ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 PSYKIATRIN

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 PSYKIATRIN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. 1. Överenskommelsens syfte... 2 2. UPPDRAG... 2 2.1 Psykiatrin... 2 2.2.1 Allmänpsykiatri... 3 2.2.2 Rättspsykiatri... 4 2.2.3 Beroendevård... 4 2.2.4 Barn- och ungdomspsykiatri... 5 3. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård... 5 4. Säker hälso- och sjukvård... 6 5. Patientfokuserad hälso- och sjukvård... 7 6. Effektiv hälso- och sjukvård... 7 7. Jämlik hälso- och sjukvård... 8 8. Hälso- och sjukvård i rimlig tid... 8 9. Förändringar i verksamheten... 8 10. Kompetens... 8 11. Utvecklingsuppdrag... 8 12. Uppföljning... 9 13. Förändringar i verksamheten... 10 14. Ersättning... 10 Bilagor Överenskommelse angående patientansvarig läkare (PAL) i Örebro län Uppföljning Specificering av uppföljningsområden och redovisning 1

Överenskommelse om psykiatrisk Hälso- och sjukvård 2011 Denna överenskommelse är tecknad mellan Landstingsstyrelsen och Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen (fortsättningsvis kallad Psykiatrin ) Psykiatrichefen har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna inom berörda verksamhetsområden: - Allmänpsykiatriska verksamheterna i Örebro län inkl. läkarenheten och psykoterapigruppen - Rättspsykiatriska kliniken - Beroendecentrum - Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) 1. ÖVERENSKOMMELSENS SYFTE Överenskommelsen syftar till - att beskriva de psykiatriska hälso- och sjukvårdsinsatser som ska erbjudas och tillhandahållas invånarna i Örebro län - att förtydliga de utvecklingsområden som psykiatrin ska arbeta med - att tydliggöra det ansvar för uppföljning och rapportering som åligger den psykiatriska verksamheten. 2. UPPDRAG 2.1 Psykiatrin Verksamhetens syfte är att allsidigt främja utveckling, åtagande och bibehållande av bästa möjliga psykiska funktionsförmåga. Psykiatrin ska utreda, diagnostisera, behandla, vårda och rehabilitera patienter med psykiska störningar som kräver psykiatrins specialistkompetens och resurser i öppna och slutna vårdformer. Psykiatrin ska kännetecknas av en välfungerande och ändamålsenlig samverkan både internt och externt. Kommunerna, primärvården, habiliteringen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är särskilt viktiga samarbetspartners, men också anhörigas och andra externa partners medverkan är viktig. Samverkan ska fokusera både på patientens psykiatriska och somatiska vårdbehov. Arbetsmetodiken i psykiatrin ska vara inriktad på att i samverkan med vårdgrannar tidigt upptäcka psykiska störningar och ge tidiga insatser, särskilt för de personer som för första gången gjort ett suicidförsök eller nyinsjuknat i en psykos. Psykiatrin ska medverka i kompetensutbyte med primärvården och kommunen i syfte att förbättra det totala omhändertagandet av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Psykiatrisk konsultverksamhet ska bedrivas i primärvården. Vid utskrivning av patient till primärvården ska den lokala PAL-överenskommelsen (patientansvarig läkare) mellan psykiatri och primärvård beaktas. Motsvarande handläggning tillämpas även vid överföring mellan andra personalkategorier (se bilaga ). 2

Psykiatrin utgör en specialistfunktion och ska bedriva hälso- och sjukvård på basen av evidensbaserad kunskap. Psykiatrin ska bedriva hälso- och sjukvård ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Psykiatrin ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjuklighet, mindre funktionsnedsättning och mindre lidande, men också underlätta för den långvarigt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Psykiatrin ska tillhandahålla vård och insatser till länsbor, och till personer som inte bor i Örebro län, i enlighet med gällande författning, avtal och regler om vårdgaranti i vården. Psykiatrin ska följa de nationella och lokala regler om vårdgarantin. Psykiatrin ska informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting eller i annat landsting. Barn till psykiskt sjuka föräldrar ska särskilt uppmärksammas. Insatserna till denna grupp ska intensifieras och fördjupas genom utveckling av metoder och stödprogram. Psykiatrin ska utreda, diagnostisera och erbjuda lämplig psykiatrisk behandling till personer med neuropsykiatriska funktionshinder, under förutsättning att tillståndet kräver psykiatriska specialistinsatser. Psykiatrin ansvarar för ekonomi och handläggning vid köp av behandling som utförs av privata psykoterapeuter. Arbetet med att utveckla verkningsfulla former för att förhindra suicid hos barn, ungdomar och vuxna ska fortsätta under 2011. Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, i bemötandefrågor och i vården av personer med nedsatt autonomi. Psykiatrin ska uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller undersökning. 2.2.1 Allmänpsykiatri Allmänpsykiatrin ska enligt denna överenskommelse tillhandahålla psykiatrisk utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering till befolkningen i Örebro län. Allmänpsykiatrisk verksamhet ska finnas i Örebro, Lindesberg, Karlskoga och Hallsberg. Verksamheten ska utformas i linje med rekommendationerna i den genomförda utredningen av allmänpsykiatrin, kallad Psykiatrisk Utveckling För Framtiden ( PUFF). Psykiatrin ska i sin helhet erbjuda ett differentierat vårdutbud med inriktning på olika sjukdomstillstånd. 3

