ALLMÄNNYTTIGA VERK EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande varje kongressperiod. För upplysningar besök www.epsu.org Jan Willem Goudriaan Politiskt ansvarig, EPSU Här kan du ta reda på vem din EPSU representant för allmännyttiga verk är: www.epsu.org/a/380 Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Trygg tillgång till energi, rent vatten och hållbar avfallshantering är grundläggande behov för alla i samhället. De som använder dessa rättigheter måste ha förtroende att deras behov möts, och att de tillgodoses på ett rättvist och miljömässigt ansvarigt sätt till ett rättvist pris. Bästa sätt att göra det är genom offentlig kontroll och t.o.m. ägande av allmännyttiga verk och genom ordentlig reglering av de privata och offentliga verk, som sörjer för dessa behov. Alltför ofta lämnas just de människor utanför ekvationen som faktiskt sörjer för behoven - de anställda i allmännyttiga verk. EPSU:s uppgift är att se till att el-, gas-, vatten- och avfallsanställdas rösters hörs på europeiskt plan. Vi representerar arbetstagare i denna bransch och vårt ansvar är att trygga att deras sakkunskap inom allmännyttiga verk etableras som beståndsdel i EU:s politik. Vad är anknytningen till EU? brist på investeringar, högre priser för hushållen och mer energifattigdom. Allt detta har hänt. Efter tio år och tre större omgångar lagstiftning håller EU fortfarande på att laga det som har slagits sönder, med löntagare och användare som vacklar omkring av konsekvenserna. Det har gjort det svårare att göra något åt klimatförändring och trygga försörjningen. Europakommissionen fortsätter att studera hur konkurrens kan införas i vattenbranschen. Deras förslag att liberalisera vattentjänster har stoppats av EPSU och en bred koalition vattenaktiva, sociala grupper och miljöorganisationer. Att förhindra, minska och återanvända avfall är ett av EU:s politiska mål som EPSU delar. Men vi ifrågasätter om en EU-marknad för avfall borde inrättas och reglering försvagas. EPSU varnade att om man införde konkurrens och den inre marknaden inom el och gas skulle det leda till omfattande förlust av arbetstillfällen, urholkning av kompetensbasen, maktkoncentration och vinst i händerna på några få megabolag, förlust av demokratisk kontroll, Vilka är våra viktigaste mål? Om man befinner sig i ett hål ska man sluta gräva. EPSU vill att EU politiker tänker om erfarenheterna av de liberaliserade el- och gasmarknaderna och sätter stopp för
export av dessa dåligt fungerande produkter till grannländer i Sydöstra Europa, Ukraina och längre bort. EPSU sätter energibranschens egenskap av offentlig tjänst i främsta ledet. Detta grundar sig på många års erfarenhet av välfungerande, reglerade och ofta offentligt ägda energisystem, som garanterade en bra affär för användarna, investeringar i ny kapacitet, kompetenta arbetstagare och tjänster av hög kvalitet. Vi vill att Europas medborgare ska ha sitt ord med i spelet om sin energiframtid och inte lämna den till obestämda marknadskrafter och företagens girighet. Att trygga säker försörjning, minska vårt bränsleberoende och främja stora offentliga investeringar i energieffektivitet, förnybar energi och teknik som minska global uppvärmning hör till EPSU:s viktigaste mål.. Vår inriktning är på vattenförsörjning som mänsklig rättighet och en hållbar vattenpolitik. Vi vill ha mer samarbete mellan offentliga vattenbolag och kommer att motverka konkurrens och liberalisering. Och i avfallsbranschen är EPSU:s syfte att gör något åt den mördande konkurrens som undergräver löner och arbetsvillkor, där arbetstagare dödas på grund av osäkra arbetsformer och alltför långa arbetstider. Inom energi-, vatten- och avfallsbranscherna försöker vi också få en reglering av outsourcing och bättre löner och villkor för berörda arbetstagare. upp frågorna med europeiska institutioner och med arbetsgivarorganisationer, som vi verkar med inom en europeisk social dialog. Panel ett Social dialog - allmännyttiga verk: Vilka är EPSU:s partnerorganisationer på arbetsgivarsidan? Elbranschen: Eurelectric: www.eurlectric.org Europeiska sociala dialogkommittén Uppnått! Avtal om arbetsmiljö, om jämställdhet, om energi i Sydosteuropa www.epsu.org/r/99 Gasbranschen Eurogas www.eurogas.org Uppnått! Avtal om våld på arbetsplatsen www.epsu.org/r/98 EPSU har också engagerat sig för en social dialog inom vatten och avfall. Panel två Var kan jag få reda på mer? På vår webbplats finns sidan om allmännyttiga verk på www.epsu.org/publicutilities Energi (utredningar, politik och annan verksamhet) www.epsu.org/r/34 Vatten (kampanjer och arbete med vattenaktivister) www.epsu.org/r/38 Avfall, hållbar utveckling, arbetsmiljö www.epsu.org/r/37 Glöm inte att kolla vår utredningspartner PSIRU för utvecklingen inom energi, vatten och avfall på www.psiru.org Vad försöker EPSU åstadkomma? EPSU vill ha en politik inom allmännyttiga verk, som alla Europas folk kan känna sig stolta över. Europas medborgare vill ha ofarligt dricksvatten, energi för att värma sina hem och att samhällets avfall hanteras på lämpligt sätt. Och för att säkra detta har vi praktiska, förnuftiga förslag. EU behöver ett regleringssystem som är demokratiskt och öppet, med garanterade långsiktiga mål och investeringar, och en välkvalificerad kompetensbas inom dessa branscher som är beroende av tekniskt kunnande. Löntagare och deras fackliga organisationer inom EPSU har engagerat sig att driva dessa politiska mål och att direkt ta
STATS- OCH EUROPEISK FÖRVALTNING EPSU:s utskott väljer en ordförande och viceordförande varje kongressperiod. Upplysningar finns på www.epsu.org Nadja Salson Politiskt ansvarig, EPSU Ta reda på vem som är din EPSU representant för stats- och europeisk förvaltning här: www.epsu.org/a/88 Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Stats- och europeisk förvaltning - statsanställda och statstjänstemän som mestadels arbetar i statsdepartement, statliga verk och EU institutioner - är en ytterst känslig bransch. Den utsätts för många reformer, som ofta drivs enbart av ekonomiska skäl från decentralisering och anpassning av arbetsvillkor och status till den privata sektorn, till privatisering av somliga centrala funktioner och tjänster. Fackliga rättigheter är ofta mer begränsade än i andra branscher. Vi försöker få ett ordentligt erkännande av denna bransch som en investering i ett demokratiskt, rättvist samhälle som grundas på lagar och bestämmelser, inte som ekonomisk börda, som den ofta beskrivs av politiker. Globalisering och EU-integrering kräver tvärtom en kraftigare regleringsroll för regeringar, samt europeiska och internationella institutioner. EPSU är emot en avreglerad, marknadsbaserad agenda och ser ökande angrepp på dem, som arbetar i statsförvaltning som angrepp på det allmänna intresset för ett demokratiskt, rättvist samhälle. EPSU har med framgång skapat profiler för somliga grupper arbetstagare inom branschen. Inom kriminalvården har vi inriktat oss på frågan om överbeläggning och samordnat krav på säkerhet och behandling av personalen. Inom försvarsbranschen har frågorna om fackliga rättigheter och privatisering lyfts fram. Några av våra medlemsförbund håller också på att utarbeta andra nätverk för yrkesgrupper, som t.ex. körkortsinspektörer. EPSU försöker få till stånd ett meningsfyllt utbyte med arbetsgivare, både i syfte att åtgärda och förbättra kvaliteten på arbetsvillkor och tjänsteutförande. Under tio års tid har vi stadigt utarbetat ett förfarande med social dialog med de 27 EU-ländernas generaldirektörer för statsförvaltning och Europakommissionens generaldirektorat Förvaltning och personal (EUPAN). Som största representativa fackliga organisation inom branschen leder EPSU de fackliga organisationernas delegation för stats- och europeisk förvaltning (TUNED), som inrättades i februari 2005.Detta har lett till gemensamma ställningstaganden som antagits med EUPAN om jämställdhet och mångfald, mobilitet och ledarskap. I januari 2008 börjades en ny fas, som för oss närmare en formell sekto-
riell social dialog med förfaranderegler och ett arbetsprogram för perioden 2008-2009. Vad är anknytningen till EU? Statsförvaltningar påverkas i allt högre grad av EU:s program om bättre reglering, statsfinanser av hög kvalitet (inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakt) och den inre tjänstemarknaden, såväl som EU:s sociala regelverk. Reformfördraget omfattar en ny rättslig grund för administrativt samarbete och erkänner att effektivt genomförande av EU-lag, som är väsentligt för att EU ska fungera väl, är en fråga av allmänt intresse. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna ger medborgarna rätt till god förvaltning såväl som fackliga rättigheter. Detta är potentiellt positiva inslag om de utvecklas i rätt riktning, i samband med den nya rättsliga grunden om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) samt protokollet om tjänster i allmänhetens intresse (SGI). Det informella samarbete som EU:s generaldirektörer för statsförvaltning haft genom EUPAN:s arbetsgrupp om ledning av mänskliga resurser (HRWG) har varit en integrerad del i viktiga avtalsfrågor. Mobilitet, lönesystem, och prestationsbedömning som omfattar prestationsrelaterad lön, pensioner, karriärsystem, rekryteringspolitik och offentliga sektorns prestationer kontrolleras och jämförs. Det finns en tendens i riktning mot att låna och använda metoder från privata sektorn i offentliga sektorn utan att ta någon vidare hänsyn till de anställdas eller deras fackliga företrädares synpunkter eller direkta erfarenheter, trots att somliga arbetsgivare börjat förstå att dessa metoder har sina gränser. Framsteg som nyligen gjorts i riktning mot en meningsfull social dialog på EU nivå är ett viktigt redskap för att återställa balanserade synpunkter och politik inom branschen. främst att förbättra arbetsvillkor och erbjuda ett samordnat fackligt svar på de dubbla angreppen privatisering och rationalisering, samt också att utarbeta en positiv inriktning för sektorn. Dessa åtgärder införs med få oberoende utvärderingar av kvalitetsnivån och oklara målsättningar, oftast grundade på förnimmade skyldigheter om den inre marknaden. EPSU vill få till stånd positiva hänvisningar till statsförvaltning i EU lagstiftning, som kräver väl fungerande tjänster, som ska utarbetas och byggas ut. Det är särskilt viktigt att belägg för misslyckande med marknadsutsättning in statsförvaltningar erkänns. Panel ett Social dialog statsförvaltning: Vem är EPSU:s sociala partner? EUPAN är ett informellt nätverk för generaldirektörer med ansvar för statsförvaltning i Europeiska unionens medlemsstater, anslutnings- och kandidatländer samt Europakommissionen. För ytterligare information om EUPAN, se www.eupan.eu/3/26 För information om vilket land som har ordförandeskapet i EU, se www.eupan.si Panel två Vad kan jag ta reda på mer? www.epsu.org/nationaladministration Vad försöker EPSU åstadkomma? EPSU är den mest representativa organisationen inom statssektorn, och omfattar alla EU- och anslutningsländer. Detta faktum stärker våra möjligheter att tala för löntagare i statsförvaltningar. Vårt syfte är först och
KOMMUNFÖRVALTNING EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande för varje kongressperiod. Upplysningar finns på www.epsu.org Penny Clarke Politiskt ansvarig, EPSU Ta reda på vem som är din EPSU representant för kommunförvaltning här: www.epsu.org/a/92 Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Det ligger i sakens natur att kommunala tjänster är i frontlinjen för offentliga tjänster. Användarna har direkta erfarenheter av de som sörjer för dessa tjänster, oavsett om de är brandmän, hanterar avfall, stöder polisens verksamhet eller lokala förvaltare som utfärdar handlingar och ger råd. EPSU har engagerat sig för att trygga att alla användare erbjuds tjänster av högkvalitet. EPSU har engagerat sig för effektiva offentliga tjänster av hög kvalitet, som grundas på en välutbildad och kompetent arbetsstyrka. En viktig andel i detta engagemang är kommunala och regionala anställdas arbetsvillkor, men det är ändå bara en del. EPSU har också engagerat sig för att främja öppen, transparent offentlig upphandling, som har som främsta mål att trygga väsentliga tjänster. EPSU är övertygat att en bedömning av offentliga upphandlingssystem innebär att bedöma deras miljö- och sociala inverkan, så väl som vad de kostar. EPSU söker ständigt att förbättra försörjning av offentliga tjänster. Vi bedömer vaksamt inverkan av offentlig-privata och offentligt- offentliga partnerskap (OPP och PPP) i kommunal och regional förvaltning, tillsammans med andra former av marknadsutsättning. Vad är anknytningen till EU? Samtidigt som EU:s politik ger ett visst erkännande åt kommunal och regional förvaltning, t.ex. i sammanhållnings- och delaktighetspolitiken, är den viktigaste politiska inriktningen tyvärr inställd på att utöka sidor av den inre marknaden i sektorn. Den inställningen innebär att man avsäger sig möjligheten att fira den sammanhållningsroll som kommunförvaltning kan spela i samhället. EU:s perspektiv härrör i stort sett från när konkurrens infördes för att trygga lägsta möjliga ekonomiska pris för tjänster. Detta tar dock ingen hänsyn till ett socialt eller miljömässigt perspektiv. Denna snedvridning mot den inre marknaden riskerar också att undergräva lokala kollektivavtal, vilket blir särskilt tydligt när företag tillåts driva verksamhet från en EU-medlemsstat till en annan utan att ta hänsyn till lokala regler och normer.
