GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7

! GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Namn:

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs idag och i e< historiskt sammanhang. - Du lär dig de vanligaste musiksymbolerna som används. - Du ska kunna tyda och spela enklare noter samt själv skriva ner en egen melodi. - Du ska förstå hur ackord är uppbyggda Centralt innehåll: - Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för a< musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumenta>on. - Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk nota>on. Kunskapskrav och bedömning: Kunskapskraven handlar om i vilken grad du utvecklat förmågan tyda grafisk notabon, a< skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer med hjälp av musiksymboler, grafisk notabon, noter och ackordbeteckningar. För betyget E Eleven kan, ubfrån egna musikaliska idéer, bidra Bll a< skapa musik genom a< med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva hur olika kombinaboner av musikaliska byggstenar kan forma komposiboner som har en i huvudsak fungerande form. Eleven kan föra enkla och Bll viss del underbyggda resonemang om musikens olika funkboner För betyget C Eleven kan, ubfrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom a< med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinaboner av musikaliska byggstenar kan forma komposiboner som eher någon bearbetning har en fungerande form och karaktärisbsk sbl. Eleven kan föra utvecklade och relabvt väl underbyggda resonemang om musikens olika funkboner För betyget A Eleven kan, ubfrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom a< med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinaboner av musikaliska byggstenar kan forma komposiboner som har en fungerande form och en karaktärisbsk sbl. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om musikens olika funkboner

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 A< skriva ner/ notera musik kallas Musiknota8on, idag säger man Notskri;. Den Bdigaste formen uppfanns i Kina ca 1300 f.kr. Gammal notskrih kunde mest se ut som prickar, streck och lusbga tecken på e< papper, t.ex medelbda Neumer som inte visade exakta toner utan mer än hur melodin rörde sig. Den notskrih vi nu använder är från den Europeiska klassiska musiken och tog sin form som vi känner igen den ungefär runt 1700-talet. I bl.a Sverige och Tyskland he<e i musik tonen B Bdigare H! (vissa skriver och använder det forcarande) Man säger a< det var e< slarvigt skrivet litet b som råkade se ut som e< litet h. Det kallas det historiska felet. Exempel på gammal musiknota>on. 1

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Noter = musikens alfabet = e< sä< a< skriva ner musik! Här är några vikbga grundstenar man använder för a< kunna läsa & skriva noter: Vi kommer mest att använda oss av Piano eftersom det är ett tydligt och enkelt sätt att se och visa hur man tänker! Även om du spelar ett annat instrument så är musikteorin densamma... Puls - grunden för a< skapa eller spela musik. Ton - ljudvågor i olika svängningar som skapar höga eller låga ljud. Tempo - hur snabbt pulsen går. Takt - en ram för pulsen. Värde - bestämmer hur lång en ton ska vara. (notvärde) All musik har en puls och noterna följer den pulsen, precis som i språket där man har stavelser. Även fast du säger e< ord i e< långsamt eller snabbt tempo har det for[arande samma stavelser! Vad noter egentligen berä<ar för oss är lite förenklat två saker: Längd och Höjd! 1 Hur lång eller kort en ton ska vara? För a< visa de<a använder man noter med olika notvärden som alltså är olika långa /snabba! 2 Hur hög eller låg en ton ska vara (ljus eller mörk)? Man har e< notsystem med fem linjer och fyra mellanrum som man skriver sina noter på! Varje linje och mellanrum har en bestämd ton. På så sä< skapar man melodier! Vill man skriva ackord sä<er man in flera noter. 2

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Noter översäper toner. Det finns noter som betyder a< långa eller korta toner ska spelas eller sjungas. De har alltså olika notvärde. De fem vanligaste noterna ser ut så här: Exemplet nedanför är en fyrtakt. Pulsen: 3

