Uppdragsnummer: 3331015 000 12-21 1 Bakgrund och syfte I anslutning till den gamla flygplatsen i Karlstads kommun planeras en ny stadsdel med tillhörande infrastruktur. Stadsdelen ska innehålla ca 1500 bostäder och centrumfunktioner. Bebyggelsen har delats in i flera etapper, varav den nordöstra etappen behandlas i detta PM och visas i Figur 1. Den nordöstra etappen utgör en yta på ca 19,3 ha. Figur 1 Studerat område är Jakobsbergs nordöstra etapp vilket är markerat med streckade linjer (Planprogram Jakobsberg, 2015-05-04). På uppdrag av Karlstads kommun har Sweco tagit fram föreliggande PM för dagvatten till detaljplan för Jakobsbergs nordöstra etapp, fortsättningsvis kallat planområde. Utredningen inkluderar beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden efter exploatering, fördröjningsvolymer som krävs för att fördröja 50 % av det dimensionerande flödet vid återkomsttiderna 10 och 20 år samt förslag kring hur fördröjning kan erhållas. Utredningen belyser även eventuella problem som kan uppkomma inom planområdet och som bör utredas vidare för att säkerställa en god dagvattenhantering. Recipient för planområdets dagvatten är Klarälven. 1 (15) -14 Sweco Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE-651 09 Karlstad, Sverige Telefon +46 (0)54 141700 Fax +46 (0)54 141701 www.sweco.se Sweco Civil AB Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm Mikael Nordh Johansson Telefon direkt +46 (0)104 84 51 03 Mobil +46 (0)703 41 22 37 mikael.nordh@sweco.se
1.1 Förutsättningar Följande förutsättningar har legat till grund för PM Dagvatten; Under utredningens skede var hårdgörandegrad och plangränser fastställda. Utformning, storlek och placering av exploateringsytor är dock ej helt fastställda. Till underlag för exploateringsytors storlek och placering är en sammanställning av arkitekternas byggnader, gjort av Stadsbyggnadsförvaltningen i juni 2016. Dimensioneringskrav för fördröjningsmagasin är angivna av kommunen och kan komma att förändas i framtiden: o o Återkomsttid 20 år Fördröja 50 % av det dimensionerande flödet Studie av hydrauliken nedströms planområdet ingår inte i uppdraget. Föroreningsbelastning och rening av dagvatten ingår inte i uppdraget. 2 Metod 2.1 Underlag I utredningen har följande underlag använts: Planprogram för Jakobsberg (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2015-05-04) Exploateringsytor, (Stadsbyggnadsförvaltningen, 06) Översiktlig geoteknisk undersökning (Sweco, 2012-05-25) Jakobsberg baskarta (2015-12-18) Översvämningsprogram Karlstads kommun (Karlstads kommun, 2010-06-02) Översvämningskarta Klarälven (Karlstads kommun, 06-21) Översiktlig kartering av lågpunkter och ytavrinningsstråk i Karlstads tätort (Sweco, 2015-08-06) PM gällande groddjur (Calluna, 12-12) Höjder som presenteras i rapporten är i höjdsystemet RH2000. 2.2 Flödes- och fördröjningsvolymsberäkningar Beräkningar av dimensionerande flöden har gjorts med hjälp av den rationella metoden och rekommendationer i Svenskt Vattens publikation P110. Beräkningarna är indelade i tre områden; avrinningsområde 1, 2 och 3 (norr, mitt och syd). I P110 anges rekommenderade minimikrav på regnets återkomsttid för dimensionering av nya dagvattensystem. Minimikraven är baserade på typ av bebyggelse. För tät bostadsbebyggelse är rekommenderat minimikrav för fylld ledning och trycklinje i marknivå, 5 respektive 20 år. Beträffande marköversvämningar och 2 (15)
