SAMTAL Samtal och samtalsteori Vardagssamtal och institutionella samtal Kunskapskonstruerande samtal Dialog och monolog Relevant samtalsforskning för lärare ann-charlotte.rohman-roth@lnu.se 0470-708274
SAMTAL OCH SAMTALSTEORI
Språklig anpassning och kontakt 4
SEMANTIK OCH PRAGMATIK Pragmatik (situationell betydelse) ord och uttryck har viss betydelse, beroende av användningssituationen Semantik (konventionell betydelse) ord och uttryck har viss betydelse, oberoende av användningssituationen
-Lagom trevlig fest! Vem, vad, hur och när? PRAGMATIK Nadia säger till bästisen Anna: Men lilla gumman jag ska visa dig hur du ska räkna ut det här bråket Läraren Eva säger Parallellklasskompisen Anton säger samma sak, betydelseskillnad?
SAMTALETS TRE SIDOR SEMANTIK Betydelse Vardaglig associativ Vetenskaplig - hierarkisk PRAGMATIK Användning Olika regler i olika situationer. Vad? När? Hur? STRUKTUR Ordval och meningsbyggnad
BRUS
DIREKTA OCH INDIREKTA TALHANDLINGAR direkt talhandling: form = funktion fråga för interrogativ avsikt påstående för deklarativ avsikt uppmaning för imperativ avsikt indirekt talhandling: form funktion indirekt uppmaning indirekt påstående indirekt fråga
KOMMUNIKATIONSPRINCIPER SAMTALSMAXIMER (GRICE 1975) generell princip (samarbetsprincipen) samtliga deltagare i samtalet ansvarar för att samtalet lyckas undergrupper till samarbetsprincipen kvantitet (informationsmängd) kvalitet (informationsinnehåll) relevans sätt (hur något sägs)
NONCHALERANDE AV MAXIMER nonchalerande av kvantitet mer information än frågan kräver nonchalerande av kvalitet antydningar och vissa stilfigurer nonchalerande av relevans skyla över sociala fadäser nonchalerande av klarhet medveten tve- eller otydlighet
KOMMUNIKATIVA STRATEGIER (GOFFMAN 1981) motsägelsefulla självbilder andra ska förstå, hålla med, dela önskningar vill ej ifrågasättas, begränsas av andras intressen taktstrategier solidaritetsstrategi (för närhet) Ta hänsyn! respektstrategi (för oberoende) Var artig!
SAMTALSANALYS kontextbundet direkt avgörande för tolkning av samtalet ansiktsräddande åtgärder (Goffman) dynamik och diskurs deltagarna bygger gemensamt upp kontexten kommunikationsprinciper (Grice) samtalsregler extralingvistiska inslag
KONKRET SAMTALSANALYS utgå från transkriberat samtal analysera principer för: turtagningsregler dominans lingvistiska signaler ämnesval
KONKRET SAMTALSANALYS: TURTAGNINGSREGLER vem som talar och hur länge antal turer längd på turerna pauser kan vara lika talande som talet
SAMTALSREGLER Turtagningsprinciper TBP (turbytesplats) regler för hur ordet fördelas mellan deltagarna del av socialiseringsprocessen anpassning till kontext och diskurs samtalsunderstöd återkoppling och feed-back
SAMTALSREGLER Turtagning den tid som en talare har rätt eller skyldighet att ta till orda i ett samtal 1) att talare A utser nästa talare genom att rikta sig till B 2) om regel 1 inte tillämpas, går ordet till den som först ta ordet. 3) Om ingen tar ordet enligt regel 2, går ordet till A om denne sätter igång innan någon annan har gjort det. Om alltså B inte säger något kan/bör A fortsätta. 4) Om regel 3 inte tillämpas (ingen säger något) gäller regel 2 17
Typiskt för samtalet Dialog Här och nu, flyktigt Kort planeringstid/oplanerat Odokumenterat Direkt återkoppling både verbalt och ickeverbalt samtalsstöd Tämligen regellöst Kulturellt betingad turtagning Det typiska samtalet äger rum i det privata
EGENHETER I TALSPRÅK (MELIN 2004) Avbrott Upprepningar Korrigeringar Felplacerade adverbial: på riktigt studenter dom är fantastiska. Tvekpauser och pausfyllnader Samordning Ellipser
VARDAGSSAMTAL OCH INSTITUTIONELLA SAMTAL
VAD ÄR SPRÅKSOCIOLOGI? Språksociologi är studiet av språklig variation och förändring i ett kulturellt och socialt perspektiv. Einarsson 2009:16 Språksociologi (sociologi) Sociolingvistik (språkvetenskap)
GEMENSAMT FÖR FORSKARE MED INRIKTNING MOT SAMTALSANALYS ÄR (EINARSSON 2009) Fokus på språk i naturliga, ickearrangerade, kommunikationssituationer Särskild vikt vid språkets situationella, kulturella, språkliga, mentala kontext Intresse för språkets funktion och betydelse Intresse för hur vi med språkets hjälp hanterar relationer mellan människor (talarelyssnare-åhörare) Användande av kvalitativa metoder snarare än kvantitativa 22
ETNOGRAFISKA STUDIER FOKUSERAR PÅ DET NORMALA Talbeteenden i en viss talgemenskap här kan ske tvärkulturella missförstånd som bottnar i den egna gruppens normer. De egna normerna används som måttstock när man bedömer människor ur andra grupper. Studier av detta brukar kallas taletnografi och är ett viktigt inslag i språksociologin.
