Varför är det så svårt att ändra?

Relevanta dokument
Strategi och åtgärder. Underlag för dialog

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Miljöbyggprogram SYD efter Från krav i avtal till dialog

Så får vi fler och billigare hyresrätter

Hur ska bostadskrisen lösas?

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få?

Åtgärder för en enklare byggprocess

SABOs Kombohus. Koncept för ett ökat bostadsbyggande. Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling

Planprogram för Kv Rönnen i Piteå kommun.

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

bygg med närodlad tillväxt

BOSTADSMARKNADEN I UPPSALA STAD OCH LÄN. Magnus Åkerman Handelskammaren i Uppsala län Arbetsgruppens ordförande

FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND

Sverigebygget nya bostäder

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER?

Åtgärder för en effektivare byggprocess

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken

Rapport Fler bostäder och mer marknad Reformagenda för en ny bostadsmarknad

egna erfarenheter av samverkansprojekt

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

Politik för ökat byggande

Bostadsprogram KSU

Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6

Villa- och bostadsrättsägare i Stockholms Län om flyttskatter

Vad kan privata byggherrar bidra med i nyproduktion? Botrygg

Alla har rätt till en bra bostad!

Bostäder för alla-men hur? JAN-OVE ÖSTBRINK, SKL

Upphävande av avstyckningsplaner i. Flacksta/Ekeby. Planprocessen Standardförfarande

Företagsklimatet i Halmstads kommun Anna Gillek Dahlström, Jönköping

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler?

Bostadsmarknaden i Sverige är reformer nödvändiga? ÅSA HANSSON

Bäste herren på täppan?

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Antal intervjuer(1000) (457) (543) (101)(205)(176)(159)(358)(167)(347)(221) (195) (454) (541) (352) (214)

Bostadsbyggande i Dalarna

HELENA OLSSON STOCKHOLM 1 APRIL

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Ändring av detaljplan för Örslösa, Etapp 2, Örslösa, Lidköpings kommun

Varför styra godstransporter?

Vad betyder regeringsöverenskommelsen från bostadssynpunkt? Överenskommelsen. En diskussion av överenskommelsen och en redovisning av vad som saknas.

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson

Boendepreferenser och betalningsvilja Hur tror vi att seniorer vill bo, vad har vi råd med och vad är det som byggs? Fredrik von Platen Arkitekt

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Tid: Tisdagen den 1 oktober 2013 kl. 13:15-14:40

Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige

Bygg mer för fler. En ESO-rapport om staten, kommunerna och bostadsbyggande. Thomas Kalbro Hans Lind

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Effektiva processer för planering och byggande. Stellan Lundström

Kommunal marktilldelning. Jonas Hammarlund Analytiker

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

Detaljplan för Odalmannen 26 och 28

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll.

Vi rustar Sverige för 11 miljoner ANNA BROMAN, BOSTADSPOLITISK EXPERT SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Organisera byggandet smartare och få lägre boendekostnader. Kanske genom bygg- & bogemenskaper?

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD?

LUNDS UNIVERSITET. Fastighetsutveckling

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Kundval i välfärden Och eventuella lärdomar för marknaden för kompletterande aktörer. Mats Bergman

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk

Antagandehandling. Detaljplan för Kvarteret Hällristningen. Inom kommundelen Glömsta, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2016

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. del av Rensbo 1:30. Hedemora kommun, Dalarnas län

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016

Företagsklimatet i Svalövs kommun 2016

Företagsklimatet i Härnösands kommun 2016

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2016

Företagsklimatet i Sollefteå kommun 2016

Företagsklimatet i Karlshamns kommun 2016

Företagsklimatet i Mariestads kommun 2016

Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering

Bostadsutskottets motion

Företagsklimatet i Avesta kommun 2016

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016

Företagsklimatet i Sölvesborgs kommun 2016

Företagsklimatet i Falköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Klippans kommun 2016

Företagsklimatet i Vimmerby kommun 2016

Företagsklimatet i Härryda kommun 2016

Företagsklimatet i Hudiksvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Arboga kommun 2016

Företagsklimatet i Lindesbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Strängnäs kommun 2016

Företagsklimatet i Hylte kommun 2016

Företagsklimatet i Gällivare kommun 2016

Företagsklimatet i Finspångs kommun 2016

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2016

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2016

Företagsklimatet i Gislaveds kommun 2016

Företagsklimatet i Solna stad 2016

Företagsklimatet i Höörs kommun 2016

Projekt Stockholmshusen genomförandebeslut upphandling

Transkript:

Det byggs för litet, för fult och dyrt Varför är det så svårt att ändra? Marknad och samhällsintresse ulf.johannisson@telia.com 1