Närpsykiatrin Närpsykiatrin ska erbjuda öppenvård och tät öppenvård, vilket skapar tillgänglighet för patienter i behov av varaktiga och kontinuerliga insatser. Närpsykiatrins organisering ska främja samverkan med samhällets andra aktörer och ska ha tillgång till ett differentierat vårdutbud med kapacitet för både akuta och planerade insatser. För att skapa kontinuitet för patienter med varaktigt och kontinuerligt insatsbehov ska närpsykiatrin utse vårdkoordinatorer med ansvar för att tillsammans med patienten utforma vårdplanen. I vårdplanen ska rehabiliterande insatser prioriteras för patienter med psykos eller svår psykisk störning med reducerat vardagsfungerande. Heldygnsvård Heldygnsvården utgör en högre vårdnivå och ska betraktas som länsgemensam och bedrivas i Örebro, Lindesberg och Karlskoga. En vårdplatskoordinator ska bidra till att optimera nyttjandet av slutenvårdsplatserna. Högspecialiserad vård Den högsta vårdnivån (högspecialiserad vård) med jourverksamhet ska vara förlagd till USÖ och betjäna hela länet. Till denna vårdnivå räknas dessutom länsövergripande specialiserad öppenvård och heldygnsvård i form av akut- och intensivvårdsplatser för patienter med högsta insatsbehov. Insatserna i den högspecialiserade heldygnsvården betraktas som episodiska och kontakt ska snabbt etableras med närpsykiatrin för vårdplanering vid behov av mer varaktiga insatser. Läkarenheten Läkarenheten ska verka för en optimering av läkarnas insatser inom länets allmänpsykiatri. 2.2.2 Rättspsykiatri Den rättspsykiatriska vårdens huvuduppgift är att utreda, behandla och rehabilitera personer som begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Vården ska bedrivas i både slutna och öppna vårdformer och ge stöd för rehabilitering tillbaka till samhället. Målgrupp för den rättspsykiatriska vården är: Dömda till rättspsykiatrisk vård enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) Särskilt vårdkrävande från övriga delar av psykiatrin d v s patienter som bedöms vara så vårdkrävande att behandling på annan nivå ej är möjlig eller att patienten bedöms vara i behov av vård inom klinikens specifika kunskapsområde Allvarligt psykiskt störda inom häkte och kriminalvård. 2.2.3 Beroendevård Beroendecentrum ska erbjuda insatser till de invånare i länet som har ett missbruk/beroende av alkohol och/eller andra droger och samtidig psykisk ohälsa. Därutöver har Beroendecentrum uppdrag som i formell mening ligger utanför det specialiserade psykiatriuppdraget, t.ex. det trafikmedicinska uppdraget vilket ingår i ett partsammansatt program för ökad trafiksäkerhet. Beroendecentrum tar emot både unga (från 16 år) och vuxna. Verksamheten ska genomföra sitt uppdrag i en nära och organiserad samverkan med socialtjänsten och primärvården och i 4

