Återrapport kulturförvaltningens arbete med områdesprogrammen

Relevanta dokument
Tjänsteskrivelse. Uppföljning av jag bor i Malmö

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ

Tjänsteskrivelse. Remissvar utredning kommungemensamt kontaktcenter Vår referens. Dick Fredholm Kommunikationschef

Tjänsteskrivelse. Kommunbidragsfördelning Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Förvaltningen föreslår att den årliga redovisningen till kulturnämnden införlivas i handlingsplanerna utifrån Kulturprogrammet framöver,

Reviderad budget Kulturnämnden

Strategi för romsk inkludering. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Arbetsmiljörapport tas fram årligen och är ett tillbakablickande dokument som beskriver arbetsmiljön

HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Verksamhetsplan Områdesprogram Holma och Kroksbäck - bilaga till Verksamhetsplan för Hyllie stadsdelsförvaltning 2013

KULTURSKOLAN I STORSTAN

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen

Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Yttrande avseende kulturpolitiskt program för Lunds kommun

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kulturförvaltningens ansvar i anslutning till Malmö som ledande stad i organisationen United Cities and Local Governments

Delredovisning partsammansatt arbetsgrupp Malmö Museer

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

VISION, HUVUDMÅL, LEDSTJÄRNOR OCH VERKSAMHETSIDÉ för Kulturen i Malmö

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016

Biblioteket verkar i olika sammanhang och ska vara en klok, spännande och intressant samarbetspartner både i närområdet och utanför.

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Tjänsteskrivelse. Utvärdering av fritidsexpressen

Uppdragsplan 2016 Kulturnämnden

Hållbar utveckling för barn & unga

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Hållbar utveckling för barn & unga

KULTURPLAN Åstorps kommun

Utvärdering av musikskolan, Våga visa, och kulturskoleverksamheten 2015

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum

Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016

Tjänsteskrivelse. Preliminära nämndsmål för servicenämnden 2016

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland

Skolprogram för Stockholms stads förskolor och skolor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Redovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie om Mötesplats Fagersjö

Förskoleområde Trångsund 2016

Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden

EU-strategi för sydöstra Skåne

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

Ansökan om bidrag för att årligen genomföra Ljus på kultur

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Motion av Jonas Segersam (KD) om Konstmuseum i Uppsala KSN

Mål Kulturstrategin ska:

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017

Ärende Om kulturnämnden önskar så står Dag Elfgren och Nanna Leth till förfogande för att svara på eventuella frågor.

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Preliminärt förslag till reviderade bestämmelser för kulturstöd

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Tjänsteskrivelse. Intern kontrollplan Vår referens. Michael Holmkvist Förvaltningscontroller

Vision för Alvesta kommun

Nämnd- och bolagsplan Kulturnämnd

Verksamhetsplan För besökare, anställda och alla som vill ha kultur i Helsingborg.

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KN 2016/1093

Vår gemensamma målbild

MALMÖ Kulturstrategi

Årlig uppföljning av Malmö stads system för det systematiska arbetsmiljöarbetet arbetsmiljöprocessen


Datum Ronny Johannessen (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet.

Färdplan för ett Stockholm för alla. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Kultur för en hållbar stadsutveckling

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta. Stadsbiblioteket anlitas som utförare av verksamheten och

KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström

Strategi. Kulturstrategi

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Kulturplan Kronoberg 2011

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

godkänna rapporten av utvecklingsprocessen för Kultur för barn och unga

Utfallsprognos

Verksamhetsplan

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

El Sistemaverksamhet som en del av Uppsala kulturskola

Nämndsmål. för kulturnämnden

Godkännande av ansökan till Vinnova om finansiering av nästa fas av projektet Konsten att skapa stad

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

Kulturskolan i storstan minskat utanförskap genom samverkan 3 (12)

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Kulturnämndens miljöhandlingsplan

Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

Transkript:

Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-01-29 Vår referens Dick Fredholm Kommunikationschef Dick.fredholm@malmo.se Tjänsteskrivelse Återrapport kulturförvaltningens arbete med områdesprogrammen KN-KFÖ-2014-00057 Sammanfattning Vid kulturnämndens arbetsutskott 2013-11-11 beslutade arbetsutskottet att återremittera ärende Återrapport kulturförvaltningens arbete med områdesprogrammen för komplettering med analyser av hur arbetet med områdesprogrammen har utvecklat förvaltningens verksamhet och hur satsningarna ska bli en del av den ordinarie verksamheten efter områdesprogrammens avslut. Förvaltningen återkommer nu med ett kompletterat ärende. Områdesprogrammet har inneburit ett nytt åtagande för kulturnämnden och kulturförvaltningen. Förvaltningen har arbetat med att utveckla målstyrning samt etablera mätbara resultatmål för att förbättra och använda tillgängliga resurser på ett sådant sätt att de bidrar till utveckling av områdena. Tydliga riktlinjer är etablerade kring de kulturstödsmedel som är allokerade för att kunna säkerställa relevans och måluppfyllelse. Arbetet är och har varit givande och ger mycket kunskap till kulturförvaltningens verksamheter det handlar om konkret verksamhetsutveckling som är viktigt för Malmös framtid. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Återrapport kulturförvaltningens arbete med områdesprogrammen Beslutsplanering Kulturnämnden 2014-01-29 Ärendet 1. Inledning Kommunstyrelsens beslut om områdesprogram för social hållbarhet har inneburit ett nytt åta-

gande för kulturnämnden och kulturförvaltningen. Sedan starten av arbetet med områdesprogrammet 2010 har kulturförvaltningens olika verksamheter varit aktiva i samtliga berörda områden, men också i det stadsövergripande strategiska utvecklingsarbetet. Som exempel kan nämnas att kulturdirektören ingår i den stadsövergripande samordningsgruppen för områdesprogrammet, att kulturförvaltningens stödsamordnare för en kontinuerlig dialog med områdeskoordinatorerna i respektive områdesprogram, samt att kulturförvaltningens institutioner deltar på olika sätt och omfattning i de olika utvecklingsprocesserna som är igång i de fem områdena. Under de år som passerat sedan starten av områdesprogrammet har kulturförvaltningen prioriterat insatser och verksamheter som underlättar för fler Malmöbor att besöka kulturinstitutioner och ta del av olika kulturverksamheter. Kulturförvaltningen har arbetat aktivt med att konkretisera och tydliggöra insatser inom områdesprogrammets ram - hela tiden med utgångspunkt i de behov som Malmöborna i de aktuella områdena lyfter. Genom att involvera Malmöborna i verksamheten sänks trösklar och tillgängligheten ökar. Förvaltningen har arbetat med att utveckla målstyrning samt etablera mätbara resultatmål för att förbättra och använda tillgängliga resurser på ett sådant sätt att de bidrar till utvecklingen av områdena. Till exempel är tydliga riktlinjer etablerade kring de särskilda kulturstödsmedel som är allokerade för att kunna säkerställa relevans och måluppfyllelse, vidare har förvaltningen som rutin att beakta områdesprogrammet vid prioriteringar kopplat till förvaltingens verksamhet och utveckling. 2 (6) 2. Tanken med områdesprogrammen Områdesprogramsarbetet bidrar till hela Malmö, att göra Malmö till en stad, där det finns ett samspel mellan stadens olika delar. Det behövs ett konsekvent helhetsperspektiv där staden, förutom att arbeta med helheten i områdesprogrammet, arbetar med områdena i förhållande till sin omvärld och det omgivande Malmö. De arbetssätt som tillämpas i områdesprogrammen behöver genomsyra arbetet med hela Malmös utveckling. Kopplingar till övergripande strategiskt arbete i Malmö viktiga. Citat ur områdesprogramsärendet: Med start i konkreta utmaningar i dessa områden arbetar hela staden för att dra in många olika aktörer medborgare, näringsliv, föreningar, Malmö högskola/utbildningsinstitutioner, statliga myndigheter osv. i en medskapande process för att generera och realisera lösningar för den hållbara staden med betoning på sociala problem. Fokus ligger på ett prövande och experimenterande arbetssätt, där olika modeller testas och de som fungerar gradvis skalas upp. I de övergripande måldokumenten för områdesprogrammet fastslås att traditionella vägar för social utveckling och integration kommit till vägs ände. En uttalad ambition har under arbetets gång därför varit att utveckla insatser som på ett effektivt sätt bidrar till utvecklingen av de aktuella områdena. Att områdesprogrammet har formen av ett redskap och ett arbetssätt för att utveckla Malmö som en stad där ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ömsesidigt förstärker varandra Att områdesprogrammet handlar om både fysisk och social upprustning Att Malmö stad samordnar arbetet med social hållbarhet på ett stadsövergripande plan Att det har ett nedifrån- och- upp- perspektiv, inte tvärtom Att områdesprogrammet testar metoder och modeller i mindre skala för att sedan skala

