Kursöversikt Block 1 Kurskod 2505 Kursens svenska Vetenskapligt skrivande titel Kursens engelska Writing scientific papers titel Språk Svenska Antal 1.5 högskolepoäng Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Särskild behörighet Betygsskala Godkänd/Underkänd Kursens lärandemål Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Noteringar Efter avslutad kurs ska studenten utifrån olika strategier för kommunikation och lärande kunna organisera och formulera ett stycke ur varje del i en vetenskaplig artikel baserat på egna data. Studenten ska också kunna ta fram och förmedla förbättringsförslag till författare av vetenskapliga artiklar. Kursen innehåller översiktliga och detaljerade föreläsningar kring hur man skriver en vetenskaplig artikel och de separate avsnitten introduktion/inledning, metod, resultat, diskussion, slutsats och sammanfattning. Allt skrivande sker på engelska och studenterna kommer också få bekanta sig med vanliga engelska språkfel som forskare gör. Föreläsningar halva dagar och inlämningsuppgift för varje delmoment av en vetenskaplig artikel. De olika skrivövningarna då studenterna kommer ge varandra feedback. En del av examinationen är individuell och skriftlig, och utgår från ett verkligt forskningsprojekt som presenteras för studenten. Forskningsidé och metod finns beskrivet i forskningsplan, material och preliminär analys i statistikprogrammet STATA. Från detta ska studenten skriva ett utkast till rubrik och resultat eller slutsats i en vetenskaplig artikel. Den andra delen av examinationen är individuell och formativ, och genomförs muntligt och skriftligt. Studenten ska i samband med återkommande skrivövningar ge och ta emot återkoppling samt lämna in sitt material. Varje skrivövning representerar en del av en vetenskaplig artikel. Essential of Writing Biomedical Research Papers; Mimi Zeiger. MCGRAW-HILL PUBLISHING CO., 1999. ISBN 0071345442 (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap.
(#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för 2010-11-01 fastställande Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2011-10-24 Uppdaterad av anhagv Kurskod 2504 Kursens svenska Grundläggande biostatistik titel Kursens engelska Basic biostatistics titel Språk Svenska Antal 1.5 högskolepoäng Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Särskild behörighet Betygsskala Godkänd/Underkänd Kursens lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - avgöra variabeltyp, d v s vilken data- och skalnivå en variabel har. - använda korrekta grundläggande beskrivande mått (läges-, spridningsoch korrelationsmått). - utföra lämpliga parametriska (t-test) och icke parametriska (Wilcoxontest) i tvågruppsanalyser. - använda proportionstest för kategoriska data. - beräkna och tillämpa konfidensintervall. Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Inom samtliga av dessa lärandemål läggs stor vikt vid att, utifrån variabeltyp, kunna välja lämplig analysmetod, samt utföra analyserna i statistikprogrammet Stata och att tolka resultaten korrekt. Det slutliga målet med kursen är att kunna presentera forskningsdata i ett publicerbart skick. Grundläggande Statakunskaper, skal- och datanivåer, lägesmått, spridningsmått, korrelation, konfidensintervall, parametriska och ickeparametriska tvågruppstest samt analys av kategoriska data. Föreläsningar, inlämningsuppgifter och enskilt arbete med övningar. Inlämningsuppgifter. Vid frånvaro ska skriftlig redogörelse för det teoretiska problemet lämnas in. Examinationsuppgiften består av att självständigt analysera ett dataset från
Kurslitteratur och övriga läromedel Noteringar en randomiserad kontrollerad studie i Stata. Utifrån variabeltyp, ska studenten välja lämplig analysmetod, samt utföra analyserna i statistikprogrammet Stata och att tolka resultaten korrekt. Resultaten ska presenteras i tabellform med samma format som i en vetenskaplig tidskrift. Biometri; Grundläggande biologisk statistik; Ulf Olsson Jan-Eric Englund Ulla Engstrand, 2005, Studentlitteratur. Statistical Modeling for Biomedical Researchers; William D. Dupont, CAMBRIDGE UNIVERSITY PRESS, 2002. Fundamentals of biostatistics; Rosner B, DUXBURY, 2000. (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för 2010-11-01 fastställande Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2011-10-24 Uppdaterad av anhagv Kurskod 2503 Kursens svenska Medicinsk informationssökning och presentationsteknik titel Kursens engelska Medical literature search and tools to present science titel Språk Svenska Antal 1.5 högskolepoäng Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Särskild behörighet Betygsskala Godkänd/Underkänd Kursens lärandemål Kursens innehåll Efter avslutad kurs ska studenten självständigt kunna använda olika typer av datorstöd för att presentera sin planerade, pågående eller avslutade forskning. Studenten ska självständigt kunna genomföra litteratursökning för en avgränsad frågeställning, och upprätta en referenslista anpassad till olika tidskrifter. Teoretiska föreläsningar i IT-teknologi allmänt och specifika dataprogram för att presentera och åskådliggöra forskningsupplägg/resultat med hjälp av PowerPoint, MindManager, web-baserade enkäter (Web-survey), och hantering av grafiska uppgifter. Kursen innehåller också föreläsningar och praktiska övningar i informationssökning via KIB och i
Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Noteringar referenshanteringsprogrammet Endnote. Varvad undervisning med föreläsningar med lärarledda dataövningar på egna eller andras data. Inlämningsuppgifter med resultat av litteratursökning. PowerPointpresentationer där de olika hjälprogrammen används för att åskådliggöra forskning. Vid frånvaro ska skriftlig redogörelse lämnas in. Inlämningsuppgifter. Presentation av det egna projektet med powerpointteknik. Ena delen av examinationen av medicinsk informationssökning och presentationsteknik är individuell och skriftlig. Den utgår från ett verkligt forskningsprojekt som presenteras som en forskningsidé. Från denna idé ska studenten genomföra en litteratursökning i PubMed, och ta fram cirka fem referenser som kan ingå i en introduktion i en vetenskaplig artikel. Referenserna ska läggas in i Endnote och anpassas till en vetenskaplig tidskrift. Den andra delen av examinationen är individuell, formativ och skriftlig. Studenten ska i samband med återkommande databaserade övningar lämna in sitt material och ta emot återkoppling. Varje övning utgår från en viss typ av programvara. Pettersson, G, Rydmark, M. Medicinsk informatik. Liber, 1996. Johansson K, Lundberg P, Ryberg R. 2001. Grafisk Kokbok 2: Guiden Till Grafisk Produktion. Sverige: Bokförlaget Arena AB. ISBN 9178431611 (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för 2010-11-24 fastställande Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2011-10-24 Uppdaterad av anhagv Kurskod 2502 Kursens svenska Översiktskurs i allmänmedicinsk forskningsmetodik och studiedesign titel med vetenskapsteori Kursens engelska Overview to research methodology in family medicine and philosophy titel of science Språk Svenska Antal 1.5 högskolepoäng Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå
Särskild behörighet Betygsskala Kursens lärandemål Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Noteringar Godkänd/Underkänd Efter avslutad kurs ska studenten översiktligt kunna välja och planera vetenskaplig studiedesign för olika kliniska problem och motivera valet. Vidare ska studenten ha en förståelse för och kunna diskutera några grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp. Studenterna kommer få en överblick på patientnära klinisk forskning genom att de bekantar sig med sina kurskamraters projekt. Därutöver kommer de få bekanta sig med begrepp som randomiserade kontrollerade studier och de vanligaste typerna av epidemiologiska studier (tvärsnittsstudier, kohortstudier, fall-kontrollstudier). Studenterna får under kursveckan en inblick i hur man överför kunskapen i enkäter till en databas som kan bearbetas statistiskt. Kvalitativa studier används allt oftare inom primärvårdsforskningen och studenterna kommer att få en översikt om kvalitativ metodik. Kursen innehåller också grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och empirismens historia (Ontologi, epistemologi, induktion, deduktion, hypotetisk-deduktiv metod). Studenterna kommer avslutningsvis få en introduktion till vetenskapligt skrivande och de avsnitt som en vetenskaplig artikel innehåller med många konkreta skrivtips. Föreläsningar, redovisning inför gruppen, gruppsamtal/övningar och parvisa diskussioner om vetenskapliga artiklar. Dag 1 är obligatorisk för att man ska förstå forskarskolans upplägg och bekanta sig med kurskamraterna snabbt. Examinationen av allmänmedicinsk forskningsmetodik och studiedesign är individuell och skriftlig. Den utgår från ett verkligt forskningsprojekt och genomförs i två delar. I del ett presenteras en forskningsidé och från denna idé ska studenten föreslå och principiellt motivera en lämplig studiedesign (exempelvis en randomiserad kontrollerad studie eller en kvalitativ studie baserad på grundad teori). Vidare ska studenten översiktligt föreslå och motivera hur data ska samlas in för studien. I del två får studenten ett manuskript från det aktuella forskningsprojektet och några synpunkter från en reviewer som ska studenten bemöta utifrån styrkor och svagheter med den valda metoden. Vetenskapsteoretiska delen av kursen examineras formativt genom deltagande i gruppsamtal, övningar och parvisa diskussioner. Designing Clinical Research, Second Edition by Stephen B Hulley, et al (Philadelphia, PA: Lippincott Williams & Wilkins, 2001). Okasha, Samir (2002). Philosophy of Science. A Very Short Introduction. Oxford University Press. ISBN 0192802836 (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs
Datum för 2010-11-01 fastställande Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2011-10-24 Uppdaterad av anhagv Dessutom etik och vetenskapsteori på LIME Block 2 Kurskod 2547 Kursens svenska God klinisk forskningssed (GCP) titel Kursens engelska Good Clinical Practice (GCP) titel Språk Svenska Antal högskole 1.5 poäng Kursansv arig institutio n Nivå Forskarnivå Särskild behörigh et Betygssk Godkänd/Underkänd ala Efter avslutad kurs ska deltagaren: Förstå betydelsen av och kunna strukturera data som genomsyras av good data management Kursens Kunna utföra olika typer av lärandem powerberäkningar ål Kunna jämföra och förklara olika evidensnivårer och dess värde för att tolka vetenskapliga publikationer för kliniska studier. 2681 2682 2687
