HÖSTPROJEKT 2008 FÖRPACKNINGSDESIGN

HÖSTPROJEKT 2008 FÖRPACKNINGSDESIGN

Projekttitel Projektmedlemmar Sofia Erixson, projektledare Mia Hänninen Oscar Höglund Mikael Lundén Handledare Nils Danielsson, programansvarig Martin Devins, lärare statistik Tomas Bisenius, lärare marknadsföring Kontaktpersoner på Marcus Bertilson, export, sälj, marknadsföring Michael Kissi, sälj, design, marknadsföring Stort tack till Nils Danielsson, programansvarig för förpackningsdesign Martin Devins, lärare i statistik Tomas Bisenius, lärare i marknadsföring Marcus Bertilson och Michael Kissi på Per-Olof Svensson på Stenqvist AB Anställda på Walkiwisa AB Bo Lindskog på STFI Packforsk Jonas Söderman på SCA Packaging Christer Svensson på Realtryck

KONFIDENTIELLT Denna rapport är konfidentiell. Innehållet eller informationen i rapporten får inte utnyttjas, reproduceras eller göras tillgänglig för tredje part utan föregående skriftliga tillstånd från författarna i samförstånd.

Sammanfattning Detta projekt är ett samarbete mellan Nackademin, Reumatikerförbundet och. I Europa har ca 60 miljoner människor dagliga problem med hantering av förpackningar. Enbart i Sverige har nästan två miljoner av befolkningen nedsatt handfunktion. Därför är målet med detta projekt att förbättra 200 grams chipspåse så att den blir mer lättöppnad, helst miljövänlig och produceras till en låg kostnad. Efter att ha fått direktioner och önskemål av uppdragsgivaren gjordes två kvantitativa marknadsundersökningar. Därefter testades den nuvarande förpackningen och vid senare tillfälle den förbättrade av Reumatikerförbundets testpanel. Utifrån marknadsundersökningarna samt användartesterna arbetades olika förslag fram som till sist resulterade i en slutlig förpackning. Förpackningen kan idag tillverkas i ett nytt, mer miljövänligt material som gör den mer lättöppnad och går att källsortera. Den har minskat i bredd vilket gör den mer materialsnål och billigare i produktion. En tydligare dekor har framtagits vilket speglar goda kvalité och premiumkänsla.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Mål och syfte... 1 1.2 Metod... 1 1.3 Frågeställningar... 2 1.4 Avgränsningar och begränsningar... 2 1.5 Vad är en bra och säljande förpackning?... 2 1.6 Historia, hur potatis blev till chips?... 3 1.7 Historia AB... 3 1.7.1 Företaget idag... 4 1.7.2 Omsättning och organisation... 4 1.7.3 BRC... 4 1.7.4 Miljöarbete... 5 1.7.5 Potatisen kommer ifrån Danmark... 5 2. Den befintliga förpackningen... 5 2.1 Primär... 5 2.2 Sekundär... 6 2.3 Tertiär... 6 2.4 Logistik och flöde... 6 2.5 Förädlingskedjan... 7 2.6 Belastningsergonomi... 7 2.7 Informationsergonomi... 8 3.0 Fältundersökning... 8 3.1.1 Målet med undersökningen... 8 3.1.2 Målpopulation och ram... 8 3.1.3 Urvalsmetod... 8 3.1.4 Datainsamlingsmetod och databearbetning... 8 3.1.5 Felkällor och åtgärder mot urvalsfel och icke-urvalsfel... 9 3.1.6 Undersöknings- och bakgrundsvariabler... 10 3.1.7 Undersökningsenkät... 10 3.1.8 Validitet och reliabilitet... 10 3.1.9 Resultat... 11 3.2 Webbundersökning... 14 3.2.1 Målet med undersökningen... 14

3.2.2 Målpopulation och ram... 14 3.2.3 Urvalsmetod... 14 3.2.4 Datainsamlingsmetod och databearbetning... 14 3.2.5 Felkällor och åtgärder mot urvalsfel och icke-urvalsfel... 14 3.2.6 Undersöknings- och bakgrundsvariabler... 15 3.2.7 Undersökningsenkät... 16 3.2.8 Validitet och reliabilitet... 16 3.2.9 Resultat... 17 4. Produktutveckling... 20 4.1 Om reumatism... 20 4.2 Reumatikerförbundet test 1... 20 4.2.1 Slutsats test 1... 22 4.3 Utgångspunkt för konceptidé... 23 4.3.1 Kravspecifikation, ny förpackning... 23 4.3.2 Förpackningslösningar... 23 4.4 Reumatikerförbundet test 2... 23 4.4.1 Slutsats test 2... 23 4.5 Alternativa förpackningar... 25 4.6 Slutsats Vald Förpackning... 26 4.7 Resultat... 26 4.7.1 Ny primärförpackning... 27 4.7.2 Ny sekundärförpackning... 28 4.7.3 Tertiärförpackning... 29 4.7.4 Materialval... 29 4.7.5 Typografi och text... 30 4.7.6 Ean-koden... 30 4.7.7 Jonas Alströmer... 30 4.7.8 SOS-barnbyar... 30 4.8 Kostnadsanalys... 30 4.8.1 Förpackningsalternativ 1... 31 4.8.2 Förpackningsalternativ 2... 31 4.8.3 Tråg... 31 4.8.4 Slutsats... 32 5. Marknadsplanering... 32 5.1 Kvalitetspolicy... 32 5.2 Konkurrenter... 32

5.3 Produkt... 33 5.3.1 Pris... 34 5.3.2 Plats/distributionskanaler... 34 5.3.3 Promotion/Påverkan... 34 5.4 Situationsanalys... 35 5.5 Marknaden... 35 5.6 Strategisk konkurrentinformation... 35 5.7 Omvärldsfaktorer... 35 5.8 Egna förutsättningar... 36 5.9 Affärsidè... 36 5.10 Strategi... 36 5.11 Mål... 37 5.12 Swot-analys... 37 5.13 Handlingsplan... 38 5.13.1 Gerillamarknadsföring... 38 5.13.2 Specialexponering i butik... 38 5.13.3 Hyllvippor... 38 5.13.4 Reklamaffischer på stan och tunnelbana... 38 5.13.5 Samarbete med Expert... 39 5.14 marknadsföring idag... 39 5.15 Aktivitetsplan för nya... 39 6. Kampanj... 40 6.1 Gerillamarknadsföring... 40 6.2 Specialexponering... 41 6.3 Samarbete med Expert... 42 7. Avslutande del... 42 7.1 Felkällor... 42 7.2 Projektanalys... 43 7.3 Slutsats... 44 8. Källförteckning... 45 Litteratur... 45 Internet... 45 Föreläsningar... 46 9. Bilagor... 47

