Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson



Relevanta dokument
Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Fuktsäkra konstruktioner

Varifrån kommer fukten?

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

Acetec EvoDry svensktillverkade adsorptionsavfuktare

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

Husköpar- guide. Viktig information till dig som ska köpa hus. Vad kan du förvänta dig? Vem ansvarar för fel? Dolda fel eller osynliga fel?

villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Version OPM Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Fuktskador på vindar - kondensskador

Torpargrund och krypgrund

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET Utgåva 2

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Fukt och luktfria ventilerade golv.

Fukt- och mögelskadad krypgrund Ett faktum för svenska villaägare

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

MANUAL. Avfuktare X-serien

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Hur mår huset? En rapport om de vanligaste skadorna i småhus

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Fukt- och mögelskadad krypgrund

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B

Fuktmotståndiga Ytterväggar i lättbetong Hur påverkar det solskyddsmontage?

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad

U PPSALA S UNNERSTA 99:5 Rosenvägen 16

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Byggnadsbeskrivning BESIKTNINGSPROTOKOLL. Varudeklarerat. Byggnadsår/ ombyggnadsår: Hustyp/antal våningar: Taktyp, takbeläggning: Grundkonstruktion:

Ö STHAMMAR Ö REGRUND 51:3 Östergatan 1

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

BESIKTNINGSOBJEKTET. Petter Bäckgren. Petter Bäckgren. Petter Bäckgren, del av besiktningstiden Anders Tjärnvall, del av besiktningstiden

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus.

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

CLIMA COMFORT. för 1½ plans hus ENKLASTE VÄGEN TILL ETT NYTT TAK

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

MANUAL AVFUKTARE.

Folkhälsomyndighetens seminarium om fukt och mikroorganismer

UTREDNING. Ocabs arbetsordernummer: H Beställare: Eva Norrgård Vartoftagatan Stockholm. Kund/beställares referensnummer: -

BESIKTNINGSOBJEKTET. Lahäll 5:26, Tibblevägen 27, Lahäll, Täby kommun. Inga-Lill Hallberg

BESIKTNINGSOBJEKTET. Richard och Catharina Jansson. Catharina Jansson. Catharina Jansson Anders Tjärnvall, del av besiktningstiden

Dags att dränera? ~ Vi i Villa

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Fukt i fastighet och våtrum

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

Krypgrund & torpargrund. Åtgärder mot fukt, mögel och röta

Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat?

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt

Kondens. I kombination med invändig solavskärmning

Vindsutrymmen Allmänna råd

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Yellow Line Monteringsanvisning

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Ombesiktning / Komplettering

Nu kan stugan användas nästan hela året

Rapport luftavfuktare

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare

Ombesiktning / Komplettering

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Ö STHAMMAR 60:11 Högbergsgatan 28

Byggnadsår: Sadeltak med takpannor Plåttak över entré. Grundkonstruktion: Mindre källare/krypgrund. Mekanisk frånluftsventilation

Socialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping

Doktorsvägen 23 Farsta

SOLLENTUNA SJÖBRISEN 26 Lomvägen 119

U PPSALA K LOCKARÄNGARNA 2:2 Klockarängarna 1

LINKÖPING GRÄVSTEN 5:9

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Nallebjörnens förskola Lidingö

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

HMP Karlsson s AB Rune Karlsson

Testrapport Airwatergreen, FLEX

Transkript:

Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1

Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2

Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser, alltså både vatten, vattenånga och is. Vatten kan finnas osynligt i luften som ånga, och kan även finnas i fast form det vatten vi ser. Det är viktigt att känna till skillnaden. Vatten i ånga kan man alltså inte se eftersom det är vattenmolekyler i luften, medan man kan se vatten i fast form som droppar eller fri vattenyta. Det vi i dagligt tal menar med fukt är både vatten som ånga och vätska, och dessutom is. För att ange hur fuktig luft är används ofta begreppet relativ fuktighet (RF). Det uttrycker mängden vatten som finns i luften i förhållande till hur mycket vatten luften maximalt kan innehålla vid en given temperatur. Varm luft kan bära mer vatten än kall luft. Det är lätt att förstå om man varit inne i en ångbastu. De flesta har väl också upplevt hur lite vatten luften kan inneha en kall vinterdag, då utandningsluften snabbt övergår till små vattendroppar (dimma). Fukt i sig är helt ofarligt. Men för mycket fukt tillsammans med organiska material orsakar ofta problem vid dåliga förhållanden. För den relativa luftfuktigheten brukar man ange att mellan 70 % och 85 % motsvarar en kritisk gräns. Det innebär att vid högre relativ luftfuktighet än så riskerar man problem av olika slag, där mögel är det som ger mest problem i byggnader. De båda typerna av vatten skiljer sig ibland kraftigt åt : Vatten som ånga förändrar material relativt långsamt. Vatten som vätska förändrar material relativt fort. En skada som beror på att ett rör läcker kan bli mer drastisk och kräva ett snabbare ingrepp jämfört med ett mögelangrepp som bryter ner ett material långsammare. Men bägge fallen är exempel på fuktskador som beror på vattnets inverkan på materialet. Vi lever i en del av världen med stora temperatursvängningar i utomhusluften, vilket ställer stora krav på våra byggnader. Eftersom både mängden vatten i uteluften och temperaturen utomhus varierar mycket mellan sommar och vinter samt även över dygnet, varierar den relativa fuktigheten på samma sätt. På sommaren är det varmt utomhus, det medför att det finns ganska mycket vatten i luften. På vinterhalvåret är det ganska kallt utomhus, viket innebär att det finns ganska lite vatten i luften. När sådan luft värms upp inomhus sjunker den relativa fuktigheten mycket mer än under sommaren. Sommaren har sina speciella fuktproblem, och vintern sina. Alla vet vad som händer om fuktig luft kyls av när den träffar en kall yta, t ex utsidan av ett ölglas på sommaren, eller insidan av en bilruta på vintern. Det bildas kondens, d.v.s. vattnet fälls ut från luften (ånga) och övergår i vätska. På samma sätt kan hus drabbas. När fuktig luft når kallare delar av huset, kan det både uppstå hög relativ fuktighet och kondens om temperaturen är tillräckligt låg. På bilrutan torkar vi snabbt bort överflödsvattnet eller sätter på fläkten. I huset är det inte alltid lika lätt. I många fall kan man därför påstå att fuktproblem i huvudsak är ett 3

temperaturproblem. Framförallt är det de stora skillnaderna mellan ute och inne, och mellan olika tider på året, som är problematiska. Ventilationen är mycket viktig i det här sammanhanget. Med bättre ventilation, egentligen högre uteluftsflöde, kommer fukttillskottet att minska. Med fukttillskott menar man skillnaden mellan den absoluta luftfuktigheten inne och ute. Bättre ventilation och därmed lägre fukttillskott kan betyda väldigt mycket för att minska fuktbelastningen i en byggnad. Skador/Åtgärder Fuktskador kan vara av olika slag: Formförändringar av material =svällningar, krympning Ytlig mikrobiell skada = mögelsvampar och bakterier.: Rötskador = rötsvampar, skador som påverkar hållfastheten Synlig fukt = fritt vatten på mark eller synligt på väggar och golv Lukt = Dålig lukt i t ex grunder eller bjälklag Kombination: Vanligt med både synlig fukt och t ex mögel De naturliga fuktproblemen, alltså inte rena vattenskador och läckage, är ofta koncentrerade till husets yttre delar, dvs. grund, golv, tak och ytterväggar. Du kan tänka dig ditt hus som en sluten låda. Det är där lådan kommer i kontakt med omgivningen, mark och luft, som riskerna är som störst. Då lådans yttre på olika sätt är isolerad från omgivningen, d v s kall utanpå, varm inuti, så ökar fuktriskerna om det sker en fukttransport ut i konstruktionen. Detta innebär att det ställs höga krav på att dessa konstruktioner är fuktsäkra. Bildexempel: Inträngande fukt på källarmur bakom den invändigt isolerade väggen ovan. 4

