Planseminarie Oskar Johansson Inledning, problemformulering Religionsfriheten är en av Sveriges grundlagar. Den innebär att alla individer ska ha rätt att fritt välja vilken religion man vill tillhöra, men likaså att stå utanför alla former av samfund. Religionsfriheten tolkas som att staten inte har rätt att ingripa i eller inskränka den enskildes rätt till religionsfriheten. Med andra ord skall staten inte lägga sig i eller påverka individers förhållningssätt till religion. Men samtidigt ger staten ekonomiskt stöd 1 till konfessionella friskolor där denna grundlag skjuts åt sidan till förmån för föräldrarnas rätt att välja "vad som är bäst för barnen" efter sin egen religiösa övertygelse. Religionsfriheten för barnen tas då undan med statens goda minne. Samtidigt som man förespråkar religionsfrihet, stödjer man ett system där religionsfriheten sätts ur spel. Är detta verkligen logiskt hållbart? De stänger in barn, isolerar dem från samhället utanför. Det är bedrövligt 2. Detta uttalande gjorde Marita Ulvskog (s) i Svenska Dagbladet den 11 september 2007. Det hon åsyftade i uttalandet var de konfessionella friskolorna. Den 15 oktober 2007 sade Göran Hägglund (kd) i Dagens Nyheter om konfessionella friskolor att Det är viktigt att vi nu betonar att de har sin plats och att det finns ett utrymme för dem att fylla 3. Tre dagar tidigare, den 11 oktober 2007 hade Lars Ohly (v) på Dagens Nyheters debattsida skrivit att, Särskilt för barn i djupt religiösa familjer är det nödvändigt att barnen får möjlighet att tillgodogöra sig en oberoende utbildning. Det kan Plymouthbröderna eller Livets ord aldrig erbjuda 4. Det finns en livlig debatt i Sverige, och åsikterna går starkt isär. I följande uppsats skall jag lyfta fram vanliga argument ur den allmänna debatten, presentera dem och pröva dem gentemot de teorier som presenteras senare, samt min tes om den logiska hållbarheten. Kan man argumentera för statligt stöd tillkonfessionella friskolor och samtidigt förespråka religionsfriheten utan att trampa i det logiska klaveret? 1 Skollagen, 9 kap. 8 a (1985:1100) 2 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_18268.svd 3 http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?a=704699 4 http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=714069
Bakgrund och begrepp Den svenska grundskolan har sedan starten 1962 haft som mål att vara en jämlik skola där barn från olika kulturer och religioner möts. Det har funnits en skola och ett sätt att lära. Men i mitten på 1990-talet kom kraven på en mer individuellt inriktad skola som tog hänsyn till varje individs önskningar och behov. Jämlikhetsidealet ersattes av ett likvärdighetsideal. Tanken var att grundskolan fortfarande skulle vara likvärdig men att man fritt fick välja profil om man så önskade. Sverige blev allt mer mångkulturellt och för att garantera kulturell rättvisa godkände skolverket nystartade skolor med konfessionell inriktning. För att skolverket skall avslå en begäran att starta en friskola, eller dra in tillståndet, krävs bevis för att skolan inte följer skollagen. Så länge sådana bevis inte existerar, finns det inga praktiska hinder för att kunna starta en friskola i Sverige, konfessionell eller inte 5. Begreppet konfessionell friskola kan vara krångligt att förstå, och många vet inte riktigt vad det innebär. Faktum är att det inte finns någon enhetlig definition. Ordet konfessionell betyder enligt svenska akademins ordbok ungefär bekännelse av eller grundad på i religiös mening. Jag kommer i uppsatsen att använda mig av begreppet konfessionell friskola, men dock inte ändra begreppet i de argument jag tar upp som använder religiös friskola. I uppsatsen görs heller ingen skillnad på vilken religion friskolan tillhör, huvudsaken är att den är konfessionell. En friskola är en skola som inte drivs av kommunen eller landstinget, den har alltså en privat huvudman. Vad som sedan gör en friskola konfessionell finns det olika åsikter om. De flesta konfessionella friskolor har någon form av extra religionsundervisning inlagd under veckan utöver den vanliga undervisningen. Det kan också röra sig om att man har morgonbön eller någon annan gemensam samling med religiösa motiv. Vanligen brukar man säga att den kommunala skolan lär ut om religion, medans en konfessionell skola helt enkelt lär eleverna att leva efter religionen. Det finns naturligtvis olika grader av religiös inblandning vilket gör definitionen svår 6. I uppsatsen kommer jag inte göra några bedömningar på graden av religiositet. 5 Francia 2007, kap 1 26 28 6 Berglund, larsson sid. 9 11