enlighet med de av Socialstyrelsen utfärdade nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Verksamheten ska bedriva akutverksamhet under kontorstid. På kvällar, nätter och helger erbjuds begränsad akutverksamhet upp till sjuksköterskenivå. Beroendecentrum förväntas följa det nationella utvecklingsarbetet inom området och då särskilt den pågående missbruksutredningen. Missbruket tenderar att öka och nya droger introduceras kontinuerligt bland missbrukarna, vilket gör vården ytterligare komplicerad. Behovet av professionella insatser inom hälso och sjukvården förväntas öka. 2.2.4 Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatriska klinken (BUP)ska erbjuda specialistsjukvård till barn och ungdomar med psykiska störningar i Örebro län och tillsammans med deras familjer och andra samarbetspartners verka för att främja barnets psykiska hälsa och utveckling. Klinikens öppenvård ska ta emot barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Ätstörningsenheten och dess dagvård ska även kunna ta emot patienter äldre än 18 år. Barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjuda en god tillgänglighet i hela länet. Dessutom ska det finnas jourverksamhet i Örebro kvällstid och helger. Barn- och Ungdomspsykiatrin ska fördjupa och utveckla samverkan med såväl primärvård, barnhabilitering, socialtjänst, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och skola. Barn- och ungdomspsykiatrin förväntas fortsätta att utveckla samarbetet med Habiliteringen rörande samordning av insatser för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. 3. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patientens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde. Psykiatrin ska bedriva hälso- och sjukvård på basen av evidensbaserad kunskap. Det innebär att varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grundas på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag, men med hänsyn tagen till givna förutsättningar och den enskilde patientens situation. Om rapporter från Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) finns och är tillämpliga, bör slutsatserna ligga till grund för verksamheten. Detsamma gäller Socialstyrelsens nationella riktlinjer, gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter. Vid införandet av nya metoder bör det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut om tillämpning. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. 5

Psykiatrin ska delta i de kvalitetsregister som Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och dessutom medverka i utvecklingen av nya register. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande. Psykiatrin har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet. Det innebär för Psykiatrin - att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer - att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten - att prioriteringsarbeten inom länet görs länsövergripande och specialitetsövergripande - att gränsdragningsdiskussioner kommuniceras öppet och tydligt mellan specialiteterna för att bland annat förhindra övervältringseffekter - att nationell modell för vertikal prioritering som utarbetats under ledning av Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum tillämpas - att prioriteringsverktygen även används vid införande av nya metoder och behandlingar i vården Prioriteringsarbetet ska präglas av en strävan mot öppenhet inom landstinget, mellan specialiteterna, mellan olika yrkesgrupper och gentemot förtroendevalda och befolkningen i länet. Psykiatrin ska förutom att redovisa hur kvalitetsarbetet bedrivs åta sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att kraven i hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Kvalitetsbegreppet inkluderar tillgänglighet, patienternas upplevelser av vården, behandlingsresultat och patientsäkerhet. Patienternas upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar till att öka patientens säkerhet och delaktighet i vården. 4. SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Verksamheterna erbjuder en säker och trygg psykiatrisk verksamhet och vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Psykiatrin har ansvar för att det finns fastställda rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av betydelse för patientsäkerheten avvikelsehantering. Vidare ska det finnas rutiner för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av rapporterade avvikelser. Hit hör också att det ska finnas rutiner för anmälan till myndigheter i enlighet med gällande författningar. Avvikelsehanteringen omfattar också hantering av förslag och klagomål från patienter, närstående och personal. Psykiatrin har ansvar för att rutiner finns för information till patienterna om patientnämnden, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och patientförsäkringen. 6

5. PATIENTFOKUSERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Psykiatrins insatser ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov och förväntningar. Patienten upplever delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet, och bra bemötande. Insatser understödjer en för individen hälsofrämjande livsstil och därmed ökad livskvalitet. Grundläggande för den vård och de insatser som Psykiatrin erbjuder ska vara - att patienten upplever en god kontinuitet i vårdprocessen - att patienten informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till buds - att ovan avsedd information lämnas till en närstående om den inte kan lämnas till patienten, förutsatt att hinder för utlämnande inte föreligger enligt lag eller förordning - att patienten och närstående upplever att de är delaktiga i besluten om den vård som ges - att patienten och närstående upplever att de visas omtanke och respekt i bemötandet, oavsett sin bakgrund - att den som söker vård så fort som möjligt får besked om tid för besök, eventuell behandling eller annan åtgärd. Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa.) Ett av målområdena innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medansvarig för sin egen hälsa. Socialstyrelsen har tagit fram preliminära nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Grunden för alla sjukdomsförebyggande åtgärder i riktlinjerna är någon form av rådgivning om levnadsvanorna. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol, fysisk inaktivitet, tandhälsa samt det läkemedelsframkallade metabola syndromet som medför ökad risk för övervikt, fetma och diabetes. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. Dokumentation för levnadsvanor ska beaktas vid införandet av datorjournal. 6. EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Psykiatrin medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets/målgrupp. 7

7. JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning etc. Landstingets verksamheter har ansvar att hålla sig à jour med och beakta landstingets olika policydokument. Den enskilde individens behov ska vara avgörande för vården. Personal inom psykiatrin bör vara vaksamma på att kön, ålder, etnisk bakgrund etc. inte utgör en faktor vid valet av insats. 8. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I RIMLIG TID Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Psykiatrin har ansvar för att barn, unga och vuxna har tillgång till vård vid de psykiska sjukdoms- eller störningstillstånd som ingår i psykiatrins ansvarsområde. Det medicinska behovet avgör hur snabbt omhändertagandet ska ske. Vid misstanke om allvarlig psykisk sjukdom förutsätts att patienten tas omhand utan dröjsmål så att inte onödigt dröjsmål uppstår med risk för ytterligare försämring av den psykiska och fysiska hälsan. När det bedöms att vård erfordras, ska den omedelbart påbörjas enligt gällande principer för urval och prioritering. Vården ska så långt som möjligt äga rum i samråd med patienten och dennes närstående. Patienten ska alltid bli informerad om möjligheten att välja annan vårdgivare. 9. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Förändringar i den psykiatriska verksamheten som på ett avgörande sätt påverkar utbudet av psykiatrisk vård får inte verkställas utan att särskild överenskommelse har träffats med Landstingsstyrelsen. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas. 10. KOMPETENS Psykiatrin ansvarar för att det finns tillgång till kompetens i den omfattning som krävs för att Psykiatrin ska kunna erbjuda en god och säker vård. Med tillgång till kompetens avses att det i Psykiatrin ska finnas personal med adekvat utbildning. Detsamma gäller andra som utför uppdrag för Psykiatrins räkning. Psykiatrins medarbetare ska ha erforderliga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat och hälsofrämjande. 11. UTVECKLINGSUPPDRAG Under året ska psykiatrin arbeta vidare med att få den nya organisationen vars implementering påbörjades under 2009 att verka i linje med intentionerna som finns beskrivna i den s.k. PUFF utredningen (PUFF Psykiatrins Utveckling För Framtiden). 8

Den rättpsykiatriska vården behöver ytterligare anpassning till de behov som finns inom kriminalvården. För att kunna möta dessa behov behöver den öppna rättspsykiatriska vården vidareutvecklas och de mobila teamens funktion och inriktning ses över. Dessutom förväntas rättspsykiatrin samarbeta med kommunerna för att utveckla mellanvårdsformer som kan stödja rehabiliteringsprocessen av rättspsykiatrins patienter. Beroendecentrum ska utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet genom att skapa en vaccinationsverksamhet där man kommer att erbjuda vaccin mot Hepatit. Vidare kommer Beroendecentrum att handha utbildning i sex och samlevnad och arbeta med HIV prevention. Enligt överenskommelsen ska Psykiatrin medverka i planering och genomförande av landstingets utvecklingsarbeten. Psykiatrin ska i dialog med Ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion medverka till att utveckla en systematisk uppföljning för att mäta att uppsatta mål har nåtts och att insatta åtgärder givit resultat hos patienterna i form av antingen hälsoeffekter eller höjd livskvalitet eller bådadera. 12. UPPFÖLJNING Uppföljning sker inom de kvalitetsområden som identifierats i SOSFS 2005:12 och God vård. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2. Säker hälso- och sjukvård 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård 4. Effektiv hälso- och sjukvård 5. Jämlik hälso- och sjukvård 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Parterna är överens om att det är ett gemensamt ansvar att möjliggöra en relevant uppföljning. Psykiatrin förbinder sig att medverka till att de uppgifter som krävs för den överenskomna uppföljningen lämnas på överenskommet sätt. Psykiatrin ansvarar för kvaliteten i de lämnade uppgifterna. Under överenskommelseperioden skall Psykiatrin aktivt medverka i planeringen och genomförandet av landstingets utvecklingsarbeten. Uppföljningen görs enligt bilaga 2 och redovisas skriftligen i februari 2012 till Ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion 9

13. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Utveckling inom och utom landstinget kan under överenskommelsen komma att påverka förutsättningarna för psykiatrin och medföra behov av förändring av exempelvis psykiatrins roll och uppgift i förhållande till andra vårdgivare och enheter. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas. 14. ERSÄTTNING Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. Ersättning för hälso- och sjukvård enligt denna överenskommelse utgår som en fast ersättning. Den fasta ersättningens storlek är lika med det landstingsbidrag som beslutats av landstingsfullmäktige i budgeten för 2011 14. GILTIGHETSTID Överenskommelsen gäller under tiden 2011-01-01 2011-12-31 15. UNDERSKRIFTER Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tager var sitt. Örebro den Örebro den För Landstingsstyrelsen För Psykiatri och habilitering -------------------------------------------------- ------------------------------------------------- Marie-Louise Forsberg-Fransson Marie Vallgårda Ordförande Förvaltningsdirektör -------------------------------------------------- Rickard Simonsson Tf Landstingsdirektör 10

11

12

UPPFÖLJNING 2011 ÅRS ÖVERENSKOMMELSE MED PSYKIATRIN Mål Uppföljningsområde Redovisning 1.Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patienten/ brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde. 2. Säker hälso- och sjukvård Verksamheterna erbjuder en säker och trygg psykiatrisk verksamhet och vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Psykiatrin har ett ansvar för att det finns rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av etydelse för patientsäkerheten - avvikelsehantering Systematisk uppföljning vid vård av ångest/depression. Suicidprevention Kvalitetsregister I Närpsykiatrin ska 20 journaler avseende patienter med ångest/depression granskas. Andel med dokumentation omkring sömn redovisas. Tre verksamheter ska redovisa hur man med utgångspunkt från det suicidpreventiva programmet, dels utarbetat lokala rutiner, dels arbetar för att identifiera riskpatienter. Redovisningen ska inkludera samverkansformer/gränssnitt inom psykiatrin gällande suicidprevention Redovisa andel/antal registrerade med rätt diagnos i följande kvalitetsregister: BipoläR, BUSA, RättpsyK, PsykosR, Svenskt Beroenderegister (SBR) och ECT. Redovisningen ska inkludera en beskrivning av hur verksamheten arbetar för att öka andelen registrerade patienter. Avvikelserapportering Allmänpsykiatrins heldygnsvård avdelning 3 (vårdplatser och tät öppenvård för unga vuxna) ska redovisa hur patienters synpunkter på vården tillvaratas inom avdelningen. 1

Mål Uppföljningsområde Redovisning 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Psykiatrins insatser ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och understödjer en för individen hälsofrämjande livsstil och därmed ökad livskvalitet. Patienten upplever delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet och bra bemötande 4. Jämlik hälso- och sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc. Barn som anhörig Sjukdomsförebyggande insatser Jämlik vård Beskriv rutiner för att identifiera patienter som har barn under 18 år. Redovisa också för hur verksamheterna säkerställer att de möter upp ansvaret för dessa barn. Närpsykiatrin ska redovisa genomförda sjukdomsförebyggande insatser med särskilt fokus mot rökning samt hur sömn ingår i den livsstilsinventering som ska göras. På Rättpsykiatriska kliniken i Örebro är majoriteten män. Hur tillvaratas kvinnornas behov och hur beaktar man det faktum att de är i minoritet. 2

Mål Uppföljningsområde Redovisning 5. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Barn och ungdomspsykiatri på lika villkor. Redovisa antal sökande individer till Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) från Örebro respektive länsdelen under 2011. Redovisa för hur situationen ser ut när man jämför mot tidigare år. 6. Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Psykiatrin medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets Samverkan Redovisa revideringen av de för primärvård och psykiatri gemensamma riktlinjerna för psykiatrisk vård. I redovisningen ska särskilt fokus läggas på vård vid beroende och ångest/depression. 3

