Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 28
Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...5 Vår livsmiljö...5 Bakgrund...5 Trender luft...6 Trender vatten...9 Trender natur...1 Boende och stadsutveckling...11 Bakgrund...11 Trender stadsutbredning...11 Trender kollektivtrafik...12 Energi och transporter...13 Bakgrund...13 Trender energiproduktion...13 Trender energianvändning...14 Trender resor...16 Produktion och konsumtion...18 Bakgrund...18 Trender produktion...19 Trender konsumtion...2 Trender avfall...2 Engagera flera...23 Bakgrund...23 Trender...23 Nyckeltalssammanställning...25 Jönköpings kommun Stadskontoret i samarbete med miljökontoret och stadsbyggnadskontoret 551 89 Jönköping www.jonkoping.se/miljo Sammanställning: Annelie Wiklund, Pernilla Thor, Eva Göransson m.fl. Layout och foto: Christina Lindqvist Tryck: Tabergs Tryckeri AB, november 28
Sammanfattning Kommunens nyckeltalssammanställning inom miljöområdet har tagits fram för åttonde året. Under perioden 21 27 rapporterades miljötillståndet genom 25 Gröna nyckeltal och Hur mår Jönköping? är en fortsättning och utveckling av detta arbete. Hur mår Jönköping? har strukturerats i överensstämmelse med de prioriterade områden som ingår i kommunens samlade miljömålsarbete som kommer att sammanställas i Program för hållbar utveckling miljö under nästa år. I nedanstående tabell redovisas en sammanställning av vilka trender som kan utläsas för de olika nyckeltalen som används för att följa upp olika delområden. Som framgår av sammanställningen bedöms 12 (38 %) av nyckeltalen ha en positiv utveckling medan 16 (5 %) av nyckeltalen i princip står stilla och 4 (12 %) nyckeltal har till och med en negativ utveckling. Nyckeltal De områden som visar en negativ utveckling är att vi tyvärr använder mer och mer energi per invånare och vi kör mer och mer bil per invånare vilket försvårar arbetet med att minska t.ex. vår klimatpåverkan. Tyvärr har utsläppen av växthusgaser i princip varit oförändrade sedan 199 och en kraftig sänkning av utsläppsmängderna är nödvändig om vi ska kunna begränsa växthuseffekten till +2 C. Mängden hushållsavfall ökar vilket bedöms vara negativt eftersom det är en indikation på ökad konsumtion och/eller minskad källsortering. Partikelförekomster på trafikerade gator i Jönköping är också otillfredställande. I övrigt kommenteras de olika nyckeltalen i respektive kapitel. Trender Vår livsmiljö Luft Vatten Natur Boende och stadsutveckling Stadsutbredning Attraktiv kollektivtrafik Energi och transporter Energiproduktion Energianvändning Resor Produktion och konsumtion Produktion Konsumtion Avfall Engagera flera Engagera flera = positiv trend för enskilt nyckeltal = negativ trend för enskilt nyckeltal = neutral trend för enskilt nyckeltal 3
4
Inledning Hur mår Jönköping? är en redovisning av ett antal nyckeltal som valts ut för att beskriva och åskådliggöra trender inom miljöområdet i Jönköpings kommun. Under perioden 21-27 rapporterades miljötillståndet genom 25 Gröna nyckeltal och Hur mår Jönköping? är en fortsättning och utveckling av detta arbete. Under 28 har ett arbete inletts för att samordna flera olika dokument inom miljöområdet till ett Program för hållbar utveckling miljö. Programmet är indelat i följande prioriterade områden: Hur mår Jönköping? utgör en del av underlaget för det årliga arbetet med att uppdatera Program för hållbar utveckling miljö och har därför samma struktur. Jönköpings kommun har som målsättning att från och med 21 även kunna publicera nyckeltalen via ett webbaserat verktyg som är tillgängligt för alla. Vår livsmiljö Boende och stadsutveckling Energi och transporter Produktion och konsumtion Engagera flera Vår livsmiljö Bakgrund Luft Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle medeltemperaturen vid jordytan vara nästan -18 C, dvs. 35 C kallare än idag. Enkelt uttryckt innebär växthuseffekten att solstrålningen värmer upp jordytan och växthusgaserna i atmosfären håller kvar den utgående värmestrålningen genom att reflektera värmen tillbaka mot jordytan. Naturliga växthusgaser som finns i atmosfären är framförallt vattenånga och koldioxid. Våra mänskliga aktiviteter förstärker växthuseffekten utöver naturliga variationer, främst genom förbränning av kol, olja och naturgas som ökar halterna av koldioxid i atmosfären. För att kunna jämföra effekten av olika växthusgaser som t.ex. koldioxid, metan och lustgas räknas bidraget från varje enskild gas om till motsvarande mängd koldioxid, s.k. koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv.). Exempel på utsläppsreducerande åtgärder är att minska energianvändningen och övergå till förnyelsebara energikällor. En god luftkvalitet i tätorterna är viktig för människors hälsa och för att förhindra skador på växter, kulturvärden och byggnadsmaterial. Utsläpp från framför allt trafik, men också uppvärmning, försämrar luftkvaliteten i tätorterna. Kväveoxider, partiklar och ozon kan orsaka allergiska reaktioner hos människor. Kvävedioxid kan ge besvär i luftvägarna och minska motståndskraften mot t.ex. infektionssjukdomar. Den kan också leda till att astmatiska besvär förvärras. Flyktiga kolväten, som t.ex. bensen, är cancerframkallande. Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Studier har visat att höga partikelhalter i luften leder till en ökad sjuklighet/dödlighet i lungsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Kvävedioxid bildas i samband med olika förbränningsprocesser. Den främsta källan till kvävedioxid i luften i centrala Jönköping är trafiken. Trafiken är också den huvudsakliga källan till bensen i tätortsluften. Vedeldning kan också vara en betydande källa i vissa tätorter. Partiklar (PM 1 = partiklar <1 μm) uppstår vid förbränningsprocesser men bildas också vid slitage av vägbanan, främst då dubbdäck används. Partiklar kan även bildas i atmosfären av luftföroreningar eller av naturliga källor. Exempel på utsläppsreducerande åtgärder är katalysator och partikelfilter på fordon samt minskad användning av dubbdäck. Vatten Försurning av sjöar och vattendrag utgör ett stort problem i framför allt västra delen av Jönköpings kommun. Främsta orsaken till försurningen är sur nederbörd. I västra delen av kommunen är nederbörden relativt hög och marken har där dessutom låg motståndskraft mot surt nedfall. Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid från trafik och energianläggningar är huvudorsaken till den sura nederbörden. När ph-värdet sänks i sjöar och vattendrag slås försurningskänsliga arter ut, t.ex. kräfta och mört. Kalkning är den vanligaste åtgärden för att mildra effekten av försurande utsläpp förutom utsläppsreducerande åtgärder. 5
Även övergödande utsläpp av fosfor och kväve påverkar växt- och djurlivet i våra sjöar och vattendrag negativt. Övergödande utsläpp drabbar främst sjöar och vattendrag som finns nära tätorter och i jordbruksbygder. Exempel på utsläppsreducerande åtgärder är effektivare rening av avloppsvatten (enskilda och kommunala avlopp) samt förändrad markanvändning inom jordbruket. Natur Det finns cirka 5 arter av växter och djur i Sverige. Av dessa är närmare 2 arter hotade av utrotning. Skogsbruk och jordbruk är de näringar som har mest negativ påverkan på landlevande vilda växter och djur. Exploatering i form av bebyggelse, vägar etc. kan lokalt utgöra ett allvarligt hot mot organismer. Naturreservat är viktiga för att skydda livsmiljöer för hotade växter och djur, men att bilda reservat är inte tillräckligt för att bibehålla den biologiska mångfalden i stort. Andra exempel på åtgärder för att värna hotade arter och livsmiljöer är att upprätta naturvårdsavtal, avsätta biotopskydd samt att bedriva ett långsiktigt hållbart skogs- och jordbruk. Mark Jönköpings kommun var tidigare en utpräglad industrikommun. Här har funnits och finns fortfarande en stor mängd tillverkningsföretag. På senare år har det upptäckts att mark i anslutning till sådana industrier och dess deponier kan vara kraftigt förorenade. Dessa platser brukar kallas för efterbehandlingsobjekt, det vill säga de kan vara i behov av saneringsåtgärder. Länsstyrelsen har upprättat ett register över alla efterbehandlingsobjekt i länet och kommunen har kartlagt var misstänkta föroreningar kan finnas och gjort en plan för vilka objekt som bör undersökas vidare och eventuellt saneras. För närvarande finns inget bra nyckeltal för att följa trender inom detta område, men detta bedöms kunna färdigställas under 21. Mängd (ton/år) Mängd (ton/invånare) Trender luft 7 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 199 2 25 26 Energiförsörjning Utsläpp Utsläpp av av växthusgaser (CO (CO 2 -ekvivalenter) 2 -ekvivalenter) totalt Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Figur 1. Utsläpp av växthusgaser i Jönköpings kommun (ton CO 2 - ekv). Källa: Sveriges MiljöEmissionsDatabas. Det totala utsläppet av växthusgaser har i princip varit oförändrat under ett stort antal år och om vi ska kunna begränsa växthuseffekten till +2 C måste utsläppen reduceras kraftigt. Den sektor som dominerar utsläppsbilden är transportsektorn och vi behöver därför begränsa och effektivisera biltrafiken samt öka andelen förnyelsebar energi i denna sektor, se även figur 19 på s. 16 samt figur 17 på s. 15. 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lösningsmedelsanvändning Utsläpp av växthusgaser (CO 2 -ekvivalenter) Utsläpp av växthusgaser (CO 2 -ekvivalenter) 199 2 25 26 Figur 2. Utsläpp av växthusgaser per invånare (ton CO 2 -ekv./inv). Källa: Sveriges MiljöEmissionsDatabas. Jordbruk Avfall och avlopp Totalt Jönköpings kommun Sverige Det kan noteras en svagt nedåtgående trend beträffande utsläppen av växthusgaser per invånare. Trenden behöver dock bli väsentligt starkare om utsläppsmålen beträffande växthusgaser ska kunna nås. Anledningen till att utsläppen per invånare är lägre i Jönköpings kommun jämfört med genomsnittet för Sverige är bl.a. att det inte finns så mycket energikrävande industri i kommunen. 6
25 Utsläpp av koldioxid från kommunal verksamhet Utsläpp av koldioxid från kommunal verksamhet (exkl. kommunala bolag) Finns endast uppgifter om utsläpp från flygresor fr o m 26 Övrigt 2 Egenägda fastigheter Vatten och avlopp Gatubelysning Mängd (ton) 15 1 Flygresor Kommunägda fordon Egen bil i tjänsten Färjetrafiken 5 2 21 22 23 24 25 26 27 Figur 3. Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet, exkl. kommunala bolag (ton/år). Källa: Jönköpings kommun. Uppgifter om flygresor saknas före 26. Som framgår av figur 3 och figur 4 orsakas huvuddelen av CO 2 -utsläppen från kommunal verksamhet av fastighetsdrift och transporter. Det totala koldioxidutsläppet (figur 3) visar en svagt nedåtgående trend medan utsläppet per anställd visar en starkare nedåtgående trend. Att relatera verksamhetens omfattning till enbart antal anställda är ett mycket grovt mått men kan ändå ge en indikation. Det är dock nyckeltalet som beskriver de totala utsläppen som är viktigast från miljösynpunkt. Även utsläppen från den kommunala verksamheten behöver reduceras ytterligare för att gällande mål ska kunna uppnås. Mängd (kg/anställd) 2 8 2 6 2 4 2 2 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Färjetrafiken Utsläpp av koldioxid från kommunal verksamhet Egen bil i tjänsten Koldioxidutsläpp per anställd i kommunal verksamhet Kommunägda fordon Flygresor Gatubelysning Figur 4. Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet, exkl. kommunala bolag (kg/anställd). Källa: Jönköpings kommun. Vatten och avlopp Egenägda fastigheter Övrigt Totalt 2 21 22 23 24 25 26 27 Odengatan. Den sektor som dominerar utsläppsbilden är transportsektorn och vi behöver därför begränsa och effektivisera biltrafiken samt öka andelen förnyelsebar energi i denna sektor. 7
