20 JUNI, 2016: MAKRO & MARKNAD ETT FÖRSTA HALVÅR SOM SKIFTAT MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN Börs-och kreditmarknaderna inledde 2016 svag som en följd av fallande råvarupriser, oro för den kinesiska ekonomin och svagare makrosignaler från USA. Osäkerheten har påverkat aktier och räntemarknaden med hög volatilitet som följd. Den minskade riskaptiten korrigerades i mitten av februari och investerare började att söka sig till mer riskfyllda tillgångar. Även råvarumarknaden återhämtade sig med breda uppgångar för metaller och olja, dock från låga nivåer. Riskaptiten steg ytterligare när positiv statistik från den amerikanska tillverkningsindustrin redovisades. Under första halvåret har både ECB och Riksbanken sänkt räntan för att stimulera tillväxten men även att få upp inflationen. Den amerikanska centralbanken Fed, har ännu inte höjt räntan i år utan avvaktar tills vidare. Både Stockholmsbörsen (OMXS30) och det globala aktieindexet (MSCI World) har återhämtat större delen av årets nedgångar med breda uppgångar sedan botten i början av februari. Industrikonjunkturen har stabilisertas den senaste tiden och den kinesiska ekonomin utvecklas i linje med förväntningarna har också gett stöd. Med några dagar kvar till Storbritanniens folkomröstning om EU-sammarbetet har osäkerheten kommit tillbaka till de finansiella marknaderna. Den senaste opinionsundersökningen visar en knapp övervikt att britterna vill stanna kvar i sammarbete, men fortfarande är det många osäkra väljare.
VOLATILT FÖRSTA HALVÅR 10-ÅRIGA RÄNTOR Starten på året präglades av rädsla för utvecklingen av den globala ekonomin med stora fall på de globala börserna. Detta kunde härledas till b.la. oljepriset, avmattningen i Kina och den amerikanska centralbanken Fed:s osäkerhet vad gällande eventuella räntehöjningar. Oljepriset har handlats ned under en längre tid, det har varit en kombination av ökat utbud, lägre efterfrågan samt lägre tillväxtförväntningar som har pressat ned priset. Ett lågt oljepris har historiskt varit positivt för den globala tillväxten. Nedgången på oljepriset smittade av sig till börserna eftersom de finansiella marknaderna inte visste hur man skulle förhålla sig till de kraftiga oljeprisförändringarna. Korrelationen mellan oljepriset och aktiemarknaden har varit hög och dessutom var stora statliga oljefonder tvungna att sälja aktier för stora belopp, vilket pressade ner aktiemarknaden ytterligare. Under januari handlandes Brentoljan under 30 dollar per fat för att sedan stabiliseras och etablera en nivå runt 45-50 dollar per fat, vilket betyder en uppgång på cirka 70 % från botten i år. Företag inom oljeindustrin, eller företag som har exponering mot oljesektorn har drabbades hårt med fallande lönsamhet. Framförallt amerikanska bolag inom oljesektorn som har tagit upp lån mot ett tidigare högre oljepris som säkerhet, skapade oro kring deras betalningsförmåga. Prisuppgången på olja har skapat mindre stress på dessa bolag och aktiekurserna på oljebolag och oljerelaterade bolag har återhämtat sig något. Även en återhämtning har skett inom kreditmarknaden, framförallt inom High Yield. OMXS30 INDEX UTVECKLINGEN PÅ OLJEPRISET VOLATILITET PÅ S&P 500 AVMATTNINGEN FORTSÄTTER I KINA Under 2015 växte den kinesiska ekonomin med 6,9 %. Att industrin i Kina saktar in är en medveten omläggning från produktion och investeringar till en mer inhemsk driven ekonomi. Avmattningen är märkarbar och detta avspeglas i inköpschefsindex för industrin. Detta kommer även att få konsekvenser mot råvarusektorn och råvaruberoende länder som kommer att få se en lägre efterfrågan. Kinas omställning är en långsam process som kommer att ta tid och oron för var ekonomin är på väg kommer att vara närvarande under en lång tid. Den senaste tiden har statistiken från Kina kommit in något bättre än förväntat. BNP-tillväxten för första kvartalet var 6,7 % vilket var i linje med förväntningarna, samtidigt var det den svagaste ekonomiska tillväxten under ett kvartal på sju år. Den avtagande tillväxten fortsätter men tillväxten ligger inom ramen för den kinesiska regeringens mål på 6,5 %-7,0 % för 2016. Den kinesiska regeringen har fortsatt att stimulera ekonomin under 2016 för att stabilisera valutan, men inte i samma grad som under 2015. Den viktiga bostadsmarknaden har visat styrka under första halvåret, fler sålda bostäder och högre prisökningar än väntat. Detta verkar ha stabiliserat byggsektorn vilket lett till att priser på vissa råvaror stigit kraftigt den senaste tiden.