SPRÅK, GENUS OCH SKOLA SAMTAL I SKOLAN I den klassiska undervisningssituationen deltar mest pojkarna i samtalet Att reda ut konflikter eller diskutera moraliska frågor, flickorna mer aktiva Flickor med högutbildade föräldrar ställde fler frågor till lärarna och fick också fler frågor att besvara. Flickor med lågutbildade föräldrar var jämförelsevis tysta, men det är inte pojkar med lågutbildade föräldrar. Flickor som hjälplärare Pojkarna bröt mot reglerna för klassrumsbeteende Vilken elevgrupp trivs bäst i skolan?
BARNS MEDVETENHET OM SEXOLEKTISKA DRAG SPRÅKLIG VARIATION BARNS MEDVETENHET OM KÖNSSKILLNADER (EINARSSON 2004) -Åh en så förfärlig film (80-4) -Sicken djävla skitfilm (81-1) -Djävligt fin är den här babyn som är fyra månader och har dubbla blöjor (74-9) -Så förtjusande fin är den här motorcykeln som har fyra cylindrar och dubbla förgasare (70-12)
SPRÅK, GENUS OCH SKOLA Vi beter oss på olika sätt mot pojkar och flickor Mörk och hård röst till pojkar Ljus och mjuk röst till flickor Mer vuxet till pojkar Mer barnsligt till flickor
SPRÅKSOCIOLOGI:SPRÅK OCH KÖN/GENUS I SKOLAN Lärare behandlar flickor och pojkar på olika sätt tycks vara uppenbart för eleverna De flesta lärare är numera medvetna om att de omedvetet särbehandlar flickor och pojkar En del lärare har blivit överraskade, när de har studerat sitt eget beteende på videoinspelningar, det stämmer inte med det beteende de tror sig ha haft (Einarsson 2004:331)
KUNSKAPSKONSTRUERANDE SAMTAL
SAMTAL (PETERSON & FRENCH 2008, GJEMS 2008) Att samtala innebär att samarbeta att existera som social varelse i samvaro och samverkan i ett samhälle Samtal är en språklig interaktion som äger rum när två eller flera deltagare har samma perceptuella eller mentala fokus (Gjems 2011:59) Vad är ett samtal och varför är de så viktiga i barns lärandeprocess? Kunskapskonstruktion och utveckling av förståelse sker i samtal om något man ej förstår men tycker är viktigt 29
KUNSKAP, LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (PALMER 2010:17FF) Behavioristiska synsätt Sociokulturell kunskapssyn (konstruktivistisk syn) och semiotisk beskrivning av kommunikation (mening skapas) Kommunikativ kompetens Språklig produktion Språklig reception Språklig interaktion Funktionell språksyn 30
BEHAVIORISTISK SYN PÅ KOMMUNIKATION (PALMER 2010) 31
SEMIOTISK SYN PÅ KOMMUNIKATION (PALMER 2010) 32
FUNKTIONELL SPRÅKSYN VAD ÄR DET? Svenskämnesdidaktisk forskning visar idag på en språksyn där språk betraktas som levande kommunikation som fungerar i verkliga situationer (Palmér 2010, Mercer & Littleton 2007 Thinking together ). 33
SPRÅKUTVECKLING OCH KUNSKAPSUTVECKLING BYGGER PÅ SAMARBETE OCH INTERAKTION Traditionellt helklassamtal IRF-struktur (initiering, respons, feedback) Kunskap är något som konstrueras genom samarbete. Detta samarbete är nära knutet till kontexten. Samarbete är ofta språkligt och vi lär oss när vi i samtal bearbetar, vrider och vänder på våra föreställningar om verkligheten. Det krävs en mer dynamisk samtalstyp är det traditionella helklassamtalet (Palmér 2010) 34
En lyssnande ledare lyssnar uppmärksamt och ger lyssnarrespons: uppbackar; fortsättningssignal, kvittering, instämmande uppbackning, minimal respons, upprepning, ifyllnad (Palmér 2010, Wedin 2010) 35
Kunskapskonstruktion försiggår i samtal där samtalspartners: kommer med tillägg och utvidgar ämnet föreslår förklaringar på fenomen Hittar lösningar på problem Eller presenterar invändningar och motförslag Vi utvecklar också förståelse och konstruerar kunskap När vi fantiserar skojar eller småpratar (Gjems 2011:59)