1. Inledning 1.1 Bakgrund Många av dagens förpackningar är inte anpassade att vara lättöppnade. Detta försvårar för konsumenter, speciellt för de som redan har nedsatt handfunktion. Det är oftast dyrt att producera förpackningar som tar hänsyn till detta. Sedan sex år tillbaka har Nackademin samarbetat med Reumatikerförbundet och haft projektet lättöppnat. Syftet med samarbetet är att med hjälp av studenterna och uppdragsgivarna i näringslivet förbättra förpackningar så de blir lättöppnade och fortfarande kan produceras till en låg kostnad. Omkring 20 % av Europas befolkning har nedsatt handfunktion och enbart i Sverige är siffran ungefär en och en halv miljon. Det finns även en tydlig skillnad mellan könen. Eftersom kvinnor har 40 % mindre handstyrka än män har de svårare att öppna diverse förpackningar. Lättöppnade förpackningar behövs därför mer än någonsin på grund av den höga efterfrågan. 1 1.2 Mål och syfte Målet med projektet är att förbättra 200 grams chipspåsar utifrån företagets önskemål, utan att förpackningen förlorar sin höga igenkänningsfaktor. I nuläget är det många som har problem med att öppna förpackningen därför är det viktigt att göra den mer lättöppnad. Konsumenten skall inte behöva använda sig av redskap för att öppna påsen. Utöver detta ska förpackningens helhetsintryck ses över och förbättras (exempelvis logotyp, informationstext mm). Tanken är också att vi studenter ska lära oss att driva ett projekt tillsammans utifrån ett givet uppdrag från ett företag. Alla kurser som läses under utbildningens gång bidrar tillsammans till att genomföra ett lyckat projekt, likaså projektmedlemmarnas olika erfarenheter och åsikter. 1.2 Metod Efter att ha fått direktioner och önskemål av uppdragsgivaren gjordes två kvantitativa marknadsundersökningar: En i Stockholms stad där människor ur den tänkta målgruppen tillfrågades samt en webbundersökning som skickades ut på communitysidan Facebook. 1 Reumatikerförbundet, Greiff, R, Fördel: lättöppnade förpackningar samt Bra förpackningar", hämtad 2008-10-11. 1

Därefter testades den nuvarande förpackningen och vid senare tillfälle även den förbättrade av Reumatikerförbundets testpanel bestående av 2-3 personer. Utifrån marknadsundersökningarna samt användartesterna arbetades det fram olika förslag som till sist resulterade i en slutlig förpackning. 1.3 Frågeställningar Kan man göra påsen mer lättöppnad? Kan man göra påsen mer miljövänlig? Kan man på något sätt integrera den gamla logotypen med en ny logotyp, utan att förlora igenkännandet? 1.4 Avgränsningar och begränsningar Projektet drivs i samarbete med Reumatikerförbundet och hänsyn kommer till viss del att tas till testpersonernas åsikter om öppningsförmåga, återförslutning, och greppförmåga. Projektgruppen har bestämt sig för inte ha fler användartester med förpackningen än dessa två tillfällen med Reumatikerförbundet. Uppdragsgivaren begränsar även gruppens innovativa idéer till grova förändringar och ingen budget har mottagits. 1.5 Vad är en bra och säljande förpackning? Från början var förpackningens enda funktion att skydda produkten/innehållet, numera ska den också vara tilltalande, lättöppnad, helst återförslutningsbar samt tillföra något vid användning. Det är viktigt att förpackningen är så miljövänlig som möjligt, bland annat genom att den är lätt att återvinna för konsumenten. För att få kunden att välja en viss vara är det viktigt hur den exponeras ute i butik. Försäljningen av ett specifikt varumärkte kan öka med upp till 1000 % om den exponeras rätt. För att vara så säljande som möjligt är det viktigt att den särskiljer sig från sina konkurrenter och överträffar dessa, både vad det gäller utseende och form. 2 Produkten måste fånga kundens uppmärksamhet inom tre sekunder innan konkurrensmedel som pris ens kan komma på tal. 3 Den genomsnittliga tiden kunderna använder framför hyllan är 12 sekunder. 42 % av kunderna använder fem sekunder eller mindre och 25 % spenderar mer än 15 sekunder. Det första intrycket av 2 Dagens industri, Butikernas knep som får dig att handla mer, http://di.se/avdelningar/artikel.aspx?articleid=2007\09\05\12465&sectionid=undefined, hämtad 2008-10- 11. 3 Dragster, Så designar du en säljande förpackning, http://www.dragster.se/?p=172, hämtad 2008-11-07 2

förpackningen är avgörande eftersom få kunder tar upp och tittar närmare på den produkt de faktiskt väljer att köpa. 4 1.6 Historia, hur potatis blev till chips? Chips kommer från potatis som är en av världens viktigaste råvaror med ursprung i Sydamerika där den har odlats sedan tusentals år tillbaka. Jonas Alströmer, född 1685, är den som blivit mest känd för sina insatser för att få potatisen populär i Sverige. Det var dock inte Alströmer som införde potatisen till landet. Redan i början på 1600-talet planterades den första potatisen i Uppsalas botaniska trädgård av Olof Rudbeck. I början uppfattade många att smaken på potatisen var otillfredsställande. Bristen på kunskap angående hur potatisen skulle hanteras gjorde att den inte slog igenom. År 1727 föreslog Jonas Alströmer att potatisen skulle användas till att dryga ut mjölet vid brödbakning och inte som en rotfrukt. På så sätt introducerades potatisen i Sverige. 5 De första chipsen sägs ha tillverkats på en restaurang i New York på 1860-talet, när en gäst beställde tunt skuren stekt potatis. Chipsen fick sitt största genomslag år 1926 och när det vaxade papperet uppfanns kom chipspåsen. Det gjorde att potatisbitarnas hållbarhet blev längre och massproduktion lönade sig. Chips har tillverkats och konsumerats i USA i mer än 100 år och i Sverige har chips hört till snacksfavoriterna sedan 1960-talet. 6 1.7 Historia AB Makarna Michael och Signhild Hansen startade ett familjeföretag år 1991, tänkt som ett deltidsprojekt. Familjen med sina tre barn hade en dröm om att alla skulle vara involverade i företaget. År 1994 satte produktionen av chips igång i ett nerlagt mejeri i Dalsland. Familjen märkte snabbt att det fanns utrymme på marknaden för deras nya affärsidé och med det att ingen tillverkade chips på ett småskaligt och miljömässigt sätt med smak samt vitaminer i behåll. När detta blev en succé i Sverige beslöt sig företaget för att flytta närmare sina kunder på grund av miljövänligheten. Det var en stor fördel om lastbilstransporterna av chipsprodukterna låg nära distributionscentralerna till de stora livsmedelskedjorna. 4 Nordfält, J, Marknadsföring i butik, s109, hämtad 2008-10-28. 5 Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/potatis, hämtad 2008-11-04. 6 Konrad, Välkommen till jättepåsarnas land, http://www.konrad.konsumentverket.se/index.php?id=699&parentid=7, hämtad 2008-11-02., Lite chipshistoria, http://svenskalantchips.se/se/svenskalantchips/lite_chipshistoria.html, hämtad 2008-11-02. 3