I figur 5 redovisas ett nyckeltal som beskriver bakgrundshalter av luftföroreningar i Jönköpings tätort (årsmedelvärden) och mätningar sker vid Hoppets torg. Som framgår av diagrammet ligger samtliga parametrar väl under gällande miljökvalitetsnormer som är en miniminivå på luftkvaliteten som måste uppfyllas. I figur 6 redovisas ett nyckeltal som beskriver situationen på hårt trafikerade gator i Jönköping. Enligt gällande miljökvalitetsnorm får ett angivet dygnsmedelvärde (som är högre än årsmedelvärdet) överskridas maximalt ett visst antal gånger per år. Nyckeltalet redovisar hur många överskridanden som förekommer på trafikerade gator i Jönköping. Av diagrammet framgår att antalet överskridanden av kvävedioxidhalten väl understiger det tillåtna antalet. När det gäller partiklar tangeras däremot det tillåtna antalet överskridanden. Under hösten 28 har därför ett handlingsprogram för att sänka partikelhalterna på trafikerade gator tagits fram. Även om det är för få värden för att kunna utläsa en trend klassas nyckeltalet som negativt med hänsyn till partikelhalten. Halt (µg/m 3 ) 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 25 2 15 Halt (µg/m 3 ) 1 1992/93 1993/94 1994/95 Luftkvalitet i tätort, Bensen Luftkvalitet i tätort, Bensen (gränsvärde 5µ/m 3 ) (gränsvärde 5µ/m 3 ) 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/ 2/1 21/2 22/3 23/4 Luftkvalitet i tätort, NO 2 och PM1 (gränsvärden Luftkvalitet inom i tätort parentes) NO 2 och PM1 (gränsvärden inom parentes) 24/5 25/6 26/7 27/8 NO2 2 (4µg/m3) 3 ) PM1 (4µg/m3) 3 ) Figur 5. Luftkvalitet (bakgrundsvärden = Hoppets torg) i Jönköpings tätort. Uppmätt halt av olika luftföroreningar som jämförs med gällande miljökvalitetsnorm (årsmedelvärden). 5 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/ 2/1 21/2 22/3 23/4 24/5 25/6 26/7 27/8 4 35 3 Luftkvalitet på trafikerade gator (gränsvärden inom parentes) Luftkvalitet på trafikerade gator (gränsvärden inom parentes) Figur 6. Luftkvalitet på trafikerade gator i Jönköpings tätort (NO 2 Kungsgatan, PM1 Barnarpsgatan). Antal överskridanden av gällande dygnsmedelvärde enligt miljökvalitetsnorm. Antal dygn med för höga halter 25 2 15 1 Barnarpsgatan, PM 1 (5 µg/mpm1 3 35 dygn) (5 µg/m3, 35 dygn) Kungsgatan, NO 2 (6 µg/mno2 3 7 (6 dygn) µg/m3, 7 dygn) 5 23 24 25 26 27 8
Trender vatten Övergödning Vattenprover i recipientkontroll där halterna av fosfor och kväve visar på mycket näringsrikt tillstånd jämfört med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Övergödning Helikopterkalkning av våtmark i anslutning till Nissans vattensystem. 6 5 Kväve (N) Fosfor (P) 4 Andel vattenprov (%) 3 2 1 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Figur 7. Andel vattenprover (%) i recipientkontroll där halterna av fosfor och kväve visar mycket näringsrikt tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län. Som framgår av diagrammet har det varit en positiv utveckling beträffande fosforförekomsten i våra vattendrag medan kvävesituationen är mer oförändrad. 3 Försurning Vattenprover i recipientkontroll i Nissans Försurning vattensystem som visar mycket svag motståndskraft mot försurning 25 Andel vattenprov (%) 2 15 1 5 24 25 26 27 Figur 8. Andel vattenprover (%) från Nissans vattensystem som visar på mycket svag motståndskraft mot försurning. Någon bild av försurningssituationen för hela kommunen finns inte utan statistik finns endast tillgänglig för Nissan där försurningsproblem finns. Vattendraget kalkas sedan lång tid tillbaka och tack var det har en stabil nivå beträffande motståndskraften mot försurning kunnat uppnås. Värden finns för en längre tidsserie tillbaka, men eftersom provtagningsmetoden förändrats är de inte jämförbara. 27 års värden indikerar dock att situationen kan vara på väg att försämras igen. 9
Trender natur Andelen skyddad natur genom naturreservat och biotopskydd ökar successivt i kommunen vilket är positivt. 5, 4,5 4, 27 Areal naturreservat: 6 431 ha Areal biotopskydd: 5 ha Naturreservat: 26 st Biotopskydd: 27 st Skyddad natur Skyddad natur naturreservat och biotopskydd 3,5 Andel av landareal (%) 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 1965 197 1975 198 1985 199 1995 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Figur 9. Andel (%) skyddad natur genom naturreservat eller biotopskydd. Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län. Bondberget Strömsbergsskogen 1