BNP-TILLVÄXT I KINA FÖRBÄTTRINGAR I AMERIKANSK EKONOMI Den amerikanska tillverkningsindustrin har varit under hård press. Ett fallande oljepris, avmattningen i Kina och en stark dollar har varit orosmoln för tillverkningsindustrin och den amerikanska ekonomin. Framförallt har tillverkningsindustrin överraskat positivt den senaste tiden. Inköpschefsindex för industrin och service ligger över 50 vilket indikerar på tillväxt. Det är framförallt tjänstesektorn som drivit tillväxten den senaste tiden, dock har marknaden fokuserat på tillverkningsindustrin som är en väsentlig mycket mindre del av ekonomin som helhet. Arbetsmarknaden har förbättrats och arbetslösheten ligger på 4,7 % samtidigt som hushållens ekonomiska situation är god och sparandet är relativt högt. Detta talar för att konsumtionen förbättras med stöd av den ökade sysselsättningen, det relativt låga oljepriset samt att den låga räntan. Den amerikanska centralbanken Fed:s alltmer mjukare tongångar kommer gynna konsumenten eftersom räntehöjningarna skjuts framåt i tiden.
INKÖPSCHEFSINDEX I USA CENTRALBANKER ÄR I FOKUS Centralbankerna har varit i fokus under en längre tid och mycket talar för att det kommer att fortsätta att vara så. ECB för en expansiv penningpolitik och har sänkt styrräntan tidigare i år till 0,00 % och samtidigt har man utökat stödköpsprogrammet. Även svenska Riksbanken för en expansiv penningpolitik och sänkte räntan i februari till -0,50 %. Riksbanken har följt ECB och har utökat stödköpen och i slutet av 2016 har man stödköpt obligationer för totalt 245 miljarder kronor. Anledningen till den expansiva penningpolitiken från ECB och Riksbanken är att man b.la. vill stimulera tillväxten samt att få upp inflationen som för tillfälligt ligger under centralbankernas inflationsmål. Till skillnad från Europa så står den amerikanska centralbanken Fed inför en åtstramning av penningpolitiken. I december valde en enig FOMC-direktion att höja räntan till intervallet 0,25 % -0,50 % efter sju år av nollränta. Fed kommunicerade att man skulle höja räntan fyra gånger under 2016 men denna höjningstakt har reviderats vid flertalet tillfällen, anledningen är osäkerheten i den globala ekonomin samt att den amerikanska ekonomin inte växer lika snabbt som man hade räknat med, dock finns det även positiva tecken som t.ex. en minskad arbetslöshet. Även folkomröstningen i Storbritannien var ett skäl till att Fed valde att lämna räntan oförändrad vid senaste räntemötet förra veckan. Marknaden tror att Fed endast kommer att höja räntan en gång i år.
STYRRÄNTAN FÖR SVERIGE, EUROPA OCH USA VOLATILT FÖRSTA HALVÅR PÅ BÖRSERNA Börs-och kreditmarknaderna inledde året svagt som en följd av fallande råvarupriser, oro för den kinesiska ekonomin och svagare makrosignaler från USA. Riskaptiten tilltog i mitten av februari och investerare sökte sig till mer riskfyllda tillgångar. Oron från i vintras har blivit mindre eftersom olje- och råvarupriserna har vänt upp, industrikonjunkturen har stabiliserats och den kinesiska ekonomin utvecklas i linje med förväntningarna. Återhämtningen i de utvecklade länderna fortgår i modest takt medan tillväxtländerna förväntas öka tillväxten om två till tre år, detta trots den avtagande tillväxten i Kina. Tillväxten i den globala ekonomin förväntas bli runt 3 %, för att sedan öka under nästa år. Hittills i år har tillväxtmarknader den starkaste börsutvecklingen, detta b.la av dollarförsvagningen samt att råvaror har återhämtat sig starkt. Ett globalt aktieindex som inkluderar tillväxtmarknader är ned ca 1,50 % i år. Osäkerheten tilltog återigen i mitten av juni, den kommande folkomröstning i Storbritannien avseende EU-sammarbetet har pressat börserna och investerare har sålt riskfyllda tillgångar. Eftersom ingen vet vad de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli vid ett utträde så skapar det en stor osäkerhet på de finansiella marknaderna. Det är framförallt osäkerheten som styr utvecklingen på börsen just nu.
