Internationell affärsutveckling för regional konkurrenskraft - slutrapport

Internationell affärsutveckling för regional konkurrenskraft - slutrapport

Bakgrund Förstudien Internationell affärsutveckling för regional konkurrenskraft är ett samarbete mellan de fem länen i Östra Mellansverige (Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland). De regionalt ansvariga för besöksnäringen inom dessa län har tillsammans med företrädare från respektive regionförbund, länsstyrelser och landsting fört en dialog kring gemensamma utvecklingsbehov och möjligheter för besöksnäringen. För att utreda förutsättningarna för ett mer strukturerat samarbete mellan de fem länen har en förstudie genomförts inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Syftet med förstudien var att skapa en tydlig nulägesanalys av regionens besöksnäring för att kunna fatta beslut om bästa möjliga metoder för fortsatt samarbete. Under processen identifierades ett antal insatsområden där regionerna antogs ha liknande eller kompletterande behov och erfarenheter. Dessa områden var: Kvalitetssäkring/Exportmognad Upplevelser genom design Ny teknik Hållbar utveckling/miljö Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Jämlikhet/Jämställdhet Dessa områden har legat till grund för de frågeställningar man tagit upp i förstudien. Målet var att identifiera möjliga plattformar för internationell affärsutveckling. Resultatet av förstudien sammanställs i denna slutrapport med förslag på fortsatt verksamhet i de identifierade plattformarna. Genomförande En styrgrupp bestående av representanter för länsturismorganisationerna samt företrädare för regionförbund bildades. Gruppen bestod av: Henrik Wester Västmanlands Kommuner och Landsting Ola Nilsson Sörmlands Turismutveckling AB Magnus Nilsson Regionförbundet Sörmland Björn Fransson Örebrokompaniet Toni Eriksson Regionförbundet Örebro Jojo Lindström Uppsala Tourism Susanne Landqvist Östsvenska turistrådet Åsa Stanaway Västmanlands Kommuner och Landsting Åsa Stanaway anställdes på halvtid som projektledare under perioden 2009-08-10 2010-02-10. Projektledarens uppgift var att identifiera behov av samarbete och lägga grunden för gemensamma plattformar genom uppsökande verksamhet hos besöksnäringens företag. Projektledaren har under hösten 2009 besökt 60 företag inom besöksnäringen. Vid besöken har intervjuer utifrån en framtagen checklista genomförts. Urvalet av företag gjordes av tu- 2

rismansvarig i respektive län. Vid urvalet har företag som ägs och/eller drivs av kvinnor samt personer med utländskt ursprung i möjligaste mån prioriterats. Av de totalt 60 berörda företagen ägs 27 helt eller delvis av kvinnor och 28 har en kvinna som operativt ansvarig. 10 av företagen ägs av personer med utländskt ursprung och 31 av de tillfrågade aktörerna har utländsk personal. Dessa siffror är höga med tanke på att många av de tillfrågade aktörerna antingen är enmansföretag eller representerar anläggningar som ägs av t ex kommuner eller ideella föreningar och därmed inte kan svara på frågan. Förutom företagsbesök har projektledaren och medlemmarna i styrgruppen inhämtat information och synpunkter från offentliga verksamheter och andra intressenter. Under projekttiden har även ett antal styrgruppsmöten genomförts. En viktig operativ uppgift för styrgruppen var att förmedla resultaten till berörda aktörer och andra intressenter i respektive län. Förstudien har därför skett i nära dialog med dem som berörs och företag som inte intervjuats har haft möjlighet att komma med synpunkter. Styrgruppen har även studerat andra regioners satsningar på lyckade aktiviteter samt genomfört en studieresa till Malmö. Syftet var att sätta sig in i Skånes relativt nya och till synes framgångsrika organisationsform med de tre områdena Tourism in Skåne, Invest in Skåne och Event in Skåne. Studieresan var mycket givande och tillförde projektet nya infallsvinklar samt tips och råd kring bildandet av företagsplattformar och samarbetsformer