Boende och stadsutveckling Bakgrund Trender stadsutbredning En hållbar utveckling av våra städer med dess infrastruktur är en viktig förutsättning för att minska vår totala miljöpåverkan. Det är t.ex. angeläget att tillväxten av våra tätorter så lite som möjligt sker genom ianspråktagande av jord- och skogsbruksmark eller annan typ av värdefull mark. För att minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att våra tätorter har en attraktiv och väl fungerande kollektivtrafik samt att det finns väl utbyggda gång- och cykelvägar. I detta avsnitt redovisas uppföljning av kollektivtrafikens attraktivitet medan användningen av kollektivtrafiken och cykelvägarna följs upp i avsnitt Resor på s. 16. En annan viktig del av stadens infrastruktur utgörs av vårt vatten- och avloppssystem. Detta system försörjer oss med dricksvatten och tar omhand avloppsvatten och dagvatten. Utsläppen av avloppsvatten och dagvatten medför ofta påverkan på närliggande vattendrag. Avloppsvatten som leds till kommunala avloppsreningsverk uppfyller normalt gällande krav på rening medan funktionen hos enskilda avloppsanläggningar varierar i stor utsträckning. Något nyckeltal för att kunna följa denna utveckling kan dock i dagsläget inte beräknas. Uppföljning av ett nyckeltal som beskriver utsläpp från dagvatten är för närvarande heller inte möjlig. Antal invånare/ha 2, 19, 18, 17, 16, 15, 14, 13, 12, 11, 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Figur 11. Förtätning (antal invånare/ha i tätort). Källa: SCB. 11 Tillväxttakt (ha/år) 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Förtätning Förtätning tätorter - 199 1995 2 25 Jönköping/ Huskvarna Bankeryd Taberg/ Norrrahammar Alla tätorter i Jönköpings kommun Tillväxttakt tätorter Tillväxttakt för tätorter, 199-1995 1995-2 2-25 Figur 1. Tillväxttakt i utvalda tätorter samt totalt i kommunen (ha/år som genomsnitt under en femårsperiod). Källa: SCB. Detta nyckeltal visar tillväxttakten för de tre största tätorterna i kommunen samt den totala tillväxttakten för samtliga tätorter i kommunen. Eftersom tätortsuppföljning endast sker vart femte år kan någon trend ännu inte identifieras. Det kan konstateras att tillväxttakten har varierat mellan de olika femårsperioderna med en kraftig uppgång i början av 2-talet. Jönköping/ Huskvarna Bankeryd Taberg/ Norrrahammar Barnarp Bottnaryd Gränna Tenhult Lekeryd Genomsnitt tätorter Detta nyckeltal ska i första hand visa en jämförelse över tiden för varje enskild tätort istället för en jämförelse mellan tätorterna. Detta eftersom det i olika tätorter ingår olika mycket industriområden och övriga ytor där det inte finns bostäder. Som framgår av figur 11 har Jönköping/ Huskvarna, Taberg/Norrahammar, Gränna och Tenhult haft en stigande trend beträffande förtätningen medan Bankeryd, Barnarp, Bottnaryd och Lekeryd haft en sjunkande trend. Kommunens tätorter blir alltså både tätare och glesare. I genomsnitt kan en svagt positiv trend noteras men trenden klassas som stillastående på grund av de små skillnaderna.
Trender attraktiv Attraktiv kollektivtrafik (< 4 m fågelvägen) Attraktiv kollektivtrafik (< 4 m fågelvägen) Andel (%) 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, A = >8 turer/vecka*, motsv >3 turer/h i en riktn. B = 3-8 turer/vecka* motsv ca 1-3 turer/h i en riktn. C = 1-3 turer/vecka* motsv ca <1 tur/h, >7 turer/dygn i en riktn. D = <1 turer/vecka* motsv ca < 7 turer/dygn i en riktn. E = Summan A - D *Summan av antal turer i båda riktningar A B C D E 27 28 27 28 27 28 27 28 27 28 Figur 12. Andel personer (%) som bor på attraktivt avstånd (< 4 m fågelväg) från hållplats med kollektivtrafik. Källa: Länstrafiken, Jönköpings kommun. Som framgår av diagrammet bor nästan hälften av invånarna i Jönköpings kommun närmare än 4 m fågelvägen till en hållplats med mycket god kollektivtrafik. Mycket god kollektivtrafik har i denna sammanställning definierats som en hållplats med turer var 2:e minut eller oftare i vardera riktningen. Totalt ca 9 % av invånarna bor närmare än 4 m fågelvägen till någon form av kollektivtrafik. Tyvärr har attraktiviteten hos kollektivtrafiken i kommunen minskat något mellan 27 och 28, men nyckeltalet klassas som stillastående p.g.a. små skillnader och få värden. Resor med Resor med buss och tåg tåg Som framgår av figur 13 har antalet fordonsmil med buss och tåg inte ökat under de senaste åren utan en mindre nedgång kan tyvärr noteras även om trenden bedöms vara stillastående. Antal (1 mil/år) 9 8 7 6 5 4 tåg (1 mil/år) buss (1 mil/år) 3 2 1 23 25 27 Figur 13. Antal fordonsmil som körs med buss och tåg i kollektivtrafik i Jönköpings kommun (1 mil/år). Källa: Jönköpings länstrafik. För att minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att våra tätorter har en attraktiv och väl fungerande kollektivtrafik samt att det finns väl utbyggda gång- och cykelvägar. 12
Energi och transporter Bakgrund Samhällets användning av energi belastar miljön på flera olika sätt. Stoft, kolväten och tungmetaller försämrar luften och påverkar hälsan. Förbränning av fossila bränslen, t.ex. bensin och olja, bidrar till växthuseffekten och ger utsläpp av försurande och övergödande ämnen. Klimatkonsekvenserna till följd av energianvändning är i många fall komplicerade att beräkna och förutse. Detta gäller speciellt elanvändning. Det finns idag ingen allmänt accepterad metod för att miljövärdera användningen av el. Utbyggnaden av fjärrvärmen har bidragit till mindre användning av fossila bränslen och minskade utsläpp av luftföroreningar. Fjärrvärmen produceras av Jönköping Energi AB i kraftvärmeverken Torsvik och Munksjö samt ett antal mindre anläggningar på olika platser i kommunen. I ett kraftvärmeverk produceras både värme och el vilket är effektivt från energisynpunkt. Annan lokal elproduktion utgörs av vattenkraft, vindkraft och biogasbaserad elproduktion på Huskvarna avloppsreningsverk. En