MSCI WORLD INDEX (DM+EM) STORBRITANNIEN AVGÖR EUROPAS ÖDE Den stundande folkomröstningen i Storbritannien huruvida landet skall lämna EUsammarbetet har präglat nyhetsflödet den senaste tiden. De finansiella marknaderna har varit ganska avvaktade tills det kom fler och fler opinionsundersökningar som pekar på en övervikt att Storbritannien vill lämna EU-sammarbetet. Den senaste opinionsundersökningen visar en knapp fördel för stanna -sidan. Eftersom ingen tidigare har lämnat sammarbetet och ingen vet konsekvenserna av ett utträde, så skapar det stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och investerare har sålt av riskfyllda tillgångar. De europeiska aktiemarknaderna har handlats ned kraftigt och investerare har sökt sig till säkrare tillgångar, som t.ex. statsobligationer. En konsekvens av detta var att den tyska 10-åriga statsobligationsräntan handlades till negativ avkastning för första gången någonsin.
TIOÅRIGA OBLIGATIONSRÄNTOR BREXIT ELLER BREMAIN? Den 23 juni skall Storbritannien folkomrösta om landet skall lämna (Brexit) eller stanna kvar (Bremain) i EU-sammarbetet. Kampanjerna har pågått en tid och nu skall det brittiska folket rösta och utfallet av valet kommer inte bara påverka Storbritannien, utan också resten av Europa. Vid ett brittiskt utträde kommer den politiska risken att öka men även ekonomin i sin helhet och finansmarknaderna påverkas. Med några dagar kvar till folkomröstningen ser det fortfarande jämn ut mellan de olika sidorna, dock med en liten fördel till stanna - sidan. Fortfarande är det många som är osäkra och frågan är hur de kommer att rösta. Finansmarknaderna har den senaste tiden allt mer och mer fokuserat på denna omröstning som vid ett utträde splittrar Europa med politiska oroligheter som följd. Utfallet är alltså inte isolerat till Storbritannien utan även hela EU inklusive Sverige och de påverkar på flera sätt, både på kort och lång sikt.
OPINIONSUNDERSÖKNING AV BREXIT BREMAIN (STANNA) Vid ett utfall som resulterar i att Storbritannien stannar kvar i EU-sammarbetet är det rimligt att vi får ett lättnadsrally på de finansiella marknaderna. Pundet lär stärkas mot andra valutor och så även börsen, inte bara i London utan även i övriga Europa. Den ekonomiska inbromsning som osäkerheten har skapat under inledningen av året antas tas igen. Många internationella företag har sitt europeiska huvudkontor i England och man har valt att avvaktat med investeringar i Storbritannien, eftersom man inte vet om landet får ta del av EU:s inremarknad. När de investeringar som man i dagsläget avvaktat med kommer troligen att genomföras och investeringarna tar fart. Sammantaget blir de finansiella och ekonomiska konsekvenserna ändå små vid detta utfall.
BREXIT (LÄMNA) Vid ett utfall som resulterar i att man vill lämna EU-sammarbetet kan effekterna bli stora. Påverkan blir störst på Storbritannien vad gällande marknader och tillväxt, men detta kommer att skapa en spricka mellan EU-länderna med politisk oro som följd. Detta skulle innebära att pundet faller ytterligare mot andra valutor eftersom den ökade osäkerheten kring framtida ekonomiska och politiska samarbeten i Europa. Även de europeiska börserna kommer att reagera negativt, men framförallt i London. Frågan är hur mycket den brittiska tillväxten kommer att påverkas. Vid ett utträde kommer man att förhandla med EU om handelsavtal etc. för att kunna ta del av den europeiska marknaden. Storbritannien är Europas finansiella centrum och många internationella företag har sina europeiska huvudkontor placerade i England, frågan är om man kommer att få tillgång till den europeiska marknaden eller om man måste flytta huvudkontoren till ett annat europeiskt land. Skulle man vara tvungen att flytta huvudkontoren så kommer många arbetstillfällen att försvinna och detta kommer att påverkar den inhemska ekonomin i Storbritannien. Storbritannien är Europas näst största ekonomi så ingen har något att vinna på att Storbritannien isoleras alltför mycket, det kan bli att man lyckas förhandla fram olika avtal som gör att de ekonomiska konsekvenserna blir hanterbara. Politisk kommer det bli mycket svårare och man kommer med största sannolikhet att isoleras från övriga Europa. Det är svårt att se omfattningen av konsekvenserna vid ett utträde ur EU-sammarbetet, dock kan man konstatera att det är ett stort nederlag för EU om Storbritannien väljer att lämna. Det kommer att bli en stor splittring mellan de Europeiska länderna med politisk oro som följd, möjligheten finns att det är andra länder som vill lämna och då är hela EU-sammarbetet i gungning. GLOBALA ÅTERHÄMTNINGEN Den fortsatta långsamma men relativt stabila återhämtningen i den globala ekonomin fortsätter. Tillväxttrenden är modest men intakt och i dagsläget handlar det om den politiska oron snarare om att konjunkturen skall vika. Återhämtningen på råvarumarknaden och framförallt oljepriset kommer att fortsatt gynna riskfyllda tillgångar så länge oljepriset etablerar sig runt dagensnivåer. Vi ser fortfarande att aktier ser attraktiva ut på längre sikt. I det korta perspektivet måste bolagens vinstutsikter förbättras för att aktiemarkanden skall utvecklas positivt samt att den politiska risken måste minska. Vi föredrar fortfarande företagsobligationer inom Investment Grade, kreditmarknaden erbjuder ett fortsatt attraktivt alternativ mot statsobligationer. Nu kommer Makro & Marknad att ta uppehåll och återkomma efter sommaren, till dess önskar vi alla läsare en trevlig sommar.