Vad försöker EPSU åstadkomma? Inom branschen för kommunförvaltning har EPSU ett starkt förhållande till sin sociala partner: Council of European Municipalities and Regions (CEMR) (Rådet för europeiska kommuner och regioner). Organisationerna har gemensamt engagerat sig att trygga att kommunförvaltningars värderingar och syften både firas och skyddas. I januari 2004 inrättades en sektoriell social dialogskommitté för kommunal och regional förvaltning mellan parterna. Kommittén arbetar nu på sitt tredje arbetsprogram för perioden 2008-2010, som beslutades i plenum i december 2007. Arbetsprogrammet identifierar följande prioriteringar: att främja sociala dialogen och bidra till kommissionens målsättning att stärka sociala dialogen i nya medlemsstater och kandidatländer; utvärdera erfarenheter av olika former för att erbjuda kommunala tjänster (outsourcing/insourcing, PPP, mellankommunalt samarbete); tackla trakasserier och våld på arbetsplatsen och främja jämställdhet samt att förena arbete och familjeliv. Parterna har enats om att kommuner måste främjas i de nyaste EU-medlemsstaterna, att sektorn är en integrerad del av att främja social delaktighet i hela EU, och att det är viktigt att rekrytera och behålla personal av högkvalitet genom starka arbetsvillkor. Kommunala och regionala förvaltningars rätt att själva bestämma hur de bäst kan använda dina pengar är ett grundläggande inslag i ett demokratiskt samhälle. Det är en direkt - kanske den mest direkta - återspegling av hur en plats önskar organisera utbudet av väsentliga tjänster. Ansvarig förvaltning av budgeten handlar om att möta lokala behov på hållbart sätt. Ekonomiska genvägar har konsekvenser, för väsentliga tjänster, för användarna och för samhällsskadan som blir resultatet av det. EPSU är i främsta ledet i kampen för att trygga att EU erkänner din kommuns rätt att erbjuda tjänster direkt till medborgarna, samt att trygga att offentlig upphandling aktivt stimulerar system i vilka oumbärliga tjänster kan blomstra. Om dessa rättigheter inte försvaras blir resultatet en allt större ekonomisk, för att inte tala om samhällelig kostnad. Panel ett Sociala dialogen kommunförvaltning: vem är EPSU:s sociala partner? Council of European municipalities and regions: www.ccre.org Kommittén arbetar nu med sitt tredje arbetsprogram för perioden 2008-2010, som beslutades vid plenum i december 2007. Uttalanden och andra handlingar som kommittén har gett ut sedan 2004 omfattar: Studie om omstrukturering i kommunal och regional förvaltning (juni 2008) Uttalande om aktiv delaktighet (februari 2008) Riktlinjer om jämställdhetsplaner (december 2007) Uttalande om grönboken om arbetslagstiftning (maj 2007) Uttalande om utvecklingen av den sociala dialogen i kommunal och regional förvaltning (november 2006) Rapport om att stärka den sociala dialogen i de nya medlemsstaterna och kandidatländerna (oktober 2005) Uttalande om och kartläggning av EU:s sysselsättningspolitik (maj 2005) Uttalande om distansarbete (januari 2004) Panel två Var kan jag ta reda på mer? www.epsu.org/localgovernment Offentlig upphandling, kommuner och EU: låga kostnader = låga normer!
SOCIALA TJÄNSTER OCH SJUKVÅRDEN EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande för varje kongressperiod. Upplysningar finns på www.epsu.org Tamara Goosens Politiskt ansvarig, EPSU Ta reda på vem som är din EPSU representant för sociala tjänster och sjukvården här: www.epsu.org/a/55 Sociala tjänster och sjukvården är en stor och mångfaldig sektor, som omfattar många olika tjänster som sjukhus, barnomsorg, hälsovård i samhället, socialarbete samt boende för äldre och funktionshindrade. Vi företräder 3,5 miljoner sjukvårds- och socialtjänstanställda i hela Europa och engagerar oss i ett brett urval frågor å deras vägnar. Yrkesgrupperna omfattar allt från socialarbetare till läkare, sjukhusstädare, läkarsekreterare och sjuksköterskor. EPSU är den europeiska arbetsmarknadens erkända part för anställda inom sjukhusbranschen i hela Europeiska unionen. Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Sjukvård och sociala tjänster, samt sjukhustjänster, är väsentliga när det gäller att garantera mänskliga rättigheter. Det är en del av medlemsstaternas offentliga ansvar att främja en hög nivå av folkhälsa och socialt skydd, samt att trygga tjänster av högkvalitet. Sjukvårds- och sociala tjänster måste organiseras på grundval av gemensamma europeiska social värderingar, som omfattar solidaritet, social rättvisa och social sammanhållning. Det är väsentligt att EU:s inre marknad eller konkurrensregler inte begränsar EU:s medlemsstaters självständighet när de sörjer för dessa nationella ansvarsområden. Det är i folkets, samhällets och arbetstagarnas intresse att detta ska vara av ytterst vikt för EPSU. EU bör därför stödja och driva medlemsstaterna och angränsande länder i riktning mot att utveckla och bibehålla starka, välfinansierade sjukvårds- och sociala infrastrukturer, som styrs och regleras av offentliga myndigheter.
