Delaktighet en fråga om synsätt och verkstad Elisabet Frithiof, universitetslektor Skolportens konferens Särskola Stockholm 14 mars 2013 elisabet.frithiof@lnu.se Disposition I. Utgångspunkter och begrepp II. Synsätt III. Verkstad I. Utgångspunkter och begrepp Utgångspunkter i den egna forskningen Bärande begrepp 1
Texter: Mening, makt och utbildning Delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning (2007) Kultur för alla Funktionsmöjligheter i det museipedagogiska mötet (2013) Avhandlingens syfte att belysa delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning, dels i dåtid, dels i nutid. Avsikten var också att granska hur dessa personers egna föreställningar relaterar till samhällelig kategorisering av utvecklingsstörda, i synnerhet inom utbildning. Forskningsfrågorna: Vilka delaktighetens villkor har tidigare gällt för personer med utvecklingsstörning och hur har kategorin utvecklingsstörning etablerats fram till vår tid? Vilken människosyn, kunskapssyn och samhällssyn kommer till uttryck i dessa personers inifrånperspektiv idag? Vilka förväntningar på människor, kunskap och samhälle bär personer med utvecklingsstörning på? 2
Den empiriska studien Livshistorieansats Intervjuade några unga vuxna, som genomfört hela sin skolgång i särskola/gymnasiesärskola Elin och Blomman Särskola Utvecklingsstörning i de skolorna så finns det utbildning, för att utbilda sig. Ja, det är då man ser att man är utvecklingsstörd, att man stör dem som utvecklas (Blomman) Delaktighet Personers med utvecklingsstörning Elever i särskola och gymnasiesärskola Barn i förskola Tillgänglighet delaktighet (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2012) (Ineland, Molin & Sauer, 2009) 3
Upplevd delaktighet Art och grad kan beskrivas av den som upplever delaktighet eller brist på denna. I aktiviteten (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2012) Var och när får, kan och vill jag vara delaktig? Jfr. Lärares uppfattningar (Tetler, 2011) Delaktighet en trixig fråga En delaktighetsform kan utesluta en annan. (Ineland, Molin & Sauer, 2009) Vi vill kunna välja det vi vill ha, inte bara det som är möjligt. (En röst, Lissabondeklarationen, 2008) En systemförändring utifrån det faktum att individer är olika. (Göransson, 2007) att funktionsutveckla med breda, inkluderande och frigörande lösningar som uppmuntrar till självständighet och delaktighet. (Ostenfeldt, 2010, s.15) 4
människosyn samhällssyn kunskapssyn II. Synsätt Människosyn Kunskapssyn Samhällssyn Människosyn, idéhistoriskt sett Människan den fungerande maskinen Människan den utvecklade individen Survival of the fittest (Spencer) 5
Synsätt 1930-talet Man kan slutligen fråga, vilket som är humanast, att tvinga sunda medborgare att genom allahanda dyrbara åtgärder taga vara på värdelösa individer eller att i görligaste mån förhindra tillkomsten av sådana. (Kjellander i Grunewald, 2010) Fosterdiagnos Erbjuds alla blivande mödrar Enligt lag sedan sommaren 2007 Riskvärderingsmetoden CUB Danmark 2030 Norges statsminister Jens Stoltenberg lovade i februari i år Marte Wexelsen Goksøyr, som har Downs syndrom, att han kommer att göra allt för att motverka abort på foster som bär på kromosomavvikelser. Nu gör hans parti en kovändning och vill införa ultraljud i vecka 12, i stället för vecka 18 som gäller i dag. Världen idag 7 dec. 2011 6
Synsätt 1960-talet På tal om mat Man bredde smörgåsar på kvällen, hackade dem i tärningar och la allt i rostfria skålar som sattes i skafferiet. På morgonen hällde man gröt eller choklad i skålarna och skyfflade in det. Jag var trettio år och vågade inte säga vad jag tyckte och inte heller ändra på något (Jonasson, 1994, s. 30f). Vad gäller? Inkludering/ exkludering Rättigheter/ skyldigheter Empowerment Integrering/ segregering Delaktighet/ marginalisering Tillgänglighet/ funktionshinder Erkännande På tal om integrering Människor med funktionshinder ska inte föras in någonstans, eftersom de redan är där. (Löfgren- Mårtensson, 2005, s.19) 7
Att se möjligheter full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde (FN-deklarationen om MR för pers. m. funktionsnedsättning 2007/2008, Artikel 24) Varje barn har en utvecklingspotential vars gränser ingen känner (Salamancadeklarationen) III.Verkstad Det goda pedagogiska mötet Personer med utvecklingsstörning kommer till sin rätt Personer med utvecklingsstörning tar plats på scenen Det goda pedagogiska mötet Pedagogiskt fruktbar är inte den pedagogiska ansträngningen utan det pedagogiska mötet. (Buber, 1993, s.112f) erkänna det mellanmänskliga mötets unika innebörder (Aspelin, 2010) 8
En ny födelse (Arendt) att med den språkliga kompetensen och dess komponenter, ansvaret och ömsesidigheten, hjälpa eleven att våga sig fram för att bli tillmöteskommen. (Stefansson, 2011, s. 179) bryta in i en värld som är befolkad av andra begynnare, en värld av pluralitet och skillnad. (Biesta, 2006, s. 52) Att svara an och ta ansvar (Aspelin, 2010) Vara sedd Ta plats Vara delaktig Vara aktiv Utmanas Lära sig (Dahlquist, 2010) Ta plats i ett störande rum (Biesta, 2009, s.56) Det som stör den rationella gemenskapens jämna gång inte nödvändigtvis är en störning av utbildningsprocessen utan mycket väl kan vara just den punkt där eleverna börjar finna sin egen, mottagliga och ansvarsfulla röst (ibid., s.69) 9
Handlingspositionerna Ställföreträdare och företrädare Föreningen Klippan Föreningen Grunden Lika unika Att komma till sin rätt MR Lika Unika verkar för att personer med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i samhället på samma villkor som alla andra. Det är inte en önskan, ingen vision. Det är en mänsklig rättighet! Nya generationer, nya steg en arena för egna ställningstaganden och oppositionella tolkningar (Hugemark & Roman, 2012, s. 99) föreningen Grunden ägs och kontrolleras av oss själva. Vi är fria från kommuner och föräldraorganisationer. (Grunden, 2010) 10
Lika Unika (2009) Vår vision är att alla människor ska ses som de resurser de är, att funktionsnedsättningen är en praktisk verklighet för oss men utgör inte vår identitet som människor. Frågor som berör över en miljon människor idag - får inte fortsätta räknas som ett särintresse i politiken. Empowerment Vi är en förening för människor som kallas personer med intellektuella funktionshinder. (Grunden, 2010) Ett exempel på delaktighet Fast anställning Högskoleutbildning Marknadsmässiga löner Fackligt anslutna En scenskola, som är ett växthus 11