2503 Medicinsk informationssökning och presentationsteknik, 1,5 hp*

Transkript

1 Forskarskola KI/SLL i allmänmedicin Forskarskolan har inriktning mot allmänmedicin och primärvård och riktar sig främst till kliniskt aktiva arbetsterapeuter, fysioterapeuter, läkare, psykologer, sjuksköterskor och socionomer. Forskarskolans övergripande mål är att studenten ska tillägna sig ett fördjupat vetenskapligt, kritiskt, analytiskt och forskningsetiskt förhållningssätt för att kunna bedriva forskning inom områden som har stor betydelse för primärvårdens patienter och verksamhet. Forskarskolan har ett studentaktiverande lärande i fokus som pedagogisk modell. I kurserna förekommer individuella studieuppgifter, arbete i grupp, föreläsningar, workshops och seminarier. En bärande idé är att utgå från studenternas egna forskningsprojekt och ta tillvara den erfarenhet och kunskap som studenterna har med sig från primärvården. Studenternas egna projekt är därför ett viktigt inslag i alla kursplaner vilket stärker den allmänmedicinska profilen på utbildningen. Samtliga kurser utom Medicinsk forskningsetik administreras av Sektionen för allmänmedicin och primärvård, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, KI. Asteriskmärkta kurser ingår i allmänvetenskaplig grundkurs. Vissa ändringar i såväl innehåll som när kurser ges kan ske. Termin Vetenskapsteori och vetenskaplig metodik, 1,5 hp Syftet är att doktoranden ska fördjupa sin kunskap i vetenskapsteori och vetenskapsteoretiska begrepp samt kunna tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt med förmåga till kritiskt granska forskningsresultat. Syftet är också att doktoranden ska utveckla sin kunskap i vetenskapliga metoder med såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsansats. Efter avslutad kurs ska studenten kunna diskutera och reflektera kring: vetenskapsteoretiska begrepp och problem hur man väljer och planerar vetenskaplig studiedesign för olika allmänmedicinskt relevanta kliniska problem hur man analyserar och utvärderar publicerad forskning grundläggande vetenskapsteori och vetenskapligt kunskapssökande vetenskapliga begrepp vetenskapliga studiedesigner och metoder för datainsamling analysering och värdering av vetenskapliga artiklar 2503 Medicinsk informationssökning och presentationsteknik, 1,5 hp* Syftet är att doktoranden ska utveckla färdigheter som underlättar planering, genomförande och skriftlig presentation av egna forskningsprojekt 1

2 planera och genomföra en systematisk litteratursökning tillämpa vedertagna skrivregler och referenshantering skriftligt presentera vetenskapliga data med olika typer av datorstöd systematisk informationssökning av vetenskapliga artiklar via KIB MeSH-termer referenshantering i Endnote användning av olika datorstöd för att presentera vetenskapliga data i tabeller och grafiska figurer 2967 Vetenskapligt skrivande på engelska 1,5 hp* Syftet med kursen är att studenten ska kunna utveckla sin kompetens i skrivande av vetenskapliga artiklar på engelska. analysera forskningsresultat för att ta fram huvudbudskapet och reflektera över dess roll i en vetenskaplig artikel tillämpa principer för vetenskapligt skrivande för att skriva tydliga, koncisa och läsarcentrerade vetenskapliga texter undvika vanliga språkliga fel i vetenskaplig engelska principer för vetenskapligt skrivande och organisering av en vetenskaplig artikel analys av forskningsresultat för att utforma ett huvudbudskap principer som gör att vetenskapliga texter blir tydliga, koncisa och läsarcentrerade vanliga misstag i vetenskapligt skrivande på engelska 2966 Biostatistik I, 1,5 hp* Syftet med kursen är att studenten ska behärska analys och tolkning av beskrivande statistik, kunna analysera studier där två grupper/mätningar jämförs, samt kritiskt kunna granska statistiska metoder och resultat i publicerade vetenskapliga artiklar inom medicinsk forskning. utföra och tolka statistiska analyser i statistikprogrammet Stata använda och argumentera för val av läges-, spridnings- och korrelationsmått avgöra variabeltyp och välja lämplig parametrisk eller icke parametrisk statistik vid jämförelse mellan två grupper/mätningar använda och argumentera för proportionstest för kategoriska data beräkna och tillämpa konfidensintervall 2