risk för skador på byggnader rekommenderas ett minimikrav om 100 års återkomsttid oavsett bebyggelsetyp. För instängda områden, vilket planområdet kategoriseras som, ska lämpliga återkomsttider för dimensionering av dagvattensystem bedömas från fall till fall. Kravnivån bör ställas i relation till konsekvenserna vid uppfyllnad med dagvatten. I överenskommelse med kommunen beslutades det att initialt göra flödes- och fördröjningsberäkningar för nederbörd med 10 och 20 års återkomsttid. Fördröjningsvolymerna beräknas utifrån att 50 % av det dimensionerande flödet ska fördröjas innan utsläpp till recipient. Kravet innebär att maximalt utflöde från magasinen är 50 % av det dimensionerande flödet för respektive återkomsttid. Enligt rationella metoden styr rinntiden vilken varaktighet och därmed vilken intensitet som utgör det dimensionerande regnet. Med rinntid avses den maximala tid det tar för regn som faller inom ett avrinningsområde att rinna till den punkt dit allt dagvatten från området avleds. Den maximala tiden tas fram genom att uppskatta längsta rinnsträcka tillsammans med flödeshastighet. För planområdet är rinntiden estimerad till 10 minuter. Avrinningskoefficienten är satt till 0,5 för ytorna inom respektive avrinningsområde, detta enligt slutet byggnadssätt med planterade gårdar, industrier och skolområden. Flödena är troligen något överskattade då det inom respektive avrinningsområde återfinns naturmark i form av kuperad skogsmark. Kuperad skogsmark har enligt P110 en avrinningskoefficient på ungefär 0,1, alltså lägre än vad som räknats med. Beräkning av framtida flöden inkluderar en klimatfaktor på 1,25, vilket innebär att dimensionerande regn bedöms öka med 25 % (medelvärde för RCP4,5 varaktighet mindre än en timma om 100 år). Detta är i enlighet med rekommendationer i P110. De beräknade fördröjningsvolymerna har beräknats utan hänsyn till rinntider och baseras på att utflödet från området alltid kan vara det maximala. När hydrauliken nedströms studerats ska dimensioneringskriterier och fördröjningskrav ses över utifrån platsspecifika förutsättningar. Möjligheten att ytligt avleda flöden vid kraftig nederbörd samt konsekvenserna vid uppfyllnad av vatten i området kan leda till att kommunen förändrar krav på dimensionering och fördröjning. Skulle kravet förändras behöver beräkningar av fördröjningsvolymer uppdateras. 3 Befintlig avrinning Planområdet består av kuperad blandskog med delvis berg i dagen samt en exploaterad del med bland annat Jakobsbergsskogens förskola. Blandskogen består av en höjdrygg; Jakobsberg, som har två huvudsakliga höjdpunkter med avrinning i sydostlig riktning. Höjdpunkterna är markerade med ovaler i Figur 2. Den norra och södra höjdpunkten avvattnas delvis via diken, också markerade i Figur 2. Hur det norra diket avvattnas är under utredningens skede okänt. Hur det avvattnas bör fastställas då diket ska behållas vid framtida exploatering. Ett låglänt område strax norr om Flygfältsvägen avvattnas också via det södra diket vilket rinner i sydvästlig riktning till en kulvert som leds under flygfältsvägen. Kulverten kopplas på flygfältets 3 (15)
dräneringssystem vilket är sammankopplat med golfbanans dräneringssystem. Flygfältsområdet och golfbanan är invallat varför dräneringsvatten pumpas söderut till Klarälven, i höjd med Jakobsbergsbron. Längs Rosenborgsgatan, i nordsydlig riktning, finns i norra delen vägdiken på båda sidor. Det östra diket övergår i ett skålformat grönstråk mellan gata och befintlig gc-väg. Från grönstråket finns ingen tydlig avvattning utan vatten antas infiltreras eller ledas till våtmarken öster om grönstråket. Våtmarken är ett Natura2000-område och ansluts till Klarälven. Figur 2 Vy över Jakobsbergs nordöstra etapp (streckade linjer visar ungefärligt planområde) där höjdpunkter markerats med ovaler, diken med gröna linjer och avrinning med pilar. Vid Knud Dahls väg (vägen som leder in till befintlig exploatering) återfinns ett servitut för dagvatten. Hur dagvattensystemet inom det exploaterade området är utformat är för kommunen okänt. 4 (15)