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Toner 8ll noter? För a< veta exakt var tonerna ligger använder man sig av e< Notsystem. För a< veta vilken ton som ligger på en linje eller e< mellanrum så tar man hjälp av en Klav som är en sorts nyckel som låser fast tonerna. De<a är en G-klav som är den vanligaste. Den si<er på andra notstrecket nerifrån = där ligger då tonen G När man spelar piano är de<a tonerna du spelar med din högerhand. De<a är en F-klav. Den sä<er man på eärde notstrecket = där ligger då tonen F Används t.ex när man spelar med vänsterhand på piano eller om du spelar bas. De<a är en C-klav. Den sä<er man på tredje notstrecket = där ligger då tonen C Denna används för vissa instrument eller sångstämmor. Denna är ovanlig! De flesta typer av musik använder e< tonsystem som bygger på tolv toner. Sju av dessa är stamtoner och är t.ex de vita tangenterna på e< piano, de svarta tangenterna kallas för härledda toner. (trädets grenar) Stamtonernas namn kommer från alfabetets A B C D E F G Ciss/Dess Diss/Ess Fiss/Gess Giss/Ass Aiss/Bess Tonen G hi<ar du med hjälp av G-klaven. Hjälplinje / Hjälpstreck kan behövas ibland när notsystemet tar slut. Det finns ramsor som gör det lite enklare a< lära sig tonernas plats: F - D - B - G - E - En Glad Björn Drar Fort - E - C - A - F Följ AllBd Cissis Exempel 4

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 KOMMER DU IHÅG?: Vad heter det a< skriva noter med två andra namn och vilket använder man idag? Vart säger man a< de<a uppfanns någonstans? Vad he<e en sorts noter på medel8den? Vad är Puls, Tempo och Takt? Förstår du skillnaderna? Vad är det för två saker som noter egentligen berä<ar för oss? Förstår du vad notvärde är? se bilden * Vad heter den längsta noten? (En ton som man håller ner och räknar >ll fyra) Vad heter denna not? Kan du namnet på pauserna? Hur många notlinjer och mellanrum är det vi använder och vad kallas de<a? Förstår du hur man använder en hjälplinje? Kan du förklara vad en klav är? Till exempel G-klav Vet du vad stamtoner är och hur många är det? Skriv dem här: Vad är härledda toner? Har du förstå< a< på e< piano är UPP åt höger och NER åt vänster? Upp=Ljust Ner=Mörkt Skriv nu så många toners namn som du kan under varje not: (Tips! Använd stamtonerna och g-klaven) * 5

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Förtecken. Hur gör man då om man vill eller behöver skriva in låt oss säga tonen Diss (D#) i notsystemet istället? Jo, man använder förtecken! = Korsförtecken = höjer 1/2 = iss = B-förtecken = sänker 1/2 = ess = Återställningstecken = ändrar Bllbaka tonen Toner vi höjer slutar på ISS t.ex C#=Ciss D#= Diss och de vi sänker slutar på ESS t.ex Gb=Gess Eb= Ess Namnet kommer alltså från stamtonerna! T. ex D höjd = Diss D sänkt= Dess Regel: Ex. D# / Diss skriver man när man menar en ton eller e< D# ackord I notskrih sä<er man förtecknet innan noten för a< visa tydligt! D# Om du vill hi<a låt oss säga tonen Giss (G#) så letar du eher G av stamtonerna och sedan en halv upp! Förtecken sänker eller höjer e< halvt tonsteg = närmsta tonen upp eller ner! Samma sak gäller på t.ex gitarr, men där har vi inga svarta tangenter som hjälper oss a< hi<a rä<! 6

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Skalor / Tonart En skala = förråd = toner som hör 8ll en viss tonart. Om en låt går i G dur (G) så har de flesta tonerna som används (i sången, melodier, solon mm.) sin grund i G-dur skalans tonförråd alltså där tonen G är grundton. I t.ex Dm är D grundton. En dur eller mollskala är en tonföljd som precis som stamtonerna har 7 toner och slutar sedan på ton 8. (ton 8 har samma namn som ton 1) Det finns olika sorters mollskalor, men vi lär oss ren mollskala. Regel: Man får inte använda samma tonnamn mer än en gång. ex. Dm skala: D E F G A Bb C (d) inte D E F G A A# C (d) Teknik ap räkna ut dur eller mollskalor med hela eller halva tonsteg: Mönster för durskalor är: helt, helt, halvt, helt, helt, helt, halvt Mönster för mollskalor är: helt, halvt, helt, helt, halvt, helt, helt Den enklaste a< förstå är C-dur skalan för den utgår från våra vita tangenter från tonen C Bll nästa ton C. Ton 1-7 är nya och ton 8 är den man startade på fast högre upp. Avståndet 8 toner kallas för Oktav (å<a på labn) C Dur skalan: C Moll skalan: Om du sedan försöker spela en D dur skala märker du a< du behöver använda svarta tangenter för a< AVSTÅNDET ALLTID SKA KUNNA VARA SAMMA mellan tonerna du spelar och för a< det ska klinga i t.ex DUR TEST. Prova a< spela två valfria Durskalor med hjälp av tekniken ovanför. 7