Kursens innehåll Kunna utvärdera en randomiserad kontrollerad studie med mall från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU). Kunna granska och respektfullt opponera på ett vetenskapligt arbete som innehåller patientuppgifter. kunna planera en RCT där GCP genomsyrar alla moment i planering, genomförande och rapportering. Kunna visa respekt och förståelse för GCP och läkemedelsutvecklingens faser. Kunna visa förståelse för vetenskaplighet och värdet av olika evidensnivåer. Kunna visa förståelse för olika forskningsresultats styrkor och svagheter, och hur de påvekar dess tillförlitlighet. Good data management Powerberäkningar Artikelgranskning av randomiserade kliniska studier enligt SBU-modell Arbetsfor mer Obligator iska moment Examinat ion Föreläsningar, datalaborationer, presentationer i grupp, opponeringar och grupparbeten. Kursen har en tydligt lärcentrerad undervisningsplanering. Målen för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt har var för sig en genomtänkt undervisningsmetod och examination. En översikt över kursens typ av mål, undervisning och examination finns som tabell och kan fås av kursansvarig. Opponering på SBU-värdering och gruppredovisning. Den skriftliga examination av kursen utgår från att formulera en forskningsidé för en randomiserad kontrollerad studie som skulle kunna leda till en vetenskaplig artikel och från ett fiktivt revieweruppdrag. Projektet ska kunna testas kvantitativt och studenten ska göra
Kurslitter atur och övriga läromede l Notering ar Datum för fastställa nde Fastställd av Revision sdatum Revidera powerberäkningar. Utifrån beräkningarna föreslår sedan studenten antal deltagare som behövs i studien. Studenterna får tillgång till en databas och skall kunna göra några analyser samt argumentera för både för och nackdelar med metoden de väljer. Som examination av artikelgranskning ska kursdeltagarna dessutom få i uppgift att utifrån en RCT ge sina reviewersynpunkter som studenten kan basera på SBU-mallen för evidensvärdering. Kurspärm Dokument från hemsidan: http://www.onlinegcp.org/default.aspx?page=f_usefuldocuments STATISTICAL QUESTIONS IN EVIDENCE-BASED MEDICINE; Bland M., Peacock J. Oxford University Press. 2000. ISBN 0-19-26-2992-1. RESEARCH METHODS. A PROCESS OF INQUIRY. Graziano A. M., Raulin M. L. Allyn and Bacon. Boston. 2000. 4:e uppl. ISBN 0-321-04993-4. Clinical Evidence, The international source of the best available evidence for effective health care; BMJ Publishing Group www.sbu.se (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs 2011-05-13 Styrelsen för forskarutbildning
d av Senast uppdater ad Uppdater ad av 2011-05-16 anhagv Kurskod Linjär Kursens svenska titel regression Linear Kursens engelska titel regression Språk Svenska Antal högskolepoäng 1.5 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Översiktsku rs i allmänmedi cinsk forskningsm etodik och Särskild behörighet studiedesign med vetenskapst eori, grundläggan de biostatistik Godkänd/U Betygsskala nderkänd Kunna beräkna och tolka en linjär regressions modell med kontinuerlig a och Kursens lärandemål kategoriska förklaringsv ariabler med hjälp av statistikprog rammet Stata. Kunna välja
Kursens innehåll en slutgiltig linjär regressions modell med modellering av förväxlingsf aktorer (confounder s) och effektmodifi erare Kunna jämföra och förklara principiella skillnader mellan linjär regression och ANOVA. Kunna avgöra om en linjär regressions modell är väl anpassad till data. Kunna presentera resultat från linjär regression och ANOVA i tabeller på ett sätt som skulle vara publicerbart i en framstående internationel l vetenskaplig tidskrift. - ANOVA. -
Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Grundlägga nde linjär regression. - Linjär regression med en förklaringsv ariabel (kontinuerli g och kategorisk). - Linjär regression med flera förklaringsv ariabler. - Utvärdering av confounding och effektmodifi ering (interaktion) med linjär regression. - Tolkning av modellanpas sning, R2. - Residualana lys. Föreläsning ar, datalaborati oner Datalaborati oner (frånvaro tas igen med inlämningsu ppgift) Skriftlig examen Praktisk statistik för medicin och hälsa av
Jonas Björk (Liber) Statistical modeling for biomedical researchers av Dupont (Cambridge ). (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvete nskap. (#) Lämplig för Noteringar doktorander som saknar grundläggan de medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurs kurs Datum för fastställande 2012-10-19 Styrelsen för Fastställd av forskarutbil dning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2012-10-22 Uppdaterad av annagu Kurskod Kursens svenska titel Populärvete nskapligt och grundläggan de vetenskaplig
t skrivande Writing popular science and Kursens engelska titel the basics of scientific writing Språk Svenska Antal högskolepoäng 1.5 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Godkänd på tidigare kurser i forskarskolan Särskild behörighet i allmänmedici n eller motsvarande kurser Godkänd/Un Betygsskala derkänd Den populärveten skapliga delen: Förstå grundläggand e principer för populärveten skapligt skrivande och kunna kommunicera Kursens lärandemål sin forskning på svenska, samt kunna göra texten relevant och intressant för olika målgrupper. Den vetenskapliga delen: Förstå principerna
Kursens innehåll för hur man skriver abstract och cover letters två olika sätt att kortfattat presentera sitt projekt. Förstå hur principer från populärveten skapligt skrivande har betydelse för utformningen av cover letters. Den populärveten skapliga delen: Framgångsfa ktorer med populärveten skapligt skrivande Populärveten skapligt skrivande: stil och komposition, skrivråd för att kunna få en effektiv och attraktiv text. Känna igen och korrigera de vanligaste strukturella och stilistiska svagheterna i text Skrivprocess en. Skissa, skriva utkast och revidera till en färdig text.
Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Den vetenskapliga delen: Formulering av s.k. abstract och s.k. cover letters, skrivråd och mallar. Föreläsningar, skrivövninga r, seminarier. Inlämning av skrivövninga r och seminarier. Frånvaro kan kompenseras med extrauppgift. Förmågan att skriva populärveten skapligt utvärderas i form av att skriva en populärveten skaplig text där rubrik, ingress och brödtext ingår för en utvald målgrupp. Den vetenskapliga skrivardelen examineras med inlämningsup pgifter. Essentials of Writing Biomedical Research Papers; Mimi
Zeiger. MCGRAW- HILL PUBLISHIN G CO., 1999. ISBN 0071345442 (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänveten skap. (#) Noteringar Lämplig för doktorander som saknar grundläggand e medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjursk urs Datum för fastställande 2012-10-18 Styrelsen för Fastställd av forskarutbild ning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2012-10-22 Uppdaterad av annagu Kurskod Introduktio Kursens svenska titel n till epidemiologi Introduction to Kursens engelska titel epidemiolog y Språk Svenska Antal högskolepoäng 1.5 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå
Särskild behörighet Betygsskala Kursens lärandemål Godkända kurser/kompe tens som bedöms motsvara: Översiktskur s i allmänmedici nsk forskningsme todik och studiedesign med vetenskapste ori och Grundläggan de biostatistik Godkänd/Un derkänd Vid slutet av kursen ska studenten känna till nyckelbegrep p och förgrundsgest alter inom epidemiologi n, samt kunna redogöra för grunderna i viktiga epidemiologi ska studietyper (fall-kontroll, kohort och tvärsnittsstud ier). Studenten ska också kunna diskutera de utmaningar modern epidemiologi står inför. Kunna
Kursens innehåll definiera och ge exempel på en studiepopulat ion, känna till olika sätt att mäta sjukdomsföre komst samt förstå och definiera skillnaden mellan kumulativ incidens, incidensrat, och prevalens. I detta ingår även att förstå det matematiska förhållandet mellan olika sätt att mäta sjukdomsföre komst. Kunna beskriva och beräkna absoluta och relativa mått på sjukdomsföre komst, samt förstå och utföra standardiseri ng av mått på sjukdomsföre komst. Känna till viktiga datakällor som vi i Sverige kan använda för epidemiologi ska studier. Föreläsningar
Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Noteringar om epidemiologi ns historia, genomgång av viktiga epidemiologi ska studietyper, olika mått på sjukdomsföre komst, absoluta och relativa mått på sjukdomsmåt t, standardiseri ng och datakällor. Föreläsningar, grupparbeten, självstudier Grupparbeten (frånvaro tas igen med inlämningsup pgift) Skriftlig tentamen Essentials of Epidemiolog y in Public Health- Ann Aschengrau, George R Seage III, 2008 (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänveten skap. (#) Lämplig för doktorander
som saknar grundläggand e medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjursk urs Datum för fastställande 2012-10-25 Styrelsen för Fastställd av forskarutbild ning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2012-10-25 Uppdaterad av annagu Kurskod 2683 Kvalitativ Kursens svenska titel forskningsm etod I Qualitative Kursens engelska titel research methods I Språk Svenska Antal högskolepoäng 1.5 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Godkänd på tidigare kurser i forskarskolan Särskild behörighet i allmänmedici n eller motsvarande kurser Godkänd/Un Betygsskala derkänd Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kursens lärandemål redogöra för: - De grundläggand e
skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsan sats - Olika metoder för insamling av kvalitativa data, - Olika metoder för bearbetning och analys av kvalitativa data - Samband mellan kunskapssyn, problemform ulering och forskningsan sats - Hur begreppet förförståelse används inom kvalitativ forskningsme todik visa förmåga att: - formulera syfte och frågeställning ar för ett kvalitativt forskningspr ojekt - utföra individuell kvalitativ intervju - utföra fokusgruppsi ntervju - använda någon form
Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination av kvalitativ observationst eknik Studenten får en överblick av olika kvalitativa forskningsme toder samt får självständigt träna sig i att skriva syfte och problemform ulering samt träna metoder för insamling av data som intervju, fokusgruppoch observation. Föreläsningar, seminarier och workshops. Alla moment utom föreläsningar är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras med inlämningsup pgifter. Kursen examineras med inlämningsup pgifter, som lämnas dels vid slutet av varje kursdag dels vid slutet av varje delkurs.