4 Framtida avrinning Vid framtida exploatering planeras planområdet avvattnas via två separata system, ett via dagvattendammar inom avrinningsområde 2 och ett via dagvattendike inom avrinningsområde 3. I kapitel 7 beskrivs avledningen i respektive delavrinningsområde. Dammarna ska fördröja dagvatten från avrinningsområde 1, 2 och vissa kvarter inom område 3. Vatten från dagvattendammarna planeras att avledas till grönstråk öster om Rosenborgsgatan. Hur vatten leds till Klarälven är inte bestämt eller utrett. Dagvattendiken ska fördröja mestadels av dagvattnet från avrinningsområde 3. Huruvida diket utformas som enbart ett dike eller som en dagvattenpark är ännu inte fastställt. Hur vatten från diket leds till Klarälven är inte heller bestämt eller utrett. Vid framtida exploatering, se Figur 3, kommer golfbanan vara beläget lägre än planområdet. En hållbar framtida avvattning av planområdet bör göras genom att separera dagvatten från planområdet och dräneringsvatten från flygfältet samt golfbanan. Separeringen kan erhållas via ett avskärande dike inom planområdet. Figur 3 Vy över planerad exploatering (Stadsbyggnadsförvaltningen, 06) 5 (15)
5 Recipient Jakobsberg omges av Klarälven som är en klassad vattenförekomst enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Klarälven runt Jakobsbergsområdet delas in i två vattenförekomster; Västra älvgrenen och Skoghallsådran, samt Suttersälven. Båda vattenförekomsterna visualiseras i Figur 4. Västra älvgrenen och Skoghållsådran har en måttlig ekologisk status och en kemisk status som inte uppnår god enligt fastställd klassning 2009. Fastställd klassning för Suttersälven är samma som för Västra älvgrenen. Miljökvalitetsnormer är god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus till 2015 för båda vattenförekomsterna med undantag för Västra älvgrenen där kravet för ekologisk status skjutits upp till 2021. De båda vattenförekomsterna är sammankopplade med Vänern. Figur 4 Klarälven indelat i två vattenförekomster runt Jakobsberg (VISS, 12-19). Västra älvgrenen och Skoghallsådran i bild till vänster och Suttersälven i bild till höger. Turkos linje visar sträckan för de två vattenförekomsterna. I Klimat och sårbarhetsutredningen presenteras en 100-årsnivå i Vänern på +46,7 m, detta i ett förändrat klimat plus extrem vind (Karlstads kommun, 2010-06-02). Enligt kommunens laserscanning ligger marknivån i delar av planområdet under + 46,7 m, visat som rödmarkerade områden i Figur 5. Denna information är viktig ur översvämningssynpunkt och för utredning kring avledning av dagvatten. Viktigt att ta i beaktning är att Klarälven förväntas ha högre nivåer än Vänern. 6 (15)
