GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakulteten Fakultetsnämnden Personalchef Håkan Berg POLICY Fastställd av dekanus 2005-03-29 F8 61/05 ARBETSMILJÖPOLICY FÖR NATURVETENSKAPLIGA FAKULTE- TEN Fakultetens arbetsmiljöpolicy är en komplettering till universitetets policy i ämnet som återfinns på hemsidan för arbetsmiljö: http://www.arbetsmiljo.adm.gu.se/policy.html Beskrivning av organisatorisk struktur Universitets organisation bygger på tre nivåer; övergripande universitetsnivå, fakultetsnivå samt institutionsnivå. Ur arbetsmiljöhänseende kan institutionsnivån vara ytterligare uppdelad i avdelning eller forskargrupp. Varje nivå skapar sina mål med utgångspunkt från sitt ansvar och sin verksamhet. Ju närmare verksamheten desto större krav på att målen är operativa och mätbara. Mål Fakultetens arbetsmiljömål för 2005-2006: Alla institutioner skall ha ett arbetsmiljöarbete som säkerställer att ingen anställd eller student drabbas av ohälsa eller olycksfall. Inom fakulteten läggs särskild fokus på ergonomi, strålning/smitta, kemikaliehantering och buller. Alla anställda och studenter skall i sitt arbete känna sig delaktiga i arbetsplatsens verksamhet och utveckling. Inom fakulteten läggs särskild fokus på utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar, information, öppenhet, konflikthantering och doktorandernas situation. Varje anställd och student skall ta ett självständigt ansvar att individuellt och inom arbetslaget medverka till den goda arbetsmiljön. Alla anställda och studenter skall vara medvetna om arbetsmiljöförutsättningarna för det egna arbetet. Prefekter/motsv skall erhålla utbildning om minst en dag per år rörande systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering och arbetsmiljö. Arbetet skall ge möjlighet till variation och social kontakt samt ge arbetstagaren möjlighet att kunna påverka arbetssituation.
Arbetstagare som drabbas av nedsatt arbetsförmåga skall snabbt erhålla professionellt stöd för sin rehabilitering Operativa mål på institutionen Varje institution anmodas att utarbeta egna verksamhetsanpassade arbetsmiljömål i linje med universitetets och fakultetens övergripande mål. Institutionens mål bör vara mätbara. (Anvisningar till målavsnittet: Mål skall vara realistiska, uppnåeliga och önskvärda. De bör vara klart formulerade och inte tvetydiga. Det finns långsiktiga mål och kortsiktiga mål. De långsiktiga är av mer övergripande karaktär och revideras inte i lika hög grad som kortsiktiga mål som skall vara mätbara och revideras årligen. Exempel, kortsiktiga mål: Antalet olyckor/tillbud skall minska med x % under året. Genom rehabiliteringsinsatser skall sjukskrivningarna minska med x % under året.) Angränsande policies inom fakulteten mm. Inom fakulteten har det fastställts även separata dokument som avhandlar viktiga frågor och som gränsar arbetsmiljön och som utgör en del av arbetsmiljöpolicen. Handläggning vid omstrukturering och avveckling Ledarskapspolicy Lönepolicy Rehabiliteringspolicy Åtgärder vid drogpåverkan Miljömål 2004-2005 för Naturvetenskapliga fakulteten Dessa återfinns på fakulteten hemsida (med undantag av miljömålen): (http://www.science.gu.se/intranet/personal/policies.shtml) Vidare har universitetet träffat ett lokalt arbetsmiljöavtal 1995-07-01. En utförligare uppräkning av gällande lagar och avtal återfinns på sidan http://www.arbetsmiljo.adm.gu.se/lagar.html Beskrivning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Ansvar och delegationer Arbetsgivaren har huvudansvaret. Inom universitetet utgår ansvaret från rektor som har delegerat arbetsmiljöarbetsuppgifterna till respektive dekanus (Rektors uppgiftsfördelning 2003-09-30). Prefekten, företräder arbetsgivaren på arbetsplatsen och är ansvarig för arbetsmiljöarbetet inom institutionen. Arbetsmiljöarbetsuppgifterna har delegerats skriftligen från dekanus. Sid: 2
Vissa arbetsmiljöarbetsuppgifter kan vidaredelegeras till annan befattningshavare i arbetsledande ställning vid institutionen. Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att rapportera risker etc, ge förslag till åtgärder och följa föreskrifter och anvisningar. Arbetsmiljöombud och studentarbetsmiljöombud Arbetsmiljöombuden är de anställdas företrädare i arbetsmiljöfrågor och skall utföra de uppgifter som enligt arbetsmiljölagen ankommer på skyddsombud. Arbetsmiljöombudet är en värdefull resurs i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöombud utses av de fackliga organisationerna. På varje institution skall det finnas ett anslag med de arbetsmiljöombud som finns på arbetsplatsen. Även studenterna har en skyddsombudsorganisation. Dessa utses av respektive studentkårer. Arbetsmodell Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla på arbetsplatsen. Det handlar om att låta alla komma till tals och bli överens om vad som skall gälla, att undersöka riskerna i arbetet och vidta åtgärder. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är dels av allmän karaktär och dels har Arbetsmiljöverket även givit ut riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress. Arbetet bygger på undersökning och riskbedömning samt åtgärder. Nedan följer en beskrivning av riktlinjerna med kommentarer angående vad som gäller inom naturvetenskapliga fakulteten. Årlig tidsplanering av arbetsmiljöarbetet För att underlätta det systematiska arbetsmiljöarbetet bör aktiviteterna planläggas i en almanacka för hela året. Skyddsronder, utbildningar, utvecklingssamtal etc inplaneras så att alla berörda kan förbereda sig vilket även effektiviserar aktiviteterna. Vidare bör arbetsmiljön vara en stående punkt på institutionsstyrelsens dagordning. Undersök arbetsförhållandena Prefekten ser till att aktiviteter vidtas som syftar till att klarlägga arbetsförhållandena. Arbetsmiljörond skall hållas två gånger per år och kan vara både av Sid: 3