för internationell affärsutveckling. Den information och de goda exempel styrgruppen fick inblick i under studieresan har tillsammans med slutsatserna från företagsbesöken tagits i beaktande vid framtagande av förslag till fortsättning. Resultat av intervjuer Det är väldigt tydligt att besöksnäringen i Östra Mellansverige ser ökad lönsamhet som den största nyttan med att delta i någon form av gemensam plattform. För att uppnå detta anser näringen att man främst bör arbeta med: Högre attraktionskraft genom upplevelser Fler bokningsbara paket Högre kompetens bland personalen Näringen upplever att de områden som är särskilt viktiga att samarbeta kring i ett större geografiskt område snarare än i respektive län eller på den egna anläggningen är: Exportmognad Kvalitetssäkring Hållbar utveckling/miljö Slutsatser Okunskap om projekt som delfinansieras av EU Många av de tillfrågade företagen har dåliga kunskaper om arbete i projektform och hur EU-finansierade projekt fungerar. Trots att flera företag på ett eller annat sätt varit delaktiga i någon form av projekt med EUstöd har man oftast inte varit involverad i ansökningar och administration. Aktörer som inte har någon större erfarenhet av projektarbete och EU-finansiering tolkar 3

därför frågorna i checklistan på ett sätt som möjligen gör att deras svar blir missvisande. Företagarna tror t ex att bidrag kan ges till investeringar på den egna anläggningen. När de inser att så inte är fallet är de inte längre lika positiva till större regionala projekt. Projekttrötthet Det råder en i det närmaste total samsyn bland intervjuade aktörer om att man är väldigt trött på projekt. Det finns en stor misstro till att EU-projekt verkligen leder till några konkreta förbättringar för det enskilda företaget och många känner att det efter projekttidens slut ofta inte finns en tillräckligt genomtänkt plan för fortsättning. Man upplever också i många fall att det administrativa merarbete ett projekt skapar är både svårt och tidskrävande. Detta kan tyckas lite märkligt då många aktörer samtidigt är ganska eller mycket positiva till de föreslagna insatsområden vi tar upp i checklistan som ligger till grund för intervjuerna med aktörer i besöksnäringen. Det finns en önskan om att någon borde göra någonting för att höja nivån inom dessa områden, medan man på individnivå känner att man inte har tid, ork eller ekonomiska förutsättningar att ta en aktiv roll i ett sådant arbete. Man är alltså generellt sett mer intresserad av att regionförbund och länsturismorganisationer arbetar med att skapa förutsättningar som i förlängningen kan gynna det egna företaget. Exportmognad Det råder en relativt god kännedom om vad som menas med exportmognad och de flesta aktörer oavsett storlek är införstådda med VisitSwedens begrepp. Kunskaperna är av naturliga skäl definitivt högre i de län där man genomfört och/eller genomför en exportmognadsutbildning. Det är en mycket stor spridning på åsikter om Exportrådets exporttrappa och vid diskussioner kring detta upplevs det som om de skilda åsikterna till stor del beror på Exportrådets representanter. Vid frågan varför man ansåg att exporttrappan var bra eller dålig får man oftast svar som till exempel representanten från Exportrådet tog sig tid och förklarade för oss utifrån vår verksamhet eller representanten från Exportrådet kom från en annan bransch och förstod inte våra förutsättningar. Man associerar alltså till den individ som höll i kursen snarare än själva exporttrappans innehåll. Trots att kännedomen om exportmognad och facktermer får sägas vara relativt hög (med undantag av begreppet allotment vars principer i stort sett endast representanter för anläggningar som redan idag arbetar med det har förstått) är det förvånansvärt många aktörer som ännu inte är exportmogna. En slutsats är alltså att aktörerna i många fall behöver hjälp med affärsutveckling. Kvalitetssäkring Vad är kvalitet och kvalitetssäkring? Begreppen tolkas mycket olika av olika typer av aktörer. Kanske är det just denna avsaknad av hela perspektivet som gör att få anläggningar i regionen idag kan sägas vara kvalitetssäkrade fullt ut. Vad en ideell förening som guidar på en historisk anläggning anser vara kvalitetssäkring kan till exempel ofta vara att det finns belägg för historiska fakta som förmedlas under en guidad tur. Öppettider, tillgänglighet och förmågan att förmedla information på ett engagerande och gruppanpassat sätt blir underordnat. En herrgård som erbjuder konferenspaket kan stirra sig blind på att närodlad, högklassig mat tillredd av duktiga 4