Makro & Marknadsbrevet ska endast betraktas som allmän information och utgör inte en rekommendation om att köpa, sälja eller behålla finansiella instrument eller andra investeringar. I de fall Makro & Marknadsbrevet innehåller hänvisningar till investeringsanalyser bör du även ta del av dessa. Investeringar i fonder och strukturerade produkter samt andra finansiella instrument är förkippat med risker. Fondandelar (investeringsfonder): Investeringsfonder kan delas in i två typer, värdepappersfonder samt specialfonder. Reglerna för hur värdepappersfonder får placera är gemensamma för alla länder i EU och de följer ett EU-direktiv som kallas UCIT:s. Reglerna för hur en Specialfond får placera bestäms av varje medlemsstat för sig. Specialfonder har normalt sett vidare placeringsinriktning än värdepappersfonder. En specialfond kan exempelvis, i större omfattning än värdepappersfonder, koncentrera sitt innehav till ett enskilt bolag. Specialfondernas vidare placeringsinriktning kan medföra högre risk i fonden. Att investera i fonder innebär alltid ett risktagande. Fondandelarnas värde och avkastning kan såväl öka som minska och investerare kan förlora hela det investerade kapitalet. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida resultat. Strukturerade Produkter/Garantiprodukter: Emittentrisk: Såväl det eventuella kapitalskyddet som avkastningsmöjligheten är beroende av emittentens finansiella förmåga att fullgöra sina förpliktelser på förfallodagen. Om emittenten skulle hamna på obestånd riskerar investeraren att förlora hela sin investering oavsett hur den underliggande exponeringen har utvecklats. Emittentens kreditvärdighet kan förändras i såväl positiv som negativ riktning. Förtida avveckling: Kapitalskyddet i obligationerna gäller endast på den ordinarie förfallodagen. Emittenten kan i vissa begränsade situationer lösa in obligationerna i förtid och det förtida inlösenbeloppet kan då vara såväl högre som lägre än det ursprungligen investerade beloppet. Om investeraren väljer att sälja obligationerna före förfallodagen sker detta till rådande marknadspris vilket kan vara såväl lägre som högre än det ursprungligen investerade beloppet. Under onormala marknadsförhållanden kan andrahandsmarknaden vara mycket illikvid, vilket kan leda till att investeraren inte kan sälja sin obligationen alls. Exponeringsrisk: Utvecklingen för den underliggande exponeringen är avgörande för beräkningen av avkastningen på placeringen. Hur den underliggande exponeringen kommer att utvecklas är beroende av en mängd faktorer och innefattar risker såsom aktiekursrisker, kreditrisker, ränterisker, råvaruprisrisker och/eller politiska risker. En investering i strukturerade produkter kan ge en annan avkastning än en direktinvestering i den underliggande exponeringen. För mer information om risker med olika finansiella instrument hänvisas till Bolagets hemsida, www.exceed.se Du är själv ansvarig för dina investeringsbeslut och det är därför viktigt att du noga tar del av den information som framgår av förköpsinformation/broschyr/fondfaktablad eller motsvarande handling samt information om de avgifter, skattekonsekvenser och risker som en viss transaktion medför. Din rådgivare hos Exceed kan erbjuda dig individuellt anpassad rådgivning inför dina investeringsbeslut.