UPPFÖLJNING FÖR PSYKIATRIN ÅR 2011 Specificering av uppföljningsområden och redovisning Mål Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Uppföljningsområde Systematisk uppföljning av vården vid ångest/depression. Bakgrund Det finns ett tydligt samband mellan depressions- och ångesttillstånd och sömnstörning enligt programarbetet ångest och depression. Redovisning I Närpsykiatrin ska minst 20 journaler avseende patienter med ångest och depression granskas. Det ska tydligt framgå om man dokumenterar sömn i patientjournalen. Andel med dokumentation omkring sömn redovisas. Det ska vara en systematisk granskning av minst 20 journaler. Antingen går man igenom alla journaler under en specifik period eller så görs ett slumpmässigt urval av journaler. Görs ett urval ska det redovisas hur urvalet gjordes. Resultatet bör ha redovisats för den egna personalen. Redovisningen ska innehålla: 1. Antal av de granskade journalerna som innehåller dokumentation om sömn. 2. Kommentarer om dokumentationens omfattning. 3. En analys av resultatet. Mål Säker hälso- och sjukvård Uppföljningsområde Suicidprevention Bakgrund En effektiv suicidprevention grundar sig på insikten att självmord och självmordsförsök går att förebygga, där vikten av en strukturerad suicidbedömning och omhändertagande spelar en stor roll. Psykiatrin har infört och arbetar efter ett vårdprogram för suicidnära patienter. Verksamheterna ska fortsätta att utveckla det suicidpreventiva arbetet i enlighet med vårdprogrammet. Redovisning Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP), Beroendecentrum och Närpsykiatrin ska redovisa hur man med utgångspunkt från det suicidpreventiva programmet, dels utarbetat lokala rutiner,

dels arbetar för att identifiera riskpatienter. Redovisningen ska inkludera samverkansformer/gränssnitt inom psykiatrin gällande suicidprevention. Redovisningen ska innehålla: 1. En beskrivning av verksamheternas lokala rutiner samt hur de är kopplade till det suicidpreventiva programmet. 2. Vilka rutiner och vilka verktyg man använder för att identifiera riskpatienter. 3. Hur man samarbetar över avdelningsgränserna inom psykiatrin för att få en så säker suicidprevention som möjligt. Uppföljningsområde Kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister är viktiga för utvecklingen av resultat och kvalitet i vården. En tydlig utvecklingsprocess utvecklingstrappa i fyra steg finns inom ÖLL. Det första steget är att delta i kvalitetsregistrering. Lokala register kan ha stor betydelse för en kliniks kvalitetsutveckling och bör användas för resultat- och kvalitetsutveckling för områden där nationella register inte finns. Det andra steget är att säkra processerna så att systematisk och korrekt inrapportering sker. Det kan till exempel innefatta att relevanta diagnos- och åtgärdsregister (IMX, cancerregistret etc) regelbundet avsöks. Tydliga instruktioner för inrapportering ska finnas med tydligt ansvar för olika uppgiften i processen. Det tredje steget är att utveckla rutiner för att återrapportera från kvalitetsregistren och att dessa återrapporter leder till analys och förbättringsarbete. Det fjärde steget är att sätta upp mål för förbättringsarbetet och att förbättringsarbete sker som regelbundet värderas utifrån registret. Kvalitetsregister är kraftfulla instrument såväl lokalt på enskilda kliniker och vårdcentraler etc., som regionalt och nationellt som bidrag till dynamisk kvalitetsutveckling och till god, likvärdig och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Redovisning Redovisa totala antalet patienter med aktuell diagnos och andelen av dessa som registrerats i följande kvalitetsregister: BipoläR, BUSA, RättspsyK, PsykosR, Svenskt Beroenderegister(SBR) och ECT. Redovisningen ska innehålla: 1. Täckningsgrad i respektive register där det tydligt framgår hur många patienter som har registrerats under året och den andel de utgör av samtliga patienter med rätt diagnos för registret. 2. En värdering av var respektive register befinner sig i utvecklingstrappan. 3. En beskrivning av hur verksamheterna arbetar för att öka andelen registrerade patienter.

Uppföljningsområde Avvikelserapportering Bakgrund Patienten ska vara delaktig och ha möjlighet att påverka vården. Redovisning Allmänpsykiatrins heldygnsvård avdelning 3 (vårdplatser och tät öppenvård för unga vuxna) ska redovisa hur patienters synpunkter på vården tillvaratas inom avdelningen. Redovisningen ska innehålla: 1. Antal avvikelser/synpunkter under året. 2. Hur stimuleras patienten att lämna synpunkter. 3. Hur värderar man synpunkternas nyttoaspekt för vården. 4. Hur omsätts patienternas information/synpunkter in i verksamheten. Mål Patientfokuserad hälso- och sjukvård Uppföljningsområde Sjukdomsförebyggande aktivitet Bakgrund I regeringens beslut Mål för folkhälsan är ett av målområdena En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6). Begreppet sjukdomsförebyggande aktivitet används för att beskriva metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som nu föreligger i preliminär version. I Programarbetet för ångest och depression lyfter expertgruppen fram att sömnens betydelse för hälsa ofta är en förbisedd faktor i planeringen av vården. Att sova tillräckligt länge och med god kvalitet är mycket betydelsefullt för hälsan i generell bemärkelse. Detta gör att sömn bör vara en naturlig del i vårdens livsstilsinventering. Redovisning Närpsykiatrin ska redovisa genomförda sjukdomsförebyggande aktiviteter med särskilt fokus mot rökning samt hur sömn ingår i den livsstilsinventering som ska göras regelbundet. Redovisningen ska innehålla: 1. Vilka grupper som aktiviteterna riktar sig mot. 2. Kommentarer till genomförda aktiviteter. 3. Beskrivning av hur sömn integreras i livstilsinventeringen.