Figur 5 Rödmarkerade områden är där marknivån är lägre än +46,7 m (Karlstads kommun, 2010-06-02). Ungefärlig placering av aktuellt planområde är markerat med gul oval. Enligt översiktlig kartering av lågpunkter och avrinningsstråk i Karlstads tätort (Sweco, 2015-08- 06) ges en indikation på områden inom Karlstads tätort där sannolikheten för översvämning är stor. Indikationen är baserad på en utvärdering av sammanstrålade avrinningsvägar, större avrinningsstråk samt instängda områden. I utredningen är gamla flygfältet utpekat som ett område där sannolikheten för översvämning är stor. Dessutom visar översvämningskartan för Klarälven att planområdet med befintlig marknivå delvis kommer översvämmas vid 100- årsflödet i Klarälven och medelhögvatten i Vänern (Karlstads kommun, 06-21). Att området är instängt och låglänt i jämförelse med recipienten gör planområdet komplext och komplicerat ur dagvattensynpunkt. Vidare arbete för en fullständig dagvattenutredning presenteras i kapitel 10 Fortsatt arbete. 6 Höjdsättning Instängda områden som inte kan avvattnas ytledes med självfall kan uppstå till följd av markens topografi. Jakobsberg är ett sådant område då den angränsande vägen fungerar som en vattendelare och hindrar vatten från att avrinna ytledes. Dessutom är flygfältet och golfbanan invallade vilket medför att dess dräneringsvatten måste pumpas ut till Klarälven. Grundregeln enligt P110 är att instängda områden ska undvikas för bebyggelse. Om dessa områden ändå väljs för bebyggelse så måste stor hänsyn tas till översvämningsrisker. Det ska även säkerställas att bebyggelsen hålls borta från lågpunkterna, både idag och i framtiden. Enligt riktlinjer i P110 är minimikrav för marköversvämningar som ger skador på bebyggelse återkomsttiden 100 år. Fortsatt arbete blir därför att studera erforderliga fördröjningsvolymer och att yta för dessa avsätts i DP. Bebyggelsen ska utformas så att minst ett regn med 100 års 7 (15)
återkomsttid kan inträffa utan att åstadkomma skada. Till exempel ska marken lutas från bebyggelse så att vattenansamlingar intill byggnaden undviks. Marklutningen ska inte heller avleda dagvattnet så att omkringliggande befintlig bebyggelse tar skada. En typsektion av hur marken bör lutas visas i Figur 6. Figur 6 Illustration som visar hur lutningen från byggnad kan se ut och hur vattnet leds från området (bild från P105, redigerad) I P110 rekommenderas att vägar ska anläggas lägre än bebyggelse för att utgöra sekundära avrinningsvägar vid stora regn. Det aktuella området som är låglänt i jämförelse med recipienten, planeras att höjas upp till nivåer som gör det mindre utsatt för översvämning från Klarälven. De områden som ska bebyggas, gator samt anslutning till portar, kommer höjas upp till nivån +46,7 m (ny fastställd nivå sommaren 2016). Färdigt golv kommer då hamna något över +46,7 m vilket är i enlighet med rekommendationer i P110 om att byggnaderna bör placeras högre än vägar för att de ska kunna fungera som sekundära avrinningsvägar. Huvudstråket som utgör en mycket samhällsviktig funktion som tillfartsväg till centralsjukhuset ska anläggas på nivån +47,15 m (ny fastställd nivå sommaren 2016). Övrig mark som inte ska bebyggas kommer normalt inte att fyllas upp. Dagvattnet föreslås avledas och fördröjas längs lokalgator och dagvattendammar inom planområdet, vilket beskrivs mer i kapitel 7 Planerad dagvattenhantering. Vidare studier av höjdsättning behövs tillsammans med en ytavrinningskartering då höjderna är satta. 7 Dimensionerande flöden och fördröjningsvolymer 7.1 Avrinningsområde 1, norr Dimensionerade flöde och fördröjningsvolym har beräknats för avrinningsområde 1 i den norra delen av planområdet. Området utgör en yta på ca 4,6 ha. I Figur 7 visualiseras avrinningsområdet och planerad exploatering. 8 (15)