1.7.1 Företaget idag Idag ligger företaget utanför Södertälje och ägs av familjen Arnegård-Hansen, och VD är Robert Arnegård. Det är ett fortfarande ett familjeföretag med egen chipstillverkning. De är i första hand i produktion kända för LantChipsen, som tillverkas på annat vis och med andra hjälpmedel än vanliga potatischips. 7 Många större livsmedelsbutiker inom och utanför Sverige är även intresserade av LantChipsen och har tagit in dessa i sitt eget sortiment. Detta gör att företaget exporterar mycket av sin tillverkning. För att minska miljöpåverkan har företaget byggt upp systerföretag till i tre världsdelar utanför Sverige. 8 Företagets framtidsvision är att köpa en gård i Sverige för att odla och skörda potatis samt producera chips. Sedan produktionsstarten 1992 har företaget aktivt erbjudit hjälp till SOSbarnbyar och haft möjlighet att utveckla olika projekt för föräldralösa barn. Företaget skänkte år 2007 ca 300.000kr. 9 1.7.2 Omsättning och organisation kommer på fjärde plats i försäljningsligan med ca 4 % av chipsmarknaden. Under år 2007 omsatte företaget ca 60 miljoner kronor. Företaget har ett samarbete med IKEA sedan 11 år tillbaka. 10 Det är ett 20-tal anställda på Svenska Lantchips i Södertälje (se organisationsschema bilaga 17). Företaget använder sig ibland av olika konsultföretag för t.ex. marknadsundersökningar. 11 1.7.3 BRC är med i BRC Global Standard. Det är en kvalitetsstandard som blir allt vanligare inom livsmedelsindustrin runt om i Europa. I korthet ställer standarden krav på att kvalitetssystemet är förankrat och dokumenterat i företaget och att vissa krav gällande anläggning, och styrning över sina produkter följs. 12 7 Svenska LatChips, Historia, http://svenskalantchips.se/se/svenskalantchips/historia.html, hämtad 2008-10- 09. 8, Export, http://svenskalantchips.se/se/produkter/export/export.html, hämtad 2008-10- 19. 9, SOS-barnbyar, http://svenskalantchips.se/se/svenskalantchips/sos-barnbyar.html, hämtad 2008-10-08. Bertilson, M,, möte. 10 Lyman, A,. 11 Bertilson, M, och Kissi, M,, möte. 12 Anticimex, Kvalitetssäkra din verksamhet, http://www.anticimex.se/default.asp?objectid=4059, hämtad 2008-11-02. 4

1.7.4 Miljöarbete Miljöarbetet på företaget tas på största allvar. De forskar och utvecklar produkterna, konstruerar nya och mindre energikrävande maskiner samt utprövar nya, effektiva metoder för miljöförbättrande åtgärder. gör en intern miljöredovisning varje år. Den ger en bild av resursanvändningen inom företaget. Jämförelser görs mot föregående period och de anställda på företaget informerar varandra om vilka nya hjälpmedel som uppkommit. 13 1.7.5 Potatisen kommer ifrån Danmark innehåller inte bara svensk potatis, utan även dansk. Michael Hansen, som ansvarar för de internationella affärerna, berättar i en intervju att orsaken till det är att den svenska potatisen inte har samma kvalitet under hela året. 14 Uttalanden om att införa en märkning av potatisens ursprung på påsen har gjorts så konsumenterna inte blir vilseledda. 15 En annan orsak är att de stora aktörerna t.ex. OLW sitter på stora kontrakt med svenska potatisodlare vilket gör det svårt att göra affärer med dem. I Danmark däremot finns bra odlare som även är duktiga på att lagra potatis. 16 2. Den befintliga förpackningen 2.1 Primär I 200 grams serie finns smakerna Gräddfil & Lök, Dill & Gräslök, Gräddfil och Lättsaltade med ett cirkapris på 16:95-22:90 kr. 17 Påsen har i tomt format måtten 320x225mm och består av oblekt kraftpapper samt ett tunt skikt metalliserat polypropen med svetsad topp och botten. Öppning av förpackningen sker oftast med det så kallade Estrellarycket det vill säga, när man tar tag i påsens sidor och drar utåt. 13, Vårt miljöarbete, http://svenskalantchips.se/se/miljo/miljo_vart_miljoarbete.html, hämtad 2008-11-04. 14 Dagens industri, Svenska LanctChips inte alltid svenska, http://di.se/avdelningar/artikel.aspx?articleid=2008\09\15\300724&sectionid=undefined, hämtad 2008-10- 11. 15 Testfakta, Importerad potatis i, http://www.testfakta.se/article.aspx?a=75274, hämtad 2008-10-18. 16 Bertilson, M,, möte. 17 Butiker i Stockholms län, 2008-10-28. 5

Det finns ingen symbol eller text som märker ut hur man på lättaste sätt öppnar förpackningen, vilket är att riva i kanten. Efter öppning går det ej att återförsluta förpackningen igen. Förpackningen sorteras som brännbart material och vid förbränning bildas koldioxid och vatten. 2.2 Sekundär Sekundärförpackningen består av en naturfärgad wellpapplåda (tråg) som rymmer 18 primärförpackningar. Måtten är 585 x 390 x 270mm med en volym på 61,6 dm3 och en bruttovikt på 3806g. Tråget har ett lock som lätt tas av för exponering i butik. Fram- och baksida samt sidor är märkta med Svenska Lantchips i form av text och logga. 18 Bild 1.0 sekundär- och tertiär 2.3 Tertiär Tertiärförpackningen består av europapall eller engångspall, beroende på kund. På europapall får det plats 16st sekundärförpackningar. Bruttovikten inklusive europapall är 86 kilo. (se bilaga 8) 2.4 Logistik och flöde Produkterna som kommer till de större livsmedelsbutikerna, kommer vanligtvis från butikernas egna centrallager. Från leverantören kommer produkterna på pall. Vid inleverans till någon av butikernas centrallager sker en kontroll av exempelvis skador på förpackningen. När detta är gjort och den godkänts körs pallen in på lagret, antingen till buffertplats eller expeditionsplats. På expeditionsplats ställs pallen ner och filmen tas bort. Sedan plockas tråg för tråg ner av expeditörer som placerar trågen i rullburar tillsammans med övriga varor som respektive butik har beställt. Till de större butikerna med stor omsättning levereras hela pallar. När buren är färdigplockad transporteras den med lastbil till butik. I butiken packas varorna upp för hand och ställs på respektive plats. Antingen så bärs hela tråg ut i butik eller så fylls de bara på med varor i redan befintliga tråg. I vissa butiker används en liten rullvagn som hjälpmedel. En butiksundersökning genomfördes på Sabis i Fältöversten (se bilaga 4). 18, Inhemska produkter, http://svenskalantchips.se/se/produkter/inhemska/inhemska.html, hämtad 2008-10-19. 6