Här är de fyra vanligaste konstruktionerna som är i riskzonen för fuktskador (Viivilla.se 15/3 2005) Invändigt isolerad källarvägg. Pilarna visar markfukt som påverkar betong och regelkonstruktionen. Markfukt kan både betecknas som fukt i luft och fukt i vätska. Fukt i luft kan styras eller påverkas med temperatur, fukt som vätska kan normalt inte påverkas av temperatur utan transporteras in genom materialen kapillärt. Åtgärder: Uppstår problem i konstruktionen behöver ofta en sanering utföras. Isolering bör ej ligga på insidan. Kontrollera dränering och yttre fuktskydd. Måla med fuktsäkra färger på insidan eller återställ med t ex stålreglar. Värmeisolering utvändigt (mot marken) har en mycket gynnsam inverkan på fuktförhållandena. Platta på mark med isolering ovanpå När det ligger en isolering ovanpå betongen kyler man skiktet mellan isoleringen och betongen med en för hög fuktighet som följd. Åtgärder: Uppstår problem i konstruktionen behöver ofta en sanering utföras. Återställning sker då ofta med en mekaniskt ventilerad konstruktion för att förhindra att lukter som kan ligga kvar i betongen inte skall kunna påverka boendemiljön efter åtgärden. 5

Uteluftsventilerad krypgrund Problemet är vanligast på sensommaren. Grundorsaken till problem i uteluftsventilerad krypgrund är att den ventileras med luft utifrån. Under de perioder då det är varmare ute än inne i grunden ökar den relativa fuktigheten i utrymmet. När det sker ett tillskott av vatten från mark och material hamnar den relativa fuktigheten mycket högt i vissa perioder. Det helt dominerande problemet är just att den uteluft som kommer in sommartid kyls ned i kryprummet på grund av markens värmetröghet. Luftens lägre temperatur medför högre relativ luftfuktighet enligt tumregeln att 1 ºC lägre temperatur höjer den relativa luftfuktigheten med 5 %. Det kan då räcka med en ganska måttlig temperatursänkning för att kondens ska uppstå i kryprummet, och då finns förutsättningar för allvarliga problem med fuktskador i kryprummet. Åtgärder: Åtgärderna vid problem i krypgrund bestäms främst av hur stora skadorna är, och hur långt in i konstruktionerna man har fått problem. En bra åtgärd är installation av en avfuktare. Man kan säga att åtgärderna sträcker sig från att kontrollera klimatet till att byta angripna delar. Vad du själv kan göra för att upptäcka problem Fuktproblem kan avhjälpas både med förebyggande åtgärder och med skadesanering om den inträffat. För varje riskkonstruktion ovan finns det även åtgärder att sätta in. Här är vad du borde tänka på i första hand: Förebygg fuktskador genom att kontrollera och inspektera ditt hus. Var uppmärksam på förändringar i ditt hus, inspektera din vind eller krypgrund med jämna mellanrum. Var vaksam på färgförändringar. Städa krypgrunden eller källaren. Låt inte gammalt skräp ligga framme. Det ska vara rent och torrt. Inget organiskt material mot kalla ytor. Se till att utrymmen där man producerar fukt t ex badrum, tvättstuga har en väl fungerande frånluftsventilation. Se över ventilationen i ditt hus. Tänk på att allmänventilationens funktion är beroende av både till och frånluft. Om du upptäcker avvikande eller konstiga lukter, kontakta då en fackman som kan hjälpa 6

till att hitta orsaken. Var uppmärksam när större ingrepp skall utföras i ditt hus, förändringar i temperatur har ofta stor inverkan på konstruktioner och material. Slutord Markfukt är ett problem som orsakar stora problem varje år. Större delen av alla fuktskador som uppkommer beror just på det. Boverket räknar med att vart tredje hus i Sverige är fuktskadat och att det skulle kosta ca 100 miljarder kr att åtgärda alla. Därför är det viktigt som husägare att regelbundet kontrollera sitt hus och leta efter tecken på fuktskador. Ju tidigare en skada upptäcks desto lättare kan det vara att åtgärda. 7

Källförteckning: www.fuktskador.info www.lth.se www.boverket.se www.viivilla.se 8