Kurslitteratur och övriga läromedel Inlämningsup pgifterna består dels av kunskapsfråg or dels av en ministudie. Ett aktivt urval ur varje kategori i referenslitter aturlista (av sammanlagt ca 500 sidor): (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänveten skap. (#) Noteringar Lämplig för doktorander som saknar grundläggand e medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjursk urs Datum för fastställande 2012-10-18 Styrelsen för Fastställd av forskarutbild ning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2012-10-23 Uppdaterad av annagu Block 3
Kurskod 2631 Kohortstudier i Kursens svenska titel medicinsk forskning Cohort studies in Kursens engelska titel medical research Språk Svenska Antal högskolepoäng 1.5 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Godkända kurser/kompetens som bedöms motsvara: Godkänd på kurserna i kursblocken Särskild behörighet Patientnära forskning 1 och Patientnära forskning 2 och vetenskapligt basblock eller motsvarande kurser. Betygsskala Godkänd/Underkänd Efter att ha slutfört kursen förväntas du som student självständigt kunna formulera och förklara skillnaderna mellan olika typer av epidemiologiska studier, du kommer kunna beskriva kohortstudiens fördelar och nackdelar, på ett detaljerat sätt Kursens lärandemål kunna redogöra för när en kohortstudie är den mest lämpliga studiedesignen samt hur grundelementen i en kohortstudie är uppbyggda. Du kommer även kommer även kunna dra slutsatser från vetenskaplig litteratur som nyttjat kohortdesign samt kunna designa en
Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination enkel egen kohortstudie. Du kommer även kunna redogöra för olika registerkällor som kan vara användbara i kohortstudier. Studenten tränas i att självständigt värdera epidemiologiska studieresultat samt att planera och genomföra epidemiologiska studier utifrån olika frågeställningar med fokus på kohortstudier. Kursen bygger vidare på kurserna i kursblocken "Patientnära forskning 1 och Patientnära forskning 2" vid forskarskolan i allmänmedicin där motsvarande moment med fokus på grundläggande epidemiologi, RCT, tvärsnittsstudier och fall-kontrollstudier behandlas. Föreläsningar, artikelseminarier, kunskapsquiz och inlämningsuppgifter. Kursen kräver hemarbete. Eftersom examinerande moment ingår i kursen är alla moment utom föreläsningar obligatoriska. Exempelvis artikelseminarier och kunskapsquiz. Studenten examineras formativt (t.ex. med kunskapsquiz, i
Kurslitteratur och övriga läromedel Noteringar samband med artikelseminarierna) och summativt genom ett fiktivt revieweruppdrag där en kohortstudie ska granskas. Kenneth J Rothman: Epidemiology - An Introduction (Oxford University Press 2002) Ann Aschengrau: Essentials of epidemiology in public health (Jones and Bartlett publishers inc. 2008) Noel Weiss: Clinical epidemiology - the study of outcome of illness (Oxford University Press 2006) (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för fastställande 2012-03-23 Styrelsen för Fastställd av forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2012-03-23 Uppdaterad av karvag Kurskod 2684 Kursens Kvalitativ svenska titel forskningsmetod II Kursens Qualitative research engelska titel methods II 2707 2756
Språk Svenska Antal högskolepoäng 1.5 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Särskild behörighet Betygsskala Kursens lärandemål Kursens innehåll Godkänd på tidigare kurser i forskarskolan i allmänmedicin eller motsvarande kurser och på kursen Kvalitativ forskningsmetod 1 Godkänd/Underkänd Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för: - Kodning- och analysprocess i Grounded theory och kvalitativ innehållsanalys - Olika metoder för kvalitetsvärdering av kvalitativa metoder förstå: - Samband mellan kunskapssyn, problemformulering och forskningsansats - Hur begreppet förförståelse används inom kvalitativ forskningsmetodik visa förmåga att: - på ett grundläggande sätt koda och analysera intervju/observationsdata med hjälp av Grounded Theory Kursen bygger på Kvalitativ metod 1. Genom Kvalitativ metod 1 och Kvalitativ metod 2 tränas studenterna att självständigt utföra samtliga moment i en kvalitativ forskningsprocess. I Kvalitativ metod 2
Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Noteringar Datum för fastställande Fastställd av Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad tränar studenterna att själva koda och analysera det data material som de samlat in under Kvalitativ metod 1 och tränar därmed samtliga moment i Grounded Theory Föreläsningar, seminarier och workshops. Alla moment utom föreläsningar är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras med inlämningsuppgifter. Kursen examineras med inlämningsuppgifter, som lämnas dels vid slutet av varje kursdag dels vid slutet av varje delkurs. Inlämningsuppgifterna består dels av kunskapsfrågor dels av en ministudie. Ett aktivt urval ur varje kategori i referenslitteraturlista (av sammanlagt ca 500 sidor): (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs 2012-10-19 Styrelsen för forskarutbildning 2012-10-23