Det byggs för litet 1993 2012 minskade bygginvesteringarnas andel av de totala investeringarna i Sverige från 70 till 45 % * Det är bostäder som har minskat Stor brist, lång kö Byggkostnaderna 70 % över EU-genomsnittet Varför? * Svensk Byggtjänst rapport 130419 ulf.johannisson@telia.com 2

Gyllene läge utnyttjas inte Förtätning av förorter kan rymma Stockholms tillväxt Med kostnadseffektiv kvalitetshöjning, också bot mot segregation Utnyttjas mycket litet varför? ulf.johannisson@telia.com 3

Man bygger inte som folk vill Som 77, 85 eller 90 % vill Varför? ulf.johannisson@telia.com 4

Systemet fungerar inte Byggande påverkar sakägare, allmänhet => Roll stat, stad Hur? Staten Arkitektskola Konkurrenslag + praxis Byggnorm Planprocess Rättsprocess ÖP Arkpolicy Staden Praxis, Särkrav Detaljplan detaljstyrning Marknaden: Fastighetsägare, Arkitektkontor, Konsulter, Byggare Kunder Sakägare, allmänhet ulf.johannisson@telia.com 5

Systemet fungerar inte Byggande påverkar sakägare, allmänhet => Roll stat, stad Hur? Staten Arkitektskola Konkurrenslag + praxis Byggnorm Planprocess Rättsprocess ÖP Arkpolicy Staden Praxis, Särkrav Detaljplan detaljstyrning Marknaden: Fastighetsägare, Arkitektkontor, Konsulter, Byggare Kunder Sakägare, allmänhet ulf.johannisson@telia.com 6

Arkitekthögskolor Regionala monopol Central roll i subkultur, odlad i 80 år Vi ritar för varandra Efter 40 år kommer folk att gilla det Staten har ansvar för deras styrning ulf.johannisson@telia.com 7

Marknaden fungerar inte Fastighetsbolag, Arkitektkontor, Konsulter, Byggare Oligopol = fåtalsdominans Lägre volym - Sämre kvalitet - Högre kostnader Kunder i vanmakt Aktör som går före stor risk, stor möjlighet Goda tecken tempo? ulf.johannisson@telia.com 8

Vad utmärker en liberal regering som vill ha marknadslösningar? - 1 Ser till att marknaden kan fungera Skarp konkurrenslag och -tillämpning Mest prisvärda produkter ger vinst Ta bort hinder för rörlighet Avveckla hyresregleringen i steg Sänka skatten på kapitalvinster (flyttskatten) och minska avdragsrätten för räntor => Ökat byggande och bättre utnyttjande av beståndet ulf.johannisson@telia.com 9

Planprocessen funkar inte Översiktsplan och arkitekturpolicy ingen rättsverkan allmänt hållna riktlinjer Byggherrars förslag ofta mindre väl anpassade till platsen och folks önskemål Lång tid hos byggherre/exploatering, mycket uppbundet när förslag kommer till SBN SBK/SBN under press => Tolkar välvilligt Mycket svårt få igenom synpunkter vid tidigt samråd Mycket klagomål - dyra omprojekteringar Stor byggherre kan ta risk inte mindre Decennier med projekt som folk inte gillar Fel på folk? ulf.johannisson@telia.com 10

Vad utmärker en liberal regering som vill ha marknadslösningar? - 2 Bygga i stad påverkar andra och miljön: Hur hävda allmänintresset? Regelverk för bästa resultat med enklast möjliga regler ÖP för allmän - Genomarbetade områdesplaner => tydligare övergripande riktlinjer för enskilda projekt => bättre förslag, tidiga samråd => Detaljplaner behövs oftast inte Förslag levererat! Även färre steg i processen, bygglovsbefrielse i fler fall mm. ulf.johannisson@telia.com 11

Stadens möjliga åtgärder för för konkurrens och kvalitet Mindre markanvisningar, som mindre aktörer klarar I st f mark till höstbjudande fast pris och bästa förslaget vinner + kvalitetsvillkor Vidga kalkylen: Beakta mänskliga värden och ekonomiska värden utöver markintäkt Bjuda in fler aktörer ulf.johannisson@telia.com 12

Kulturskifte har staden modet? Det frågade statssekreterare, forskare Åtgärder för konkurrens bland aktörer Reagera på byggherrars initiativ => ta initiativ till områdesplaner med skarpa riktlinjer Utveckla tidiga samråd kring områdesplaner => inspiration Ledarskap för detta kulturskifte Mål, resultat Konkurrens => ökat byggande till lägre kostnad Lättare få bostad som man har råd med Vacker, levande stad Har staden modet? ulf.johannisson@telia.com 13