UNDER TIDIGA ÅR STÖTTAS BARN I ATT FÅ UTTRYCKA SINA ERFARENHETER, TANKAR OCH ÅSIKTER GENOM ATT: Ha samtal med barn i mindre grupper (PALMER 2010, GJEMS 2011) gärna i samband med någon annan aktiviteter Lugn och ro, ge varje barn tid, och tillfälle att svara Smågruppssamtal Sociala samspel Lär eleverna att ge varandra samtalsstöd, att samarbeta i samtalet.
UTFORSKANDE SAMTAL Because, agree, I think Ett utforskande samtal innebär att barnen tänker högt, formulerar hypoteser, tvekar och ändrar vid behov. Att de omskapar sina tankar. (Enligt Barnes & Todd 1995) öppna samtal se också Mercer & Littleton 2007) Motsatsförhållande är ett redigerat språk dvs traditionellt skolsamtal där eleven redovisar sina kunskaper inför läraren.
KLASSRUMMETS MUNTLIGA KOMMUNIKATION FRÅN MONOLOG TILL DIALOG (PALMER 2010:10FF) Elevens egen språkutveckling Kunskapsutveckling i olika ämnen Demokratiaspekten 39
VAD GÖR DÅ LÄRAREN FÖR ATT STÖTTA ELEVER (ROHMAN ROTH 2012) Kommenterar det eleverna bidrar med i klassrummet Ger eleverna uppskattning för bidragen Ger eleverna uppmuntran att bidra till klassens aktivitet Ger responsen i direkt anslutning till elevernas bidrag
DIALOG OCH MONOLOG
VAD ÄR EN DIALOG? Dialogen kännetecknas av det dynamiska, heterogena och mångfaldiga i rösternas möte Dialogen som lärandearena representerar ett perspektiv på lärande där barn aktiveras genom att uppmuntas att delta i samtal och bidra med att utveckla förståelse av ett ämne Språklig interaktion (Linell 1998)
FÖR ATT HA DIALOG KRÄVS VISS GRAD AV KOORDINATION, GEMENSAMT FOKUS OCH ÖMSESIDIGHET Linell: Dialoger och kommunikation äger rum mellan deltagare som samspelar utifrån olika positioner och som trots olikhet och asymmetri uppnår en viss grad av gemensam förståelse en viss grad av samarbete, sammanhang, växelverkan och ömsesidighet
UPPBACKNINGAR (SE NORRBY 2004) Talare- lyssnare Vittnar om aktivt lyssnarskap; nickningar, yttrar små hummanden, korta inpass kallas lyssnarsignaler, returord, stödsignaler, samtalsstöd och uppbackningar (Linell Gustavsson 1987) Stöd; hm, mm, ja när någon annan har turen Hur mycket uppbackning får en uppbackning innehålla?...småord som signalerar var snäll och fortsätt Signalerar att lyssnare hört, förstått, instämt i det talaren sagt
UPPBACKNINGAR OCH STÖDJANDE TAL Genusforskningen visar att kvinnor (Norrby 2004, Nordenstam 1990) använder uppbackningar och stödjande tal i högre grad än män 10% i kvinnosamtal var stödsignaler (hm, ja, åh vad säger du?, jajaja, javisst ) större variation 6% i männens samtal var samtalsstöd (män saknade utrop av typen (oj, usch nä, vad säger du)
RESONEMANG Undersökande resonemang består av frågor och förklarande svar. Resonemang där hypoteser prövas hjälper elever att tänka och att tolka omvärlden (Palmer 2010). Samtal för att bearbeta kunskap Vi använder språket för att tänka och ta till oss ny kunskap Enskilt eller tillsammans med andra Samtal där innehållet utvecklas och fördjupas En topik (ett samtalsämne) leder till en annan 46
FÖRKLARINGAR TRE HUVUDFORMER AV STÖTTANDE SOM LÄRARE PRAKTISERADE FÖR ATT FRÄMJA BARNS FÖRKLARING (PETERSON & FRENCH 2008) Öppna frågor Antaganden om vad barnen tycker och trodde Uppmuntran av barnens kommentarer till olika händelser och företeelser
FÖRKLARINGAR; SJU OLIKA FORMER Förklaringar som handlar om varför något sker eller skedde Förklaringar av intentionen bakom en fråga Förklaring av intentionen bakom ett antagande om skälet till att någon gör som hon eller han gör Förklaring av inre tillstånd, varför någon känner som hon eller han gör, vill det hon eller han vill eller har de avsikter hon eller han har