3 presentera resultat från statistiska beräkningar av forskningsdata i ett publicerbart skick beskrivande statistik statistikprogrammet STATA statistisk analys vid jämförelse mellan två grupper/mätningar analys av kategoriska data 2964 Medicinsk forskningsetik, 1,5 hp* (ges av LIME) Syftet med kursen är att fördjupa den forskarstuderandes förståelse för medicinsk forskningsetik och god forskningssed; samt att förbättra den studerandes förmåga att kritiskt reflektera och argumentera kring etiska problem som kan uppstå i samband med forskning. Detta i syfte att ge den forskarstuderande förbättrade möjligheter att reflektera kring etiska aspekter av den egna forskningen. Efter avslutad kurs ska studenten: kunna redogöra för centrala forskningsetiska teorier och principer kunna identifiera, analysera och diskutera etiska problem som kan uppstå i samband med forskning på människor och djur ha ett forskningsetiskt förhållningssätt centrala forskningsetiska teorier och principer forskningsetiska riktlinjer, t ex Nürnbergkoden och Helsingforsdeklarationen. forskningsetiskt problematiska fall etiska aspekter på forskning på människor informerat samtycke och dess etiska grund etiska aspekter på djurförsök, innefattande argument för och mot att använda djur för forskningsändamål, samt "de tre R:en" avvikelser från god forskningssed, fusk, fabricerade data och plagiat hantering av vetenskapligt författarskap (medförfattarskap, författarordning) intressekonflikter i forskningen etikprövning centrala vetenskapsteoretiska begrepp och positioner, och dess relevans för forskningsetik 3

4 Termin Kvalitativ forskningsmetod, 3,0 hp Kursen syftar till att fördjupa kunskapen om kvalitativa forskningsmetoder och i synnerhet om kvalitativ innehållsanalys. diskutera skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats analysera och värdera vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod välja olika metoder för insamling, bearbetning och analys av kvalitativa data genomföra en kvalitativ studie samt analysera data med kvalitativ innehållsanalys presentera resultat från kvalitativ innehållanalys för publicering i internationell tidskrift vetenskapsteori för kvalitativ forskning kritisk granskning kvalitativa studier centrala begrepp som förförståelse och trustworthiness syfte, problemformulering, och metoder för datainsamling inom kvalitativ forskning med fördjupning av intervju som datainsamlingsmetod databearbetning med kvalitativ innehållsanalys 3002 Randomiserade kliniska studier och Good Clinical Practice (GCP), 1,5 hp* Kursen syftar till att fördjupa kunskapen om planering och genomförande av en randomiserad klinisk studie och om det regelverk som gäller vid klinisk prövning. analysera och kritiskt granska randomiserade kliniska studier planera och genomföra en randomiserad kontrollerad studie tillämpa lagar och regelverk för offentliga handlingar och personuppgifter i forskning beräkna och tolka statistisk power och urvalsstorlek i kliniska studier välja och tolka statistiska metoder för utvärdering av mätinstrument förstå och tillämpa Good Clinical Practice (GCP) samt känna till läkemedelsutvecklingens faser analys och värderdering av randomiserade kliniska studier good data management, randomisering, blindning, endpoints registering, rapportering och publicering av kliniska studier personuppgiftslagen (PUL) statistik: powerberäkning, test av mätmetoder som ICC, Kappa, Bland-Altman 4