2.5 Förädlingskedjan Omkring 90 % av all potatis odlas och skördas i Danmark. Redan där blir potatisen sorterad för transport till Södertälje där de tvättas. Potatisen läggs i vatten och flyter medan stenar och andra föroreningar sjunker till botten. Vidare transporteras potatisen till en trumma där de delvis skalas. Därefter blir de största potatisarna delade till samma storlek. Sedan skivas de fint och friteras under omrörning i vegetabilisk olja. Chipsen får sedan torka, bli sorterade och smaksatta med olika kryddor för att slutligen Bild 1.1 Doseringsmaskin paketeras i påsar. För att få ett så bra resultat som möjligt produceras inte mer än 8-10kg chips åt gången. Varje sats tar 6-8 min att tillaga. Skalet som är rikt på stärkelse får alltid sitta kvar. 19 2.6 Belastningsergonomi En normalstor oöppnad chipspåse väger oavsett smak strax över 200 gram och utgör i sig ingen risk för belastningsskador. Sekundärförpackningen som rymmer 18 stycken konsumentförpackningar samt emballage väger ca 3800 gram och utgör, om personalen lyfter den på rätt sätt, inte heller någon allvarlig risk. Detta gäller givetvis även för konsumenter, som dessutom mycket sällan hanterar sekundärförpackningen utan i huvudsak bara handskas med det få antal primärförpackningar som de väljer att ta med sig hem. Vid leveranser och i de fall när tillräckligt många primär-, sekundär- och tertiärförpackningar hanteras samtidigt och deras sammanlagda vikt överstiger 25 kg (den rekommenderade maxvikten för mänsklig hantering) sker denna förflyttning alltid med hjälp av truck, pallyft eller annan maskinell utrustning. De risker som föreligger i samband med hanteringen av förpackningarna ligger snarare i att delar av sortimentet i butiken placeras högt upp och/eller mycket lågt där det vid långvarigt och repetitivt plockande kan leda till förslitningsskador hos personalen, trots produktens ringa vikt. På grund av att förpackningarna som de ser ut i dagsläget inte är svårhanterliga, utan snarare upplevs som några av de varor i butiken som går lättast och snabbast 19, Produkter, http://svenskalantchips.se/se/produkter/produkter.html, hämtad 2008-10- 14. Bertilson, M,. 7

att plocka upp för personalen, har vi valt att inte göra så stora förändringar i konstruktionen. Ur konsumentsynpunkt har ett jack tillförts högst upp i påsens svetsning som tillsammans med grafiska öppningsanvisningar skall underlätta öppnandet av förpackningen utan hjälpmedel. 20 2.7 Informationsergonomi Påsens ljusbruna, matta yta utgör en utmärkt bakgrund för kontrast mot trycket och för läsbarheten av texten. Detta gör även att det är lättare att läsa av streckkoden i kassan. Traditionella chipspåsar är ofta glatta och glänsande vilket försvårar läsbarheten. Med ny logotyp, layout och grafisk profil skapas en förbättrad informationsergonomi som skapar ett mervärde och blir den faktor som övertygar till köp. 21 3.0 Fältundersökning 3.1.1 Målet med undersökningen Målet med marknadsundersökningen på stan var att undersöka konsumenternas vanor vid öppning av chipspåsar samt att undersöka vad de anser om Svenska LantChips öppningsfunktion. Vidare var även målet att skaffa en uppfattning om vad målgruppen anser om påsens design samt kännedomen om Svenska Lant- Chips stöd till SOS-barnbyar. 3.1.2 Målpopulation och ram Målpopulationen var ändlig och bestod av kvinnor och män mellan 15-35 år i Stockholms stad. Ramen för undersökningen var mellan klockan 13:00 och 18:00 en tisdag i september på Stockholms Centralstation samt utanför shoppingcentret Gallerian. De intervjuade tillfrågades direkt på plats och varje intervju varade ca 1-2 minuter. 3.1.3 Urvalsmetod Vald urvalsmetod var ej slumpmässigt stratifierat urval. Med det menas att endast kvinnor och män mellan 15-35 år i Stockholmsregionen tillfrågades. Totalt antal deltagande var 200 personer som äter chips. 3.1.4 Datainsamlingsmetod och databearbetning Metod för insamling av intervjudata var 200 förtryckta enkäter som efter undersökningen manuellt bearbetades för att höja kvaliteten. 20 Ergonomikompendium, Henrietta Ludwig, 2008-10-15. 21 Ergonomikompendium, Henrietta Ludwig, 2008-10-15. 8

Granskning Kodning Dataregistrering Att i syfte komplettera ofullständigheter och rätta felen i det insamlade materialen. En noggrann utförd granskning höjde undersökningens kvalitet. Att översätta alla anteckningar till ett enhetligt språk. Att uppgifterna registrerades för att sammanställas i Excel. 3.1.5 Felkällor och åtgärder mot urvalsfel och icke-urvalsfel Felkällor som urvalsfel och icke-urvalsfel är aspekter som man bör ha en åtgärdsplan för att öka validiteten, reliabiliteten samt kvaliteten för undersökningen. Urvalsfel Stratifierat urval Del av undersökningspopulation Dåligt urval Intervjuareffekt Icke urvalsfel Objektbortfall Partiellt bortfall Bearbetningsfel Ramfel Åtgärd Noggrant studera och uppskatta ålder till 15-35 år. Inkludera så stor del av den tänkta undersöknings populationen som möjligt för att minimera eventuella urvalsfel. För att nå målpopulationen ställdes en inledande fråga i syfte att sålla bort de som inte äter chips. Ställa frågorna på ett icke ledande sätt. Åtgärd För att undvika svarsvägran hos den intervjuade ställdes en direkt inledande fråga för att fånga intresset. Vidare innehöll enkäten endast fem frågor för att hålla intresset vid liv. För att undvika uteblivna svar på någon eller några frågor ställdes frågan i det fallet igen. Det insamlade materialet hanterades på ett rätt sätt. En rad kontrollberäkningar gjordes för att minimera bearbetningsfelen. Rätt bestämmelse av urvalet minskade risken för ramfel. 9

Mätmetoder Mätinstrumentet För att förhindra intervjuareffekt förberedes undersökningsfrågorna och tillvägagångssättet i förväg. Enkäten utformades på ett enkelt och tydligt sätt för att minska risken för felnoteringar. För att häva missförstånd ställdes frågor ytterligare en gång med exempelhänvisning. Enkätens frågor konstruerades för att återge en ungefärlig bild av populationens åsikter. 3.1.6 Undersöknings- och bakgrundsvariabler Undersökningsvariablerna för marknadsundersökningen var hur öppnar du en chipspåse?, ska det finnas öppningsanvisningar?, är designen tilltalande? samt kännedom om stödjandet av SOS-barnbyar. Bakgrundsvariablerna som undersöktes var de demografiska, d.v.s. åldersgrupp och kön. 3.1.7 Undersökningsenkät En kortfattad kvantitativ undersökningsenkät med fem enkla frågor togs fram för att ge en generell bild av de tillfrågades åsikter angående chipspåse samt om kännedomen om stödjandet av SOS-barnbyar (se bilaga 6). 3.1.8 Validitet och reliabilitet Eftersom frågorna i enkäten formulerades efter undersökningens mål kan validiteten uppskattas vara hög. Validiteten kan styrkas ytterligare med den inledande frågan äter du chips? som sållade bort personer utanför målpopulationen. Reliabiliteten på undersökningen uppskattats vara relativt låg eftersom målgruppen uppskattats på plats och under kort tid. Resultatet av 200 personers åsikter är inte tillräckligt för att representera hela svenska folket. 10