upp dem om de visar sig vara framgångsrika Att samarbete sker mellan många olika aktörer 3 (6) Kulturförvaltningen har tagit fasta på dessa utgångspunkter är övertygad om att kulturen har en viktig roll i att utveckla stadens sociala hållbarhet. 3. Särskilda medel till kulturinsatser Genom de riktade två miljoner som beviljats kulturnämnden för områdesprogrammen fram t.o.m. 2015 ges goda förutsättningar att på ett positivt sätt bidra till att fler ska få del av kulturens skapande kraft. Genom att anta de riktlinjer för hur kulturförvaltningen ska arbeta med stöd till kulturprojekt inom områdesprogrammen har kulturnämnden gett kulturstödsutskottet och presidiet ansvar för att besluta om stöd till enskilda kulturprojekt i områdesprogrammen. 3.1 Urval av projekt: Kulturskolan: En av satsningarna inom områdesprogrammen är den fortsatta spridningen av El Sistema. El Sistema är inte bara ett konstnärligt projekt där barn bjuds på musikalisk gemenskap, det är även ett värdefullt socialt projekt som konkret motverkar segregation. Därför är projektet i allra högsta grad prioriterat och planeras spridas vidare från Kroksbäcksskolan, där satsningen har blivit en permanent verksamhet, till en ny skola inom närområdet. Genom El Sistema är totalt ca 250 barn deltagare i satsningen. Malmö Museer: Ett hundra år av immigrantkvinnors liv och arbete i Malmö. Projektet syftar till att samla in material och muntliga berättelser från Malmös immigrantkvinnor, inledningsvis från områdena Seved, Segevång, Holma/Kroksbäck, Lindängen och Herrgården. Syftet är att lyfta fram immigrantkvinnornas hittills undanskymda historia och betydelse för Malmös utveckling. Malmö Museer, Fotoenheten: Projektionsutställning Seved. Gamla och nya fotografier av och med boende i området, projiceras på huskroppar i Seved. Kulturföreningen Destino: Konsten talar alla språk. Konstskapande för tjejer i åldrarna 12-22 i syfte att inleda en dialog om ungdomarnas drömmar och visioner om sin egen framtid och hur den hänger ihop med Malmö stads framtid. Har fått stöd för andra gången för att växla upp sitt projekt att genomföras inom alla fem Områdesprogrammen. Malmö konsthall i samarbete med Skånska dansteatern: Dans + konst = Sant. ungdomar från Seved och andra delar i Malmö har under en tid arbetat med konst och dans. Slutresultatet visades under Sofielundsfestivalen på Seveds plan. Unga örnar Sofielund: Muralfestival. Konserter, konstworkshops för barn och muralmålning på husväggar. Genomförs i festivalform av ideella krafter på Seved. Fritidsgården Flamman, Holma/Kroksbäck: Casa La Musica, musikprojekt för unga tjejer som avslutas med ett egenproducerat album baserat på tjejernas livserfarenheter. Syftet är att höja tjejernas status och öka deras möjlighet att komma in i en annars mansdominerad bransch. Projektet dokumenteras kontinuerligt av Flammans personal och delvis med videodagbok. Intervjuer kommer att genomföras med deltagarna i projektet för att bedöma effekterna av insatsen. 3.2 Aktiviteter För att kulturförvaltningens engagemang inom ramen för arbetet med Områdesprogrammen ska få så stor effekt som möjligt, krävs en koordinering av de insatser som görs eller planeras göras inom området. Uppbyggnaden av ett hållbart nätverk som kan arbeta med Områdesprogrammen