5 riktlinjer och regelverk vid kliniska läkemedelsstudier enligt GCP 3003 Anslagsansökningar, 1,5 hp Kursen syftar till att fördjupa kunskap och färdigheter för att kunna skriva och bedöma en anslagsansökan. förstå processen kring anslagsansökningar och bedömningar välja och planera ansökningar av olika typer av forskningsanslag skriva ansökningar på engelska om forskningsmedel på ett adekvat sätt i förhållande till utlysningen olika typer av anslag och anslagsgivare, samt principer för anslagsansökning och bedömning principer för en bra ansökan, samt skriftlig övning i anslagansökan på engelska peer-review bedömning av andra studenters ansökningar 2681 Biostatistik II: Linjär regression, 1,5 hp* Kursen syftar till att fördjupa kunskapen för användning av linjär regression och ANOVA i biomedicinsk eller epidemiologisk forskning. beräkna och tolka en linjär regressionsmodell med kontinuerliga och kategoriska förklaringsvariabler med hjälp av statistikprogrammet Stata välja en slutgiltig linjär regressionsmodell med modellering av förväxlingsfaktorer (confounders) och effektmodifierare jämföra och förklara principiella skillnader mellan linjär regression och ANOVA avgöra om en linjär regressionsmodell är väl anpassad till data presentera resultat från linjär regression och ANOVA i tabeller eller diagram på ett sätt som skulle vara publicerbart i en internationell vetenskaplig tidskrift Innehåll Grundläggande linjär regression ANOVA Linjär regression med en förklaringsvariabel (kontinuerlig och kategorisk) Linjär regression med flera förklaringsvariabler Utvärdering av confounding och effektmodifiering (interaktion) med linjär regression Tolkning av modellanpassning, R2 Residualanalys 5

6 Termin Kommunikation av vetenskap till forskare och allmänhet 2,0 hp Kursen syftar till att studenten framgångsrikt ska kunna kommunicera sin forskning i skrift i vetenskapliga sammanhang och till allmänheten förstå och tillämpa principer för populärvetenskapligt skrivande kommunicera sin forskning på svenska för olika målgrupper känna igen och korrigera de vanligaste strukturella och stilistiska svagheterna i text förstå och tillämpa principerna för hur man skriver abstrakt på svenska och engelska presentera sin forskning genom en vetenskaplig poster anpassning ett vetenskapligt budskap för en bredare allmänhet skrivråd för en effektiv och attraktiv text, stil och komposition skrivprocessen: att skissa, skriva utkast och revidera till en färdig text formulering av abstract disposition och utformning av en vetenskaplig poster 3013 Epidemiologi inom primärvårdsforskning I, 4,0 hp : Kursen syftar till att fördjupa kunskapen om epidemiologisk forskningsmetod, med fokus på kausalitet, prospektiva kohortstudier och registerforskning, samt dess möjligheter och begränsningar ur ett primärvårdsperspektiv. förklara och diskutera principiella skillnader för olika typer av epidemiologisk studiedesign välja och tillämpa epidemiologisk studiedesign inom primärvårdsforskning förstå och diskutera kausalitet beräkna och tolka mått på sjukdomsförekomst, (prevalens, incidenstal och kumulativ incidens) samt jämförande mått på sjukdomsförekomst (risk ratio, odds ratio, attributrisk och etiologisk fraktion) analysera och kritiskt granska prospektiva kohortstudier planera en prospektiv kohortstudie förklara och analysera styrkor och svagheter med epidemiologiska registerstudier, samt välja register användbara i primärvårdsforskning 6

7 centrala begrepp inom epidemiologisk forskning såsom studiedesign, sjukdomsförekomst, riskmått, validitet, bias, confounding, effektmodifiering, och studiebas design, registrering, rapportering och publicering av kohortstudier, (checklista för observationsstudier) kritisk granskning av kohortstudier relevanta register för epidemiologisk forskning med särskilt fokus på primärvårdsstudier 3014 Biostatistik II: Logistisk regression, 1,5 hp* : Kursen syftar till att fördjupa kunskapen för användning av logistisk regression i biomedicinsk forskning. beräkna och tolka en logistisk regressionsmodell med kontinuerliga och kategoriska förklaringsvariabler med hjälp av statistikprogrammet Stata välja en slutgiltig logistisk regressionsmodell med modellering av förväxlingsfaktorer (confounders) och effektmodifierare avgöra om en logistisk regressionsmodell är väl anpassad till data presentera resultat från logistisk regression i tabeller på ett sätt som skulle vara publicerbart i en internationell vetenskaplig tidskrift grundläggande logistisk regression logistisk regression med en förklaringsvariabel (kontinuerlig och kategorisk) logistisk regression med flera förklaringsvariabler utvärdering av confounding och effektmodifiering (interaktion) med logistisk regression tolkning av modellanpassning 7