Uppsatsens syfte Syftet med uppsatsen är att lyfta fram och presentera vanliga argument från den allmänna debatten om statligt stöd till konfessionella friskolor. Vidare är det att analysera, diskutera och pröva dessa argument utifrån religionsfriheten och teorierna som presenteras, samt testa den logiska hållbarheten. Frågeställningar 1. Vilka argument förekommer i den offentliga debatten? 2. Talar man ens om religionsfriheten när man debatterar dessa frågor? 3. Kan man rent logiskt argumentera för konfessionella friskolor utan att det strider mot grundlagen? Tidigare forskning Det har gjorts en mängd analyser av debatten om konfessionella friskolor. Dock handlar de flesta om hur debatten framställs i media, och har alltså en rent, eller nästan rent beskrivande inriktning. I linje med min första frågeställning ligger Andreas Hallströms uppsats Konfessionella friskolor i en sekulär omgivning. Här undersöks hur argumentationen framställs i olika rikstäckande medier. Hallström kommer fram till att debatten kretsar kring tre centrala begrepp. Dessa är valfrihet, segregation, och religionsfrihet. Valfrihet i den meningen att föräldrarna vill kunna välja sina barns utbildning. Segregation i meningen att konfessionella friskolor antingen segregerar eller integrerar beroende på hur man ställer sig, och slutligen religionsfriheten som tolkas på två olika sätt; dels friheten för religiösa samfund att bedriva undervisning, och dels friheten ifrån religion i skolan till förmån för objektiv undervisning 7 Som Hallström mycket riktigt uppmärksammat är segregation och rättigheten till utbildning en av de stora frågorna tidigare forskning har ägnat sig åt. Min uppsats kommer att bygga vidare på segregationsfrågan, men också ta upp nya aspekter som till exempel skyddet av enskilda individer in minoritetsgrupper. Teori I avsnittet tidigare forskning lades begreppen segregation och rättigheter fram som relevanta och välomskrivna när det gäller debatten om konfessionella friskolor. Seyla Benhabib (2004) 7 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva 1802 Hallström 2008
har skapat tre villkor som hon anser kan användas för att hantera problem med segregation och rättigheter som uppstår i och med demokratisk jämlikhet i mångkulturella samhällen. Dessa villkor är: 1. Egalitär ömsesidighet. Rätten och möjligheten att i praktiken åtnjuta medborgerliga, politiska, ekonomiska och kulturella rättigheter skall vara lika för medlemmar i majoriteten och medlemmar i minoriteten. 2. Frivillig självtillskrivning. Individen har rätt att själv bestämma om hon eller han vill tillhöra en kulturell, religiös eller språklig grupp. Staten får inte överlämna åt gruppen att definiera och kontrollera individens medlemskap. 3. Friheten att träda ut och ansluta sig. Individen skall avnjuta obegränsad frihet att träda ut ur en kulturell, religiös eller språklig grupp. Individens rätt att förbli medlem i en grupp även om hon gifter sig utanför gruppen skall garanteras. 8 Dessa villkor skall betraktas som absolut nödvändiga om man inte skall riskera att individers rättigheter inom minoritetskulturer kränks enligt Benhabib. Om man applicerar Benhabibs villkor på den svenska debatten om konfessionella friskolor kan det exempelvis ifrågasättas att vissa grupper får uppskov från simundervisning eller sexualundervisning på grund av sin kulturella eller religiösa inriktning. Vidare finns det en relevant teori av den amerikanska statsvetarprofessorn Nancy Fraser som återges i den svenska boken Religiösa friskolor i Sverige. Frasers teori bygger på kritik av det endast finns en enda offentlig sfär. Den offentliga sfären innebär det offentliga rummet där alla samhällsdiskussioner sker. Fraser menar att iden om att bara ha en enda offentlig sfär där alla olika grupper kan delta kommer att leda till segregation. Hennes teori går ut på att en dominerande privilegierad majoritet utestänger alla oliktänkande minoritetsgrupper från det offentliga samtalet. Samtalet blir på grund av detta orättvist och ojämlikt. Fraser menar att detta är särskilt tydligt i välfärdssamhällen där det offentliga ofta flyter samman med det statliga. För att motverka orättvisa och ojämlikhet måste samhället tillåta olika 8 Benhabib refererad i Francia 2007 s. 31