Figur 7 Cyanfärgad linje visar den ungefärliga områdesgränsen för avrinningsområde 1. Gröna pilar visar flödesriktningen för dagvatten. I västra delen finns ett befintligt dike som omhändertar delar av flödet från naturmark. 7.1.1 Dimensionerande flöde 1 Dagvatten från området föreslås leds till Rosenborgsgatan där det kan kulverteras och ledas söder ut till recipienten Klarälven. Beräknade dimensionerande flöden för 10 respektive 20-årsregnet är: Totalt flöde vid 10-års regn Totalt flöde vid 20-års regn 650 l/s 820 l/s 7.1.2 Fördröjningsvolym 1 Ungefärliga fördröjningsvolymer vid 10- och 20-årsregnet med utloppsflödet 50 % av dimensionerande flöde för respektive återkomsttid är: Total magasinvolym vid 10-års regn 10 min dimensionerande regntid 200 m³ Total magasinvolym vid 20-års regn 10 min dimensionerande regntid 250 m³ Fördröjningsvolymen för ett 20-års regn med fördröjningskravet 50% av det dimensionerande flödet uppgår till ca 250 m³. 9 (15)
7.2 Avrinningsområde 2, mitt Dimensionerade flöde och fördröjningsvolym har beräknats för avrinningsområde 2 i den mittersta delen av planområdet. Området utgör en yta på ca 9,4 ha. I Figur 8 visualiseras avrinningsområdet och planerad exploatering. Figur 8 Cyanfärgad linje visar den ungefärliga områdesgränsen för avrinningsområde 2. Gröna pilar visar flödesriktningen för dagvatten och dammar planeras att anläggas inom de röda områdena. I väster illustreras ett dike. 7.2.1 Dimensionerande flöde 2 Beräknade dimensionerande flöden för 10 respektive 20-årsregnet är: Totalt flöde vid 10-års regn Totalt flöde vid 20-års regn 1340 l/s 1690 l/s 7.2.2 Fördröjningsvolym 2 Ungefärliga fördröjningsvolymer vid 10- och 20-årsregnet med utloppsflödet 50 % av dimensionerande flöde för respektive återkomsttid är: 10 (15)
Total magasinvolym vid 10-års regn 10 min dimensionerande regntid 400 m³ Total magasinvolym vid 20-års regn 10 min dimensionerande regntid 500 m³ Fördröjningsvolymen för ett 20-års regn med fördröjningskravet 50 % av det dimensionerande flödet uppgår till ca 500 m³. Område 2 är det område som kommer omhänderta mest vatten. I mitten av området återfinns ett naturområde i en lågpunkt vilken ska bevaras. I området ska varsamt utformade dagvattendammar användas för magasinering och fördröjning av dagvatten. Dammarnas slänter ska vara flacka och angränsande naturmark ska vara översvämningsbara för att utgöra ett effektivt utjämningsmagasin. Beräkningar på föreslagna dammar visar på en ungefärlig fördröjningskapacitet om ca 500 m³ (08-28). Strax norr om den östra dammen återfinns lekvatten för en groddjurspopulation (åkergroda) vilka är skyddade enligt artskyddsföreningen (Calluna, 12-12). Bebyggelsen får inte förhindra gynnsam bevarandestatus för åkergrodan och området där grodorna påträffats har undantagits för bebyggelse. Calluna som har genomfört utredningen kring åkergrodan förslår konkreta åtgärder för att inte förhindra gynnsam bevarandestatus av groddjurspopulationen. Förslagen berör utformningen av dagvattenhanteringen vilket vidare ska tas i beaktning vid projektering av dagvattensystem. Viktigt är att nuvarande fuktighet och hydrogeologi hålls intakt och att flödet till och från området blir oförändrat. Hur ett oförändrat dagvattenflöde erhålls kräver fortsatta studier. 7.3 Avrinningsområde 3, syd Dimensionerade flöde och fördröjningsvolym har beräknats för avrinningsområde 3 i den södra delen av planområdet. Området utgör en yta på ca 5,3 ha. I Figur 9 visualiseras avrinningsområdet och planerad exploatering. 11 (15)