på lång sikt, är en viktig uppgift för kulturförvaltningens Områdeskoordinator. Flera möten med nyckelaktörer, både inom och utanför förvaltningen, sker regelbundet. 4 (6) 3.3 Ekonomi Sedan 2011 har kulturförvaltningen tillförts två miljoner kronor för kultursatsningar inom områdesprogrammet. Fördelningen mellan förvaltningens verksamheter och det fria kulturlivet har genom åren varierat men har det senaste året fördelats på ett sätt där det fria kulturlivet fått en miljon kronor och förvaltningens verksamheter en miljon kronor. 4. Effekter av arbetet inom ramen för arbetet med områdesprogrammen För kulturförvaltningen innebär arbetet med att fokusera och rikta kulturaktiviteter till fem utvalda områden i Malmö en möjlighet både till att tydligt bidra till handlingsprogrammens intentioner men också till att bidra till konkret verksamhetsutveckling. Kulturförvaltningen avser att fortsatt delta mycket aktivt i arbetet med områdesprogrammen för att med den breda kompetens och sina resurser bidra till ett socialt hållbart Malmö. Arbetet med områdesprogrammen kommer att utvecklas ytterligare under åren som kommer. En viktig målsättning är att engagera såväl kulturinstitutioner som det fria kulturlivet i relevanta och långsiktiga verksamheter i nära samarbete med stadsområdena och andra aktörer. Ännu en målsättning är att genomföra en uppföljning av effekterna av valda insatser. 4.1. Verksamhetsutveckling Genom de olika projekt och satsningar som genomförts i områdesprogrammen har ny kunskap och kompetens tillförts förvaltningen. Konkret handlar det om nya metoder för medborgarinvolvering, för insamling och dokumentation, samt metoder för att nå fler målgrupper. Dessutom har dialogen mellan aktuella förvaltningar och kulturförvaltningen stärkts. Nedan följer exempel på projekt och satsningar, dess effekter på verksamheten och planen framöver. Obs, detta är inte en heltäckande kartläggning. 4.2. Projekt inom ramen för Malmö Museer Ett hundra år av immigrantkvinnors liv och arbete i Malmö. Inom ramen för områdesprogrammen har Malmö Museer tilldelats stöd för projekt som handlar om att i samarbete med kvinnor från områdena samla in material och muntliga berättelser för att demokratisera Malmös historieskrivning. Projektet har inneburit att Malmö Museers samling har kompletterats med ett ännu bredare material som bättre representerar fler Malmöbor. De metoder för insamling av material som används kommer att även fortsättningsvis att tillämpas. Seniorer på Seved. Ett samarbete med MKB och seniorer från de olika områdesprogrammen är under uppbyggnad goda erfarenheter av Malmö Museers Pedagogenhets tidigare verksamheter med samma målgrupp i Seved ligger till grund för detta projekt. Verksamheten har utvecklats genom att det har skapats kontaktnät med olika samarbetspartners och kulturinstitutioner (Malmö Stadsarkiv, Malmö stadsteater). Projektet har utvecklat institutionens kompetens gällande arbete med seniorer. Då programmen varit skräddarsydda efter dialogarbete med seniorerna i området, så vet institutionens vilka program som fungerar och kan vara önskvärda från målgruppen seniorer.