3.1.9 Resultat Felmarginalen för marknadsundersökningen kan redovisas med följande formel: 1/n = 1/200 0,07 = 7 %. Det gör att sanningen med 95 % säkerhet ligger inom intervallet ±7 %. 22 Könsfördelning Åldersfördelning 48 42 36 Män 50% Kvinnor 50% 20 22 15 9 7 1 0 15-19 20-24 25-29 30-34 >35 Kvinnor Diagram 1.0 könsfördelning Diagram 1.1 åldersfördelning n = 200 n = 200 Av totalt 200 intervjuade var 100 kvinnor och 100 män som äter chips. Åldersfördelningen sträckte sig från 15 år till 35 år med några undantag. De mest dominerande åldersgrupperna som intervjuades var kvinnor mellan 15-19 år samt män mellan 20-24 år. Män Hur öppnar du påsen? Kvinnor Riva kanten 13% Hjälpmedel 4% Riva kanten 22% Hur öppnar du påsen? Män Hjälpmedel 3% Hur öppnar du påsen? Kvinnor/ män Riva kanten 17% Hjälpmedel 4% Estrella-rycket 83% Estrella-rycket 75% Estrella-rycket 79% Diagram 2.0 Öppning kvinnor Diagram 2.1 Öppning män Diagram 2.2 Öppning kvinnor/män n = 100 n = 100 n = 200 Av totalt 200 intervjuade väljer 79 % att öppna chipspåsen för hand med det så kallade Estrellarycket. Med påse är detta svårt eftersom limfogen i kombination med den tjockare lamineringen av material är pressad med hög värme vilket gör den trögare att rycka upp i kanterna. De 17 % som öppnar påsen genom att riva i kanten skall få bättre information om detta. På så sätt kommer fler inse att det både är lättare och smartare att riva upp påsen i kanten. 22 Devins, M, Sampling Errors presentation, 2008-10-15. 11

Ska det finnas öppningsanvisningar på påsen? Kvinnor Ska det finnas öppningsanvisningar på påsen? Män Ska det finnas öppningsanvisningar på påsen? Kvinnor/män Ja 31% Ja 9% Ja 20% Nej 69% Nej 91% Nej 80% Diagram 3.0 Öppningsanv. kvinnor Diagram 3.1 Öppningsanv. män Diagram 3.2 Öppningsanv. n = 100 n = 100 kvinnor/män n = 200 Stor klyfta mellan kvinnor och män angående om det ska finnas öppningsanvisningar på chipspåsen, där 31 % av kvinnorna gentemot 9 % av männen tycker att det ska finnas. Sammantaget män och kvinnor tycker 20 % att det ska finnas anvisningar men hela 80 % tycker det är onödigt. Kommentarer som "bra om man inte vet" eller "bra för de som behöver" talar för att det finns ett behov att uppfylla, speciellt när chipspåsen är så pass svår att öppna. Eftersom hela 80 % tycker det är onödigt kompenserades detta genom en diskret öppningsanvisning i form av en "Riv här" markering på framsidan som inte påverkar utseendet eller varumärket negativt. Ska öppningsanvisningen sitta på framsidan eller baksidan? Kvinnor Framsida 17% Ska öppningsanvisningen sitta på framsidan eller baksidan? Män Framsida 2% Baksida 7% Ska öppningsanvisningen sitta på framsidan eller baksidan? Kvinnor/män Framsida 9% Baksida 11% Baksida 14% Inget svar 69% Inget svar 91% Inget svar 80% Diagram 4.0 Öppningsanv. Diagram 4.1 Öppningsanv. Diagram 4.2 Öppningsanv. fram-/baksida kvinnor n = 100 fram-/baksida män n = 100 fram-/baksida kvinnor/män n = 200 Av kvinnornas 31 % som svarade ja om det ska finnas öppningsanvisningar på påsen svarade 17 % att det bör sitta på framsidan och 14 % på baksidan. Av männens 9 % som svarade ja på föregående fråga svarade 2 % för framsida och 7 % för baksida. Sammantaget för framsida 9 % och baksida 11 % visar att det är nästan helt jämställt vad gäller denna fråga. Därför har en mer diskret öppningsanvisning i form av en enkel "Riv här" markering på framsidan och en tydligare streckad rivmarkering på baksidan tillförts. 12

Tycker du att påsen är tilltalande? Kvinnor Tycker du att påsen är tilltalande? Män Tycker du att påsen är tilltalande? Kvinnor/män Nej 43% Ja 57% Nej 29% Ja 71% Nej 36% Ja 64% Diagram 5.0 Tilltalande kvinnor Diagram 5.1 Tilltalande män Diagram 5.2 Tilltalande n = 100 n = 100 kvinnor/män n = 200 Majoriteten av de tillfrågade tycker att chipspåsen är tilltalande, för kvinnor 57 % och för män 71 %. Kommentarer som "enkel", "naturlig" och "seriös" talar för att den är omtyckt av målgruppen. Till de sammantagna 36 % som inte tycker chipspåsen är tilltalande dominerar kommentarer så som "tråkig" och "färglös". Eftersom majoriteten fortfarande finner påsen tilltalande samt att varumärkets identitet till stor del är påsen har endast små ändringar i designen uträttats. Färgbandet som omsluter påsen försämrade läsbarheten på baksidan och har därför förkortats för att nu omfatta endast framsidan. Känner du till att Svenska Lantchips stödjer SOSbarnbyar? Kvinnor Känner du till att Svenska Lantchips stödjer SOSbarnbyar? Män Känner du till att Svenska Lantchips stödjer SOSbarnbyar? Kvinnor/män Ja 4% Ja 11% Ja 7% Nej 96% Nej 89% Nej 93% Diagram 6.0 SOS-barnbyar kvinnor Diagram 6.1 SOS-barnbyar män Diagram 6.2 SOS-barnbyar n = 100 n = 100 kvinnor/män n = 200 Resultatet visar klart och tydligt att budskapet om att stödjer SOS-barnbyar inte når ut tillräckligt till konsumenterna. Hela 93 % känner inte till samarbetet. Att visa att man stödjer en hjälporganisation när man köper en påse chips bör förtydligas för att locka fler potentiella kunder. Det kan till och med bidra till att fler går från att vara medveten konsument till trogen kund. 13