FÖRKLARINGAR FORTS Definerande och beskrivande förklaringar som handlar om vad något är eller vad något betyder Förklaring knuten till procedurer eller tillvägagångssätt Förklaring som bevisar något (Gjems 2011:125 ff)
VERBAL OCH ICKEVERBAL KOMMUNIKATION (SE EXEMPELVIS BACKLUND 1997) Enligt samtalsforskare består en mindre del av samtalet av verbal kommunikation Störst del av samtalet utgörs av den ickeverbala kommunikationen Fniss, skratt, samtalsstöd Maktens frågande ögonbryn eller maktlöshetens skratt titta bort
ICKEVERBALA SIGNALER I TALAD KOMMUNIKATION Rummets utrustning Hur vi placerar oss i rummet Användning av föremål, bilder och teknisk utrustning Avstånd till andra Kläder, smycken, dofter Hållning och gester Mimik Ögonrörelser och ögonkontakt Skratt, hummanden och andra pausutfyllnader Olika röst- och taluttryck
SAMTAL:DU PÅVERKAR GENOM DIN RÖST Andning Hållning Talhastighet Pausering Röstvolym Röstläge Tonfall Artikulation/tydlighet Du kommer stressad och andfådd till presentationen Prata för fort vad händer? Prata för långsamt vad ger det för intryck? Överdriven tydlighet hur känner sig mottagaren? Otydligt vilka känslor får dina lyssnare?
PARALINGVISTISKA SIGNALER I SAMTALET (PARA- GREK. BREDVID SPRÅKET) Omfång och satsmelodi Resonans Styrka Tempo Tonhöjd Kvantitet och tryckstyrka Klang
EXTRALINGVISTISKA SIGNALER I SAMTALET (EXTRA- GREK. UTÖVER SPRÅKET) Gester beskrivande, ledsagande, signalerande Olika kroppsställningar Placering i rummet Mimik Ögonens signaler Kläder, smycken, frisyrer, smink och andra föremål
ICKEVERBAL KOMMUNIKATION - KROPPSSPRÅKET, RÖSTEN OCH HÅLLNINGEN (FÄLLMAN 2002) Människans kroppshållning: Närmande Tillbakalutad Öppen Sammandragen Kroppsspråksforskning tyst kunskap, intuition, personkemi (kroppens outtalade men synliga signaler) Relationsteoretiker (explicit om ironi): 7% meningsinnehåll 38% rösten; röstläge och klang 55% kroppsspråket
SPRÅKLIG ANPASSNING OCH KONTAKT Ackommodation: konvergerar divergerar Idiolekten kan alltså betraktas som resultatet av påverkan från olika språkliga gemenskaper och genom konvergent och divergens ackommodation i dessa (Einarsson 2009:212)
TYSTNADEN Tystnad, paus och tystlåtenhet. Burke/La Rochefoucauld/de Bellegard skilde mellan olika sorters tystnader: spefull tystnad, respektfull tystnad, du-gillande och föraktfull tystnad. Tystnad är kontext- och kulturbundet. Jmfr. Stum dum
LYSSNANDET Lyssnandet kan ses ur två olika perspektiv Barnets förmåga att rikta sin uppmärksamhet mot ljud, språkliga såväl som icke-språkliga Samtalspartnerns förmåga att lyssna 58 Vid ett års ålder riktas uppmärksamhet mot språk i barnets omgivning Att fostret reagerar på ljud kände man till redan på 1920-talet. Bristande uppmärksamhet (inre/yttre), att hålla fokus, anses avgörande för avvikelser i den språkliga utvecklingen
ATT UTVECKLA SITT LYSSNANDE Det är skillnad på att höra och på att lyssna Att lyssna är en aktivitet och en förmåga som kan utvecklas Exempel: barnen kan lyssna på musik och samtala om sitt lyssnade och urskilja aspekter av ljudet (instrument, olika röster, tempo, dynamik etc) (se ex vis Pramling 2010)
RELEVANT SAMTALSFORSKNING FÖR LÄRARE
RETORISK ANSATS (SE EXEMPELVIS KINDEBERG 2010, OLSSON JERS 2012, PALMER 2010) Undervisningskonst handlar om att i rätt ögonblick välja ord som känns motiverande och rätt för de närvarande även om det som sägs vare sig är planerat eller väntat (Kindeberg 2010:71). Forskning rörande effektiv undervisning har försökt att finna vad som är bästa praktik samt att identifiera vad som kännetecknar framgångsrika lärare inom olika områden (Kindeberg 2010).