Kurskod Register i Kursens svenska titel epidemiologisk forskning Registers in Kursens engelska titel epidemiology research Språk Svenska Antal högskolepoäng 1.5 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Godkända kurser/kompetens som bedöms motsvara: Översiktskurs i allmänmedicinsk Särskild behörighet forskningsmetodik och studiedesign med vetenskapsteori och Grundläggande biostatistik Betygsskala Godkänd/Underkänd Efter avslutad kurs ska studenten: - Kunna förklara och analysera styrkor och svagheter med epidemiologiska registerstudier. - Känna till vad flernivåanalys är och varför det behövs för att kunna ta hänsyn till bostadsområdets betydelse i Kursens lärandemål epidemiologiska studier - Kunna redogöra för olika register/kvalitetsregister som kan vara användbara i epidemiologiska studier. - Självständigt kunna formulera forskningsfrågor och hypoteser som kan besvaras med information från kvalitetsregister
Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Register som redskap i epidemiologisk forskning (ICD-koder och Socialstyrelsens döds och slutenvårdsregister (patientregistret), läkemedelsregistret, diabetesregistret, ATCkoder samt SCBs databaser). Bostadsområdets betydelse i epidemiologin Föreläsningar och seminarier Seminarierna kan tas igen genom inlämningsuppgifter. Skriftlig examination kommer att ske i slutet av kursen och i form av ett delmoment där studenten ska föreslå ett studieupplägg där register används och lista några styrkor och svagheter med sitt studieupplägg. Essentials of Epidemiology in Public Health- Ann Aschengrau, George R Seage III, 2008 (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. (#) Lämplig för Noteringar doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för fastställande 2013-04-22 Styrelsen för Fastställd av forskarutbildning Revisionsdatum
Reviderad av Senast uppdaterad 2013-04-22 Uppdaterad av annagu Kurskod Mediarelationer och muntlig Kursens svenska titel kommunikation i vetenskapliga sammanhang Mediarelations and Kursens engelska titel oral communication of science Språk Svenska Antal högskolepoäng 1.5 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Antagen till forskarskolan och Särskild behörighet godkänd på samtliga tidigare kurser Betygsskala Godkänd/Underkänd Förstå grundläggande principer för att muntligt kunna kommunicera sin forskning relevant och intressant för olika målgrupper. Ha förståelse för hur vi påverkar en publik med vårt agerande utifrån medvetenhet kring tempo, röst, betoning och Kursens lärandemål kroppsspråk. Kunna utveckla förmågan att ta till vara sina styrkor som talare. Få djupare förståelse för hur medier fungerar och hur man kommunicerar, disponerar och strukturerar ett budskap anpassat för en bredare allmänhet.
Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Kunskaper om mediers vardag, agenda och arbetsmetoder och hur man arbetar med medierelationer i en organisation Hur du fångar lyssnarnas uppmärksamhet och behåller den Varför vi är välvilligt inställda till vissa talare och hur du uppnår det Kroppsspråk viktigt, men inte så viktigt som det ofta påstås Tekniska hjälpmedel som PowerPoint. Hur de ska förstärka och inte förstöra din presentation. Nervositet hur du kan mildra den Hur du strukturerar och förbereder dina presentationer och argumentationer Hur du förstärker dina presentationer med exempel och berättelser Flera korta övningar samt en presentation som du ska förbereda och hålla. Föreläsningar och övningar. Samtliga övningar och presentation framför gruppen. Frånvaro kan kompenseras med extrauppgift. Muntlig presentation om sitt forskningsämne för en utvald målgrupp. Tillhandahålles av föreläsaren vid
Noteringar kurstillfället (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för fastställande 2013-10-23 Styrelsen för Fastställd av forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2013-10-23 Uppdaterad av annagu Dessutom logistisk regression där vi använder en kursplan skriven på MEB Block 4 Kurskod 2638 Kursens svenska titel Hälsoekonomi Kursens engelska titel Health economics Språk Svenska Antal högskolepoäng 1.0 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Särskild behörighet Betygsskala Kursens lärandemål Godkänd på tidigare kurser i forskarskolan i allmänmedicin eller motsvarande kurser Godkänd/Underkänd Efter avslutad kurs ska studenten: Visa god kännedom om hälsoekonomiska grundbegrepp, de olika typerna av ekonomiska 2782
Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel utvärderingar som finns och när de är tillämpliga Visa goda färdigheter i att kritiskt granska studier som innefattar hälsoekonomiska analyser. Kunna ge exempel på olika studieperspektiv och dess betydelse för vilka kostnader som kan inkluderas i hälsoekonomiska analyser Förstå när och varför hälsoekonomiska modeller används Kursinnehållet är både teoretiskt och praktiskt och innehåller såväl föreläsningar som praktiska övningar inom de olika delområdena. Hälsoekonomiska artiklar granskas och diskuteras. Kursen bygger vidare på tidigare moment i forskarskolan i allmänmedicin med kompletterande innehåll för att förstå nyttan av och möjligheten med hälsoekonomiska variabler och utfall. Föreläsningar och seminarier där hälsoekonomiska studier granskas med mall. Alla moment utom föreläsningar obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras med inlämningsuppgifter. Skriftlig tentamensuppgift. Föreläsningskompendium med granskningsmall och vetenskapliga artiklar som exempel på varje typ av hälsoekonomisk studie. (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. Noteringar (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för 2012-04-25 fastställande Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast 2012-04-25 uppdaterad
Uppdaterad av karvag Kurskod Epidemiologisk översiktskurs Kursens svenska titel med fokus på fallkontrollstudier och kausalitet Epidemiology - an overview with Kursens engelska titel focus on case-control studies and causality Språk Svenska Antal högskolepoäng 2.5 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Godkänd på samtliga tidigare Särskild behörighet kurser på forskarskolan i allmänmedicin Betygsskala Godkänd/Underkänd - Kunna redogöra för begreppet kausalitet och epidemiologins brister gällande kausalitet. - Kunna rangordna olika bevisvärden som studier har och känna till kriterier för kausalitet. - Kunna förklara och analysera forskningsmetoder och epidemiologiska studietypers föroch nackdelar utifrån kliniska problem. - Kunna förklara några för och nackdelar med fall-kontrollstudier och tvärsnittsstudier. - Övergripande kunna förstå och Kursens lärandemål redogöra för hur man kan gå till väga för att initiera en epidemiologisk studie. - Självständigt kunna formulera forskningsfrågor och hypoteser som kan besvaras med kliniska experimentella och observationella studier och kunna ge förslag på och motivera studieupplägg för forskningsfrågor. - Kunna identifiera svagheter och bias i tvärsnitts och fallkontrollstudier. - Känna till när det kan vara lämpligt att använda nested-case control-design och kunna redogöra
Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel för fördelarna med ett sådant studieupplägg - Visa ett etiskt förhållningssätt kring hur man samlar in, hanterar och beskriver vetenskaplig information Epidemiologisk metodkunskap som krävs för att kunna genomföra epidemiologiska studier såsom baslinjeundersökningar, tvärsnittsstudier, retrospektiva studier och fall-kontrollstudier. Föreläsningar, grupparbeten, seminarier, presentationer i grupp Alla moment utom föreläsningarna är obligatoriska. En student som missar ett obligatoriskt moment får ta igen det genom exempelvis en inlämningsuppgift som godkänns av föreläsare och kursansvarig. Skriftlig examen där studenten får granska en vetenskaplig studie och designa en egen studie med fördelar jämfört med den granskade studien. Studenten ska kunna argumentera och diskutera för och nackdelar med de två studieuppläggen. Essentials of Epidemiology in Public Health- Ann Aschengrau, George R Seage III, 3rd edition 2013 (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. Noteringar (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för fastställande 2014-03-24 Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2014-03-24 Uppdaterad av annagu
Kurskod 2637 Kursens svenska titel Anslagsansökningar Kursens engelska Grant applications titel Språk Svenska Antal högskolepoäng 1.0 Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Särskild behörighet Godkänd på tidigare kurser i forskarskolan i allmänmedicin eller motsvarande kurser Betygsskala Godkänd/Underkänd Kursens lärandemål Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Kunna skriva ansökningar om forskningsmedel på ett adekvat sätt i förhållande till utlysningen. Kunna presentera sitt forskningsprojekt på ett adekvat sätt för en granskningsnämnd på engelska och kunna bemöta eventuella frågor. Kursen introduceras med föreläsningar om anslagsgivare, hur en anslagsansökan är upplagd, hur anslagsansökningar bedöms och vad som krävs för att skriva en bra ansökan. Detta följs upp med självständig skriftlig övning, gruppdiskussioner av egenhändigt skrivna anslagsansökningar, samt gruppredovisning av bedömningar. Kursdeltagaren får presentera sitt forskningsprojekt på engelska och besvara frågor från en vetenskaplig granskningsnämnd. Föreläsningar, skrivövningar, seminarier, individuell presentation. Alla moment utom föreläsningar obligatoriska. Frånvaro kompenseras med inlämningsuppgifter. Kursen examineras med en individuell presentation av ansökan på engelska och en inlämnad skriftlig forskningsansökan Kurskompendier (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. Noteringar (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för 2012-04-25 fastställande Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2012-04-25 Uppdaterad av karvag Kurskod 2635