Figur 9 Cyanfärgad linje visar den ungefärliga områdesgränsen för avrinningsområde 3. Gröna pilar visar flödesriktningen för dagvatten. I södra delen illustreras ett dike med rött streck. 7.3.1 Dimensionerande flöde 3 Fördröjningsvolymen vid 10- och 20-årsregnet med utloppsflödet 50 % av dimensionerande flöde för respektive återkomsttid är: Totalt flöde vid 10-års regn Totalt flöde vid 20-års regn 760 l/s 950 l/s 7.3.2 Fördröjningsvolym 3 Ungefärliga fördröjningsvolymer vid 10- och 20-årsregnet med utloppsflödet 50 % av dimensionerande flöde för respektive återkomsttid är: Total magasinvolym vid 10-års regn 10 min dimensionerande regntid 230 m³ Total magasinvolym vid 20-års regn 10 min dimensionerande regntid 300 m³ Fördröjningsvolymen för ett 20-års regn med fördröjningskravet 50 % av det dimensionerande flödet uppgår till ca 300 m³. Avrinningsområde 3 beräknas ta hand om de byggnader som ligger precis norr om huvudstråket, även om gatan lutar norr ut. Takavlopp och dränering har i beräkningarna sitt utlopp söder ut för minska belastningen på område 2. Vattnet kan med fördel fördröjas i dammar eller i diken. Vatten kan med fördel avledas via ett dike i södra delen av avrinningsområdet, rött streck i Figur 9. I dagsläget är golfbanas marknivå 12 (15)
lägre än planområdets nivå vilket inte kommer förändras vid framtida situation (snarare förstärkas). Ett avskärande dike skulle hindra vatten från planområdet att nå golfbanan samt innebära ett naturligt hinder mellan golfbana och bostadsområde. Fortsatta studier krävs för att utreda dimensionerna på diket, om det är tekniskt genomförbart samt konsekvenserna av anläggandet av diket. I den västra delen av avrinningsområde 2 och nordvästra delen av avrinningsområde 3 återfinns en högpunkt. Vid större regn kommer marken vara mättad och infiltrationskapaciteten lägre vilket gör att vatten kommer flöda ner mot planområdet. För att förhindra att vattnet når byggnaderna inom avrinningsområdena föreslås att avskärande diken anläggs mellan högpunkten och husen. Delar av vattenflödet kan ledas norr ut mot dammarna inom avrinningsområde 2 (förutsatt att de är dimensionerade för detta flöde) och resterande vatten kan ledas väster ut där större ledningar eller diken planeras för de andra etapperna. Hur naturmarksavrinningen ska omhändertas kräver fortsatta studier. 8 Planerad dagvattenhantering Exploatering av ett område innebär vanligen att andelen hårdgjorda ytor ökar, vilket får till följd att ytavrinningen ökar på grund av minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. Därtill ökar vanligen risken för föroreningsspridning via dagvatten till följd av till exempel biltrafik i området. Därav är det mycket viktigt att omhändertagande av dagvatten sker på ett sådant sätt att problem avseende såväl kvantitet som kvalitet varken uppstår inom eller nedströms planområdet. Området planeras att avvattnas via öppna diken eller kanaler längs gator, där en exempellösning visas i Figur 10. Dikena ska utformas med en tillgänglig magasinsvolym för att kunna omhänderta och fördröja vatten vid större regn. En serie av dagvattendammar, samt skålade gräsytor är planerade i grönstråk och parkområden. De är utformade för fördröjning och bidrar till en trevlig miljö samt har en magasinerande effekt i systemet. Alternativt finns även möjligheten att anlägga kassettmagasin under mark, t ex under gräsytor, torg eller parkeringsytor. Figur 10 Exempel på öppen dagvattenhantering (källa okänd). Vid större regn kan grönytor och innergårdar i området som planeras lägre, ta hand om vatten (t.ex. via så kallade regnbäddar eller skålade gräsytor). Det är viktigt att föreslagen byggnadsnivå (+47 m) är tillräcklig för att marköversvämningar inte ska orsaka skador på bebyggelse vid ett 100-årsregn. Detta förutsätter att det finns tillräcklig fördröjningsvolym inom planområdet vilket är föreslaget som fortsatt arbete. Detta gör att de få extrema regn som uppstår varje 50 eller 100 år kan påverka grönytor, men inte kritiska vägar eller byggnader. 13 (15)