Seved. Museets och framför allt Fotoenhetens projekt Seved har dels varit ett sätt att utveckla museets verksamhet inom den fotografiska samtidsdokumentationen - att hitta och pröva nya sätt för insamling och dokumentation. Då museet, tack vare samarbete med MKB, fått tillgång till en utställningslokal vid Sevedsplan kommer delar av den fotografiska utställningsverksamheten flytta från Slottsholmen och ut i programområdet. Framför allt kommer erfarenheterna av insamlingsprocessen och dokumentationen i Seved att vara till nytta för hur fotoenheten framöver lägger upp liknande arbeten i andra dokumentationsprojekt. När det gäller utställningsarbetet i området så kommer museet att dra sig ur den verksamheten efter 2014. Men redan idag finns tankar och idéer om att fotointresserade personer i området ska försöka fortsätta att driva ett fotografiskt galleri i Seved. På det sättet har museet bidragit till att skapa förutsättningar för boende i Seved att engagera sig och utveckla en verksamhet de brinner för. 5 (6) Globalen. En mötesplats och plattform för hållbar utveckling i Kommendanthuset på Malmö Museer som producerar och visar utställningar samt utvecklar programverksamhet i samarbete och dialog med målgruppen - ungdomar bosatta i områdesprogrammen. Stor vikt och värde läggs vid ungdomarnas delaktighet, inflytande och att erbjuda plats och möjlighet för ungdomarna själva att få komma till tals. Ny kunskap har tillförts verksamheten om hur målgruppen tänker och vilka behov som de har kunskap som kommer att användas i det framtida arbetet. 4.3. Projekt inom ramen för Konsthallens verksamhet Dans + konst = Sant. Malmö konsthall i samarbete med Skånes dansteater. Ungdomar från Seved och andra delar i Malmö har under en tid arbetat med konst och dans. Slutresultatet visades under Sofielundsfestivalen på Sevedsplan. Konsthallen har genom projektet fått möjlighet att nå en ny publik och väcka intresse för samtidskonst både genom att visa konstverk och genom att arbeta direkt med unga. Man har testat nya sätt att arbeta utanför institutionen, vilket resulterat i nya idéer och arbetsmodeller. Det har varit inspirerande, framför allt att följa de attitydförändringar som skett vad gäller konst hos barn och unga som aktivt deltagit och hos övriga som kommit i kontakt med projektet. Under projektens gång har verksamheten skapat många nya kontakter och förhoppningsvis lockat nya besökare till institutionen. Insikten att det finns ett stort behov i områdena av konst och kreativt skapande verksamhet har gjort att Konsthallen kommer att fortsätta med liknande satsningar i framtiden. Konkret har erfarenheterna, inspirationen och de nya arbetsmodellerna redan blivit en naturlig del av verksamheten. De nya kontaktnät som etablerats under projekten kommer att användas för att bättre nå ut i områdena och på så sätt synliggöra vår ordinarie verksamhet. 4.4. Projekt inom ramen för Kulturskolans verksamhet Uppdraget att nå barnen i områdesprogrammen ledde till en rad aktiviteter: Digitalstudio i Rosengård för flickor, spela oud (luta från Mellersta Östern) i Holma, samt olika körsatsningar på skolor i områdesprogrammen. En del gick mycket bra, annat gick inte alls. Den tydligaste framgångsfaktor som utkristalliserades var att aktiviteter på grundskolorna, direkt efter att de ordinarie lektionerna tagit slut, hade stor framgång. Däremot hade aktiviteter utanför skolorna mycket svårt att få elever, hur goda ansatser som än fanns. El Sistema. När Malmö kulturskola startade satsningen El Sistema orkesterverksamhet efter modell från Venezuela på Holma- och Kroksbäcksskolan var det ett krav att verksamheten genomfördes på grundskolorna i anslutning till ordinarie lektioner. En avgörande framgångsfaktor att lärarna arbetar tillsammans i team, vilket konkret betyder att rytmikläraren hjälper till på

stråklektionerna, och stråkläraren hjälper i sin tur körledaren lite senare under dagen vilket skapar gemenskap och trygghet för eleverna. Detta arbetssätt är något Malmö kulturskola har gjort till rutin i t ex El Sistema. El Sistema finansierades med områdespengar i starten, men nu finansieras hela satsningen inom ordinarie ram. 6 (6) 4.5. Projekt inom ramen för Stadsbibliotekets verksamhet Genom det aktiva deltagandet i områdesprogrammet i Holma/Kroksbäck har Stadsbiblioteket fått fördjupade kunskaper om t ex boendeinflytande och arbetet kring fritidsverksamhet och skola. Insikter som kommer till användning t ex i planeringen av Balagans verksamhet. 5. Slutsatser Arbetet med områdesprogrammen är och har varit och är givande och ger mycket kunskap till kulturförvaltningens verksamheter. Det ger också mycket inspiration och nya tankar till Malmöborna som verksamheterna och medarbetarna kommer i kontakt med. Kultur gör verkligen skillnad. Som tidigare konstaterats innebär arbetet med att fokusera och rikta kulturaktiviteter till fem utvalda områden i Malmö en möjlighet både till att tydligt bidra till handlingsprogrammens intentioner men också till att bidra till konkret verksamhetsutveckling - viktiga faktorer för Malmös framtid. Kulturförvaltningen avser att fortsatt delta mycket aktivt i arbetet med områdesprogrammen för att med den breda kompetens och sina resurser bidra till ett socialt hållbart Malmö. Ansvariga Elisabeth Lundgren Kulturdirektör