kraftig utbyggnad av vindkraftproduktionen planeras i kommunen under de närmaste åren. Biogas är ett miljövänligt lokalt producerat bränsle som utvinns ur olika typer av avfall. Biogas produceras dels på vår avfallsdeponi Hult och dels vid Simholmens och Huskvarna avloppsreningsverk där avloppsslam utgör råvara. På anläggningen vid Simsholmen används även matavfall som råvara. Biogasen används både som bränsle i fjärrvärmenätet, för elproduktion och för produktion av fordonsbränsle. Jönköpings kommun är en transportintensiv kommun med mycket genomfartstrafik på de stora vägarna E4, riksväg 4 och 31, en betydande lokal trafik och en stor speditionsverksamhet. I centrala Jönköping skapar det geografiska förhållandet med smala landpartier mellan de centralt belägna sjöarna också trängsel. Biltrafiken är numera den främsta orsaken till hälsofarliga luftföroreningar, koldioxidutsläpp och störande buller. Trender energiproduktion 25 Biogasproduktion 2 MWh El Energimängd (MWh) 15 1 MWh Fjärrvärme MWh Fordonsbränsle 5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Figur 14. Biogasproduktion (MWh). Källa: Jönköping Biogas AB, Jönköpings kommun. Biogasproduktionen i kommunen har ökat över tiden med undantag för 25 och 27. Orsaken till att produktionen var lägre då är huvudsakligen driftstörningar vid Hult avfallsdeponi. Under 27 ökade produktionen av fordonsbränsle kraftigt vilket är glädjande. Jönköpings kommun planerar att kunna öka produktionen av fordonsbränsle ytterligare genom att matavfall samlas in i större skala från och med 28. Kapaciteten hos produktionsanläggningen för fordonsgas kommer att öka från och med årsskiftet 29/21. Biogas produceras på avfallsdeponin Hult och vid Simholmens och Huskvarna avloppsreningsverk. 13
15 Lokalt producerad el el Elproduktion sker lokalt genom vindkraft (,2 %), vattenkraft (37 %), kraftvärmeverk (62 %) och en elgenerator som drivs med biogas på Huskvarna avloppsreningsverk (,2 %). Angivna procenttal avser 27. Som framgår av diagrammet har den totala elanvändningen liksom andelen lokalt producerad el varit relativt konstant även om en svagt uppåtgående trend kan urskiljas. Andelen lokalt producerad el beräknas kunna ökas genom i första hand en utbyggnad av vindkraften men även genom kraftvärmeverket på Torsvik. Genom energieffektivisering bör även den totala elanvändningen kunna minska något vilket ytterligare ökar förutsättningarna för att andelen lokalt producerad el kan öka i framtiden. Total energianvändning (MWh/år) 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Total elanvändning (MWh) Lokalt producerad el (%) 2 21 22 23 24 25 26 Figur 15. Andel lokalt producerad el (streck med skala till höger) samt total elanvändning (staplar Page 1med skala till vänster). Källa: Jönköping Energi AB, Jönköpings kommun, SCBs kommunala energibalans. 15, 13, 11, 9, 7, 5, 3, 1, -1, Andel lokalt producerad el (%) Trender energianvändning August på Visingsö. Energianvändning Energimängd (kwh/invånare) 4 35 3 25 2 15 1 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 5 Totalt Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Figur 16. Energianvändning per invånare. Källa: SCBs kommunala energibalans. Transporter Övriga tjänster Hushåll Energiproduktion Efter en nedåtgående trend 21-23 har energianvändningen per invånare tyvärr ökat under 24-26. Som framgår av diagrammet är det energianvändningen i transportsektorn som dominerar följd av hushållsektorn. Det är dock sektorerna industri och byggverksamhet tillsammans med övriga tjänster som står för den största ökningen. I övriga tjänster ingår t.ex. parti- och detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, post och telekommunikation, bank- och försäkringsverksamhet m.m. 14
Förnyelsebar energi i transportsektorn 4, 3,5 3, Biogas Etanol + FAME Förnyelsebar el 2,5 Andel (%) 2, 1,5 1,,5, 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 Figur 17. Andel föryelsebar energi i transportsektorn. Källa: SCBs kommunala energibalans, Jönköping Biogas AB m.fl. Som framgår av diagrammet är andelen förnyelsebara energi (d.v.s. som inte bidrar till växthuseffekten) i transportsektorn mycket marginell. Trenden är positiv även om utgångspunkten är en mycket låg nivå. 6 55 5 Förnyelsebar energi Förnyelsebar alla energi sektorer - alla sektorer utom utom transporter Biogasen används både som bränsle i fjärrvärmenätet, för elproduktion och för produktion av fordonsbränsle. Andel (%) 45 4 35 3 25 Förnyelsebar el % (Nordisk elmix) Förnyelsebar fjärrvärme % Övrigt träbränsle (%) Biogas (%) 2 15 1 5 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 Figur 18. Andel förnyelsebar energi i övriga sektorer (exkl. transportsktorn). Källa: SCBs kommunala energibalans. I övriga sektorer (exkl. transportsektorn) har man kommit längre i arbetet med att fasa ut fossila bränslen. Som framgår av diagrammet uppgår andelen förnyelsebar energi i övriga sektorer till ca 55% men trenden är tyvärr tämligen stillastående. 15