Fasta förtecken GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Fasta förtecken visar vilken tonart det är man spelar i! Ex. visar korsförtecken på tonerna F och C a< det är tonarten D-dur / Bm. Varje gång man ska spela tonerna F och C spelar man istället Fiss och Ciss. Man skriver fasta förtecken direkt eher G-klaven som då gäller hela låten så slipper man si<a och göra förtecken varje gång man ska skriva en höjd eller sänkt stamton. Smart va! Parallelltonarter = tonarter i Moll Varje tonart i Dur har en kompis i Moll, en parallell tonart! Parallell = motsvarande Exakt samma toner du använder i Dur-skalan använder du i Moll-skalan, men du startar din moll-tonart exakt 1 1/2 ton under dur grundtonen (Du kan även räkna från ton 6 i durskalan.) Det finns en ramsa för durskala med korsförtecken: Gå Du Axel EHer BerBls Fiskar G-dur har e< korsförtecken (Gå), D-dur har två (Du), A-dur har tre (Axel), E-dur har fyra (EHer) etc. Ramsan för durskala med b-förtecken är: Frosten Bestal Esters Astrar Dess Gestalt F Bb Eb Ab Db Gb Här ser du Dur-tonarter i den y<re ringen och motsvarande Moll i den inre ringen! Kvintcirkeln hjälper dig när du ska hi<a rä< ackord Bll en melodi eller då du behöver byta tonart. Även fast man har by< alla ackord så låter det ändå likadant. Det kallas för a< transponera = transpose = fly<a om/kasta om! Bra a< ha Bll hjälp när man gör en egen låt och vill hi<a ackord som passar extra bra ihop! 8

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Takt och taktart En takt är en ram för pulsen a< hålla sig inom. (ungefär som små por>oner av en låt) I varje takt finns det då alltså sedan e< antal grupper av pulsslag och när man räknar dem vet man vilken takt en låt går i. Det finns därför musik i olika takt som man spelar. Det heter taktart. Den absolut vanligaste taktarten för oss är 4/4 (4-takt) som den mesta pop, disco, techno och rockmusiken går i!! Man skriver det som e< bråk, i noter så här: och i skrih: 4/4 (betyder a< denna låt går i fyra Värdedels takt.) Den övre eller första siffran är hur många taktslag en takt innehåller. Den undre eller sista siffran är vilket notvärde ep taktslag är. Man delar in takten (grupperna) genom a< sä<a e< taktstreck och regeln är a< om det är 4/4 så får det HÖGST vara FYRA PULSSLAG i en takt, sedan måste man sä<a taktstreck och fortsä<a i nästa takt! Det finns som sagt massa olika taktarter. ex 3/4, 7/4, 6/8. En vals går i 3-takt (123 123) och Mission Impossible går i 5-takt Tempo = pulsens has8ghet Tempot kan man ändra, men inte notvärden som all8d är samma. De spelas t.ex bara långsammare när tempot sänks. När man idag talar om tempo/puls använder man ohast BPM = Beats Per Minute - på svenska Pulsslag per minut. Innan man använde appar eller taktmaskiner så hade man i klassisk musik speciella ord för tempot. Några exempel är: Largo långsamt och "bre<" (40 60 bpm) Adagio långsamt och med lä<het (66 76 bpm) Moderato må<ligt fort (108 120 bpm) Allegro gla<, hasbgt (120 168 bpm) Psst. Det finns även trumnoter. De ser lite annorlunda ut och istället för toner markerar man vilken trumma man ska spela på ehersom man inte spelar rena toner på de flesta slagverksintrument. Noternas betydelse är densamma. 9

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 KOMMER DU IHÅG?: Vet du hur e< korsförtecken och e< B-förtecken ser ut? Vet du också vad de gör med en ton? Om t.ex en ton heter Diss vilket tecken har man använt då? Vad är ep halvt och ep helt tonsteg? Har du förstå< a< på en gitarr är UPP åt höger och NER åt vänster? Upp=Ljust Ner=Mörkt Kan man hi<a tonerna som finns på e< piano även på en gitarr? Kan du förklara vad en skala är och hur många toner har den? Vad har oktav för siffra i en skala? Vad är en grundton? Om man skriver fasta förtecken eher G-klaven, vad får man reda på då? Varje Durskala och dur tonart har en kompis i Moll, vad heter det med e< annat ord? Kan du någon av ramsorna för skalorna med kors och b-förtecken? Har du förstå< vad en kvintcirkel är och hur den fungerar? Vad fungerar en takt som? Kan du några olika taktarter och vilken är den vanligaste? Vet du hur e< taktstreck fungerar? Om man sänker eller höjer has8gheten på en låt, vad ändrar du då? BPM, vad är det en förkortning av och vad heter det på svenska? 10