3.2 Webbundersökning 3.2.1 Målet med undersökningen Svenska Lantchips gjorde en omfattande marknadsundersökning 2007 som besvarades av 2000 personer. Med denna nya undersökning kompletteras den redan utförda undersökningen med målet att ta reda på vilka faktorer som styr konsumentens val av chips samt vad som anses om chipspåsar generellt. 3.2.2 Målpopulation och ram Målpopulationen var ändlig och bestod av personer som deltog i webbundersökningen på Internetmötesplatsen Facebook inom ramen av projektgruppens vänner och bekanta med ett användarkonto på sidan. 3.2.3 Urvalsmetod Vald urvalsmetod var slumpmässigt stratifierat urval. Med det menas att endast kvinnor och män mellan 15-35 år med ett användarkonto på Facebook bjöds in att medverka i undersökningen. Eftersom medverkan var frivillig erhölls även ett frivilligt urval. Totalt bjöds ca 400 personer in till undersökningen. 3.2.4 Datainsamlingsmetod och databearbetning Metod för insamling av data var en webbenkät från hemsidan MySurvs.com som länkades från en inbjudan på Facebook. Granskning Kodning Dataregistrering Att i syfte komplettera ofullständigheter och rätta felen i det insamlade materialen. En noggrann utförd granskning höjde undersökningens kvalitet. Att översätta alla anteckningar till ett enhetligt språk. Att uppgifterna registrerades för att sammanställas i Excel. 3.2.5 Felkällor och åtgärder mot urvalsfel och icke-urvalsfel Felkällor som urvalsfel och icke-urvalsfel är aspekter som bör ha en åtgärdsplan för att öka validiteten, reliabiliteten samt kvaliteten för undersökningen. Urvalsfel Snöbollsurval Åtgärd Förtydligande om att undersökningen inte fick skickas vidare till icke inbjudna personer. 14

Del av undersökningspopulation Frivilligt urval Icke urvalsfel Objektbortfall Partiellt bortfall Bearbetningsfel Ramfel Mätmetoder Mätinstrumentet Inkludera så stor del av den tänkta undersökningspopulationen som möjligt för att minimera eventuella urvalsfel. Svårt att åtgärda då inbjudan kan missas eller helt enkelt struntas i. Åtgärder För att undvika objektbortfall utformades frågorna på ett lättförståeligt sätt. Vidare gavs inledande information om hur många frågor som skulle besvaras och ungefär hur lång tid undersökningen skulle ta. Uteblivna svar på en eller flera frågor kunde undvikas med hjälp av att en fråga besvarades i taget. Om någon avslutade undersökningen innan alla frågorna besvarats raderades dennes svar från resultatet automatiskt. För att hålla intresset vid liv visades en statusindikator med syfte att visa hur långt man kommit i undersökningen. Det insamlade materialet hanterades på rätt sätt. En rad kontrollberäkningar gjordes för att minimera bearbetningsfelen. Rätt bestämmelse av urvalet minskade risken för ramfel. Tydliga och enkla frågor ställdes för att ingen fråga skulle missuppfattas. Dataregistrering loggades automatiskt av hemsidan. Enkätens frågor konstruerades för att återge en ungefärlig bild av populationens åsikter. 3.2.6 Undersöknings- och bakgrundsvariabler Undersökningsvariablerna för marknadsundersökningen var vad styr valet av chips hos konsument?, hur öppnar du en chipspåse?, hur ofta källsorterar du en chipspåse?, vilken information på baksidan läses? samt hur svårt är det öppna en chipspåse? Bakgrundsvariablerna som undersöktes var de demografiska, d.v.s. åldersgrupp och kön. 15

3.2.7 Undersökningsenkät En kortfattad kvantitativ undersökningsenkät på sidan MySurvs.com med tio enkla frågor togs fram för att få en generell bild av de tillfrågades åsikter angående deras val av chips i olika anseenden (se bilaga 5). Vidare undersöktes vilken information som läses på baksidan, hur svårt det är att öppna chipspåsar samt hur ofta de källsorteras. 3.2.8 Validitet och reliabilitet Eftersom frågorna i enkäten formulerades utifrån undersökningens mål kan validiteten uppskattas vara hög. Validiteten kan styrkas ytterligare med den inledande frågan äter du chips? som sållade bort personer utanför målpopulationen. Reliabiliteten på undersökningen uppskattas vara medelmåttig till hög eftersom det är frivilligt att delta vilket medför resultat som speglar de som är engagerade i frågan. Följaktligen om undersökningen genomförs vid samma tidpunkt på året samt till liknande målgrupp uppskattas reliabiliteten vara god. Resultatet av 200 personers åsikter är dock inte tillräckligt för att representera hela svenska folket. 16

3.2.9 Resultat Felmarginalen för marknadsundersökningen kan redovisas med följande formel: 1/n = 1/163 0,08 = 8 %. Det gör att sanningen med 95 % säkerhet ligger inom intervallet ±8 %. 23 Könsfördelning Åldersfördelning 55 56 Äter du chips? Nej 19% Män 47% Kvinnor 53% 28 25 12 10 6 3 4 1 15-19 20-24 25-29 30-34 >35 Ja 81% Diagram 7.0 könsfördelning Diagram 7.1 åldersfördelning Diagram 7.2 chipsätande n = 200 n = 200 n = 200 Kvinnor Av totalt 200 intervjuade var 106 kvinnor och 94 män. 163 personer av dessa 200 svarade att de äter chips och fick fortsätta med undersökningen. Åldersfördelningen sträckte sig från 15-35 år med några undantag. De dominerande åldergrupperna som intervjuades var kvinnor mellan 15-19 år samt män mellan 20-24 år. Män vilken faktor påverkar ditt val mest förutom smak? Ekonomi Annat 25% Påsens design 15% Påsens storlek 21% Pris 39% Diagram 8.0 Ekonomi n = 163 Sammanställningen visar att när val av chips och ekonomi går hand i hand spelar priset mest roll gentemot påsens storlek och design. Målgruppen är prismedveten och konsumerar därefter. Kategorin annat domineras av kommentarer som "smak" men eftersom det är underförstått att man köper de godaste chipsen bör andelen i kategorin ses som missvisande. Tänkbart är då att priset och påsens storlek spelar ännu större roll än vad resultatet visar. Kan vi på något sätt minska kostnaden för påsens tillverkning och sänka priset med en krona i butik kan försäljningen öka. 23 Devins, M, Sampling Errors presentation, 2008-10-15. 17

Saltinnehåll 10% Vilken faktor påverkar ditt val mest förutom smak? Hälsa Annat 28% Fetthalt 46% Vid val av chips och med tanke på hälsa väljer 46 % efter hur stor fetthalten är. En stor andel i gruppen annat säger "bryr mig inte" eller "inget". Det tyder mycket på köpvana och att informationen på påsen ofta inte läses eftersom det anses allmänt onyttigt att äta chips i vilket fall som helst. Transfetter 16% Diagram 8.1 Hälsa n = 163 Återvinning 8% Vilken faktor påverkar ditt val mest förutom smak? Miljö Annat 12% Ekologisk 46% Svensktillverkat 34% Diagram 8.2 Miljö n = 163 Vilken faktor påverkar ditt val mest förutom smak? Kvalitet Bäst före datum 8% Konsistens (hårda, mjuka, tunna, tjocka etc) 51% Varumärke 41% Diagram 8.3 Kvalitet n = 163 Miljöfrågan domineras av 34 % för svensktillverkat och 46 % för ekologiskt tillverkade chips. Eftersom ekologiska produkter är populära idag och Svenska LantChips redan har en till utseendet ekologisk produkt känns det rimligt att hålla sig på samma bana. Ytterligare en aspekt att belysa vidare är att chipsen är svensktillverkade och det bör förmedlas bättre på påsen. Kommentarer under kategorin annat domineras av "bryr mig inte" och "inget". När det gäller val av chips och kvalitet väljer 51 % efter konsistensen på chipsen t.ex. hårda, mjuka, tunna eller tjocka. Underförstått kan konsistenskategorin ses som smak. 41 % anser att varumärket är en stor avgörande faktor vad gäller val av chips. är ett unikt varumärke som kännetecknas både av konsistensen på chipsen samt den karakteristiska påsen om man jämför med OLW och Estrella som har många liknande produkter. 18