Körsträcka, mil per invånare och år Körsträcka personbilar 75 725 7 675 Trender resor Körsträckan per invånare med personbilar har tyvärr ökat hela perioden sedan 1998 och uppgick under 27 till 742 mil/inv. Som framgår av diagrammet i figur 2 har antalet kollektivtrafikresor per invånare legat relativt konstant under de senaste åren, även om en svagt nedåtgående trend kan noteras. För att kunna minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att biltrafiken minskar till förmån för en ökad kollektivtrafik. Nyckeltalet i figur 21 visar andelen cyklar i förhållande till det totala antalet fordon som färdas till och från centrum. Vad som avses med centrum visas i figur 22. Som framgår av diagrammet är andelen cyklister mycket låg och någon väsentlig förbättring har inte skett under de år då mätningar genomförts. Antal (resor/år) Körsträcka (mil/invånare) 65 625 6 575 55 525 5 1998 2 23 24 25 26 27 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 19. Körsträcka med personbil per invånare. Källa: www.miljomal.nu. Antal resor med kollektivtrafik Kollektivtrafikresor 23 25 27 Figur 2. Antal kollektivtrafikresor/invånare (antal påstigande). Källa: Länstrafiken. 6, Cykelresor Andel cyklar av totalt antal fordon till och från centrum inga mätningar utfördes 27 p g a omfattande vägarbeten 5, 4, Andel (%) 3, 2, 1, Munksjöleden. Körsträckan per invånare med personbilar har tyvärr ökat sedan 1998., 2 21 22 23 24 25 26 Figur 21. Andel cyklister av totala antalet fordon till och från centrum. Källa: Jönköpings kommun. Inga mätningar utfördes 27 p.g.a. omfattande vägarbeten. 16
Kortebovägen Lillsjögränd Östra Strandgatan Plantagegränd Båtmansbacken Lönnholmsgatan Spinnerigatan Bomgatan Trafikräkning centrumsnittet gen ipersgatan emsgatan sgatan atan igatan Lyckhemsgatan Talavidsparken Kristinedalsgatan Vegagatan Gröna gatan Idas Park Floragatan Drottninggatan Bellmansgatan Munkgatan Sturegata Junegatan Halle Persgatan Mollbergsgatan Klostergatan Olof Palmes plats Lagermansgatan Pilgatan Västra Torget Torgparken Pilgatan Kungsgatan Scheelegatan S:t Pedersgatan Myntgatan Sjögatan Berzeliigatan Brahegatan Svavelsticksgränd Gjuterigatan Lasarettsgatan Munkplan ötorpsgatan Tändsticksgränd Kapellgatan Berzeliigatan Tegnérgatan Nygatan Brunnsgatan Oxtorgsgatan Klostergatan Fabriksgatan Trädgårdsgatan Västgötagatan Barnarpsgatan F E Elmgrens gata Munksjörondellen Västra Strandpromenaden Djurläkartorget Västra Storgatan Lundströms plats Skolgatan Järnvägsgatan Braheparken Smålandsgatan Kyrkogatan Vallgatan Verkstadsgatan Parkgatan Hotellplan Hamnparken Rådhusparken Residensgatan Vallgatan Hoppets Torg Södra Strandgatan Hoppets Gränd Bredgränd Östra Storgatan Smedjegatan Hovrättstorget Borgmästargränd Norra Strandgatan Vattengränd LantmätargrḶantmätargr. Ankargatan Hovrättsgränd Klubbhusgatan Vagngatan Museigatan Skillnadsgränd Slottsgatan Rosengränd Målargatan Dag Hammarskjölds plats Museiparken Museirondellen Boktryckargatan Apotekargränd Västra Holmgatan Torggränd Skolgränd Gelbgjutargatan Västra Holmgatan Strandpromenaden Fortunagatan Stjärngränd Prästgränd Östra Torget Rökerigränd Poppelgränd Björngränd Kanalgatan Änkhusgatan Slottsgatan Odengatan Stenhuggargatan Ränterigränd Kålgårdsgatan Ulfsparregatan Östra Holmgatan Bolagsgränd Strandgränd Vedtorget Godhemsgatan Tullportsgatan Tullportsrondellen John Bauersgatan John Bauers Park Vintergatan Undergången Rocksjögatan Föreningsgatan Odengatan Liljeholmsgatan Rosenbergsgatan Banvaktsgatan Artillerigatan Knektaparken Östra Storgatan Odengatan Mellangatan Rekrytvägen Lillgatan Kilallén Starrga Liljeholmsparke Kaserngatan Figur 22. Illustration av den gräns där trafikräkningar av motorfordon och cyklar sker som ligger till grund för nyckeltalet andel cyklister av totala antalet fordon till och från centrum (figur 21). Cykelbanor vid Rocksjön, västra brofästet vid Munksjön samt järnvägsövergången vid Jänvägsgatan/Norra Strandgatan. 17
Produktion och konsumtion Bakgrund Produktion och konsumtion I Jönköpings kommun finns många företag. För att aktivt arbeta med miljöfrågorna i ett företag utgör miljöstyrning ett viktigt instrument. I större företag och tillverkande industri används ofta ISO 141, en internationell miljöledningsstandard. Miljödiplomering är ett enklare ledningssystem som Jönköpings kommun erbjuder och som lämpar sig väl för mindre företag, tjänsteföretag och offentliga verksamheter. Stiftelsen Håll Sverige Rent erbjuder ett system som kallas Grön Flagg som är speciellt utvecklat för förskolor och skolor. Användningen av de senare systemen redovisas i avsnitt Engagera flera på s. 23 eftersom det är projekt som kommunen driver bl.a. i syfte att engagera flera i miljöarbetet och därmed åstadkomma miljönytta. Ekologisk produktion av livsmedel är skonsammare för växter och djur, bl.a. för att bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. FSC- och PEFC-certifiering av skogsbruk ställer bl.a. krav på att spara och skapa vissa livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden. FSC är en förkortning för Forest Stewardship Council och är en internationell oberoende medlemsorganisation. Det är främst stora skogsägare som anslutit sig till FSC. PEFC (Pan European Forest Certification) som också är en miljömärkning av skog används främst av mindre skogsägare. Avfall Produktion och konsumtion av varor och tjänster genererar avfall. Avfallet behöver tas tillvara för att säkra tillgången på ändliga resurser och hushålla med förnyelsebara resurser. Avfallet ska omhändertas enligt följande prioritering: 1. Återanvändning 2. Materialåtervinning 3. Energiåtervinning 4. Deponering. Hushållen i Jönköping har sedan slutet av 199-talet haft möjligheter att lämna förpackningar av glas, metall, hårdplast, papper samt tidningar och batterier för återvinning vid s.k. återvinningsstationer som drivs av organisationen Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Från 28 kommer även mjukplast att samlas in. På kommunala sortergårdar finns möjligheter att lämna grövre avfall och