Intervall = avståndet mellan toner GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Du vet ju redan a< det är 12 toner som vi använder. 7 stamtoner och 5 härledda toner och a< när de är slut så börjar det från början igen fast då låter tonerna ljusare. Du har också redan lärt dig a< en oktav är 8 toner. Mellan en ton och en annan är det ep avstånd som i musik kallas intervall och det handlar egentligen om vilken plats en ton har. Den platsen har en siffra som även har speciella namn. I exemplet utgår vi från C D E F G A B C alltså c-dur skala där C är grundton med nr 1. 1 1-2 1-3 1-4 1-5 1-6 1-7 1-8 I notskrih ser det ut så här: Det finns intervall 8ll alla de 12 tonerna! t.ex en liten ters blir moll och liten sep8ma blir 7 ackord t.ex C7 Kända intervaller mellan de två första tonerna: Sekund: I e< hus vid skogens... och Broder Jakob Ters (stor ters=dur): Gubben Noa Kvart: När trollmor har lagt... Kvint: Blinka lilla... 11

AP bygga ackord Tips. Ha koll på intervall på sid 10 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Tre toner eller fler sambdigt bildar e< ackord och två grundackord som man utgår ifrån är Dur och Moll-ackord. Grundtonen är allbd nr 1 och det hör du på ackordets namn. A moll = A D dur = D G# moll = G# Det finns en formel för a< man lä<are ska lära sig a< spela ackord och den lyder: Dur = 1 + 4 + 3 (Grundton + 4 halva tonsteg + 3 halva tonsteg) Moll = 1 + 3 + 4 (Grundton + 3 halva tonsteg + 4 halva tonsteg) Ex C-dur ackordet Ex C-moll ackordet Grundton (1) - Ters (3) - Kvint (5) Grundton (1) - liten Ters (3) - Kvint (5) Man behöver inte allbd spela ackordet i ordninge 5 utan man kan lika gärna vända på tonerna 1 eller 3 Man behöver inte allbd spela ackordet i ordningen 3 utan man kan lika gärna vända på tonerna 5 eller 1 Man behöver inte allbd spela ackordet i ordningen 1 utan man kan lika gärna vända på tonerna 3 eller 5 Ackorden klingar likadant men låter bredare! Dessa heter inverterande ackord Utöver Dur och Moll finns det massa olika sorters ackord som färgar ackordet och musiken. Vad du gör är a< du lägger >ll flera intervall >ll di< ackord Pröva dessa: Regel när du skriver: Dur = ackordets bokstav tex C Moll = e< liten m eher. tex Cm Känner du igen denna ackordföljd? 12

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Spela e;er noter Nu är det dags a< försöka tyda noterna och se om du kan följa dem!? Här har du fyra exempel som du ska försöka spela på piano. Form Av en massa toner med viss tonhöjd, styrka och klangfärg blir det inte bara e< musikverk helt utan vidare. All slags musik från den enklaste visa, stor opera eller tuffaste rocklåt, behöver en form. Den vanligaste formen, särskilt för en sångkomposibon, är den tredelade visformen: Formen på blinka lilla är: A B A Form på en pop/rocklåt delas upp i t.ex: Intro Vers Brygga Refräng S;ck Solo Outro 13

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 KOMMER DU IHÅG?: Hur många toner måste det vara för a< det ska kallas e< ackord? Vilka toner använder man när man bygger e< dur eller mollackord? Tips. siffror/plats/intervall Vilken siffra(plats) har allbd grundtonen? Om du spelar en liten ters hur låter ackordet då? Vet du hur man gör för a< skriva dur eller mollackord förkortat? Kan du förklara vad en skala är och hur många toner har den? Vad har oktav för siffra i en skala? Vad är en grundton? Lyckades du spela e;er noterna på sidan 12? Har du förstå< vad form är? 14

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 På sidorna 15 och 16 ska du få testa dig själv om du kan lista ut pianoackorden? Ackordbeteckningen--visar-vad-det-ska-vara-för-ackord,-fyll-i-med-prickar-de-rä9a-ackorden!- G D E Gm Fm Bm D b D # G b A # 11 15

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 16 Skriv&på&raden&under&vad&ackordet&heter!!& 16

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 17