Vilken information på baksidan av chipspåsen läser du? Allmän produktinfo 19% Kontaktuppgifter 1% Återvinning 6% Bäst före datum 18% Annat 1% Innehåll 22% Diagram 9.0 Kvalitet n = 163 Inget 33% Hela 33 % av de tillfrågade läser ingen information på baksidan av chipspåsen vilket ställer frågan: "behövs det en ingående beskrivning av LantChips på påsen?". Då 22 % läser innehållsförteckningen, 19 % allmän produktinformation och 18 % bäst före datum känns det irrelevant att ha hela företagets bakgrund på påsen. Att istället öka information om hur man återvinner (som idag inte återfinnes) samt beskriva vilka material som finns i påsen ökar image och seriositet. Ibland (ca 50%) 18% Hur ofta återvinner/källsorterar du din chipspåse? Alltid 8% Aldrig 74% Diagram 10.0 Återvinning n = 163 Att 74 % aldrig återvinner sin chipspåse är anmärkningsvärt. Varför återvinns de inte? Brist på information? Brist på kunskap om materialen i påsen? Frågorna kan vara många och för att underlätta återvinning/källsortering kommer information om material och hur man ska gå till väga för att källsortera ökas. Detta kommer i sin tur öka Svenska LantChips image utåt som ett mer seriöst val, speciellt nu när det är så populärt att vara ekologisk och naturvänlig. På en skala från 1 till 5, där 1 är mycket lätt och 5 är mycket svårt, hur svårt tycker du det är att öppna en chipspåse? Hur öppnar du vanligtvis en chipspåse? Med hjälpmedel (exempelvis: sax) 1% När du köper en större chipspåse, skulle du föredra att den gick att återförsluta? Nej 8% Ingen åsikt 12% 1 2 3 4 5 För hand 99% Ja 80% Diagram 11.0 öppning lätt/svårt Diagram 11.1 hur öppna Diagram 11.2 återförslutning n = 163 n = 163 n = 163 De tillfrågade fick svara på hur svårt det är att öppna en chipspåse på en skala från 1 till 5, där 1 är mycket lätt och 5 är mycket svårt. Medeltalet blev 1,8 och kan uppskattas som relativt enkelt. Även om majoriteten svarat att det är lätt finns det ett fåtal som svarat mycket svårt. 19

Vidare öppnar hela 99 % chipspåsar för hand (79 % Estrellarycket, se webbundersökningen). 80 % är positiva till en återförslutningsbar påse och 80 % anser det onödigt med öppningsanvisningar på påsen (se fältundersökning) vilket leder till en kompromiss. Då det även är tämligen bekant att LantChips påse är mycket svår att öppna på grund av den hårda limningen och tjocka materialet, bör öppningsanvisningar återfinnas på påsen, diskret på framsidan och utförligt på baksidan. 4. Produktutveckling 4.1 Om reumatism Reumatism är en förkortning av reumatoid artrit, även kallad RA. Den ger kronisk inflammation i två eller flera leder i kroppen. Inre organ kan som hjärtat, magen samt njurarna kan även påverkas. RA har flera olika symptom där några är trötthet, rörelsesmärta och ledsvullnad. Det är vanligt att händer svullnar och att man drabbas av ledstelhet på morgonen. RA drabbar tre gånger fler kvinnor än män och oftast i 60-65 årsåldern. Ca 2000 personer drabbas av RA i Sverige årligen. En miljon barn samt vuxna lider av RA i Sverige. Tyvärr går det ännu inte att bota reumatism, men det går att blockera olika steg i inflammationsprocessen med hjälp av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och paracetamol. 24 4.2 Reumatikerförbundet test 1 Det första användartestet på Reumatikerförbundet utfördes den 18 september 2008. Tre personer deltog i testet, alla med någon typ av nedsatt handfunktion. De områden som testpersonerna fick undersöka var hur pass lättöppnad förpackningen var och om det skulle finnas en återförslutning. Även layout och färgval diskuterades. Detta gav idéer och förslag på förbättringar till utvecklandet av den befintliga förpackningen. För frågeformulär se bilaga 3. Testperson 1, Monica 57 år Monica har ledgångsreumatism vilket medför smärta i lederna som i sin tur gör det för svårt för henne att greppa olika typer av förpackningar. Hennes första intryck av påsen var att den såg naturvänlig ut och inte gav ett plastigt intryck som alla andra chipspåsar på marknaden. 24 Smärta.nu, Reumatism, http://www.smarta.nu/aztemplates/page.aspx?id=140, hämtad 2008-10-19. 20

Hon tyckte att det var väldigt svårt för henne att öppna påsen första gången, det krävdes mer styrka än vad hon hade. Däremot kunde hon, tur det, öppna påsen med hjälp av naglarna. När påsen väl var öppnad ansåg Monica att det var väldigt lätt att ta önskad mängd ur påsen, samt att tömma den helt. Ett minus var att påsen inte gick att återförsluta utan hjälpmedel (exempelvis en klämma). Som förslag till återförslutning gjordes en jämförelse med gratängost förpackningen som har en limflik. Monica ansåg också att det var väldigt lätt att se informationen på påsens framsida, ganska lätt på påsens baksida. Innehållsförteckningen skulle kunna förbättras, till exempel genom att ha ett större typsnitt. Bild 2.0 Monica Andra saker som skulle behöva ändras på påsen är att ha någon form av öppningsanvisning på framsidan samt att bäst-före-datumet syns tydligare. Monica kände inte till att Svenska Lantchips stödjer SOS-barnbyar. Deras logotyp skulle kunna vara större och sitta högre upp på påsen. Testperson 2, Maria 30 år Maria lider av en whiplashskada (pisksnärtskada) som gör att hon har nedsatt handfunktion på vänster hand, men hon kan skriva med bägge händerna. Bild 2.1 Maria Hennes första intryck av förpackningen var att den såg tråkig ut. Påsen kunde se mer färgglad och inte så ekologisk ut. Det var väldigt svårt för Maria att öppna förpackningen vid första försöket. Andra försöket gick det lättare för att hon vanligtvis brukar använda en sax eller öppna med tänderna. Det var också väldigt svårt att för henne att ta önskad mängd ur påsen: det enda som fungerade var att hälla ut inne hållet i en skål. 21