Villkoren som sjukvårds- och socialtjänstanställda arbetar under är väsentliga för att väl utföra tjänsterna. Det är omöjligt att erbjuda tjänster av hög kvalitet utan tillräcklig personal eller en hälsosam och trygg arbetsmiljö. Arbetstagare måste erhålla lämplig lön och utbildning. EPSU är bekymrad över de långa, oregelbundna arbetstiderna i branschen och de svårigheter som många arbetstagare har att förena sitt arbete med privat- och familjeliv. Som fackliga organisationer måste vi bekämpa bristande jämlikhet samt dålig behandling i Europa. De enorma löne- och levnadsvillkorsklyftor som förekommer tvingar sjukvårdsanställda att migrera, vilket gör den utsatta för exploatering av oetiska förmedlingar och arbetsgivare. Vad är anknytningen till EU? Europeiska unionen har sedan slutet av 1990-talet utökat sitt inflytande inom sjukvården och sociala tjänster genom en serie domstolsutlåtanden. Dessa domar, i synnerhet om patienters rörlighet, har öppnat dörren för ytterligare marknadsutsättning inom sektorn. tvinga fram detta. Yrkesrepresentanter, NGO, samt HOSPEEM, European Hospital and Healthcare Employers Association (europeiska sjukhus och sjukvårdsarbetsgivarföreningen) har basunerat ut en appell om principerna som ligger till grund för sjukvårds- och social tjänster. Panel ett Sociala dialogen sjukhussektorn: vem är EPSU:s sociala partner? European Hospital and Healthcare Employers Association www.hospeem.eu Kommittén arbetar nu med sitt tredje arbetsprogram för perioden 2008-2010, som beslutades vid plenum i juni 2008. Panel två Var kan jag ta reda på mer? www.epsu.org/healthandsocialservices Lagliga och halvlagliga initiativ kommer bara att förvärra situationen, och sätta ytterligare tryck på regeringar att reformera sjukvården och socialtjänsten till ett konkurrens- och/eller marknadsbaserat system. Den utvecklingen måste motarbetas genom att i hela Europa anta och verkställa offentlighetsprinciper, inklusive allmängiltighet, ansvarighet, rimliga priser och framför allt, solidaritet. Vad försöker EPSU åstadkomma? EPSU erkänner att det som kommer att garantera grundläggande rättigheter och göra sjukvårds- och sociala tjänster tillgängliga för alla är politisk vilja. EPSU har välkända meriter när det gäller att skapa kraftfulla allianser med andra intresseorganisationer för att
JÄMSTÄLLDHET OFFENTLIGANSTÄLLDA VISAR VÄGEN EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande för varje kongressperiod. Upplysningar finns på www.epsu.org Ta reda på vem som är din EPSU representant för jämställdhet här: www.epsu.org/a/692 Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Över 65% av offentliganställda i Europeiska unionen är kvinnor, som är värda ett erkännande för den roll de spelar och för den lön de får. Att sluta könslöneklyftan och förbättra kvinnors löner är en mycket viktig fråga för EPSU. Löneklyftan i offentliga tjänster handlar om att kvinnor får mindre betalt än män för samma arbete eller arbete av samma värde. Det handlar också om att kvinnor har färre karriärmöjligheter än män. Inom EPSU eftersträvar vi att uppnå jämställdhet i beslutsfattande organ och utskott. Av de åtta högsta ställningarna i EPSU upptas fyra för närvarande av kvinnor, inklusive ordförande, generalsekreterare och vice ordförande. EPSU:s jämställdhetskommitté har ställning enligt stadgarna som styrelsen. Mer måste ändå göras för att bli riktigt representativ för den stora kvinnliga majoriteten av våra medlemmar. Vad är anknytningen till EU? Samtidigt som offentliga sektorn i hela Europa har bättre meriter än den privata sektorn vad gäller löneklyftan, familjevänlig politik och arbetstid riskerar pågående reformer att undergräva tidigare landvinningar. Ett betydande antal jobb i offentliga sektorn utförs av kvinnor som arbetar för låga löner. Avsaknad av barn- och äldreomsorg av kvalitet till rimligt pris och tillräcklig betalning för föräldra- och pappaledighet ökar jämställdhetsgränserna. Det är på hög tid att driva ett konkret engagemang att förbättra barn- och anhörigomsorgsarrangemang.