kockar innebär att de är kvalitetssäkrade och håller hög standard, medan de glömmer att teknisk utrustning i konferenslokalerna är föråldrad eller inte fungerar som den ska. Den gemensamma nämnaren kan sägas vara att den ansvariga personen på anläggningar av alla slag ofta har hittat en kärnfråga de brinner för och därför arbetar mycket intensivt med ofta på bekostnad av helhetsperspektivet. Inga aktörer tar under diskussioner om kvalitet upp kundperspektivet och endast ett fåtal har på något sätt tagit reda på vad det faktiskt är kunden vill ha. Upplevelser genom design Design är ett vitt begrepp och olika människor får olika kopplingar till ämnet. De flesta ser de insatser man gör för att skapa en helhetsupplevelse och särskild känsla hos besökaren som något helt annat än design. När man talar om upplevelser genom design och ger några exempel på detta blir många oftast mycket mer entusiastiska. De allra flesta hävdar dock att det är just denna design som kan göra att en anläggning skiljer sig från mängden och man ställer sig därför tveksam till samarbete på bredare plan. Man upplever att det är något man bäst sköter var och en för sig. Däremot var många aktörer mycket intresserade av det norrländska exemplet, där ett antal anläggningar av liknande karaktär besökte varandra och listade upp sådant som med en utomståendes ögon upplevdes som mindre bra. Utifrån dessa synpunkter kunde sedan anläggningarna med små medel rätta till detaljer som skapade en bättre helhetsupplevelse. Ny teknik Många av de tillfrågade företagen misstolkar frågorna i checklistan som berör ny teknik. De tror ofta att ett regionalt projekt kring detta tema skulle kunna innebära bidrag till investeringar och inköp av teknisk utrustning. När det förklarats att så inte är fallet sjunker intresset för att arbeta med dessa frågor i projektform avsevärt. Man kan också konstatera att i de olika länen råder en mycket stor variation på mognadsgrad inom dessa frågor. Styrgruppen anser därför att detta är ett område som respektive län bäst arbetar vidare med på egen hand. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet på anläggningarna är för många ett stort dilemma då förbättringar kan vara mycket kostsamma och man ofta bedriver verksamhet i gamla och i vissa fall K-märkta byggnader. Det känns för de flesta inte som en prioriterad fråga och även om det ofta finns en inledande rädsla för att erkänna det ser man ingen ren affärsnytta med ökad tillgänglighet. Många aktörer har en väldigt tydlig och missvisande bild av vad personer med funktionshinder är. De ser det ofta som att antingen kommer en hel grupp med rullstolsbundna eller så kommer en grupp med friska människor. Att t ex en rullstolsburen medarbetare på en arbetsplats innebär att en hel personalstyrka lägger konferensen eller kick-offen någon annanstans har man helt enkelt inte tänkt på. Någon aktör har försökt söka pengar för att öka tillgängligheten men fått avslag och hävdar att det beror på att ansökan skrevs utifrån möjligheten för fler att besöka anläggningen snarare än möjligheten att anställa personer med funktionshinder. 5