Maria ansåg att det var relativt lätt att återförsluta påsen men att man behövde någon form av klämma som hjälpmedel. Informationen var lättläslig och vissa färgkombinationer var bättre än andra. Om det skulle finnas öppningsanvisning på påsen skulle den vara på framsidan. Hon kände inte heller till att Svenska Lantchips stödjer SOS-barnbyar. Hon tyckte att den nuvarande logotypen flöt in i själva påsen och syntes därför inte så mycket. Byta färg eller ha en ram runt, var några av hennes förslag. Testperson 3, PO 67 år. PO har en s.k. spinalskada (nackskada). PO:s första intryck av påsen var att man direkt tänker på svenskt lanthantverk. Dock var det lite dåliga kontraster gällande färgvalet vitt och gult. Han tyckte att det var extremt svårt att öppna förpackningen. Hans förslag var att man skulle kunna ha någon form av tråd som slutade i en ring som man kunde dra i eller att man skulle kunna sticka in ett finger under en flärp. Längre flärpar skulle också uppskattas. Bild 2.2 PO PO tyckte att det var ganska lätt att återförsluta förpackningen genom att rulla ihop den, samt att ta önskad mängd. Att tömma påsen var det inte heller några problem med. Vidare önskade han att färgvalen på påsen skulle ändras och därmed öka kontrasterna, viss text var svår att läsa. 4.2.1 Slutsats test 1 Utifrån testpersonernas åsikter samt önskemålen från om ändringar av befintlig förpackning enades projektgruppen om följande: Titta om det finns möjlighet till återförslutning, och i sådana fall hur? Hur kan man göra påsen mer lättöppnad? Hur kan man göra information på påsen mer lättläslig? 22

4.3 Utgångspunkt för konceptidé Utifrån ovanstående punkter arbetade projektgruppen vidare med olika förslag. Genom möten ökade kännedomen om företaget och dess kärnvärden vilka är faktorer som företaget inte gärna vill ändra på. 4.3.1 Kravspecifikation, ny förpackning Förpackningen skall vara mer lättöppnad men inte avvika från sin nuvarande form Informationen på förpackningen ska bli mer överskådlig och mer lättläst. Jobba mer med kontraster. Om man kan återförsluta förpackningen vore det ett plus. Tråget kommer troligtvis inte att ändras, möjligen designen så att den syns i hyllan. 4.3.2 Förpackningslösningar Till användartest 2 hade olika förpackningslösningar bearbetats fram, bland annat: Ett förslag där påsen fick ett jack upptill som skulle underlätta öppnandet. Det andra förslaget hade hål i mitten upptill på påsen ovanför förslutningen, dock ej testbar version. Det tredje förslaget var ett snöre som man kunde dra i under svetsningen, precis som på en potatispåse, dock ej testbar version. 4.4 Reumatikerförbundet test 2 Reumatikerförbundet test två gjordes den 21 oktober 2008. Här testades de tre förslag som togs fram efter rekommendationer från första mötet samt marknadsundersökningarna. 4.4.1 Slutsats test 2 Förslag 1 Maria (samma person som vid test 1) Kunde lätt öppna förslag ett, dock påpekade hon att det fanns en stor risk att hålet man rev upp i påsen kunde bli för stort och chips kunde ramla ur. Det positiva var att hon kunde ta i med hela handen vid öppnandet och på så sätt få rivkraft. Maria kom med förslaget om en liten instruktionstext på påsens framsida riv här och en streckad linje, som skulle medföra att man som konsument river längs med denna linje och inte får upp ett lika stort hål. Eventuellt skulle man kunna tänka sig att ha en perforering på påsen. 23

Förslag 1 PO (samma person som vid test 1) Kunde lätt öppna förslaget med den nya öppningsfunktionen och kom även med förslaget om att man skulle lägga till en streckad linje för att ännu mer underlätta för konsumenten, men att man lika gärna skulle kunna ha den på baksidan för att inte störa påsens helhetsintryck. En perforeringsremsa skulle också kunna vara en bra idé. Förslag 2 och 3 I dessa test visades endast bilder på förslagen. Enligt bägge testpersonerna skulle det andra förslaget fungera bra, eftersom man då kunde öppna påsen genom att stoppa in ett finger i hålet ovanför svetsningen och dra. Projektgruppen hade också med sig en påse med Gårdschips som testpersonerna fick försöka att öppna. Gårdschips är i ett mer lättöppnat material (lägre ytvikt) men till och med den var svåröppnad. Förslag tre handlade om att testpersonerna skulle dra i ett snöre (som vid en potatispåse) under svetsningen. Idén gillades av båda testpersonerna, den skulle dock vara svår att förverkliga i verkligheten. 24

4.5 Alternativa förpackningar En formguten plastbehållare med ett kombinerat folielock och handtag. Kapseln skulle vara mycket enkel att öppna genom att dra i handtagets långa flikar. Svetsningen mellan kapseln och folielocket (den streckade grå linjen på locket) bör hålla för att bära 200 gram chips. Bild 3.0, förpackningsalternativ, hink Den här påsen skiljer sig från traditionella chipspåsar på så sätt att den har en midja. Dagens chipspåsar får en naturlig midja när man fyller dem, denna effekt förstärks på detta sätt. Kan med fördel användas för att illustrera att Lantchipsen är ett nyttigare alternativ än traditionella chips. Bild 3.1, förpackningsalternativ, midjepåse Bild 3.2, påse med dragsnöre Detta förpackningsalternativ utnyttjar associationer till en klassisk potatispåse med ett snöre i en grov söm över förpackningens topp vilket också återses på många påsar till grillkol. Eftersom det av hållbarhetsskäl krävs att chipspåsarna är helt lufttäta blir dock detta alternativ svårt att genomföra. 25

En så kallad zip-förslutning som återfinns på bland annat Extras tuggummipåsar adderas inuti påsen. Produktionstekniska problem samt höga kostnader gör detta alternativ ogenomförbart. Det är även svårt för personer med nedsatt handfunktion att få grepp att öppna en zip-förslutning. Vidare är en återförslutning i chipssammanhang ur företagets synvinkel ohållbart eftersom de hellre ser mer försäljning. Bild 3.3, återförslutningsbar påse 4.6 Slutsats Vald Förpackning Efter utvärdering av testerna tillsammans med Reumatikerförbundet, de två genomförda marknadsundersökningarna och i samråd med Svenska Lantchips har en ny förpackningslösning tagits fram. Den nya förpackningen har gjorts smalare men behåller samma höjd och har samma innehåll som tidigare. På detta sätt reduceras materialet i förpackningen och luften i påsen, vilket är mycket bra ur både ekonomi- och miljösynpunkt, utan att dra ner på mängden chips i förpackningen. Det är också positivt att samma sekundärförpackning kan fortsätta användas och fler konsumentförpackningar får plats i samma tråg. Dessutom kan att en smalare påse uppfattas som fräschare än en mer rektangulär. Dekoren har uppdaterats på både primär- och sekundärförpackningarna. Två ledord i arbetet och utformningen av dekoren är genuinitet och igenkänning. Genuin i bemärkelsen att synas och särskilja sig från konkurrenterna samt i bemärkelsen att förmedla en lantlig och familjär äkthet. I designprocessen som till stor del handlar om ett ständigt idéflöde och nytänkande var igenkänningen viktig att hålla fram för att behålla de delar av formspråket som starkast förknippas med varumärket Svenska Lantchips. 4.7 Resultat Med hjälp av marknadsundersökningarna på webben och i Stockholm samt genom diskussioner tillsammans med LantChips och materialleverantörer har två alternativ till ny primär- och ett alternativ för ny sekundärförpackning tagits fram. 26