Vi citerar ett viktigt EPSU-dokument: Det är inte godtagbart att mer än femtio år efter principen om likalön för män och kvinnor stadfästs i Romfördraget och 34 år efter likalönsdirektivet tjänar kvinnor i genomsnitt 15% mindre än män i EU. Som en av de främsta arbetsgivarna för kvinnor kännetecknas till exempel vårdsektorn av otrygga och jobb med låga löner, oregelbundna arbetstider och få karriärmöjligheter. Trots att personalbrist och efterfrågan på vårdanställda förväntas öka i Europa har regeringar inte lyckats göra branschen mer attraktiv för både manliga och kvinnliga arbetstagare. EU:s agenda om en avreglerad inre tjänstemarknad förvärrar situationen, trots EU:s förnyade förbindelse att nå jämställdhet i hela Europa. Vad försöker EPSU åstadkomma? I samarbete med våra systerorganisationer ISKA och EFS vill EPSU finna metoder att tackla värdediskriminering, inklusive driva kampanjer för förbättrad EU-lagstiftning. EPSU kräver i synnerhet bättre EU-lagstiftning om likalön och moderskapsskydd, samt rätt till betald föräldraledighet och betald pappaledighet. EPSU försöker också få in en obligatorisk jämställdhetsklausul i alla offentliga kontrakt för att undvika en försämring av kvinnors arbetsvillkor när tjänster läggs ut på entreprenad. EPSU vill lyfta fram vikten av att införa eller öka minimilönenivåer och specifika ökningar av lågavlönade jobb/lönegrader, och driva kampanjer för deltidsarbetandes rätt att få/ återvända tillheltidsarbete. Det är också väsentligt att sätta av medel som ägnas åt att sluta löneklyftan. EPSU försöker höja medvetenhet om jämställdhet som mänsklig rättighet och att utarbeta utbildning för kvinnor om löneförhandlingar och jämställdhet för löneförhandlare. Social dialog på EU-nivå är ett annat viktigt redskap, som europeiska tvärsektionella avtal om jämställdhet som beslutades 2005. Vi måste sätta mer tryck på arbetsgivarna att bättre genomföra avtalet. Som del av EFS delegationen kräver EPSU för närvarande en omarbetning av föräldraledighetsavtalet. I våra branscher har vi förhandlat riktlinjer med arbetsgivare om jämställdhetsplaner i kommunala och regionala förvaltningar, en jämställdhetsverktygslåda inom elbranschen, beteenderegler om etisk gränsöverskridande rekrytering och kvarhållning inom sjukhussektorn och en handbok om goda metoder inom statssektorn. EPSU är också i frontlinjen när det gäller att främja jämställdhet genom europeiska företagsråd, t.ex. inom företaget Suez, med ett uppföljningsavtal om jämställdhet och mångfald i juni 2007.
EPSU OCH GLOBALA FRÅGOR ARBETET MED INTERNATIONALEN FÖR STATS- OCH KOMMUNALANSTÄLLDA (ISKA) Maria ANNAS Ylva Thorn ISKAs ordförande Peter Waldorff ISKA:s generalsekreterare Internationalen för stats- och kommunalanställda (ISKA) är offentliganställdas förbunds globala fackliga federation. ISKA företräder omkring 650 medlemsorganisationer i 150 länder: www.world-psi.org. Tillsammans organiserar dessa förbund mer än 20 miljoner offentliganställda, och sörjer för tjänster i statsförvaltningar, sjuk- och socialvård, kommunala och lokala tjänster, samt allmännyttiga verk. ISKAs kampanjer ISKA driver kampanjer för offentliganställdas intressen. Sedan federationen grundades 1907 har ISKA samordnat kampen inom offentliga sektorn för arbetstagarrättigheter, jämställdhet, social och ekonomisk rättvisa, samt effektiva och tillgängliga offentliga tjänster. ISKAs främsta intresse är offentliga tjänster av högkvalitet, vilket innebär: Förorda, främja och utöva påtryckningar för offentliga tjänster av högkvalitet Stärka fackliga organisationer för att hjälpa dem att bättre försvara och förbättra arbetsvillkor Arbeta med samhällen och användare för att hjälpa dem att erhålla de offentliga tjänster de vill ha. ISKA och globala institutioner ISKA för offentliga sektorns talan hos Internationella arbetsorganisationen (ILO) och andra FN-organ, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna, Internationella valutafonden, Världshandelsorganisationen (WTO), Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD), och många andra. ISKA och grundläggande fackliga rättigheter ISKA har ett nära samarbete med medlemsförbund för att skydda och utöka arbetstagarrättigheter, inklusive fri-
heten att gå med i en fackförening, att förhandla kollektivt och andra rättigheter, bl.a. jämställdhet, rättvisa och mångfald. ISKA har aktiva kvinnokommittéer på global, regional och delregional nivå, och alla beslutsfattande organ bottnar i jämlikhet mellan könen. ISKAs solidaritets- och fackliga utvecklingsprojekt hjälper medlemsförbund genom att erbjuda stöd för utbildning och bygga upp kapacitet på det lokala planet, i synnerhet i länder där fackliga organisationer kämpar för att erkännas. ISKAs mål Offentliga tjänster av högkvalitet för alla Fackliga rättigheter för alla offentliganställda Jämställdhet och rättvisa anställningsvillkor för alla Offentliga alternativ till privatisering av tjänster En stark, enad fackföreningsrörelse Social rättvisa på arbetsplatsen Minskning av fattigdom och skuldlindring Hållbar utveckling ISKAs organ och organisation ISKAs internationella kontor ligger nära Genève på gränsen mellan Frankrike och Schweiz. ISKA har regionala baser i Washington DC, Singapore, och Lomé samt många delregionala och nationella kontor också, inklusive Barbados, Belgien, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Tjeckien, Indien, Japan, Libanon, Malaysia, Nya Zeeland, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Togo, Ukraina och USA. Medlemsförbunden möts vid en kongress vart femte år för att godkänna/ rösta för ett handlingsprogram som utgör grunden för all ISKA-verksamhet. Kongressen väljer också ordförande och generalsekreterare och andra exekutivkommittéledamöter. ISKA har ett nära samarbete med förbund inom Internationella fackliga samorganisationen (IFS) och samordnar sin verksamhet med Rådet för globala fackliga federationer och andra fackföreningsinternationaler, i synnerhet med EI, samt Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. IS- KAs sex officiella språk är: engelska, franska, tyska, japanska, spanska och svenska. Kampanjen för offentliga tjänster av högkvalitet ISKA förordar partnerskap mellan arbetstagare, fackliga organisationer, myndigheter och lokala samhällen för att bygga upp offentliga tjänster av högkvalitet. ISKA har en stark sektorsinriktning i kampanjen för offentliga tjänster av högkvalitet. Inom sektorn för sjukvård och sociala tjänster behövs drygt ytterligare 4 miljoner sjukvårdsanställda om FNs millenieutvecklingsmål ska uppnås. Sjukdomar, som är lätta att förebygga, förstör liv över hela världen. Samtidigt har privatisering misslyckats med att göra det som måste göras. ISKA vill ha en stärkt, lyhörd offentlig sjukvård, som erbjuder tillgång för alla till vård av högkvalitet. ISKA erkänner människans rätt till vatten och kräver offentligt ägande och förvaltning av vatten- och reningsverk. Därför förespråkat ISKA att internationella finansinstitutioner måste stödja utbyggnaden av en stark offentlig sektor som kan stå för väsentliga tjänster, som krav för ekonomisk och social utveckling och jämställdhet.