minoritetsgrupper att skapa sig en egen sfär, så att en mångfald uppstår och skapar tolerans för olikheter 9. Guadalupe Francia diskuterar Frasers teori i sitt kapitel Religiösa friskolor, en fråga om rättvisa (2007) i den ovan nämnda boken. Francia menar, att om man tillämpar Frasers teori på det svenska samhället så tillför de konfessionella friskolorna kulturell rättvisa i form av att minoritetsgrupper får driva egen verksamhet och göra sina röster hörda. Den svenska enhetliga grundskolan som infördes 1962 avskaffade alla andra offentliga sfärer utom en, som behöll sin roll fram till utbildningsreformen på 1990-talet. Då blev det åter möjligt för minoriteter att skapa sina egna alternativa sfärer i samhället menar Francia. Vidare diskuterar hon Frasers resonemang i termer av fördelar och risker. Fördelen med att tillåta konfessionella friskolor är självklart att det skapar alternativa offentliga sfärer och större kulturell rättvisa. Riskerna ligger i att de barn och ungdomar som placeras i konfessionella friskolor inte omfattas av de krav och mål som den svenska skolan ställer. Accepterar man risken till fördel för kulturell rättvisa riskerar man att vissa barn fråntas rätten till en likvärdig utbildning 10. Dessa två teorier av Benhabib och Fraser samt Francias diskussion är utgångspunkten för min undersökning. Med stöd av Frasers teori kan man argumentera för konfessionella friskolor via ett resonemang som många för, rättvisan i att låta alla religiösa och kulturella grupper skapa sina egna sfärer. Benhabibs villkor kan ställas upp på andra sidan och stödja argument som bygger på att individer kan kränkas inom minoritetsgrupper där samhället inte har möjlighet att ge skydd. Metod och material Metoden jag kommer använda mig av är en modell av argumentationsanalys. Enligt Ludvig Beckman (2007) är en argumentationsanalys en delvis formaliserad analysteknik för att systematiskt beskriva de argument som förekommer i en debatt i ett särskilt ämne 11. Man kan säga att det finns två typer av argumentationsanalyser, dels en beskrivande typ och en värderande typ. I min uppsats kommer jag använda mig av båda typerna för att besvara mina tre frågeställningar. Den beskrivande argumentationsanalysen går ut på att strukturera och ordna argumenten för att till exempel kunna se skillnader i argumenten för och emot en ståndpunkt. Den 9 Fraser refererad i Francia 2007 sid. 28 10 Francia 2007 sid. 28 30 11 Beckman s 38
beskrivande argumentationsanalysen används bland annat för att helt enkelt skapa klarhet över vad debatten egentligen handlar om, och hur de olika aktörerna resonerar. Att göra en beskrivande argumentationsanalys är ett steg på vägen till att genomföra en så kallad värderande argumentationsanalys, som går ut på att man värderar och testar argumentens hållbarhet och värde. Man granskar helt enkelt en argumentation för att kunna gradera argumenten och sedan ta ställning i debatten 12. Argumentationsanalyser klassas som systematiserande undersökningar som syftar till att klarlägga strukturer hos olika aktörer, samt att ordna texters innehåll för att skapa överskådlighet 13. För att presentera de olika argumenten som läggs fram i debatten kommer jag ändvända en rent beskrivande argumentationsanalys för att mejsla fram klara argument. Jag kommer lägga all fokus på argumenten, och ingen på aktörerna. Efter den rent beskrivande delen av kommer jag gå över till något som mer liknar en värderande argumentationsanalys där jag prövar argumenten gentemot mitt problem och teori. Materialet har jag valt att arbeta med är dels motioner och interpellationer i riksdagen och dels debattinlägg på Dagens Nyheter. Jag kommer att prioritera så aktuellt material som möjligt för att begränsa mig och få fram en bild som stämmer väl överens med dagsläget. De motioner och debattinlägg som jag använder mig av är resultaten av väl medvetna val från min sida för att täcka in så många olika argument som möjligt. En nackdel med metoden jag valt är att den i framställd form kan vara svåröverskådlig och svårläslig om den blir alltför uppspaltad 14. För att motverka detta kommer jag lägga tyngden på en sammanhållen text där resultatet av undersökningen presenteras. Dock har den sina fördelar i att argumenten lätt låter sig sorteras och ordnas enligt modellen presenterad ovan, och jag är övertygad om att jag kan använda metoden och få fram ett lättöverskådligt resultat. 12 Beckman 2007, sid. 38 42 13 Esaiasson et al 2007, sid. 238 14 Beckman 2007, sid. 38 42