allmän eller riktad karaktär (bildskärmsarbete, fokus på kemikalier etc). Arbetsmiljöombuden skall medverka vid ronden. Vidare skall arbetsplatsträffar organiseras i lämpliga arbetslagsgrupperingar (avdelningar, forskargrupper, institutioner etc). Mötena skall vara kända på förhand och ha en anmäld dagordning så arbetstagarna kan förbereda sig. Kunskap om arbetsförhållandena kan även fås genom utvecklingssamtal, enkäter och fysiska mätningar. Gör en riskbedömning I samband med undersökningarna görs en bedömning av risker på arbetsplatsen. Dessa förtecknas och värderas. Blankett för riskbedömning kan hämtas på Arbetsmiljöverkets hemsida, http://www.av.se/blanketter/default.shtm. Bestäm vem som skall åtgärda och vem som skall följa upp Det behöver inte vara prefekten som skall åtgärda riskerna men den som prefekten utser skall ha kunskap och befogenheter att agera. Prefekten bör försäkra sig om att det sker en återrapportering efter utförandet. Åtgärda risker som kommit fram Prioritera åtgärderna, gärna i samråd med personalen. Om det inte går att eliminera risken måste ni bestämma hur situationen skall hanteras, t ex med instruktioner, särskild utbildning. Gör en handlingsplan för det som inte genast genomförs I flertalet situationer behövs ingen handlingsplan för insatser som sätts in omedelbart. Kan man inte vidta åtgärden inom några dagar förtecknas riskerna och noteras vem som skall åtgärda och när det senast skall vara klart. Följ upp genomförda åtgärder Organisera upp arbetet så att återrapportering sker löpande till prefekt. Arbetsmiljöombudet medverkar vid eventuella uppföljande kontroller. Gör en handlingsplan, fastställ mål För det som inte kan åtgärdas omedelbart upprättas en handlingsplan. Skriv ner vad som skall åtgärdas, vem som ansvarar och när det skall vara klart. Med handlingsplanen som utgångspunkt tillsammans med övrig information diskuterar institutionen sig fram till nya mål som fastställes av prefekten. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper Sid: 4
Det är viktigt att alla anställda är medvetna om arbetsmiljöförutsättningarna för sitt eget arbete. I utvecklingssamtal och andra utbildningsinventeringar bör utredas vilka arbetsmiljöutbildningar som kan bli aktuella inför det kommande året. Stöd och hjälpmedel Institutionen kan erhålla stöd, tips och hjälp från olika aktörer inom och utom universitetet. Arbetsmiljöverket har en hemsida på Internet där författningssamlingen, blanketter mm finns tillgängligt. Fakultetskansliets personalfunktion kan bistå med planeringsstöd för arbetsmiljöaktiviteter Skyddsingenjören och strålskyddsfysikern vid gemensamma förvaltningen är universitetets resurs i arbetsmiljöfrågor. Där finns även en resurs för utbildningsadministration. Till företagshälsovården kan både ledning och enskilda vända sig för råd och stöd, främst av förebyggande karaktär. De kan även utföra mätningar och genomföra anpassade utbildningar. Som anställd kan du vända dig till din fackliga organisation eller ditt arbetsmiljöombud. En god introduktion och fortlöpande utbildning underlättar för alla att bli delaktiga i arbetsmiljöarbetet. Utbildningar organiseras av institution/fakultet och gemensamma förvaltningen. Varje institutionsledning har en internkontrollpärm som fungerar som checklista för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Pärmen kommer att moderniseras under året. Vidare finns en arbetsmiljöhandbok inom universitetet (länk: http://www.arbetsmiljo.adm.gu.se/). Dokumentation och uppföljning Eftersom arbetsmiljöarbetsuppgifterna utförs på delegation och arbetsgivarens olika nivåer är intresserad av att ha kontroll över hur arbetsmiljöarbetet utvecklas har det utarbetats rutiner för att återrapportera verksamheten. Även Arbetsmiljöinspektionen och de fackliga organisationerna kan ställa krav på redovisning i enskilda situationer. Redovisning skall ske till Universitetsstyrelsen tillsammans med årsredovisningen. Sid: 5
Fakultetens arbetsmiljökommitté redovisar till centrala arbetsmiljökommittén. Fakultetens årsredovisning skall även innehålla arbetsmiljöuppgifter. Institutionens arbetsmiljöarbete skall även vara dokumenterat enligt reglerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöpolicyn är utarbetad av fakultetens arbetsmiljökommitté och överlämnad för beslut vid sitt sammanträde 2005-03-10. Naturvetenskapliga fakulteten David Turner Dekanus Håkan Berg Personalchef Sid: 6