KOLLEKTIVFÖRHANDLINGAR FÖRHANDLA BÄSTA AVTAL PÅ VARJE PLAN Vilka är de viktigast frågorna för EPSU? Ett av de viktigaste verksamhetsområden för fackliga organisationer är att förhandla med arbetsgivare å medlemmarnas vägnar. EPSU:s medlemsförbund koncentrerar sig på att få bra lönenivåer för offentliganställda på arbetsplats-, bransch- och nationella plan. Lika viktigt är det med goda arbetsvillkor. EPSU har två huvuduppgifter vid kollektivförhandlingar. För det första att bidra till förbättrade löne- och arbetsvillkor för alla offentliganställda i Europa, och för det andra att fungera om europeiska informationscentral så att EPSU:s medlemsförbund är medvetna om tendenser och utvecklingen i förhandlingar inom offentliga sektorn. För att möjliggöra detta måste arbetstagare ha rätt att utöva sina fackliga rättigheter att förhandla kollektivt och vidta stridsåtgärder. EPSU främjar dessa rättigheter och försvarar dem varje gång de kränks av arbetsgivare och regeringar var det än må vara i Europa. EPSU strävar efter att använda systemet med den europeiska sociala dialogen för att trygga att fackliga organisationer och arbetsgivare i olika branscher har en röst och gemensamt rådfrågas när förslag till lagstiftning utarbetas, som kommer att ha en social inverkan på berörd bransch. De bör också inbjudas att diskutera och enas om riktlinjer om frågor som jämställdhet, kompetens, våld på arbetsplatsen och omstruktureringar. EPSU vill förbättra kontroll, utbyte och analys av information om arbetsvillkor, avtalsförhandlingar och utvecklingen med sociala dialogen, genom epsucob@ systemet med nyhetsbrev, årsberättelse, webbsida och databas. Vi har också för avsikt att se till att EPSU:s medlemsorganisationer är del av ett snabbt, effektivt nätverk för att dela med sig information och kunna lära av varandras framgångar.
Vad är anknytningen till EU? Europeiska förhållandet mellan arbetsmarknadens parter är ett system i utvecklingen, som behöver erkännande, resurser och politiskt stöd. Det finns en stor potential för att förhandla fram bra avtal för arbetstagare och förbättra kvaliteten på tjänster genom europeiska sociala dialogen. Tyvärr har på senare tid europeiska ledare glidit bort från att stödja systemet. EPSU har engagerat sig att verka tillsammans med Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) för att leda EU tillbaka till ett välfungerande system med den sociala dialogen. EPSU följer ytterst uppmärksamt de multinationella företag som verkar i traditionella branscher inom offentliga sektorn. Tillsammans med berörda fackliga organisationer inriktar vi oss på dessa företag för att upprätta europeiska företagsråd och bygga upp gränsöverskridande fackliga nätverk inom dem. EPSU bygger upp ett nätverk för samordnare av europeiska företagsråd för att trygga alla arbetstagares rätt till information och samråd. EPSU med medlemsförbund har också ingått gränsöverskridande avtal med multinationella företag för att bidra till höga arbetsnormer över Europas gränser. Vad försöker EPSU åstadkomma? Med enkla ord driver EPSU kampanjer för att förbättra löner och arbetsvillkor för offentliganställda i hela Europa. Vi kämpar särskilt att uppnå likalön mellan män och kvinnor och tackla låga löner genom att öka minimilöner. Detta måste också göras på europeiskt plan på grund av den ökande integreringen av ekonomin i Europa, där handels- och rörlighetsgränser försvinner. EPSU utgör en plattform för att handla med arbetsgivare och trygga solidaritet löntagare emellan. EPSU har engagerat sig att: Bygga upp starka fackliga organisationer genom att främja och försvara fackliga rättigheter Ett starkt system med branschvis europeiska social dialog, så att alla offentliganställda i EU skyddas av höga arbetsnormer Starka europeiska företagsråd, så att offentliganställda som arbetar för samma företag förstår och kan påverka företagets politik. Samordning av kollektivförhandlingar genom ett starkt stödjande informationsnätverk om utvecklingen i offentliga sektorn över hela EU. Panel ett Europeisk branschvis social dialog EPSU Europeiska förhållandet mellan arbetsmarknadens parter EFS Europeiska företagsråd Företag Vad består den europeiska sociala dialogen av? www.epsu.org/socialdialogue EPSU samordning epsucob@ Texte dans Word que je n ai pas réussi à placer (je ne vois pas à quoi ça correspond. Ça se trouverait à la fin de cette fiche Vad försöker EPSU åstadkomma? Med enkla ord driver EPSU kampanjer för att förbättra löner och arbetsvillkor för offentliganställda i hela Europa. Vi försöker i synnerhet att uppnå