1+1=2 PISTIS ÖVERTYGA OCH TILLIT Aristoteles olika argument för att vad än det gäller finna vad som är bäst ägnat att övertyga Ethos: Förtroendeingivande karaktär och personlighet Sympati och trovärdighet Sätt att röra och föra sig Pathos: Logos: Sakinnehållet i framställningen Logiska argument och/eller exempel Fakta, förnuft, intellekt De känslor talaren kan visa upp eller väcka 62
SE KURSBOK PALMER (2010) 63
DINA SPRÅKHANDLINGAR -DITT SPRÅK SKA: movere engagera, röra docere delectare bevisa, behaga, lära roa 64 64
OLIKA PRESENTATIONSSITUATIONER Informera: förklara, instruera, definiera, demonstrera eller undervisa Övertyga: påverkar, motiverar, säljer, predikar eller stimulerar till handling. Underhålla: roar, inspirerar, livar upp, hyllar eller skapar minnesvärda bilder.
INTRESSANT SPRÅK (HARALDSSON 2011) Tala med energi: inlevelse, närvaro, tro på ditt budskap, visas med språket, kroppen, rösten Tala med variation: (variatio) röst,stil, tempo, infallsvinkel Tala med retoriska finesser: ca 300 retoriska figurer
LÄRARES SAMTAL I TIDIGA ÅR (ROHMAN ROTH 2012) KLASSRUMSSITUATION I KLASS 1. L=LÄRARE J,P,E=ELEV Episod 2 L: Julia J: de är kul att va på cirkus L: det är kul att vara på cirkus (.) L: ºjättebraº (2) Episod 5 L: du sa ett ord till kan du säga det högre P: ºmellanrumº L:ºjaº (.) L: varför är det så viktigt att vi ska ha mellanrum mellan orden (.) L: Emma E: annars kan man inte läsa och skriva L: [javisst] (1) det blir ju lite svårt (.) och så ser vi (.) det ser ju inte så fint ut heller det ska ju se snyggt å prydligt ut (2) stor bokstav (.) mellanrum å punkt Ur episod 6 L: berätta er sak (.) och sen sätter man en punkt (1) >och så börjar man på nåt nytt< så sätter man punkt (.) så att man inte bara berättar och ºberättar och berättar åsså sätter man en punkt där man tyckerº sätt en punkt (2) när man har berättat (.) något (.) ja
LÄRARENS DIALOGISKA SAMTALSSTIL Läraren instruerar, ställer frågor, uppmanar Retoriska figurer: Parallellism, pleonasm, hopning Paralingvistiska signaler: frågeintonation, betoning och tryckstyrka, högre stämma, intonation Ur episod 3 L: och vad ska vi alltid tänka på KNÄPPER när vi skriver våra meningar i början och på slutet (.) ni vet två saker (.) vad ska vi tänka på Ur episod 5 L: varför är det så viktigt att vi ska ha mellanrum mellan orden (.) L: Emma E: annars kan man inte läsa och skriva L: [javisst] (1) det blir ju lite svårt (.) och så ser vi (.) Ur episod 7 L: det är kul att vara på cirkus finns det fler meningar som ni kan ge Elvira? lite mer tips? L ja Ur episod 8 L: finns det <fler meningar> tänk till (1) så att Elvira får lite hjälp
SOCIALT SPRÅK NÄRVARO (HARALDSSON 2011) Respektfullhet eunoia välvilja visa samhörighet visa uppmärksamhet visa öppenhet Humor överdrifter - underdrifter - självironi 69
BEGRIPLIGHET FÖRSTÅELSE (HARALDSSON 2011) Tala enkelt Tala korrekt evidentio målande beskrivning Tala logiskt bygg en trappa, A till B Utan styltor Gläns inte med kunskaper och din klokhet Tala inte uppifrån och ned Var inte aggressiv 70