Uppföljningsområde Barn som anhörig Bakgrund Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) och lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS), som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med - Har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning - Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel - Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada - Oväntat avlider När en förälder, med t.ex. psykisk funktionsnedsättning, har kontakt med hälso- och sjukvården och dess personal ska enligt bestämmelsen även särskild uppmärksamhet riktas på barnets förhållande och behov. Information, rådet och stödet till barnet måste givetvis anpassas efter barnets ålder och mognad. Principen om barnets bästa kan ibland innebära att någon information inte alls ska lämnas eller att det ska ske först efter en viss tid. Redovisning Beskriv lokala rutiner för att identifiera patienter som har barn under 18 år. Redovisa också för hur verksamheterna säkerställer att de möter upp ansvaret för dessa barn. Redovisningen ska innehålla: 1. En beskrivning av lokala rutiner som psykiatrin har för att identifiera barn under 18 år. 2. Hur man ser till att barnen får adekvat information, råd och stöd under tiden som föräldern har kontakt med psykiatrin. Mål Jämlik hälso- och sjukvård Uppföljningsområde Jämlik vård Bakgrund Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc. Redovisning På Rättpsykiatriska kliniken i Örebro är majoriteten män. Hur tillgodoses kvinnors behov och hur beaktar man det faktum att de är i minoritet. Redovisningen ska innehålla:

1. En beskrivning av hur verksamheten kan tillgodose kvinnornas behov inom rättpsykiatrin. 2. Redovisa hur kvinnorna ges inflytande över sin situation. 3. En analys av kvinnornas situation inom rättspsykiatrin. Mål Hälso- och sjukvård i rimlig tid. Uppföljning Barn och ungdomspsykiatri på lika villkor Bakgrund För att få en jämnare fördelning av stöd till barn och unga i länet och för att kunna möta upp mot den förstärkta vårdgarantin för barn och unga så centraliserade man under 2009 alla Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar i Karlskoga, Lindesberg och Hallsberg till Örebro. Redovisning Redovisa antal unika individer i kontakt med till BUP från Örebro respektive övriga länsdelar under 2011(Jan-Okt). Redovisa för hur situationen ser ut när man jämför mot tidigare år. Redovisningen ska innehålla: 1. Totala antalet unika individer i kontakt med BUP och hur dessa fördelas över länet (bostadsort) 2011(Jan-Okt). 2. En värdering och analys av skillnaderna när man jämför antal sökande mot tidigare år. Analysen ska inkludera antal sökande i relation till befolkningen i den åldersgrupp som är aktuell för BUP. Mål Effektiv hälso- och sjukvård Uppföljning Samverkan Bakgrund Välfungerande vårdkedjor och samverkan är en förutsättning för att med god kvalitet (säker, tillgänglig, effektiv) kunna möta de behov av vård/insatser som personer med psykiska funktionshinder har. Bra vårdkedjor och samverkan är centralt då individernas behov många gånger inte är möjliga att tillgodose inom ramen för en vårdgivares verksamhet. Redovisning

Redovisa revideringen av de för primärvård och psykiatri gemensamma riktlinjerna för psykiatrisk vård. I redovisningen ska särskilt fokus läggas på vård vid beroende och ångest/depression. Redovisningen ska innehålla: 1. En beskrivning av hur vårdkedjan (psykiatri - primärvård) är utformad för patienter med beroendeproblematik samt ångest och depression. 2. De insatser/åtgärder inom eller utanför den egna verksamheten som är av betydelse för att tillgodose patientens behov. 3. Redovisa de förbättringar som revideringen innebär utifrån patientperspektivet.