FRÄMJA OCH SKYDDA OFFENTLIGA TJÄNSTER I EUROPA Carola Fischbach-Pyttel Generalsekreterare Anne-Marie Perret President of EPSU Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Med enkla ord vill Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) se en Europeisk union som firar den offentliga sektorns roll när det gäller att erbjuda bästa livskvalitet. För EPSU är ekvationen lättfattlig: offentliga tjänster av högkvalitet = livskvalitet! Europeiska unionen betraktas oftast bara på två sätt. För det första som en enorm marknad för varor, tjänster, kapital och människor, och för det andra som en abstrakt företeelse som inte hänger samman med människors vardagsliv. EPSU anser att det ena tyvärr leder till det andra. EU betraktas på detta sätt därför att dess målsättningar har råkat ur balans. Under de senaste 10 åren hat europeiska ledare främst inriktat sig på marknadsdelen av projektet. Slagorden har varit näringsliv, vinst, avreglering och handel. Visst är det svårt för EU:s medborgare att knyta an till ett projekt av det här slaget. Vad som saknas är en stark social dimension som visar att EU arbetar för sina medborgare. EPSU anser att detta kan uppnås genom att europeiska politiska beslutsfattare klart erkänner att offentliga sektorns tjänster, som är väsentliga för att samhället ska fungera, ligger i hjärtat av medborgarnas bekymmer. Sjukvård, rent vatten, effektiv energiförsörjning till rimliga priser, lättillgänglig barnomsorg, hygieniska avfallstjänster
själva. Det finns delar av vårt gemensamma samhälle som helt enkelt inte drar nytta av vinstmotivet. Vad försöker EPSU åstadkomma? Brian Synnott Kommunikations- och kampanjansvarig och en lyhörd och vänlig förvaltning av hög kvalitet är avgörande för en höglivskvalitet för alla människor som bor inom Europeiska unionen. Vad är anknytningen till EU? Samtidigt som dessa tjänster anses vara väsentliga av både EPSU och medborgare, är det svårt för europeiska beslutsfattare att se dem som något annat än marknadsmöjligheter. I 10 år har EPSU sagt att det helt enkelt finns somliga områden som marknaden inte behöver gå in i, och inte borde gå in i om inte stränga regler i allmänhetens intresse följs. Kärntjänsterna som räknas upp ovan baseras på principerna om allmängiltighet, tillgänglighet, rimliga priser och solidaritet. EPSU vill att dessa principer ska anses vara lika mycket del av europeiska unionen som marknadens rörelsefrihet för varor och tjänster. Europeiska unionens företrädare utvecklar marknader för rika konsumenter, och lämnar de fattiga att klara sig Offentliga tjänster måste ligga i hjärtat av det europeiska projektet och måste bidra till våra delade värderingar med solidaritet, jämställdhet, social och geografisk sammanhållning och hållbar utveckling. Kvalitetsinvesteringar i offentliga tjänster måste ses som investeringar i samhällets framtid. EPSU har engagerat sig till ett lagstiftningsprogram på EUnivå som erbjuder en stadig grund för offentliga sektorn att blomstra. EPSU kommer att fortsätta att uppmana Europeiska kommissionen att ett erkännande av och positiva aktioner för offentliga tjänster är det enda realistiska sättet att nå ut till medborgarna i EU. Ett EU som främjar och firar offentliga tjänster? EPSU har engagerat sig att upprätta ett ramverk för offentliga tjänster som tillåter försörjning av kvalitet på den ideala nivån. EPSU har engagerat sig att förbättra offentliga tjänster och betonar att bra finansiering, öppenhet och ordentlig bedömning leder till resultat av högkvalitet. Hur får jag reda på mer? www.epsu.org/qualitypublicservices