VAD ANVÄNDER SIG LÄRARE AV I SITT SAMTAL (ROHMAN ROTH 2012) I dialogen responderas det flitigt Textkedjor va de de du tänkte på?, är det det du menar?, ja sa du e, och sen?, Retoriska figurer, såsom parallellismer: upprepningar, hopningar, anaforer individualiserar Episod 6 L: eh (.) >vad tänkte du på?< P: ºclowner är roligaº L: +Javisst är de det+ L: och ett ºtipsº (.) ºvill ni ha ett tips?º (1.5) P: ja L: berätta er sak (.) och sen sätter ni punkt (1) >och så börjar man på nåt nytt< så sätter man punkt (.) så att man inte bara berättar och Rad 46 48 ºberättar och berättar åsså sätter man en punkt där man tyckerº sätta en punkt (2) när man har berättat (.) något (.) ja Läraren aktualiserar, uppmanar, ställer kontrollfrågar, jakande respons, påstår Ur episod 3 L: och vad ska vi alltid tänka på KNÄPPER när vi skriver våra meningar i början och på slutet (.) ni vet två saker (.) vad ska vi tänka på P: ºatt vi början står det stor bokstav och mening slutar med punktº L: ja (.) va de de du tänkte på
FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Forskningen om lärarens agerande dialogisk undervisning och anpassning till respektive elev och till undervisningskontexten föredras (Wedin 2009, Odenbring 2010, Björn 1996, Sandström Kjellin 2002) Internationella studier visar att dialog är av vikt för kvaliteten på undervisningen, lyhörda och omtänksamma lärare är positivt för skriftspråksutvecklingen (Harms, Clifford & Cryer 1998) Interaktionen mellan lärare och elev utvecklas vid snabb direkt respons till eleven (Bredekamp & Copple1997) Tvåvägsinteraktion stimulerar tidigt lärande och tidig språkutveckling (de Kruif m.fl. 2000)
FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Textkedjor text rekonstrueras i undervisningssituationer, taveltext sammanfattar undervisningen och klassens arbete (Danielsson & Ekvall 2007, Mindedal 2011). Metodval är av underordnad betydelse, mycket uppmuntran och uppmärksamhet från läraren behövs hos barn med låg motivation för läsinlärning (Nyström 2002, Wedin 2010).
FORSKNING OM LÄRARENS SPRÅK Internationell forskning om lärarens språk och respons: Repetitioner är frekvent använda i undervisningssammanhang, respons är förväntad och hör till klassrumssamtal i större grad än andra samtal, lärares omformulering och repetering av elevsvar, respons understödjer och utvärderar samt ger ämnesspecifik uppföljning, läraren agerar filter och upprepar sig själv (se Burke 1969, Georgakopoulou 1998, Jarvis & Robinson 1997, Cullen 1998, 2002, Juzwik 2004 och Edwards Mercer 1987)
FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Internationella studier om lärares interaktion visar att de lärare som bäst introducerar oengagerade elever för nya aktiviteter, utvecklade och följde upp deras intressen, tillrättavisade dem, berömde och backade upp dem, informerade dem samt uppmärksammade dem i samtalet också är de lärare vars elever når längst i sin skriftspråksutveckling.
FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Forskningen visar sammanfattningsvis att lärarens agerande har stor betydelse och att den undervisning som sker med hjälp av dialogisk undervisning och är anpassad till respektive elev och till undervisningskontexten föredras.
AVSLUTNINGSVIS Jag vet att du tror att du förstår det du tror att jag sa, men jag är inte säker på att du inser att det du hörde kanske inte är vad jag menar.
SAMTAL Tack för idag och lycka till med samtalandets konst hälsar Lotta Frågor: ann-charlotte.rohmanroth@lnu.se 0470-708274