farligt avfall. Från och med oktober 23 deponeras inget hushållsavfall i Jönköping. Hushållsavfall är det avfall som återstår efter att alla förpackningar, matavfall och farligt avfall sorterats ut och detta förbränns för närvarande i kraftvärmeverket på Torsvik. Biogas utvinns ur slam från avloppsreningsverk och sedan 28 används även matavfall som råvara. Efter att biogas producerats används slammet och matavfallet som jordförbättringsmedel. Avloppsslam innehåller näringsämnen som bör återföras till jordbruk och växtodling, vilket minskar användningen av konstgödsel. Det förutsätter emellertid att slammet innehåller acceptabla mängder miljöskadliga ämnen. Slammet kan t.ex. innehålla tungmetaller från industriproduktion, byggnader och produkter, oljeföroreningar och lösningsmedel från verkstäder samt farliga kemikalier från hushåll. Tungmetallerna kvicksilver, kadmium och bly är skadliga för växter, djur och människor redan i små kvantiteter. Kvicksilver påverkar nervsystemet och mental utveckling hos foster. Kadmium kan skada njurfunktionen och ge upphov till benskörhet. Bly påverkar också nervsystemet, men har också visat sig ge upphov till hjärt-kärlsjukdomar. Nonylfenol, PCB och PAH är organiska miljögifter som är svårnedbrytbara, bioackumulerande, d.v.s. anrikas i näringskedjan, och har giftverkan på vattenlevande organismer. Nonylfenol är en nedbrytningsprodukt som härstammar från rengöringsmedel och plasttillverkning, numera förbjudet inom vissa användningsområden. Nonylfenol har bl.a. östrogena effekter, exempelvis feminisering av hanfiskar. Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp ämnen som innehåller klor. PCB är förbjudet att använda sedan 1978, men förekommer fortfarande i isolering, transformatorer, fogmassor m.m. PCB stör fortplantningsförmågan hos fisk och vattenlevande däggdjur, t.ex. utter. Polyaromatiska kolväten (PAH) är en hel grupp av cancerogena ämnen som t.ex. bildas när oljeprodukter förbränns ofullständigt. 18
Trender produktion Det är glädjande att konstatera att antalet företag i kommunen som är certifierade enligt ISO 141:24 stadigt ökat. Detta bidrar till att produktionen i kommunen i allt större utsträckning sker på ett hållbart sätt. Antal (st) 8 7 6 5 4 3 Verksamheter med miljöledningssystem ISO 141:24 (exklusive företag som verkar i kommunen men har har huvudkontor utanför) Verksamheter med miljöledningssystem 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 figur 25 Figur 23. Antal företag i Jönköpings kommun som är certifierade enligt ISO 141:24 (exklusive företag som har huvudkontor på annan plats). Källa: www.certifiera.nu. Andel areal av åkermark (%) 3, 25, 2, 15, 1, Åkermark Åkermark med med miljöstöd för ekologisk för ekologisk odling odling Jönköpings kommun Sverige Regeringens miljömål 25: 2 % Som framgår av diagrammet har den positiva trenden beträffande andelen åkermark med miljöstöd för ekologisk odling tyvärr avstannat de senaste åren både i Jönköping och i Sverige som helhet. Det är dock positivt att Jönköping har en högre andel än det nationella genomsnittet. 5,, 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Figur 24. Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling. Page 1 Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län och Statens Jordbruksverk. Andelen miljöcertifierat skogsbruk i Jönköping har under flera år legat relativt konstant runt ca 5 %. Figur 25. Andel miljöcertifierat skogsbruk, FSC- och PEFC-märkt. Källa: www.svo.se, samt skogsägare i kommunen. Andel av skogsmark (%) 6 55 5 45 4 35 3 25 2 Miljöcertifierat skogsbruk Miljöcertifierat skogsbruk FSC och PEFC-märkt 15 1 5 21 22 23 24 25 26 27 19
Trender konsumtion Inköp av ekologiska livsmedel i kommunal verksamhet sker än så länge i mycket begränsad utsträckning men trenden är uppåtgående. Om även närodlade (< 15 mil) icke ekologiska livsmedel räknas med var andelen 13 % under 27. Andel av totala livsmedelsinköp i kronor (%) 14 12 1 8 6 4 2 Ekologiska/närodlade livsmedel Ekologiskt och närodlat i kommunal verksamhet % närodlat % ekologiskt 26 27 Figur 26. Inköp av ekologiska eller närodlade livsmedel (kr) i kommunal verksamhet. Källa: Jönköpings kommun. Mängd (kg/invånare) 75 7 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 4, 3,5 2 21 22 23 24 25 26 27 Insamlade förpackningar och tidningar från hushåll Insamlade förpackningar och tidningar från hushåll glas kartong/well metall hårdplast tidningar Totalt Figur 27. Återvinning av förpackningar. Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen och Jönköpings kommun. Insamlat farligt avfall Insamlat farligt avfall Trender avfall Tyvärr bröts en positiv trend när det gäller den totala mängden återvunna förpackningar under 27. Det är främst insamlingen av tidningar som då minskade. Eftersom även mängden hushållsavfall minskade under 27 kan den minskade mängden dock bero på en minskad mängd tidningsavfall, vilket i så fall är positivt. Det farliga avfallet är mest farligt för miljön och det är därför angeläget att så stor andel som möjligt av detta samlas in. Det är tveksamt om en ökad mängd insamlat farligt avfall är positiv eller negativ. En ökad insamlingsgrad är positivt men ökningen kan även vara en följd av en ökad produktion av farligt avfall vilket är negativt. Trots att kunskap saknas om orsaken till den ökande trenden tolkas trenden tillsvidare som positiv. 3, Mängd (kg/invånare) 2,5 2, 1,5 1,,5, 2 21 22 23 24 25 26 27 2 Figur 28. Insamlad mängd farligt avfall (kg/inv). Källa Jönköpings kommun.