Som ytterligare säkerhet vid större regn finns ett lågpunktområde öster om Rosenborgsgatan (mellan Rosenborgsgatan och GC-vägen). Det är ett smalt men långt område som sträcker sig i nordsydlig riktning. Området har en skålad form och kan möjligen användas som kompletterande fördröjningsmagasin vid stora regn alternativt fungera som utjämningsmagasin då sjö och älv har höga nivåer. En fördjupad studie av nivåer och flöden krävs för dimensionering av ytor. För att leda bort vattnet från planområdet, efter fördröjning, föreslås en kulvert under Rosenborgsgatan. De kulverterade ledningarna kan med fördel ha en sträckning öster ut med ett utlopp i befintlig våtmark öster om Rosenborgsgatan. Våtmarken ligger i anslutning till Klarälven. Vid höga vattennivåer i Klarälven antas vattnet mynna ut direkt till älven. För att omhändertagandet av dagvatten ska bli så effektivt som möjligt kan flera åtgärder göras. Grönytefaktor kan t.ex. användas vid exploatering där hårdgjorda ytor kompenseras, inom kvartersmark, i form av planteringar av olika slag. Exempelvis: - Sedumtak på byggnader. Detta gör att avrinningsfaktorn från hustak minskar. Sedum fördröjer och vatten avdunstar sedan från bladen. - Regnbäddar på gårdar där vegetationssystem tar hand om dagvatten på väg mot ledningar eller öppna system. Fördröjning, bevattning av grönytor, reningseffekt, klimatutjämning mm. är några av vinsterna. - Utformning av gräsytor som skålade områden samt skelettjordar med anslutning till dagvattensystem för trädplantering i gatumiljö kan vara bra lösningar. Tar hand om dagvatten, fördröjer samt bevattnar träd och andra planteringar i hårdgjorda miljöer. - Gröna växtsystem för fasader, murar m m ger vertikala ytor som kompenserar exploaterad mark. - Parkeringar under fastigheter ger plats för gröna gårdar och mer planteringar längs gator och på allmän plats. 9 Fortsatt arbete Att klargöra hur vatten kan avledas från planområdet till recipienten är nödvändigt för att säkerställa en god dagvattenhantering med representativa fördröjningsvolymer och säker höjdsättning. Det är viktigt för att i ett tidigt skede kartlägga om kostsamma lösningar kommer att krävas i området. Hur påverkas utflödet av Klarälvens vattenstånd? Hur ser hydrauliken nedströms planområdet ut? Vilka fördröjningsmöjligheter finns öster om Rosenborgsgatan? Kan vattnet rinna med självfall från planområdet till Klarälven? Krävs pumpning av dagvatten? Utreda höjder för byggnader, vägar, huvudstråk och dagvattenhantering utifrån ytavrinningskartering och högvattennivåer. Avsätta erforderliga ytor för dagvattenhantering i DP för att säkerställa att byggnader inte skadas vid ett regn med 100 års återkomsttid. Utreda föroreningsbelastningen från området och säkerställa att förorenat dagvatten renas. 14 (15)
Studera hur flödet till och från gjorddjursområde förblir oförändrat vid framtida exploatering. Kan möjligen inkludera ytterligare hydrogeologiska undersökningar. Fastställa hur det norra, befintliga diket avvattnas samt hur naturmarksavrinningen som leder dit ska hanteras. Se över föreslaget dagvattensystem efter att exploatering, situationsplan, höjdsättning samt mark- och taklutning fastställts. Inkludera grov dimensionering för att säkerställa teknisk genomförbarhet. Om kommunens fördröjningskrav ändras, t.ex. på grund av begränsat utflöde från området, behöver fördröjningsvolymer uppdateras och beräknas om. 15 (15)