Kursens svenska titel Kursens engelska titel Språk Antal högskolepoäng Kursansvarig institution Nivå Särskild behörighet Betygsskala Kursens lärandemål Kursens innehåll Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel Primärvårdsforskning ur ett socioekonomiskt perspektiv Primary care research and socio-economic insights Svenska 1.5 Forskarnivå Godkänd på tidigare kurser i forskarskolan i allmänmedicin eller motsvarande kurser Godkänd/Underkänd Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för: - speciella möjligheter och svårigheter och vad man behöver beakta gällande studieupplägg, genomförandet och vetenskaplig värdering av studieresultat i samband med kliniknära forskning inom primärvården. - några teorier som kan förklara den sociala ojämlikhet i hälsa som finns i samhället och betydelsen av händelser och faktorer tidigt i livet (fetalt, barndom). - medierande biologiska mekanismer mellan social verklighet, kroppslig påverkan och ohälsa. - olika sätt att mäta psykisk ohälsa på och kunna argumentera för begränsningar och möjligheter med olika skattningsinstrument. - begreppet "psykometri" och veta vilka grundläggande begrepp diskuteras inom psykometri. - Ha tillägnat sig ett professionellt och korrekt förhållningssätt till forskningspersoner i olika forskningsprojekt med utgångspunkt från personuppgiftslagen. Studenten tränas i att självständigt värdera kliniska studieresultat samt att planera och genomföra kliniknära forskning i primärvården. Kursen bygger vidare på tidigare kurser i forskarskolan med kompletterande innehåll inom socioekonomi, barnhälsovårdsforskning, försäkringsmedicin, personuppgiftslagen och psykisk ohälsa. Moment som studiedesign och biostatistik från de första 15 veckorna i forskarskolan kommer att repeteras genom att studenternas egna projekt diskuteras. Ett sista moment kring olika studiers vetenskapliga värde och kausalitet ingår också. Föreläsningar och artikelseminarier. Alla moment utom föreläsningar obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras med inlämningsuppgifter. Kursen avslutas med tentamen där studenten får ett fiktivt revieweruppdrag och genom en individuell muntlig examination inför kursen där det egna projektets metodik och behandlande av personuppgifter diskuteras. The Status Syndrome: How Social Standing Affects Our Health and Longevity by M. G. Marmot
Noteringar Föreläsningskompendier och vetenskapliga artiklar (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för 2012-04-27 fastställande Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2012-04-27 Uppdaterad av karvag Kurskod 2633 Kursens svenska Överlevnadsanalys titel Kursens engelska Survival analysis titel Språk Svenska Antal 1.5 högskolepoäng Kursansvarig institution Nivå Forskarnivå Särskild Grundläggande biostatistik (kurskod 2504) eller motsvarande. behörighet Betygsskala Godkänd/Underkänd Kursens lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - beräkna och tolka en livslängdstabell. - beräkna en överlevnadsfunktion med hjälp av en Kaplan-Meierskattning och kunna tolka denna. - jämföra gruppers överlevnadsfunktioner med hjälp av t ex ett Log-rank test. - anpassa en Cox regressionsmodell till epidemiologiska data och tolka resultaten. - välja en slutgiltig Cox regressionsmodell med hänsyn till confounding och effektmodifiering (interaktion). - utföra och tolka ett test av "proportional hazard assumption". Kursens innehåll Det slutliga målet med kursen är att kritiskt kunna analysera epidemiologiska data med avseende på överlevnad och presentera resultaten på ett sätt som skulle vara publicerbart i en internationell tidskrift. - Utfallsvariabel, censorering och trunkering i en uppföljningsstudie. - Livslängdstabeller. - Överlevnadsfunktionen (Survival function).
Arbetsformer Obligatoriska moment Examination Kurslitteratur och övriga läromedel - Kaplan-Meierskattning av överlevnadsfunktion. - Gruppjämförelser med Log-rank test (möjligtvis även alternativ som Wilcoxon, Peto, etc). - Hazard funktionen. - Cox regression med en förklaringsvariabel (3 fall: dikotom, fler än två grupper och kontinuerlig). - Statistiska test och konfidensintervall. - Cox regression med flera förklaringsvariabler. - Cox regression med interaktionsvariabel. - Test av "proportional hazard assumption". Föreläsningar och datalaborationer med statistikprogrammet STATA. Alla moment utom föreläsningar obligatoriska. Exempelvis datalaborationer. Frånvaro från obligatoriska moment kompenseras genom en motsvarande uppgift i överenskommelse med examinatorn eller genom att genomföra samma kursmoment vid nästa kurstillfälle. Kursen examineras med skriftlig tentamen Kleinbaum D.G., Klein M., Survival Analysis, 2nd edition, Springer, 2005. (*) Kursen uppfyller kraven inom ramen för Allmänvetenskap. Noteringar (#) Lämplig för doktorander som saknar grundläggande medicinsk utbildning. Kursen är en försöksdjurskurs Datum för 2012-04-13 fastställande Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning Revisionsdatum Reviderad av Senast uppdaterad 2012-04-13 Uppdaterad av karvag