Det är glädjande att mängden hushållsavfall per invånare sjönk under 27 efter ett par år med ökade mängder. Detta trots att mängden insamlade förpackningar minskade under 27. Den kraftiga uppgången under 25-26 gör dock att mängden hushållsavfall fortfarande ligger på en hög nivå historiskt sett och trenden bedöms därför fortfarande som negativ. Mängd (kg/invånare) 32 3 28 26 24 22 2 18 16 Insamlat hushållsavfall 14 12 1 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Figur 29. Insamlad mängd hushållsavfall (kg/inv). Källa: Jönköpings kommun. 1,8 1,6 1,4 1,2 Kadmium, kvicksilver, PAH och PCB i slam (gränsvärden inom parentes) (gränsvärden inom parentes) Kadmium, kvicksilver, PAH och PCB i slam Cd (2, mg/kg TS) Hg (2,5 mg/kg TS) PAH (3, mg/kg TS) PCB (,4 mg/kg TS) Halt (mg/kg TS) 1,,8,6,4,2 Hushållsavfall är det avfall som återstår efter att alla förpackningar, matavfall och farligt avfall sorterats ut och detta förbränns för närvarande i kraftvärmeverket på Torsvik. Som framgår av figur 3 innehåller slammet i Jönköpings kommun föroreningshalter som med god marginal understiger gällande gränsvärden för respektive parameter. Redovisade halter är ett viktat genomsnitt för Simsholmen, Huskvarna, Bankeryd och Gränna avloppsreningsverk. Halt (mg/kg TS), 23 24 25 26 27 Bly och nonylfenol i slam (gränsvärden inom parentes) Bly och nonylfenol i slam (gränsvärden inom parentes) 25, Pb (1 mg/kg TS) Nonylfenol (5 mg/kg TS) 2, 15, 1, Figur 3. Tungmetaller och organiska miljögifter i avloppsslam. Källa: Jönköpings kommun. 5,, 23 24 25 26 27 21
Fosfor i slam Fosfor som i slam återförs som återförs till till växtodling 9, 8, Åkermark Anläggningsjord 7, 6, Andel (%) 5, 4, 3, 2, 1,, 23 24 25 26 27 Figur 31. Andel fosfor i slam som används till åkermark/anläggningsjord. Källa: Jönköpings kommun. Simsholmens avloppsreningsverk. Som framgår av diagrammet återanvänds en allt större andel av avloppsslammet till åkermark eller anläggningsjord vilket är positivt. Strömsberg. Avloppsslam innehåller näringsämnen som bör återföras till jordbruk och annan växtodling, vilket minskar användningen av konstgödsel. 22
Engagera flera Bakgrund Jönköpings kommuns egen verksamhet har i många avseenden en begränsad inverkan på miljön i kommunen jämfört med den påverkan som orsakas av invånare och övriga företag och organisationer. Jönköpings kommun prioriterar därför arbetet med att informera och engagera privatpersoner, människor i kommunal verksamheten, företag och övriga organisationer för att på så sätt åstadkomma en större positiv effekt för kommunen som geografiskt område. Exempel på sådan utåtriktad verksamhet är miljödiplomering som är ett ledningssystem som Jönköpings kommun erbjuder och som lämpar sig väl för mindre företag, tjänsteföretag och offentliga verksamheter. Stiftelsen Håll Sverige Rent erbjuder ett system som kallas Grön Flagg som är speciellt utvecklat för förskolor och skolor och som Jönköpings kommun också använder sig av. antal Trender Antalet miljödiplomerade verksamheter ökar stadigt sedan det infördes 1996 vilket är positivt. 16 14 12 1 8 6 4 2 Miljödiplomerade Miljödiplimerade verksamheter miljödiplomerade verksamheter verksamheter som arbetar för miljödiplomering 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Figur 32. Antal miljödiplomerade företag/organisationer samt antal verksamheter som arbetar för att bli miljödiplomerade. Källa: Jönköpings kommun. Miljöcertifierade skolor och förskolor Miljöcertifierade skolor (Miljödiplom och förskolor eller (Miljödiplom Grön Flagg) eller Grön Flagg) 8, 7, 6, 5, Andel (%) 4, 3, 2, 1,, 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Figur 33. Andel miljöcertifierade kommunala och privata skolor och förskolor (Miljödiplom eller Grön Flagg). Källa: Jönköpings kommun Mikael Hördegård och Linus Lindström hissar Grön flagg på Kungsängens träningssärskola tillsammans med Mia Jenssen. Ökningen av andelen miljöcertifierade skolor och förskolor har tyvärr avstannat och till och med minskat under de två senaste åren. Trenden bedöms dock fortfarande som stillastående. 23
24
Nyckeltalssammanställning Vår livsmiljö Luft 24 25 26 27 Enhet 1. Växthusgaser, CO 2 -ekv 625 937 25 652 837 ton/år 2. Växthusgaser, CO 2 -ekv 5,2 5,3 ton/inv. 3. Koldioxidutsläpp, kommunal verksamhet 23 26 22 585 23 498 21 683 ton 4. Koldioxidutsläpp, kommunal verksamhet 2 466 2 413 2 499 2 289 kg/anställd 5. Luftkvalitet, tätort, bakgrundsnivå (utvalda parametrar) µg/m 3 6. Luftkvalitet, tätort, trafikerade gator (utvalda parametrar) överskr. av dmv Vatten 7. Övergödning, andel prover mkt näringsrikt (fosfor/kväve) 13/32 21/28 13/25 12/21 % 8. Försurning, andel prover med låg motståndskraft 19 11 16 26 % Natur 9. Skyddad natur 4, 4,1 4,2 4,3 % Boende och stadsutveckling Stadsutbredning 199-1995 1995-2 2-25 Enhet 1. Tillväxttakt, tätorter 4, 1,9 6,7 ha/år 199 1995 2 25 11. Förtätning, tätorter 16, 18,3 18,6 19,1 personer/ha Attraktiv kollektivtrafik 27 28 12. Personer som bor nära mest attraktiv kollektivtrafik 45,6 44,7 % 23 25 27 13. Körd sträcka med buss och tåg i kollektivtrafik 781 766 777 1 mil Energi och transporter Energiproduktion 24 25 26 27 Enhet 14. Biogasproduktion 18 916 14 736 19 364 14 294 MWh/år 15. Lokalt producerad el 8 6 8 % Energianvändning 16. Energianvändning 31 928 33 265 34 321 kwh/inv 17. Förnyelsebara energi, transportsektorn 2,7 2,8 3,5 % 18. Förnyelsebara energi, övriga sektorer 56 58 56 % Resor 19. Körsträcka per invånare 685 69 78 742 mil 2. Andel cyklar av totalt antal fordon till och från centrum 5,3 5,4 5,6 % 23 25 27 21. Antal kollektivtrafikresor (påstigande) per invånare 86 81 84 st/inv. Produktion och konsumtion Produktion 24 25 26 27 Enhet 22. Certifierade företag, ISO 141 59 63 71 76 st 23. Åkermark med ekologisk odling 23 24 24 22 % 24. Miljöcertifierat skogsbruk, FSC och PEFC 55 53 54 53 % Konsumtion 25. Inköpta ekologiska/närodlade livsmedel i kommunal verksamhet,7/12 1,8/11 % (kr) Avfall 26. Återvinning av förpackningar 59 7 69 61 kg/inv 27. Farligt avfall 2, 2,1 2,5 3,6 kg/inv 28. Hushållsavfall 242 28 31 284 kg/inv 29. Miljögifter i slam utvalda parametrar mg/kg TS 3. Fosfor i slam som återförs till åkermark/anläggningsjord /1 /41 52/27 61/23 % Engagera flera 24 25 26 27 31. Miljödiplomerade företag 48 62 66 84 st 32. Miljöcertifierade skolor och förskolor 7 7 6 6 %
26
STADSKONTORET Jönköpings kommun, 551 89 Jönköping, tfn 36-1 5 www.jonkoping.se/miljo Ljuset vid Vättern