Jämställdhet/jämlikhet Det upplevs av de allra flesta att detta är ett område där vi idag har kommit väldigt långt och man ser det som en absolut självklarhet att personer med rätt kvalifikationer blir anställda oavsett kön eller etnisk bakgrund. Besöksnäringen är en personalintensiv bransch som har en stark överrepresentation av kvinnliga anställda. Även personer med utländsk bakgrund har förhållandevis lätt att få anställning inom besöksnäringen då det bland de flesta företagare ses som en stor fördel att anställda har språkkunskaper och ett mångkulturellt synsätt. Det finns därför inget intresse bland näringen av att arbeta vidare kring dessa frågor under en gemensam plattform. Idrottsrörelsen Länsidrotten i Sörmland (Sörmlandsidrotten) har informerats under förstudien och spontant är de positiva till att delta vid kommande projekt för internationell konkurrenskraft. Sörmlandsidrotten och övriga länsidrottsförbund ser mycket positivt på att utveckla nya samverkansprojekt med olika aktörer, gärna med besöksnäringen eftersom det ger nya möjligheter till att utveckla folkhälsan och affärsutveckla detta. T ex ger kommersiella utomhusaktiviteter en ökad folkhälsa och skapar nya affärsmöjligheter. Trafikarrangörer Länstrafiken i Örebro län har kontaktats för att ta reda på deras intresse av att på ett bättre sätt kunna nyttja kollektivtrafiken för att ta sig till olika besöksmål. Det pågår ett projekt (MerKoll) som syftar till att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Projektet genomför en karläggning av möjligheten att åka kollektivt till åtta större besöksmål. Resultatet väntas vara klart i februari 2010. Ytterligare en kartläggning har genomförts, vilken väntas resultera i pilotprojekt under sommaren 2010. Målet är att justera turlistan för att bättre passa ett antal kulturella besöksmåls öppettider och verksamheter. Det offentligas roll för en turistaktör Det råder än idag en övertro på att det borde vara det offentligas ansvar att bidra till att företagare i besöksnäringen utvecklas, marknadsförs och säljs. Det klagas en hel del på kommunerna och turistbyråerna och man skyller ofta brist på framgång i det egna företaget på dessa instanser snarare än på intern problematik. Affärsmässighet Inom området affärsmässighet och professionalism får man säga att det råder en ganska extrem polarisering. De (fåtal) företag som redan idag är kvalitetssäkrade, exportmogna och framför allt framgångsrika är mycket duktiga. Om man ska försöka hitta någon gemensam nämnare bland dessa företag så kan de sammanfattas i tre punkter: anläggningarna ägs och drivs av affärsmän, snarare än livsstilsaktörer, och är präglade av drivkraft och entreprenörskap man utgår från vad marknaden efterfrågar och den övergripande motivationen är att tjäna mer pengar. man förväntar sig inte hjälp utifrån men samarbetar gärna med andra om man ser en möjlighet till ökade intäkter. 6

I den andra änden finns aktörer som inte har något egentligt vinstsyfte. De är till exempel ideella föreningar, stiftelser eller kommunala och statliga museer. Dessa anläggningar har ofta ett uttalat uppdrag att vårda och bevara för eftervärlden. Många ser det som en balansgång mellan kultur och turism och anger skäl som det är så vackert här snarare än vi vill få ökade intäkter på frågan om varför de vill ha fler besökare. Förvånansvärt många är till och med osäkra på om de verkligen vill ha fler besökare. Med en sådan grundinställning blir det naturligtvis svårt att få dessa typer av aktörer att arbeta på ett affärsmässigt sätt. Förutom dessa aktörer finns naturligtvis de inom besöksnäringen så vanligt förekommande livsstilsföretagen. Problematiken med dessa företag är att de ofta har stora kunskaper inom sitt specialintresse, men bristande engagemang och kompetens inom affärsutveckling, marknadsföring och exportmognad. Många av dessa aktörer startar dessutom sina verksamheter med alldeles för lite startkapital och utan den långsiktighet som krävs för att börja gå med vinst. Förslag till fortsättning Det grundläggande arbetet med förstudien har gett en tydlig nulägesanalys av besöksnäringen i Östra Mellansverige. De slutsatser man har kunnat dra är sammanställda under rubriken slutsatser ovan. Utifrån resultatet av förstudien föreslås följande