8 Termin Epidemiologi inom primärvårdsforskning II, 1,5 hp : Kursen syftar till att fördjupa kunskapen om epidemiologisk forskningsmetod med fokus på retrospektiva kohortstudier och fall-kontrollstudier, samt dess möjligheter och begränsningar ur ett primärvårdsperspektiv. förklara och analysera styrkor och svagheter med retrospektiva kohortstudier och fallkontrollstudier analysera och kritiskt granska retrospektiva studier planera en fall-kontrollstudie avgöra när det kan vara lämpligt att använda nested case-controldesign, samt redogöra för fördelarna med ett sådant studieupplägg centrala begrepp som exponering, matchning och censorering design, registrering, rapportering och publicering av fall-kontrollstudier, STROBE (checklista för observationsstudier) kritisk granskning av fall-kontrollstudier 2638 Hälsoekonomi, 1 hp : Kursen syftar till fördjupad kunskap om hälsoekonomi i klinisk forskning förstå och diskutera hälsoekonomiska grundbegrepp kritiskt granska studier som innefattar hälsoekonomiska analyser förstå när och varför hälsoekonomiska modeller används ge exempel på olika studieperspektiv och dess betydelse för vilka kostnader som kan inkluderas i hälsoekonomiska analyser inom primärvårdsforskning hälsoekonomiska grundbegrepp, modeller och riktlinjer insamling av data för att möjliggöra en hälsoekonomisk utvärdering kostnadsberäkning med hjälp av beslutsträd och Markov modeller kritisk granskning av hälsoekonomiska artiklar 2635 Primärvårdsforskning ur ett socioekonomiskt perspektiv, 1,5 hp Kursen syfte: Kursen syftar till fördjupad kunskap om socioekonomiska faktorers betydelse inom primärvårdsforskning. 8

9 förklara och diskutera socioekonomiska faktorer av betydelse för kliniknära forskning inom primärvården redogöra för teorier som kan förklara social ojämlikhet i hälsa och betydelsen av händelser och faktorer tidigt i livet jämföra hälso-och sjukdomsuppfattningar i olika kulturer och diskutera faktorer som kan inverka på hälsorelaterade beteenden analysera och kritiskt granska artiklar ur ett socioekonomiskt perspektiv metodologiska problem/möjligheter inom forskning avseende socioekonomi och hälsa migrationens inverkan på hälsan hälso-och sjukdomsuppfattningar i olika kulturer hälsorelaterad livkvalitet hälsa och levnadsvanor samt psykisk ohälsa analys och kritisk granskning av studier utifrån ett socioekonomiskt perspektiv 3016 Mediarelationer och muntlig kommunikation i vetenskapliga sammanhang, 2,0 hp* : Kursen syftar till att studenten muntligt ska kunna kommunicera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. förstå och diskutera grundläggande principer för att muntligt kommunicera forskning för olika målgrupper reflektera över och utveckla egna färdigheter i muntlig presentationsteknik visa förståelse för hur medier fungerar kommunicera, disponera och strukturera ett budskap anpassat för media muntlig kommunikation, retorik och presentationsteknik praktiska övningar utifrån medvetenhet kring tempo, röst, betoning och kroppsspråk tekniska hjälpmedel för att förstärka en muntlig presentation struktur och förberedelse inför presentationer och argumentationer kunskaper om mediers vardag, agenda och arbetsmetoder, samt arbete med mediarelationer i en organisation 2633 Biostatistik III: Överlevnadsanalys, 1,5 hp* Kursen syftar till att fördjupa kunskapen för användning av överlevnadsanalys i biomedicinsk och epidemiologisk forskning. 9

10 beräkna och tolka en överlevnadsfunktion med hjälp av en Kaplan-Meierskattning jämföra gruppers överlevnadsfunktioner beräkna, anpassa och tolka en Cox regressionsmodell med hjälp av statistikprogrammet Stata välja en slutgiltig Cox regressionsmodell med hänsyn till confounding och effektmodifiering utföra och tolka ett test av proportional hazard assumption presentera resultat från en överlevnadsanalys publicerbart i en internationell tidskrift utfallsvariabel, censorering och trunkering överlevnadsfunktionen, Kaplan-Meier skattning av överlevnadsfunktion Cox regression med en förklaringsvariabel Cox regression med flera förklaringsvariabler utvärdering av confounding och effektmodifiering (interaktion) tolkning av modellanpassning 10