer 12 i enkäten om begäran om utlåtandet svara ja. Ordföranden konstaterade att det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som stöder föredragandens förslag röstar JA och den som stöder medlem Elos förslag röstar NEJ. Omröstningspropositionen godkändes. I omröstningen som förrättades genom namnupprop gavs 3 ja -röster (Siikala-Lautjärvi, Dahlström, Nordenswan-Lindén) och 4 nej -röster (Elo, Kaisla, Mäenpää, Tarnanen). Ordföranden konstaterade härefter att grundtrygghetsnämnden hade beslutat i enlighet med medlem Elos förslag. Ändrat beslutsförslag: Beslut: Föredraganden gjorde vidare ett ändrat beslutsförslag som följer: I fråga nummer 34 stryks den andra meningen som lyder Laskutusperiaatteet on linjattava kansallisesti / En linjedragning gällande faktureringsprinciperna bör göras på riksnivå. Grundtrygghetsnämnden beslutade 1. Svaren på frågorna nr 1-11 och 13-33 samt 35-46 ges enligt förslaget. 2. Fråga 12: I 12 regleras beslutet om att ordna social- och hälsovård. Syftet med beslutet om att ordna social- och hälsovård är att fast- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 27 ställa hur social- och hälsovårdsområdet ombesörjer genomförandet av organiseringsansvaret. Social- och hälsovårdsområdet beslutar om innehållet i beslutet om att ordna social- och hälsovård på basis av förhandlingar mellan social- och hälsovårdsområdet och kommuner samt samkommuner med produktionsansvar. Är förfarandet för utarbetande av beslutet om att ordna social- och hälsovård ändamålsenligt? Svar: Ja. 3. Fråga nr 34: Övriga anmärkningar angående 6 kap. Svar: Finansieringsreglerna förutsätter ännu preciseringar. 4. Föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att den godkänner kommuns utlåtande om utkastet till regeringens proposition till lag om ordnandet av social- och hälsovård enligt den ändrade bilagan nr 2. Detta ärende justerades på mötet. KST 154 Bilagorna 2a och 2b Förslag: Behandling: beslutar föreslå att fullmäktige skickar utlåtandet om utkastet till regeringens proposition till lag om ordnandet av social- och hälsovård enligt bilagan till social- och hälsovårdsministeriet som kommuns utlåtande. Stefan Svanfeldt föreslog understödd av Kirsi Martin att svaret på utlåtandebegärans fråga nummer 12 blir nej. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag röstar ja och de, som understöder Svanfeldts förslag röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandes förslag med 6 röster (Kaisla, Koroma-Hintikka, Louekoski, Pitkänen, Sneck, Tanskanen) mot 4 röster (Karell, Martin, Svanfeldt, Laaksonen). Beslut: Föredragandens förslag godkändes. = = = Nämnd Kommunfullmäktige