modell för fortsättning: Plattform 1 för exportmogna företag Bland de företag som idag anses ha en tillräckligt hög exportmognad påvisar förstudien tydligt att det som efterfrågas är möjligheten att skapa fler bokningsbara paket. Ett utökat utbud av paket bidrar till en högre attraktionskraft. Dessa företag har redan utvecklat produkter som håller en hög standard och anses vara gångbara internationellt. Företagen i denna grupp behöver därför främst bättre förutsättningar för internationell affärsutveckling. De behöver redskap för paketering och kanaler för försäljning av sina produkter. Bland dessa företag råder dock en mycket stor projekttrötthet. Styrgruppen anser därför att ett projekt delfinansierat med strukturfondsstöd inte skulle få önskade effekter. I stället vill man genom befintliga länsturismorganisationer och plattformar medverka till att skapa bättre förutsättningar för dessa företag genom att intensifiera arbetet med t ex utveckling av kompatibla bokningssystem och gemensamma säljkanaler. Finansiering för dessa insatser planeras komma från respektive länsturismorganisations ordinarie verksamhet samt från näringen. Projektet har också genererat ett samarbete inom projektet Global Eyes. Global Eyes är ett EU-projekt som har sökts av handelskamrar inom Mål 2 Östra Mellansverige under åtgärden Entreprenörskap. Projektet drivs av Handelskammaren Mälardalen samt Östsvenska Handelskammaren. Projektet syftar till att skapa fler hållbart växande små och medelstora företag i regionen med stärkt internationell konkurrenskraft. Detta kan ske genom bättre exportstrategier som utvecklar företagens position på den internationella marknaden. Turistföretag som passar in under plattform 1 kommer att kunna ta del av nätverk, marknadsse-minarier och affärsresor i syfte att utveckla företagets internationalisering. 7

Plattform 2 för de som skulle kunna bli exportmogna Flertalet av de tillfrågade företagen har ännu inte uppnått en kvalitetsnivå som anses gångbar på en internationell marknad. För dessa företag finns utmaningar kring t ex kvalitetssäkring, hållbar utveckling, exportmognad, design och ny teknik. Förslaget är att man genom att stödja dessa företag i deras affärsutveckling skall kunna skapa bättre förutsättningar för fler exportmogna produkter. Förstudien har tydligt visat att metoderna för detta stöd måste situationsanpassas. Beroende på företagens och de geografiska områdenas vitt skilda mognadsgrader skulle en helhetslösning inte få tillräckligt god genomslagskraft. Därför föreslås att aktiviteter för att främja dessa företag sker i egen regi i respektive län. Man ser inget mervärde med att samordna dessa insatser över ett så pass stort geografiskt område som Östra Mellansverige. Eftersom de insatser som bäst gynnar dessa företag ofta skulle ha karaktären av kompetensutveckling ses ESF-fonden som en möjlig finansieringsform. Plattform 3 för berörda läns turismfunktioner I strävan av att fortsätta det inledda samarbetet mellan länen och i syfte att skapa samordningseffekter och ökad genomslagskraft fortsätter styrgruppen att samarbeta. Vid de fortsatta regelbundna träffarna diskuteras möjligheten att samordna finansiering och verksamhetsplaner från och med år 2011. Även om vissa av de föreslagna insatserna ovan skulle ske i egen regi i respektive län planerar man att i högre utsträckning utbyta erfarenheter och i samverkan utarbeta metoder och strukturer för det strategiska arbetet. Projektet har tydliggjort vikten av att sträva efter någon form av gemensamt mål för regionens internationella arbete inom besöksnäringen. Denna plattform utvecklas vidare och tydliggörs i ett gemensamt strategiskt program som för närvarande är under utveckling. För mer information om utvecklingen inom plattform 3 kontakta Henrik Wester, Turismutvecklare, Västmanlands Kommuner och Landsting, på tfn 021-39 79 59 alt via e-post henrik.wester@vkl.se. Foto: Henrik Wester, Kim Lill, Daniel Green, Pernilla Wester, Clifford Shirley 8